Jump to content
Saturday 24 August 2019

Thomas-1

Silvermedlem
  • Content Count

    5,241
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    3

Thomas-1 last won the day on July 23

Thomas-1 had the most liked content!

Community Reputation

259 Expert

3 Followers

About Thomas-1

  • Rank
    Silvermedlem

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Den s.k. mikroswitchen? En sådan elektrisk strömbrytare skall stänga av motorn/tändningen högst tillfälligt för att minska ´skrällen´ under växling fram/back. Tanken med mikroswitchar är alltså - såvitt jag förstår - att om motorns vevaxel momentant tvärstoppas under det ögonblick då känsliga växlingen sker så minskas skräll-oljud? (Bara bensinare kan ju f.ö. tvärstoppas med tändningsbrytare, och detta med ´mikroswitch´ är nog dessutom starkt knutet till just fabrikatet Mercruiser?) Nå, skulle alltså själv fokuserat min felsökarlykta mot detta med mikroswitchen. KOLLA DENNA YOUTUBE-FILM, förmodligen ser du liknande mekanism hos din motor? (Visst kan dålig bränsletillförsel/förgasarproblem hindra snabb motoruppvarvning vid plötsligt gaspådrag, men vid långsamt gaspådrag borde nån acceleration ändå ske??) Bara min fundering, men men.
  2. Fast har sajten verkligen slutgiltigt och definitivt avlidit? [Finns en i detta forum ofta länkad sajt med verkstadshandböcker som länge tycktes död, men den sajten - boatinfo.no/lib - återuppstod likt fågel fenix? (Den sajten är visserligen inte nån "app", kanske har appar kortare livslängd?)] I alla fall så har jag testat att söka climendo emellanåt, tyvärr utan resultat. Får numera också "blank skärm", men klickar jag enligt bilden nedan på "info-symbolen" så fås åtminstone firefox-felmeddelande. Inte mycket att `rapportera hem´ om, men ändå? Gissar att Firefox slutar med popup-skyltar - likt mitt förra inläggs bild - efter en viss tid eller ett visst antal sökningar??
  3. Välkommen till forumet! Fråga: är det denna kompressor frågan gäller? (Se saxad bild nedan, ids inte söka vidare utan bekräftande svar från dig.) I fig 1 syns att endast komplett clutch finns att köpa numera för 4498,75 kronor. (Där syns f.ö också reservdelsnumret, liksom alternativa ersättnings-nummer. Sådana kan ju underlätta googling.) I fig 2 syns en komplett kompressor för 1495 pund. Men efter att ha kollat sajtens bilder så hittade jag som synes en etikett med japanskt produktnummer på magnetkopplingens kant. Kan eventuellt vara intressant att googla vidare på? Bildkällor: Fig 1: marinepartseurope.com Fig 2: ebay.co.uk
  4. Thomas-1

    homeport

    Hehe, VARNING totalt Off Topic detta mitt sidospår men jag kunde inte låta bli... Vilket ord hade egentligen varit lämpligare, kanske "seriekrock"? Vad står det i den engelska upplagan? (Din bils front riskerar krockskador om framförvarande behöver bromsa litet överraskande, så långt kan ju ordet frontalkrock verka logiskt?)
  5. Kanske en gång om året kan räcka, rodret rör ju sig ganska minimalt jämfört med t.ex. propeller- eller pumpaxlar så slitaget/smörjbehovet är litet. Fast om det läcker in vatten till kölsvinet så kan du ju smörja mer, fettet har ju litet tätande* förmåga också. Angående hur många varv du bör vrida finns väl ingen egentlig begränsning, fettet kan ju inte klogga igen något vitalt som t.ex. fallet är med en vattenpump till motorns kylning. Skulle satsat på smörjning en gång per år på landbacken, då skruvat på fettkoppen tills jag ser utifrån att det börja tränga ut fett ner mot rodret. *) Gissar f.ö. att din packbox ligger under omgivande havsytan förtöjd i hamn? I så fall blir ju antalet timmar då det kan droppa till kölsvinet fler än om läckage bara kan ske vid segling.
  6. Välkommen till forumet! Frågan blir nog lättare att besvara om den förtydligas, alltså bra om du kan svara på dessa frågor... 1. Gissar att du vill byta motor och vill vara säker på att ditt gamla fjärreglage passar, är det så? (Mångpoliga kontakters han- respektive hondelar kan ha olika antal kontaktpoler men ändå passa ihop.) 2. I din trådrubrik skriver du "96:a" , men i själva texten verkar du äga en 86:a och vill byta till en 84? Bra om du förtydligar detta med årtalen. 3. Hur ser kontakten egentligen ut, själv hittar jag bara 8- eller 9-poliga i verkstadshandböckers elscheman? I min hopsaxade bild nedan syns i fig 1 en reservdel "42. INST.CABLE ASSY" med reservdelsnummer "0393129". Ser din kontakt ut ungefär så, kanske kan du ta ett foto och lägga upp i forumtråden? Ps. Angående flerpoliga kontakters utförande... Stift-tjocklek hos olika poler brukar avspegla den förväntade strömstyrkan i respektive pols kabeldel. Ifall din hankontakt råkar vara rödfärgad (som i fig 2) så kan det antyda att den bör anses som `glödande het´? [Har i så fall inte med temperatur att göra, snarare med kortslutningsrisk, för ibland är det praktiskt att frångå huvudprincipen att honkontakter är bättre petskyddade. Men risken med att utstickande hankontakter kan orsaka kortslutning har nog övervägts noga, den låga voltstyrkan ansetts tillräckligt - kombinerad med tydligt rödfärgad varning?? Jämför gärna med 240-vägguttagen hemma, ve den klantskalle som sätter en hankontakt i bägge ändar på en skarvsladd!)[] D.s Edit tillägg: Tack Guestsson du hann först, precis min tanke! Bildkällor: Fig 1: boats.net Fig 2: nlamarine.com
  7. Ja, detta med att kylvätskor kan pumpas runt med olika tryck/flödeshastigheter har nog stor betydelse. I kyl/värmesystem så önskar man ofta turbulent flöde istället för dess motsats `laminärt flöde´. (Hos laminära flöden utan turbulens, som sker inuti ett rör eller kylkanal, så är alltid flödeshastigheten teoretiskt sett noll intill dess väggar! Molekylerna fastnar s.a.s. längs rörets/kanalens ytskikt och värmebortföringen hämmas därmed. Vid turbulent flöde så tvingas däremot molekylerna bort från rörets/kanalens mittfåra av virvelströmmar och får bättre kontakt med dess väggar/kylobjekt, typ så?) Tja, finns en gammal "krånglig fysik-sajt" där teoretiska modeller presenteras så enkelt som möjligt. Olika exempelfall och "kalkylatorer" försöker åskådliggöra. Lätt klickbara `bubblor´ efter olika ämnesområde inom fysiken, just skillnaden mellan laminärt och turbulent flöde längs ett kylobjekts fasta överföringsytor hittas enligt min saxade bild nedan. Finns nåt som heter nåt så svårstavad som Poiseuille´s lag?...vete katten?? 😇 Bildkälla: hyperphysics.phy
  8. Thomas-1

    Bomfäste

    Ja, rullrev skulle ju förklara meningen med fyrkantsdelens snurrhämmade egenskap vad gäller bommen. Själv har jag en 70-tals övernattningsbar amigo23:a med just rullrev som original i sin Seldénrigg. (Och som du skriver är skotets infästning till bommen roterbar för att förenkla revning/segelminskning, precis vad som behövs för snabb revning när det brallar i.) Amigon väger dock runt 1500 kg till skillnad mot en lätt jolle, och rullmekanismen består därför av vevmekanism med snäckväxel wikipedia (läs: veva väldigt många varv för att ens rotera bommen ett enda, där sprack f.ö. min idé att rulla runt bommen väldigt väldigt många varv vid segelnedtagning - för att samla ihop och prydligt beslå seglet i hamnläge. Notera f.ö. snäckväxelns likhet med bilars medskickade domkrafter, inte en chans att snäckan börja rotera p.g.a bilens tyngd, detta tack vare den extremt stora utväxlingen.) Men en lätt jolle behöver knappast en sådan utväxlad snäck-vevmekanism, räcker nog med att dra bommen en smula akteröver - för att fyrkantsprofilens grepp skall släppa - och med handkraft snabbt snurra bommen? Både för att reva (minska segelarea i busväder) men också för att snabbt och snyggt få hela storseglet nertaget och säkrat inför hamnbesök !?. Vad gäller hålet "B" så tror jag fortfarande att beslaget är upp&ner-vänt i mastrännan, att det är ett enkelt dränage av regnvatten?
  9. Thomas-1

    homeport

    Vet inte om svenska finns men... Så sent som 4:e januari utkom en ny programversion 2.3.2. enligt garmin support/download. De beskriver bl.a. att nya versionen "Fixed problem loading languages other than English". Ny uppdaterad programversion kanske löser ditt problem?
  10. Thomas-1

    Bomfäste

    Gissar att hålet C i min saxade bild nedan är `orunt´, ja nästan fyrkantigt, för att förhindra att bommen roterar? För ifall bommen skjuts fram närmare masten så greppar väl fyrkantsprofilen A? Vad gäller hålet B så vete tusan, min bästa fundering hittills är att du kan ha vänt upp&ner på beslaget i mastrännan? (Alltså så att hålet egentligen borde peka neråt då bommen är horisontell, kort sagt regnavlopp/uttorkning/korrosionsskydd??)] Tja, kanske är tanken att bommen kan dras akteröver och segelduken därmed snabbt rullas runt bommen vid segelnedtagning? 😇 (Fast själv begriper jag inte finessen med `fyrkantsinfästningen´ A & C, varför alls hindra bommens axelrotation vid något tillfälle? Med seglet hissat kanske bommen roterar några enstaka vinkelgrader vid krysslag eller gippar, än sen??) Ps. McLasse skrev ovan citat: Sedan hissar du upp bommen horisontellt med fallet och gör fast detta. Förmodligen menade han hissa "bommen vertikalt" längs masten?? Ds.
  11. Blev nyfiken och googelklickade enlig fig 2 i saxade bilden nedan, upp kom en varningstext enligt fig 1. (Själv har jag f.ö. PC med webbläsaren Firefox.) Klickade därefter på "avancerat" i bildens fig 1 nedan, vilket gav denna förklarade text. I texten utvecklas detta med fel tid, tidzon etc; men både du och jag kan väl knappast ha `felinställt´? Tja, passar härmed över bollen till forumets datorkunniga. Vad kan ha hänt med sajten? Upphört certifikat?? 😦
  12. Varför alls ett rakt skruvmejselspår om man kan banka rakt in med dorn utan minsta skruvrotation? (Som jag tolkar TS foto och Gelis svar ovan så handlar detta om en rund kraftig sprint som bör hamras höger ut i bilden? Att det ser ut som en försänkt skruvsskalle är missledande, inga gängor finns??) Har kollat verkstadshandboken hos boatinfo.no/lib angående specialverktyg för 270-drev enlig fig 1 nedan. Vid hastig koll hittar jag inget specialverktyg för detta ändamål? Själv hade jag nog sprejat massor av rostlösning typ 5-56 flera gånger, låtit detta verka timtals eller rentav dygn. Därefter valt lämplig handslägga och typ av dorn. Som dorn hade jag valt lämplig bits hos min slagskruvmejsel (fig 2) och omväxlande ställt denna på med- respektive motrotation under hamrandet. Den lilla vridningskraften hit&dit som därmed åstadkoms kan nog bidra till extra lirkande som gör att korrosionen släpper sitt grepp? Bildkälla fig 1 boatinfo.no
  13. Hittade annars en lång lista med "fuel tank sender units" på Smiths hemsida. Finns som synes i listan fler variabler än tankfästets bultantal/utförande och ohmtals-standard att ta hänsyn till. Om du skulle hitta nåt nummer under din trasiga givares kladdiga yta som överensstämmer med något nummer i listan vore det nog guld!? För... Om det är jättebökigt att byta ut tankmätarens visarinstrument på/under din instrumentbräda, eller om du av "pietetsskäl vill ha `rätta tidstypiska´ looken", så kan nog rätt reservdelsnummer underlätta. Men om du å andra sidan bara är ute efter att snabbt `få koll på bränslenivån´ så är nog detta med nyinköpt `kombo visarinstrument+givare´ inte fel för plånbok/tålamod? Tja, på ovan länkade hemsida kan man under FAQ också läsa att det finns 3 eller 4 olika ohm-standarder, och att Smiths vanligen har dessa olika varianter av motstånd i sina olika serier/typer av givare. [Kan tydligen ha svingarmsvinkel mellan 60 till 80 grader och mellan 191 till 265 mm lång armradie. Så för att få ordning på alla dessa varianter som uppkommer när det dessutom finns olika standarder för ohm-talen, ja då är det nog klokt att använda `part number´ om sådan råkar hittas instämplad på givaren?]
  14. Fattiglapp skrev: Detta är för mig helt galet?!? Ja, i alla fall så verkar detta med överhettningens villkor mycket märkliga. På nåt vänster tycks motorn uppföra sig "digitalt" vid motorstart, alltså antingen hamna i normalläge där den överhettas först efter långvarig körning. Alternativt hamna i nåt sorts slumpläge där den antingen överhettar direkt eller knappt alls?? Att man - vid bristande kylkapacitet - kan köra motorn längre sträcka/tid efter kallstart jämfört med en återstart - där glykolvätska/motor redan är varm - är ju självklart. Tar ju tid att värma glykolkretsens vattenmängd. Men enligt din beskrivning tycks det även finnas två varmåterstarts-varianter? Du skriver citat: Det som är konstigt är att motorn överhettas, och kylsystemet tycks inte absorbera värmen, det känner jag på avgasvattnet. Men om jag sen stänger av den och väntar 10min (ibland får jag stänga av den två gånger och vänta ytterligare 10min dvs) slutar den överhetta, och jag kan stänga av den och sätta på den timmar efter och den överhettar inte.. Hmm...på 10 eller 20 minuter hinner inte motormetall eller glykolvätska svalna särskilt mycket. Hur kan det då uppstå `två digitalt åtskilda startvillkor´ som du beskriver? Förmodligen ligger svaret hos trycket snarare än tempen? Gaser hinner ju tryckutjämna snabbare än vattentemp hinner sjunka/värmas?? Presenterar härmed en fantastisk teori, ursäktar mig med att "galna problem" kan kräva osannolika problemsvar. Sådana svar där det finns många "om" i texten, men men. 🙂 Om du har gasläckage in i glykolkretsen så kan det bero på avgasinträngning via nån pytteläcka i topplock eller liknande. (Stor tryckskillnad mellan förbränningskamrars typ 20 kgf/cm2 och ett varmkörts glykolsystems typ 1 kgf/cm2. Sådan läcka annars ett vanligt problem.) Om gas tränger in i glykolvätskan kan så kan cirkulationen plötsligt upphöra med överhettning som följd. Om din tryckreglering i glykolsystemet inte fungerar pålitligt (läs ventilen i behållarens lockventil) så kan trycket där vara noll relativt omgivningens tryck. Jag erkänner, borde inte betyda nåt för eventuellt avgasläckage, 20 minus 1 ger stor tryckskillnad. Fast 20 minus noll ger ju marginellt större?) Om nu din eventuella gasläcka beror på ett packningsfel känsligt för denna pytteskillnad, eller möjligen att vakuum kan uppstå vid avsvalning, ja då skulle det `digitala´ uppförandet få en rimlig förklaring?? En långsökt förklaring som denna bör följas av nåt fiffigt experiment som helst kostnadsfritt visar om den är sann. Klurar på detta, kanske på nåt vänster kontrollera trycket i expansionskärlet utan nyinköp. Pumpa upp tryck istället för att vänta 10 eller 20 minuter??
  15. Saxat ur verkstadshandböcker (boatinf.no/lib, kräver PC)... Bildkälla Bildkälla
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy