Jump to content
Wednesday 30 September 2020

Gurks

Medlemmar
  • Content Count

    51
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

3 Neutral

About Gurks

  • Rank
    Löjtnant
  1. Ok, tack för input ziggemannen, så AIS information från Link-8 VHF'en visas alltså i din plotter?
  2. Jag har lusläst manualer både för Lowrance Link-8 VHF till en Simrad NX40 plotter och enligt manualerna så ska VHF'en skicka AIS med NMEA2000 protokollet. VHF'en får info från plottern med både fart och postion och AIS infor om andra båtar. Problemet är att plottern inte visar de båtar som visas i VHF'en. Är det någon klok här på forumet som har haft samma konfiguration med plotter och VHF som lyckats lösa detta och som kan förklara hur man gör?
  3. Gurks

    båtköp Åland

    Jag tar tagit in en båt på trailer från Åland får ett par år sedan. När trailern skulle registreras i Sverige struntade jag med det där att prata med tullen. Trafikverket ville se kvitto på köpet ink. ramnummer på trailern och sedan var det inga problem med dem. Största problemet var trailern som skulle har rätt sorts lampor med rätt färg som lyste åt rätt håll. När det väl var klar var det bara att beställa tid för en nyregistrering hos bilbesiktningen.
  4. Gurks

    Gamla cert.

    Nja, VHF tillståndet är personligt och är både personligt och knuten till båten. Det har jag precis fått veta av PTS. Jag hade ansökt ett nytt tillstånd med nut anropningsnr för min nya båt vilket inte var något problem och fick det hemskickat med posten. Lite senare fick jag ett inbetalningskort på min gamla båt som jag sålde för några år sedan. Ringde då och pratade med PTS och de sa att jag kunde ha överför min gamla signal till den nya båten. Nu behövde jag ju inte det utan avslutade det gamla tillståndet och behöll det nya. Nästa steg var att få den det MMSI nr som är inknappat i VHF'en, i den nya båten, överfört från den tidigare ägaren. Detta ska tydligen gå att göra med några enkla mail.
  5. Om du är osäker på gängan i hålet så kan du prova att lägga skruven på gängtappens tänder för att se om tappen och skruven/hålet har samma mått.
  6. Smådalarö gård är trevligt men har i mitt tycke dyr hamnavgift 450 kr/dygn om båten inte är bredare än 4 m och 700 kr/dygn om båtan är bredare. Tidigare så fick man lite rabatt på restaurangen om man betalt hamnavgiften vilken man nu har tagit bort. Jag hade en dialog med Smådalarö gård tidigare i sommras och då hade man en annan prisbild. Då kostade alla platser 700 kr/dygn viklen nog gjorde dem till den dyraste hamnavgiften i Sthlms skärgård. De lyssnade på kitiken ooch ändrade till de priser som de har nu. Bastun är fin och hamnen är skyddad från alla vindar så det kanske väder upp att det är lite väl dyrt.
  7. Det är i och för sig en bra idé med digital mätare, men helst skulle jag på något sätt, om det går att lösa, ha en känselkropp inne i varmvattenberen som kan ge info om vattentempen
  8. Hustrun är vädigt glad över att vi nu i nya segelbåten båten kan få varmt vatten och att hon kan få duscha på plattformen vid aktern. Säsongen har knappt börjat och hon vill veta när vattnet har nått max värme. Hitills har jag försökt svara att det tar 1 - 2 h vid motorgång och ca 1 h om vi har kopplat upp oss till landströmmen. Detta svar, har det visat sig, är inte tillräckligt. Mot bättre vetande så svarade jag, utan att veta, i ett svagt ögonblick att det det finns möjlighet att koppla på en tempgivare och att hon då skulle kunna se tempen på en display. I båten sitter en Isoterm och trots ivrigt googlande så har jag inte hittat att det finns några sådana tillbehör. Finns det någon på forumet som har något bra förslag hus man skulle kunna lösa det här problemet.
  9. Det ser ut att vara en Flexofoldpropeller. I så fall är förklaringen denna: Bladen och navet gjuts i samma bronslegering (NiBrAl). Bladen gjuter Flexofold själva, och som du kan se så har du inte punktkorrosion på dem. Navet däremot maskinbearbetar Flexofold själva fram från ett stångmaterial de köpt in, gjutet av andra. Avsvalningsförloppet efter gjutning av NiBrAl är kritisk, sker den på fel sätt så uppstår punktformiga utfällningar, som sedan ger punktkorrosion. Efter att denna förklaring identifierats av specialister inom Svenska Kryssarklubben i samråd med Flexofold, har de nu åtgärdat gjutprocessen för navmaterialet, och propellernav tillverkade efter c:a 2016 har inte denna punktkorrosion. Foldingpropellrar för S-drev skall ha ett elektriskt isolerande skikt mellan sitt innernav och ytternavet som bladen sitter. Detta kan mätas. I ditt fall ser S-drevets offeranod OK ut, vilket visar att din propeller har ett fungerande isolerande skikt (annars skulle offeranoden vara gravt bortfrätt) I och med detta lever ytternav och bladen sitt eget galvaniska liv. Därmed kan man med fördel måla dem med kopparhaltig färg, ju mer koppar desto bättre. Svenska Kryssarklubben har på västkusten provat sedan flera år med att elektrolytbelägga gulmetallpropellrar med koppar (kan liknas med kopparfärg med 100% koppar) med gott resultat. EN förkoppring ger beväxningsskydd i minst 5 år, troligen även i 10 år. Kopparn är marginellt mindre ädel än gulmetallen, och därför kan offeranod slopas, vilket även är nödvändigt för att uppnå kopparns beväxningsskydd. Tack för en bra förklaring. Jag kommer som sagt att försöka polera propellern ordentligt olåta den vara så till nästa år och se hur den ser ut då. Hade tidigare an annan segebåt här i Sthlms skärgård och den hade jag blankpolerad och hade aldrig någon beväxtning på själva propellern.
  10. Jag tror inte att propellern är målad med någon giftfärg, men jag ska kolla detta med den förra ägaren. I vilket fall som helst så ska jag försöka högglans polera propellern nu under helgen,inte måla den och hoppas att det ser bättre ut nästa år. Den förre ägaren hade köpt service av motor och drev och de bytte då offeranod. Jag seglar mest i Sthlms skärgård och där är ju vattnet knappt salt.
  11. Jag köpte i höstas en segelbåt från 2011 som då befann sig på land. Nu är det ju hög tid att börja fixa inför sjösättningen och då kan jag se att det under vintern har skapats em massa ljust gröna prickar på propellern. Om jag skrapar med nageln eller en plastbit så lossnar 'prickarna' och blir mer i pulverform. Propellern ska vara i brons och på mina tidigare segelbåtar har jag aldrigt sett detta på propellrarna. Brons innehåller ju koppar och kan det vara så att kopparen i legeringen oxiderat och att det är det som hänt. Vad är den samlade kunskapen för åsikt om detta? Är det något som går att förhindra och vad ska man göra då? Skulle detta kunna vara något som jag skulle kunna hävda vara ett dolt fel och kräva åtgärdat av säljaren?
  12. Gurks

    Gävlebukten

    Håller med Paradise i ett tidigare inlägg i den här tråden. Vi seglade från Öregrund i en Comfortina 32 och stratade ganska tidigt på morgonen efter frukost och körde en streckbog till Storjungfrun. Trevlig ö med en bra hamn att övernatta i.
  13. Hej Jag skulle kolla med ett segelloft för att få tips om detta. Kappseglar man t ex entyp så finns det skrivet i klassregeln hur lång spinn.bommen får vara men det gäller då om man seglar spinnacker. Om du skulle använda en spirbom för gennackern så är min erfarenhet att det egentligen inte är nödvädigt. Orsaken till detta är att en gennackar fungerar bäst om man skär lite mer upp mot vinden i stället för att segla platt. Detta betyder att du förstås kommer att behöva gippa fler gånger än om du seglade mer platt. Å andra sidan om du seglar med spirbom blir det jobbigare att gippa eftersom spirbommen då ska över på andra sidan vid varje gipp. Om du har en spirbom så behöver du nog också ett upphal av bommen för att bommen inte ska tynga ner gennackern på undanvinden och förstöra arodynamiken på seglet. Mitt förslag är att du skippar bom och i stället slörar och gippar mer för att det är för de vindarna som seglet bäst kommer till sin rätt.
  14. Det där med midskepps är en regel som man avskaffat för länge sedan. Nu gäller det att få ett överlapp på båten som man hinner upp. dvs att fören 'kommit i kapp' aktern på den andra båten som någon nämde tidigare i den här tråden. Så är det på kappseglingsbanorna och det känns lite väl mycket begärt av fritidsseglaren att kunna alla de reglerna. Som fritidsseglare så borde det räcka med att båt med vind in från styrbord har företräde mot båt som har vind från babord, om man seglar för samma vind så håller lovarts båt undan för båten i lä och till sist upphinnande båt håller undan. Att hållsa på och pressa upp lovartsbåten känns ju bara fånigt. Jag tycker att det är mycket häftigare om man lungt och stilla glider förbi i lä.
  15. Tycker att en 606's skulle passa med dina krav, förhållandevis billig, trailerbar efter de flesta bilar och en väldigt aktiv kappseglingsklass. SM i Lidköping hade näsan 50 båtar med och det finns en rikscup där man seglar på flera olika ställen runt omkring i landet. Om du bor i Stockholms trakten så seglar man där en cup under vår/försommar och sensommar/höst på Lidingö där det har varit med upp till 25 båtar med på en tisdags kväll. Mer info finns på http://www.s606k.se och http://www.606-forbundet.se/
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy