Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024

Hasse_O

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    1 224
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av Hasse_O

  1. Hittills har jag kunnat byta skrovgenomföringarna genom att skruva ut dem. Skrapa rent runt infästningsmuttern med stämjärn eller skruvmejsel och likadant på utsidan. Lossa infästningsmuttern med en stor skiftnyckel när denna är loss dra åt igen och skruva loss kranen, kapa slangen först. Linda gummiduk på gängan och håll emot med rörtång utan att skada gängan. Skruva loss kranen och sedan muttern. Gänga sedan ut skrovgenomföringen. (brukar finnas klackar invändigt som kan gå få i någon järnbit eller likande (att hålla fast med) eller att rotera stumpen med rörtång samt att även lägga en brädstump över skrovgenomföringen samtidigt som jag trampar för att ge lite press nedåt. Om det inte går med ovan beskrivet sätt återstår att såga ett spår i ovankant och greppa i detta. Förts när inte det heller hjälper då skulle jag knacka ut genomföringen. Detta för att jag vill undvika riskera att delaminera skrovet runt hålet och därför prova "snälla" metoder först. Bilden visar när jag monterade nya grejer mellan septitank- däckventil och bottenventil. När jag sedan gängar ihop delarna föredrar jag lin och linolja (på rörmockarvis) de blir tätt, går lagomt trögt ifall jag vill rikta krökar etc och går att backa lite utan att det blir förstört, (vilket gängtejp sällan klarar).
  2. Det jag tänkte på angående antalet rattar är att jag själv tycker om att sitta på sarjen och samtidigt kunna både kunna styra och se bra framåt utan att skymmas av sprayhood'en Så antingen båt med relativt smal akter och stor ratt, eller båt med bred akter och då med 2 rattar, skulle vara mitt val.
  3. Så länge diskhon befinner sig ovanför vattennivån på båten och slangarna sitter fast, så rinner det ut. Du bör kolla alla skrovgenomföringar, så att de ser bra ut, ruska i dom när båten står på land. (man kan slå lätt på dom med en hammare om de ser risiga ut så vet man de måste bytas) Kolla att alla skrovgenomföringar har kranar som fungerar. Kolla alla slangar att de ser friska ut och att alla anslutningar har rostfria slangklammer, dubbla nere vid skrovgenomföringarna.
  4. Svårt att avgöra bara med hjälp av denna bild. Är det så att det sviktar och töjer sig där spricka uppstått, då är tex spackling/målning ingen lösning av problemet då uppstår bara en ny spricka, och du är tillbaka på ruta 1. 1. Är det så att det sviktar mycket, då bör du först förstärka på baksidan så att det slutar töja och bryta på detta ställe. Alltså på baksidan, slipa och sedan plasta med polyester och glasfiberväv ett antal lager (några gånger så det blir starkt) 2. Är det så att det bara flexar lite så skulle jag slipa upp ett spår (ca 5-8 mm brett) så rakt det går med hjälp av en riktbräda eller liknande, och sedan om sprickan går ner i plasten pensla i epoxi längst ner i spåret (täta laminatet) och sedan lägga en sträng sikaflex ovanpå så det ser ut som en tätrand i stället, då blir det i alla fall tätt och hyggligt snyggt.
  5. De kan kräva rätt starkt ljus för att det ska synas bra, ju svagare koncentrationen blir ju svårare, det kan ju vara så att det är för lite glykol. (eller bara glykol då blir det mörkt över hela skalan och går inte att se något) Du kan ju prova på macken igen och så tar du med din egen provare och gämför samtidigt som du spär ut glykolen med mer vatten så får du se om det blir svårare att se ju mindre koncentration du har. (Samtidigt som du kan gämföra med ett dyrare instrument)
  6. Till mina fästen mot Y-bommarna har jag sådana här korkar. För att lossa så måste jag vrida armen framåt för att spärren ska öppna (vet dock ej vad de kallas, bojkrok kanske)
  7. På vissa båtar kan det vid tillägning vara svårt att tex nå ner till bryggan och få en tamp igenom i en förtöjningsring och tillbaka igen så att det går att sträcka upp "Bojkrok" är då en lösning och båtsaken "Hock-a-mor" en annan. Här är en film som visar en helt ny lösning på problemet, ( i slutet av filmen). * snygg lösning - möjligen, * dyrt - ja, * fungerar det -jag är skeptiskt om det klarar en storm tror det blir problem redan vid rätt måttlig vind. http://www.youtube.com/watch?v=QyA2TwjAuz8 Och så en till då man gör på det traditionella sättet (men här på tid) http://www.youtube.com/watch?v=cXWiMMSg4ZI
  8. Sorry, Denna undersökningar har fortfarande en del felaktigheter i utformningen. 1. Beskrivningen av produkten är så bristfällig så det går inte att se hur den ska användas och ännu mer svårt att se vilka eventuella fördelar den i så fall kan ge. 2. Om jag svarar att jag inte tror mig vara intresserad av en sådan produkt så frågar undersökaren inte varför. Fågan är varför, de tycks vara ointreserade att få reda på det! Det är väl i detta själva marknadsundersökningen och marknadsföringen borde ha sin kärna, dvs få veta om vi har behovet, om vi förstår hur den ska användas och se om informationen når ut, samt kanske få kunden att inse att han behöver en sådan produkt. 3. Om man inte tror sig vara intresserad, känns det då även ganska meningslöst att svara på sista frågan, dvs ange hur mycket man är villig att betala för en produkt man inte vill ha.....Det går inte att lämna denna fråga obsevarad, därför tror jag många väljer att avsluta innan svaret skickas. Tyvärr
  9. Nu när frågeställarna presenterat sig och beskrivit vad de vill ha för information så är det lättare att svara. Som sagt ovan av "Toaen" så beror en förtöjning på båtens storlek och vikt samt den plats som förtöjningen ska göras. (Utsatt eller skyddat läge, kaj, brygga, pålar, boj eller tex Y-bommar) Här är ett exempel på hur det ser ut för min båt, den ligger i en relativt skyddad hamn vid en flytbrygga som har Y-bommar. Båten är 12 x 3,5 meter väger 7 ton, Y-bommarna är 8 meter långa och det är 4 meter brett. Tamparna ligger runt öglor i bommarna och är förtöjda mot knapar i båten. Tamparna är ca 4 meter långa 20mm tjocka (polyamid tror jag) och det sitter gummi-ryckdämpar i dessa. (Se bifogad skiss)
  10. När man läser frågorna i enkäten så avslöjar de rätt stor okunskap från frågeställaren och en relativt otydlig bild av vad typ av produkt som avses, otydligheten är i princip så graverande att det blir svårt att svara på frågorna, för det går i princip inte att veta vad det är man svarar på. Det är inte alltid det är ungdommar som kommer med knäppa påstående/förslag. Jag tycker det minst lika ofta kommer från chefer eller utredare som tex vill effektivisera eller lösa ett obefintligt problem de inte har en aning om. För att efter det är genomfört naturligtvis inte förstår eller vill inse att förändringen eller den nya produkten inte är fungerar. Det jag kan rekommendera de som vill utveckla produkter eller problemlösning är att de först studerar hur problemet är löst med dagens metoder och försöker komma fram till när/hur dagens olika lösningar inte fungerar (svagheter/begränsningar/krångel/höga kostnader) och därefter försöker lösa problemet på ett bättre sätt. Tror inte det finns fungerande genvägar till det.
  11. Glasfiberarmerad plast brukar inte buckla sig som tex plåt, det töjer sig och återgår till samma form som förut. För att det ska bli en bestående formförändring krävs rätt mycket våld så att plasten krossas, blir delaminerad eller att fibrerna slits av. Då är det mer troligt att det kan ha släppt i något skott tex lossnat från basinrede att plastningen, skruvar eller nitar släppt eller gått av så att styvheten från dessa förstyvningar inte längre hjälper till att hålla skrovformen. Skulle själva skrovet vara skadat upptäcker du det genom att leta efter småsprickor i ytan och knacka med tex baksidan av en stor skruvmejsel. Ska ge en fast och distingt ljud inte ett dovt och dämpat ljud då har plasten delat på sig i laminatet (delaminerats) och kanske sugit i sig vatten. Största problemt med plastbåtar är om laminatet suger i sig vatten, vilket kan ske om tillverkningsprocessen varit slarvigt utförd så att glasfibern inte mättats tillräckligt med plast, då suger den vatten där. Vilket då fryser på vintern och ger med tiden böldpest som är en sorts syra som bildas av plast och kvarvarande ej fullt uthärdat plast som med tiden bryter ner hållfastheten (känns igen på att blåsorna luktar ättika när man peter hål i dem). Enda medicinen är då att slipa ner till frisk glasfiber och låta torka noga och sedan plasta upp på nytt och epoxibehandla, men det problemet tror jag inte du har att dömma av din felbeskrivning
  12. I stället för att ge råd på vad du ska välja så får du istället här några frågor som du kan ställa dig själv vid valet av båt, och då väga in vad du tycker är viktigt. Riggens vant, som slutar vid ruffsidorna eller går ända ut till skrovsidan. Har betydelse för bekväm passage och hur du vill hantera tex genua. Däcket, plana lättarbetade ytor eller hög ruffövebyggnad som å andra sidan ger invändig höjd och lättare att nå tex grabbräcken. Hög eller låg rigg (mycke eller måtligt med segel) livliga eller lugnare egenskaper. Djup köl som ger bra höjtagning och obetydlig avdrift eller en grundare köl som å andra sidan ger mindre problem med djupet. Storsegelskotning. Åtkomligt för rosman eller fri sittbrunn för passagerare Rorkult eller ratt. Känsla och styrka att hålla båten (enklare och mer känsla att hantera vid manövrering men tyngre att styra under press). Om ratt hur stor och hur bred, ser du från styrplatsen över eller vid sidan av sprayhood, hur bred är båten Ruff-nedgång, högt eller lågt, nära till kök och toa vad är viktigt Badplattform eller inte, öppet bakåt eller inte. Lätt att ta sig ombord förbi rullfock föröver eller via fribord. Hur är det att röra sig ombord under segling inne, (hur är inredning grabbräcken etc placerade) hur är det när det lutar på däck och i sittbrunnen. Går köket att använda under segling, finns det tex sjökojer om tex barn vill vila Utseende viktigt eller ej (vad tycker du är tilltalande) Ståhöjd eller ej, behöver du det i hela båten Vattenburen värme eller luftblås (Diesel eller gasol) Stor båt, när tycker du själv den blir för stor var går gränsen vad är det värt Ska du kunna hantera båten ensam. Vill du hålla på och uppdatera själv eller vill du köpa en färdig båt. Kanske denna eller liknande lista åtminstonne hjälper dig att välja bort några alternativ som du inser inte passar med ditt önskemål.
  13. Trist att många segelbåtssäljare tänker välja att inte ställa ut........ Då blir följden att vi i stället väljer titta på renoverings ideer till nuvarande båten, och glömmer eventuella framtida byte detta och kommande år! Kollar tex. Utbyte av dynor och lämpliga leverantörer av textilier Ny sprayhood och kapell Teakersättning till sittbrunnsytor Däcksutrustning, block och skenor Ankarspel, bogpropellrar med fjärkontroll Instrumentering, vindata, plotter och nätverk Bets och lacksystem för teak och mahogny Vämesystem, värmexäxlare och varmvattenberedare Nya segel, en ny gennacker med peke kanske. Som sagt alternativ finns alltid. Allt för att gå runt mysa en dag, och kanske ta en öl och känna sommarens drömmar så här i vintertid, känns alltid rätt bra ändå. För båtbytartankar det styker vi härmed för överskådlig tid framöver. För det är väl så de önskar att vi gör, de utställare som tydligen har sina orderböcker fulla av beställningar att de inte bemödar sig att ta in fler beställningar eller hur vi nu ska tolka detta geni-drag att inte ställa ut.
  14. Jag hade en liknande lager med slanganslutning till min förra båt (Omega 28). Var inte säker på hur den skulle användas, men beslöt så att ansluta en liten behållare (bromsvätskebehållare från en bil) och fylla olja i behållaren så att slangen håller olja kontinuerligt till lagret. Smörjmässigt fungerade det bra och efter att jag även fixerade axeln med ett extra stödlager (ca 3m lång axel) så fick jag bort vibrationer och ett visst oljespill så blev det riktigt bra. Hade lite problem även med att det stod en luftbubbla kvar i slangen, men efter att jag ökade slangdimensionen så luftade slangen ur sig själv upp till behållare. (placerad i nivå med vattenlinjen). Jag hade båten i drygt 30 år och under den tiden fungerade det bra, använde då bara vanlig motorolja (lite tjockare typ SAE20-50)
  15. Jag tycker det ser ut som båten har haft dubbelbotten som man tagit bort. Det var vanligt förr att man fyllde mellanutrymmet med skum, som sedan började suga vatten och bli till en svampig gegga, som det senare bara är att ta bort. Har det varit så, bör du återskapa stabiliteten om du har ett för böjligt skrov. Men inte med skum, frigolit, bräder och annat som suger vatten. Det funkar inte i längden. Att med distans bygga upp ett balksystem fungerar. Jag brukar ibland använda tex elektrikerrör och såga dessa i cirkelsåg på längden (det är ett sätt om det räcker med en låg profil) Då är det plastlaminatet som ger styrkan. Ett annat sätt är att använda distansmaterial divyncell eller polyuretanskivor, men det är lite svårare och kräver mer noggranhet för att det ska bli bra. Ett 3:e sätt är att du plastar två L-formad durkar (i en form du gör mot tex en formplyfa) som du sedan vänder med korta vinkeln ner så att du får ett dike (kölsvin emellan) då bör du kunna återskapa en plan durk som även ger rätt bra formstyvhet i skrovet.
  16. Det är jordning och galvaniskt korrosionsskydd. Jag tror att det är relativt vanligt på amerikanska båtar. Om det är nödvändigt råder det delade meningar om, rekomenderas i en del båtböcker som handlar om elinstallation i båtar, mest nytta gör det väl i kombination med landström och tex ansluten vattenberedare etc. Men jag har ingen erfarenhet om det är bra eller inte.
  17. Oxid helt klart. En energitjuv som hela tiden själ lite ström av dig. När du belastar mera så blir det varmt och då ökar ledningsförmågan lite, därför kan du mäta högre spänning än innan. Detta kan ofta vara en orsak till att de som installerar Led-lyse får mer problem än de hade tidigare. Ledningsproblem orsakar även att laddningen till batterierna kan vara sämre och kan även i värsta fall skapa så stor värmeutveckling att kabelbrand uppstår om det flyter mycket ström över dåliga kontakter. Själv upptäckte jag olika spänningsnivåer, det skilde mellan typ 13,5 volt och 11,8 på 2 ställen samtidigt (GPS'ens värde och en elmätares visning) trots att jag inte belastade systemet nämvärt. (dvs inte ett spänningsfall pga stor förbrukning eller urladdade batterier) Jag har därför påbörjat att renovera elsystemet, byter ut polskruvar, huvudströmbrytare, monterar huvdsäkringar, öka kabelareor, nya proffskabelskor etc. Här en länk där jag visar hur. http://imagine.123minsida.se/187791379
  18. Exakt 30 x 30 har jag inte sett men andra storlekar finns tex denna 27x 37 http://www.hjertmans.se/article/lucka-utv275x375mm
  19. Jag skulle nog också montera ett band-ankarspel om jag gjorde om det idag. Lite dyrare men tar lite plats och är lättare. Då jag monterade så var lina inte möjlig då detta kräver rätt mycket fallhöjd under spelet. Jag monterade kätting det har fördelar men även nackdelar, det är tungt och innebär även att draget bakåt från bryggan blir rätt stort. Mitt spel kan dra ca 1000kg så man måste tänka på att dimensionera för max vad spelet orkar dra. Jag är trots det mycket nöjd med det Anchorlift spel jag har och skulle inte vilja vara utan. Installationen kan du se på min hemsida nedan
  20. . Det som vanligtvis pajat hittills är: * Batterier - (NiMh en sort som ersatte kadmium) men nu ersatts av Li-jon * Schuck - på nästa alla mina billiga maskiner De maskiner som jag använder ofta väljer jag nu bara maskiner av bättre kvalite. Jag slipper då irriterande fel som glappande eller klumpiga batterier eller schuckar som slirar eller som inte går att lossa. Just nu har jag fastnat för Bosch blåa miniserie. De är starka och ergonomiskt otrolig behändiga att hantera (både borrmaskin och skruvdragare) de orkar utan problen dra tex en 120 x 6 mm skruv. Helst maskiner som kan använda samma batterier, har nu 3 maskiner som kan nyttja 5 likadana små batterier, då ökar fördelen med små batterier. Maskiner som jag använder mycket sällan däremot, då har jag lågprismaskiner och då helst med sladd eftersom jag ofta glömer ladda de jag använder sällan
  21. En eller två bogproppar Eftersom prispressen verkar vara större på de små så får man i princip 2 st med 4Hk för samma pris som för en på 8 Hk, eller 2 st på 3 hk för samma pris som en på 6 Hk. Fördelarna skulle då även kunna vara att man kan styra med en eller båda beroende på den kraft som önskas och att tunnel-diametern kan minskas från 185 till 105/125mm. Detta skulle då kunna ge ett mindre strömningsmotstånd för skrovet om tunnlarna placeras nära varann. Visserligen ger det kanske mindre total styreffekt och effektivitet i förhållande till tillförd effekt i Ampertimmar, men i längden kanske det kompenseras av att i de flesta fall ge tillräcklig effekt i stället för att ge för mycket kraft. Vad tror ni om denna ide'
  22. Jag har försökt hitta denna ref till goda testresultat i tyskland men inte hittat det ännu. Någon som kan hjälpa att hitta denna info? Även jag funderar på bogpropp, bland de små storlekarna 3-4 hk kan man nog lika gärna köpa de kända märkena i stället, de är bara typ 20% dyrare. För de starkare modellerna däremot förefaller Craftsman vara mer prisvärd där blir det i princip halva priset. Craftsman ser lite större- klumpigare ut, troligen Kina-tillverkad men trots det kanske prisvärt. Men jag har svårt att hitta annan info än sådan som är direkt kopplad till marknadsföring. Någon med erfarenhet av Craftsman ?
  23. Tyvärr hann jag inte prova så mycket, då bygget blev försenat pga byggjobb och försenad sjösättning och att jag bla fick vänta på några SeaTalkNG-nätverkskablar som jag skickade efter utomlands, (billigare men vilken tid det tog) Jag hann dock kalibrera och köra för motor, samt att jag var ut och seglade ensam en dag i slutet av september i ca 8-10 m/s. Det fungerade bra men den korta erfarenheten i alla fall. Mina intryck I princip helt ljudlös I frånkopplat läge märks inte att linjära styrenheten sitter på Tillräckligt stark för min båt Lätt att begripa hur p70-enheten fungerar (smart och lättanvänd) GPS-enheten inte lika lättanvänd för att styra via den, och kartan med silverkortet inte så tydligt, har därför beställt uppgradering till guldkort. (Dock har jag inte uppdaterat till Lighthouse II, som jag tror visar en tydligare bild och har mer lättanvända menyer) Jag kan i alla fall säga att på förra båten hade jag en rorkultstyrare, detta är bättre. Men jag kan inte säga hur bra den fungerar i hårt väder eller då vi går läns eller kryssar på gränsen, eftersom jag inte hunnit nyttja systemet tillräckligt mycket änn för att kunna utala mig om det, ännu.
  24. Kan bara säga att jag hade 2 st original whale-pumpar lika med bilden ovan i min förra båt sedan den var ny. Fantastiskt driftsäkra. Jag hade båten i drygt 30 år och fick byta membran i den ena pumpen efter ca 20 år (färskvatten) köpte då membransats till båda. Till havsvattensidan bytte jag aldrig, hade membransatsen kvar då jag sålde båten. Kan rekommenderas. Kan även rekommendera att stänga havsvattenkranen då båten lämnas, eftersom det bara är membranet i pumpen som håller båten flytande, om du lämnar båten utan tillsyn några dagar. I alla fall så tömdes vattentanken 100 liter via pumpen, så jag satte en liten kran till tanken också, men fick inget mer läckage.
  25. Finns otroligt många båtar till salu i den prisklass du tänker dig, men inte alla annonserar. Så visst det går att både ge skambud och hitta ut den som billigast. Men jag skulle hellre försöka hitta den "rätta" båten. Den båt som ägaren varit rädd om och under åren uppgraderat och som ser fräsch ut. (Ett antal tusenlappar dyrare men betydligt mer prisvärt) Många tipps ovan, som ger bra råd, det är tex dyrare än man tror att uppgradera eller fixa det som är slitet. Generellt så finns många segelbåtar under 30 fot att välja på. Så hittar man en med bra segel (dyrt) bra motor (dyrt) som ser bra ut så är det en bra början. Sedan är valet av egenskaper en annan aspect att fundera över. Livliga, snabba egenskaper eller lite tryggare trögare. Ståhöjd är överskattat, det viktiga är att man kan stå i köket, viktigare då med avskild toalett och full längd i kojer och plats. Jag skulle personligen hellre ha köket nära sittbrunnen än långt inne i båten. Hellre inombordare än utombordare. Heller partialrigg med självslående fock än stora försegel. Ett däck som är lätt att röra sig på, en sittbrun som man sitter bra i, är trygg och kan hantera bekvämt, etc.
×
×
  • Skapa nytt...