Hasse_O

Finns inget krav på det vad jag vet. Jag har själv radar men inte någon kurs, men vid tillfälle ska jag gå en kurs bara för att lära mig mera utnyttja den bättre. Jag tror certifikatkrav kan vara kopplat till behörighet skeppare 8 och högre, dvs yrkesmässig användning om radar förväntas finnas installerat. Eller om man går i led där det är krav på radar finns på fartyget. Om jag minns rätt så ingår utbildning radarcertifikat i skeppare 8. En fritidsbåt har inte heller skylldighet att alltid ha igång radarn ständigt med bevakning som yrkessjöfarten har som krav, detta kan vara en fördel på tex en segelbåt då radar drar en del ström. Så tror jag det är! Men fler som vet säkert hoppas jag fyller på med mer info.

Sedan 29/6 2011. Hur gammal är jag då, 3,5? (det är väl det som kallas trotsåldern) Denna tråd var 1:a kontakten för mig med MG, och orsaken att jag fastnade här. http://www.maringuiden.se/forum/topic/45468-tips-inf%C3%B6r-karlskrona-lule%C3%A5-med-yamarin-6110/?do=findComment&comment=385850 Sökte och hittade svar på en fråga jag ställde via Google. Gick sedan med ett halvår senare, och skrev även in egna erfarenheter i ämnet i samma tråd. Det var så det började. Blev possitivt överaskad av att det gick att få så många seriösa svar på både enkla och svåra frågor. Det är även kul att se om man startar med att fylla eller svara i ett ämne man kan, så fyller snart fler på med mera info och till slut så byggs det upp otroligt mycke användbar info, så att man lär sig allt mer. Tack alla, det är tack vare er jag förblir kvar ett bra tag till !

En vild idee' bara 1. Borra ett hål ca 5 mm. 2. Blanda epoxy (inte för tunn lamineringsepoxy utan hellre lite mer halvt trögflytande) sug in det i en stor spruta typ minst 50-100 ml och spruta in det i hålet, och slå i en plugg och tejpa igen som säkerhet. 3. Med lite tur får man då en limkaka på några dm2 som senare kan fördela ut lasten. 4. När det härdat ut, kan man sedan borra och sätta i ett gippsankare.....och då hålller det. Var fanns då den marina anknytningen? Svar: Ankare och epoxy brukar ju disskuteras här på MG rätt ofta

Både de nya EV-100 och EV-200 är självkalibrerande. Det var mycket enkelt att ställa in och kalibrera. P70-enheten som används till styrning av de flesta kommandon är lättanvänd och tydlig. Styr även via GPS'enheten (Raymarine) men där är jag inte lika nöjd, men har den gamla programutgåvan. Ska ladda in Lighthouse II nästa sommar då tror jag det blir bättre!

Själv har jag nyligen installerat en Raymarine EV-200 med linjär styrenhet direkt på länkaget, som jag tror är en bättre lösning, men dyrare. Jag anser man kan resonera så här, fördelar-nackdelar: 1. Rorkultstyrare (Billigast ca 5000 kr) Fördelar: Billig och enkel att installera. Nackdelar: Inte lika exakt som nedanstående och inte lika stark. Kan vara i vägen i sittbrunnen och kräver att rorkulten eller styrarmen kan röra sig fritt. (Inga ben och barn i vägen) 2. Rattstyrare (Mellandyr upp till ca 15000kr) Fördelar: Tar mindre plats och är exaktare och starkare än ovanstående Nackdelar: Kan vara i vägen på rattpedistalen och för att jag ville ändra ratten (i mitt fall) och kan i vissa fall störa kompasser. I övrigt ingen erfarenhet, men jag tror att den kräver viss injustering som gör att det lirar exakt mot drivmotorn. Kanske denna typ kan slira men det är bara en gissning. 3. Linjär styrenhet: (Dyr från ca 25000kr) Fördelar: Tar inte plats ovan däck, hörs inte och syns inte, stark och exakt och den mest tillförlitliga av de 3. Kablage och kontakter skyddade från väderpåverkan. Nackdelar: Kräver en del arbete och kostnader med installation under däck i övrigt kan jag inte se några nackdelar annat än priset. Slutsatser och mitt beslut 2 och 3 ovan ska båda normalt gå att koppla till både GPS och vinddata. Tror båda dessa är överlägsna alternativ 1 vad avser egenskaper på kryss eller medsjö som kräver lite mer kapacitet. Men det var alternativ 2 du var mest intresserad av. Jag hade en äldre sådan (Autohelm) på min båt när jag köpte den, men tyvärr var den rattstyraren trasig och gammal så den behövde bytas ändå. Jag tog då steget direkt på en ny linjär styrenhet eftersom jag tror det är bättre och att det är snyggare. Förhoppningsvis kan fler fylla på med mer erfarenheter av rattstyraren....!

Lita inte för mycket på bara ett navigeringshjälpmedel Att vara medveten om att GPS'en visserligen alltid visar rätt possition, så länge den har kontakt med sateliter. (Har upplevt att den fryst några gånger, kan hända vid tex slut ström eller trasig antenn.) Sjökortet däremot visar alltid fel, men olika mycket. Det är normalt att felet i possition kan vara mellan 50 -250 meter fel i sidled. Även djupsiffror kan vara fel, de är i många fall hand-lodade och kan vara mycket ofullständiga i djup och läge. Digitata sjökort från bla Navionics kan dessutom ha egenheten att viktiga detaljer tex grund inte syns i ut-zoomat läge. (En rätt läskig egenhet som uppmärksammats i flera trådar här på MG) Så jag aktar mig noga för både utsjögrynnor och undervattensgrund, har 2 GPS'er i olika zoomläge och pappers-sjökortet framme i beredskap. (detta minskar i alla fall risken för att jag helt tappar orienteringen om något händer.) Gå på grund har jag redan provat, och kommer att sannolikt göra om det igen. Men jag vill gärna vänta med nästa gång så länge som möjligt....! Jag lovar det är obehagligt på riktigt!

Tack, det låter lovande och värt ett försök ! Kollade en just en sådan manual, verkar heta "Down Imaging" hos Humminbird. Borde vara jämförbart!

Det du köpt är en down-scan sonar eller down-vision som tex Raymarine kallar sin version av samma sak. Vad jag begriper så har dessa mer utvecklade "sonar-eko-lod" dels möjlighet till val av olika frekvenser och i vissa fall även högre frekvenser, inte bara 50 eller 200 kHz utan även 400 eller 800 kHz. Detta liksom att den sänder i flera riktningar med en sändarenhet som (jag antar) är uppdelad i flera små riktade givare, kan ge mer detaljrik bild än vad ett vanligt ekolod kan ge. På affären sa de till mig att man måste sätta givaren i aktern så att den ligger i vattnet eller att ha en speciell genomskrovsgivare för att det ska fungera. Det står även i min manual (Raymarin A78) att man inte ska köra givaren utan att den är i vatten eftersom den kan bli för varm då. Eftersom en genomskrovsgivare av den rätta typen är 2,5 cm hög och 20 cm lång om den placeras på båtens undersida och kostar 3500kr, så känns det inte så lockande.....så jag tänker i stället prova limma den givare som följde med invändigt i stället. Medveten om att det kanske inte blir lika bra som med en utanpåliggande. Frågan är hur mycket sämre det blir. Med vanligt ekolod brukar det inte bli någon märkbar skillnad alls, att limma invändigt, men med en sonargivare tror jag det är känsligare för att skrovet stör... - Någon som vet, är det dömt att misslyckas ?

Äsch där blev det tyvärr fel, ,,, /* .....! - Jag tror jag byter försäkringsbolag nu, de heter Vesta inte Vestas. Vestas är ett tillverkningsföretag inom energisektorn som utvecklar vindgeneratorer bla: https://www.avanza.se/aktier/om-bolaget.html/52332/vestas-wind-systems http://www.volvooceanrace.com/en/teams/49_Team-Vestas-Wind.html

Med Norska Side Power eller Italienska Quick så slipper man bälg men får i stället en fast motor och axel med led som har kardanknut för själva drivningen, (axeln är rak då propellern arbetar i utfällt läge). Lagringen av svängarmen ser rätt stadig ut, med genomgående lagringsaxel på båda och de har aktuatorn för denna inne i båten. Här en intressant film in-ifrån det infälda utrymmet. https://www.youtube.com/watch?v=5GczmS9ZLJ8

Här en till skönhet, Pasha heter hon https://www.youtube.com/watch?v=nSLTxlz0PIU En helt underbar presentation av 55 fots mahogny-dröm /Hasse

Om 500 är ett bra pris eller inte kan ingen av oss avgöra här! Eftersom vi tex inte vet vad det är för båt eller hur djupt in i skrovet skadan går. - Om du hoppas att det "bara" är en spricka i spackel eller ytskickt, så råder jag dig att ta reda på det innan du köper. För begärda priser brukar basera sig på "felfri båt" och det är trots allt, rätt mycket pengar.

Miss igen kopplade över till 12:an för sent....nu var det hästar ...igen. Hittade i stället denna artikel, om att Danska Vestas räknar med att komma tillbaka i Juni, efter att de reparerat båten som slogs sönder rejält i bakpartiet vid grundstötningen. http://www.batliv.se/article.asp?newsid=8620 Kul att mina försäkringspremie-pengar i Vestas, i alla fall går till något trevligt !

Om du redan har 24 Volt skulle jag utan tvekan köpa en bogpropeller för 24V. Fördelar: Mindre ledningsarea behövs Bogen blir effektivare Du har alltid laddning till startbatteriet (för du har väl 24V-laddning också) Troligen är motorn alltid igång då du kör bogproppen då tömmer du inte batteriet lika mycket heller. Du behöver inte lika stor kapacitet i Ah eller CCA-värde, behovet sjunker till ca hälften för samma effekt ( så 2 st seriekopplade 115Ah-batterier vid 24V motsvarar i stort sett 2 st parallellkopplade 115+115 = 230Ah vid 12V, men energiförlusterna är högre vid 12V) Dessutom skulle det vara frestande att prova ha möjligheten att köra bogproppen via relä med 12V (reducerad effekt) de gånger man önskar liten kraft och ljudlös elegans vid tilläggningen.

De flesta båtar är byggda av 2 skrovhalvor som gjutits var för sig, som sedan har skarvats ihop, varefter man sedan plastat och laminerat ihop skrovhalvorna och byggt vidare. Om det är en sådan skrovskarv som utförts dåligt (delaminering där är då tänkbart) och skulle i så fall kunna förklara att rost från kölen letat sig dit. Men det skulle även kunna vara sprickor från en överbelastning från tex en grundpåtjänning. I framkanten av kölen blir det dragkraft nedåt och i bakkanten av kölen tryckkraft uppåt. (dvs sprickor skulle kunna synas på undersidan framför kölen, men borde då även gå ut åt sidorna med start vid kölens framkant). För att bättre bilda sig en korrekt uppfattning kan man knacka och lyssna att det låter homogent och distinkt i detta område. (knacka med baksdan av en stor skruvmejsel tex). Annars slipa ner några millimeter och fuktmäta. Känner du dig tveksam be någon som jobbat med båtreparationer hjälpa dig. Viktigt i sammanhanget är att reda ut hur stor delamineringen eller sprickan är, då alla sådana defekter suger vatten och ger frostspränging vintertid. (dvs en skada som hela tiden blir större år för år). Åtgärden är då att som reparation slipa ner, låta torka och laminera nytt, samt därefter epoxibehandla så att även ytan blir tät.

Jag har läst igenom de manualer som är aktuella för de olika bogpropellrar jag funderar på att köpa, ingen av dessa anger max kapacitet för batteri däremot min kapacitet, och för detta kan det skilja tex: X-force rekommenderar min 115Ah (800CCA) för en bogpropp upp till 6,5kW. Max-power rekommenderar min 50Ah (800CCA) Maxxima-batteri för upp till 3,2kW Side-Power rekommenderar min 550 CCA DIN/1045 CCA SAE för en bogpropp på 4,4kW Side-Power rekommenderar min 750 CCA DIN 1425 CCA SAE för en bogpropp på 6,0 kW Vad betyder CCA? Hittade nedanståender här: http://borlange.batteripoolen.se/infopage.aspx?id=4 Vad är det egentligen beteckningarna på ett startbatteri betyder? Vad betyder saker som CCA? Ah (Ampéretimmar) Det är vad man vanligast talar om när det gäller kapaciteten för ett startbatteri. Men vad man i verkligheten läser ut är hur mycket ström över viss tid man kan ta ut. T.ex. stå med lyse eller annan elförbrukare påslaget under viss tid. (Ex; 2 Ampére i 35 tim eller 8 Ampére i 8 tim 45 min.= 70 Ah). RC (Reserv Capacity) RC anger hur många minuter batteriet klarar av att lämna 25A. CCA Detta anger köldstartseffekten enligt lite olika standarder. I Sverige används än så länge DIN & SAE men EN-normen börjar bli mer och mer vanlig. Det är dessa tal som är mest intressanta när man jämför startbatterier mot varandra. Två batterier kan ha samma Ah men olika köldstartseffekt. Lite enkelt; strömstyrka vid starttillfället av bilen. SAE - EN - IEC - DIN DIN är den tyska standarden. Styrkan i Ampere som kan tömmas ur batteriet i 30 sekunder vid -18ºC innan spänningen per cell sjunker under 1,5V. (6 poler x 1,5 = 9V) SAE är den amerikanska standarden. Styrkan i Ampere som kan tömmas ur batteriet i 30 sekunder vid -18ºC innan spänningen per cell sjunker under 1,2V. (6 poler x 1,2 = 7,2V) EN är den europeiska standarden. Styrkan i Ampere som kan tömmas ur batteriet i 10 sekunder vid -18ºC innan spänningen per cell sjunker under 1,25V. (6 poler x 1,25 = 7,5V) IEC är den asiatiska standarden. Styrkan i Ampere som kan tömmas ur batteriet i 60 sekunder vid -18ºC innan spänningen per cell sjunker under 1,4V. (6 poler x 1,4 = 8,4V) Slutsats Väljs ett dyrare batteri med högt CCA värde så behövs inte så många Ampertimmar. Men att det skulle vara olämpligt med riktigt stor kapacitet har jag svårt att tro. Med en oändligt stor Ampere-kapacitet innebär det givetvis att motorn blir varmare än med en svagare batteribank, eftersom spänningen då inte sjunker när motorn gått en stund. Därför kan det vara klokt att i sådana fall aldrig köra längre än tillåtna maxtiden. (och kanske t.o.m korta den något).

Både kul och intressant att följa detta race. Nu kommer man ju åt, tack vare internet, både lägesinformation och rörliga bilder, trots att svensk TV-sport mest ägnar sig åt annat som inte intresserar mig särskilt, tex skidskytte, NHL-Hockey och trav. En eloge till TV3 (faktiskt) som i en programserie tidigare visade uttagningen av besättning till svenska båten SCA, som bemannas av enbart kvinnor från många olika länder (dock ej någon svenska). Enda svensken i racet är för övrigt skepparen på båten med mestadels Kinesisk besättning (landkrabbor som sattsar stenhårt för att komma in i seglingens värld). På Nautical chanel har jag sett flera reportage där det visas mer frekvent från detta race. TV4 har också visat en del, men bara extremt sent på kvällen och sällan. Finns även ett online-spel där man med egen båt, kan mäta sina taktiska kunskaper relativt sanna väderprognoser och lägga kurser och ge direktiv till besättningen. En kollega är med i detta, och får när han så önskar rapporter om läget på den egna båten. Jag tror att detta är en mycket genomtänkt och lyckad PR-satsning från Volvo och SCA, det är tyvärr bara vi i Sverige som inte förstått det....ännu.

Inplastad plywood finns det i de allra flesta båtar, om det är bra eller dåligt får andra bedöma. - Ja även basinredet i min båt är inplastat direkt i skrovet, men inte "utomhus" och lyckligtvis några cm ovan den vattennivå som kan stå i kölsvinet. I ett av stuvfacken finns det en inplastad mahogny-plyfa som nu blivit mjuk (rutten i kanterna) och måste bytas. Så därför skulle jag rekommendera så dött material som möjligt utomhus så slipper man underhåll och får en lång livslängd.

Mottagar-antenner stör inte varann såvida du inte tänker koppla ihop dem antennelektriskt. Om man tänker koppla ihop flera GPS-källor till ett nätverk kan de också uppstå störningar, moderna nätverksplottrar har då ofta möjligheten att välja en som master, dvs oftast då den som har bäst mottagning.

Plywood som bekläds med glasfiber är jag generellt skeptisk till, i synnerhet om det är en durk-lucka som ska vara ute i fuktig miljö och tåla lite last. Om man ska laminera trä tror jag plyfa är direkt olämpligt eftersom epoxyn inte kan tränga in i limmat trä och pasificera det helt, vilket är nödvändigt om du vill förhindra att det ruttnar. Att plasta trä med polyester är dömt att misslyckas då det inte kan tränga in i trä överhuvudtaget. Förslagsvis gör du så här i stället Varför inte göra luckan helt och hållet av glasfibearmerad plast (polyester eller epoxi), som du gjuter och laminerar i en form av tex "formplyfa". När du sedan laminerat ett 10-tal lager så laminerar du in ett dött distansmaterial tex 15mm tjock divinycell eller polyuretan och plastar sedan på ett skal av lika många lager till. (en laminerad lucka av dubbelskal blir både lätt och stark.) Viktigt, att ta loss luckan ur formen efter 1:a härdningen innan den blir för styv. Viktigt att göra formen med så höga kanter att de ger stöd vid plastning av kanten, (överskottet kapas bort sist, och bör vara ca 5 cm för att slippa delamineringar i kantytan.) När luckan är klar är det bara att putsa målad med epoxi-topcote, därefter kan du sedan bekläda med nåtad teak eller imitation. Bild visar lucka under tillverkning, ovansidan nedåt mot formens släta yta med tunn 3-kantlist i hörnen för att slippa få en tvär kant.

(Tillägg till ovanstående) Matarpumpen har en liten spak (för pekfingret) för att pumpa fram bränsle för hand. Den har liten kapacitet i normalfallet och i mitt fall ovan nästan ingen funktion alls eftersom pumpens backventilfunktion är dålig. Många har därför, även för andra motorfabrikat, monterat in en stor handpump vid sidan av för att kunna mata pumpen om de får soppatorsk. Finns de med rejält pumphandtag, men även sådana med gummiblåsa (typ samma som för utombordare) men då med en kvalitet som klarar diesel, lite dyrare dock.

Fick faktiskt problem när jag skulle starta motorn före sjösätting i år, (kollar alltid att den går före sjösättning). Den gick nu i 4 sekunder och sedan var den helt död. - Det visad sig vara vatten i bränslet och bakterier ända in och förbi matarpumpen (stod på land sommaren innan). - Felet således enbart eget slarv, med att tömma vattenfälla och hålla bränslet fritt från föroreningar etc. Rengjorde då tanken (aldrig utfört tidigare) rengjorde filtret till matarpunpen (en liten sil i locket) renblåste slangar och rör och bytte bränsleslangen till pumpen som hade torrsprickor, men trots allt detta gick den likt förbaskat inte igång. En massa felsökande senare kom jag fram till att matarpumpen inte förmår suga bränsle om det inte redan är bränsle i pumpen. - Jag fick igång motorn genom att med en annan sug suga igenom pumpen så att det sugs upp bränsle från tanken genom pumpen.....därefter gick den! Erfarenhet: Får jag soppatorsk kommer jag inte få igång motorn hur mycket jag änn luftar.! Frågade då Volvo om det ska vara på detta sätt. (Nej sa de, pumpen ska orka suga tills bränsle kommer och föreslog mig att byta pump). Exakt samma pump finns inte kvar som utbyte, så det blev att köpa en ny och även ett rör som måste till för att det ska passa. (kostade 1400+ 800 kr). Men eftersom motorn fortsatte att gå så har jag inte monterat den nya pumpen ännu. För övrigt tycker jag motorn går bra, och har även hört att VP 2003 av många upplevs som bättre än efterföljaren 2030 som inte är en marin motor från början, vilket 2003'an är. Känner igen att den rycker lite efter start, vilket troligen beror på lite glesa ventilstyrningar. Skulle jag frivilligt byta motor till en ny så skulle det i så fall vara för att få en starkare motor. En renoverad utbytsemotor är annars ett gott alternativ som jag i så fall skulle överväga om effekten är tillräcklig, har sett de som legat på ca 25-35 tkr + arbete för att montera.

Jag hade glyserin i "röret" på min förra båt, fungerar hur bra som helst och behöver inte tömmas till vintern eller bytas ut för att det är gammalt.

Plaskar ordentligt i så fall http://www.gp.se/gptv#hJ2qg0cVdzCKxyY3CbhICA ...och en tråd som verkar veta mer än tidningarna... http://live.gp.se/Event/Valen_i_Kungshamn

Hittade denna schematiska bild på inkoppling av shunt på en tråd i Sailboatownewers där de provade en annan liknade produkt: se länk http://forums.sbo.sailboatowners.com/showthread.php?t=125606