Jump to content
Saturday 14 December 2019

Thomas-1

Silvermedlem
  • Content Count

    5,294
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    4

Thomas-1 last won the day on November 13

Thomas-1 had the most liked content!

Community Reputation

272 Expert

3 Followers

About Thomas-1

  • Rank
    Silvermedlem

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Men varför vill du ha en annan rigg? Bra om du kan beskriva målet med riggbyte närmare kan jag tycka. Gissar att du vill få en mer bekvämt säker överfart till Bohusläns rika skärgård? Snarare än en korrekt rigg passande kappseglingars regelverk?? Tja, en J17 är ju en liten båt för uppgiften att segla mellan Danmark och Sverige - åtminstone över Kattegatts bredare havsyta. (Själv har jag seglat en marginellt större segelbåt - en Amigo23 - mellan Göteborg och främst Läsö ett flertal gånger, och har därmed gott förstått att själva havsöverfartens väder&vind kan verka skrämmande i en liten båt.) Haha, sjömärket Läsö trindel kunde vara svår att navigera till, detta alltså innan GPS uppfanns. Återfärderna blev desto lättare, för man kan ju knappast totalmissa hela sveriges västkust. ) Tror det kan gynna din forumtråd ifall du besvarar frågan ovan, alltså vad är syftet med ditt planerade riggbyte? Sjösäkerhet eller tävling??
  2. Är 60+ och urgöteborgare. Känner inte riktigt igen TS föreslagna uttal i denna gamla forumtråd? Däremot begreppet "kuddong" från typ 60-talet. Men det var ju en omskrivning på preventivmedlet kondom.
  3. Länkar Seaquip:s användarinstruktioner. Tja, vanlig tamp har väl funkat bra hittills. Fast kanske har man `tagit höjd säkerhetsmässigt´ gentemot sällsynta bränder på uppläggningsplatser, kätting brinner ju inte?
  4. Thomas-1

    Kavitation

    Ja, just detta att propellerbladen tycks ha likadana skador på bägge sidor verkar märkligt. Man kan ju tycka att bladets `akterliga sida´ inte borde utsättas för undertryckets/vakuumets kavitationsrisk lika frekvent, man backar ju båten bara helt sällan. Hittade en bra svenskspråkig wikipedia-artikel angående kavitation, bilden nedan är hopsaxad ur den. I texten talas om `typ tusen inhamrade nålspetsar´ som orsak till metallslitage, jag översätter ordet nålspets med implosions-jet enligt det rödmarkerade? Är dock fortfarande - som du - förbryllad över hur slitaget kan bli lika stort på bägge sidor av propellerbladen? Men inte att det kan bildas tydliga zoner/skadecirklar, som här i Lasse-L:s fall, en bit ut från propellernavets centrum... tja, bildens virvlar är ju runda så förmodligen?? Hur vanligt är kavition, behövs särskilt extrema förhållanden för att kavition/jet/tusennålar skall uppstå? Nja, om man sidoklickar i ovanstående wikilänk till den fylligare engelskspråkiga varianten så sägs `forskarsamhället vara överens om att berg eroderas även av kavition´? Helt nytt för mig, detta att inrullande havsvågor verkar kunna skapa kavition mot klippor?? I så fall är kanske kavition mycket vanligare än man kan tro? Vete katten, men alltid kul med funderingar i novembermörkret.
  5. Thomas-1

    Kavitation

    Frågan gäller väl den gråa och litet diffusa cirkeln runt propellerns periferi? Någon sådan har jag inte heller sett tidigare. Om jag förstorar bilden så kan jag ana skador i form av pyttesmå urgröpningar - detta just i den cirkeln? Skumt, men detta med benämningen kavitationskada* är jag skeptisk till!? Varför skulle undertrycket/vakuumet i en uppenbarligen välformad propeller koncentreras till just en sådan ring runt propellern? Vi i forumet vet ju sedan tidigare att du håller till i salt västkustvatten (saltet extra korrosionsrisk) samt att du ofta vinterförvarar båten i sjön (viss isbrytning lär ha förekommit?). Tja, vete katten....säkert att du inte trasslat in propellern i nån järntråd som sedan rostat bort? För som sagt, någon sådan `skada´ har jag heller inte skådat i mitt jämförelsevis korta 60+liv. Vafan kommer ringen ifrån, ös på med funderingar! *) fotnot om kavitation. Propellrar gräver sig fram i sjön, `akter om bladet´ stiger trycket vilket pressar båten framåt. Men `för om bladet´ sjunker då trycket, vattnet riskerar att förgasas. Vattnet kan alltså slitas isär till bubblor av vattenånga. Man får i så fall det välkända fenomenet kavitation. Gasbubblorna i sin tur imploderar våldsamt och just upprepade implosioner kan med tiden orsaka slitageskador. Hehe, en favofilmsnutt i ämnet kavitaition, kräftan/räkan benämnd `pistol schrimp´ slår på nåt märkligt vänster ut sina byten genom skicka en boll av förgasad vattenånga??
  6. Bra fråga! Har hittat följande... Fokus för produktens säljargument ligger ju helt naturlig på katastroftätning, samt att senare lätt kunna göra en varaktig permanent lagning (utan problem som ´katastroftätningen` eventuellt har skapat.) Det närmaste en "bäst före datering" jag har hittat är den i bilden nedan. (Shelf-life är väl dock mest ett tips för återförsäljare, typ hur gamla burkar vågar jag sälja? Snarlikt ´bäst före datum´ men utan att ange något datum på förpackningen.) Vi som nordligt båtfolk kan ju undra.... Tydligen är kyla - som så ofta - allmänt bra för produktens hållbarhet/shelf-life, men hur är det med vinterns köldgrader? Är upprepade infrysningar om den ligger kvar i båten bättre för hållbarheten än om burken tas hem?? (Den frågan gäller ju f.ö. alla produkters hållbarhet, även t.ex. fogskum.) Bildkälla: Denna PDF, hämtad här.
  7. För ´nytillkomna lyssnare´ som kanske undrar vad pendling är för något... Tja, båten studsar och vrider sig när den är förankrad i bara en punkt med flexibilitet. (Menar med ordet flexibilitet här lång förtöjningslina i kombination med lång fjädrande förmåga - typ en ankarkätting som lyfts.) Hehe, en trevlig egenskap att båten pendlar litet ifall man ligger på soldäck och gonar sig, har jag tänkt. Utsikten förändras ju litet sakta hela tiden och blir därför inte långtråkig. Men varför pendlar båten, min personliga fundering består av 4 steg enligt bilden nedan?... Angående förtöjningars säkring så skall rimligen linan ta smällen om det töjbara försvinner... Bildkälla fig 2: äldre MG-forumtråd
  8. Bra utredning ovan kan jag tycka. Men hur rengör man på enklaste sätt en fastbeckad polsko? Kan becka fast rejält, skruvarna kan sitta fast såpass att man inte vågar vrida runt muttrarna då hela batteriets plastskal tycks svikta betänkligt. I så fall bör man kemiskt försöka lösa upp ´becket´. Men hur? Fick ett gott råd av en gammal pensionerad bilmek från en märkesverkstad, tillika gårdvar på min lokala marina. Och seglarvän. Han sa: ... "Vi brukade alltid dränka polskon i varmt vatten, kanske lägga på genomblöta trasor för att låta vattnet verka extra länge." Testade detta tips själv, hade dock inte tillgång till varmvatten då det begav sig, men även vanligt kallvatten gjorde förvånansvärt stor skillnad efter några timmars indränkning. Polskornas muttrar gick plötsligt lätt att lossa. Kan därmed intyga att märkesverkstadens rutin verkar fungera! Internet är fullt av tips där någon vill sälja något speciellt preparat (t.ex. syror, bakpulver), och vanligt kranvatten är nog obekvämt att sälja i småflaskor, så någonting måste väl säljnissarna hitta på för att lura av slantarna hos oss konsumenter? Kan jag fundera?? Bilden f.ö. norpad här:
  9. Snälla Medoch13 - försök förstå syftet med forumtrådar... Trådskaparen är alltid `kung´, och kungens fråga skall alltid besvaras på bästa sätt! Tänker att vi alla är människor med olika bristande erfarenheter som försöker begripa båtlivets mysterier. Kort sagt: Ibland vill inte ens erfarna seglare som TS googla fram svaren utan söker bättre råd här på mg-forumet. Då blir det vår uppgift att försöka fylla i trådskaparens/kungens kunskapsluckor med egna kunskaper/hugskott, detta är nog andemeningen med forumet - och i mitt tycke det som gör forumformen fråga/svar-upplägg intressant? Hmm... Mitt tips; försök bidra med dina kunskaper i sakfrågan på ett tydligt sätt, hellre än att slarvigt bara hänvisa till "på sån här alla vet hur det är". (Du verkar ha bra erfarenhet av segelsömnad, försök tydliggöra dina erfarenheter hellre än att slarv-svara!!?) Kan jag i all välmening fundera.
  10. Hej Lars, välkommen till forumet! Mja, din länkade sats universal-mellanlägg från Biltema för 600 spänn kan nog vara prisvärt ibland!? (Att tass-underlägg ´tål hela 5000 kg´ verkar kanske i förstone imponerande men säger knappast något för din del kan jag fundera) Avskyr att krångla till forumtrådar med detaljer i onödan, men detta med "motortassars avvibrerande verkan" har nog sina båtspecifika och även motorspecifika egenheter. Hmm...gissar utifrån dina tidigare inlägg i forumet att du har en gammal Maxi 77, troligen med en volvopenta dieselbordare? En motor som du månne nu vill byta ut till nåt modernare, möjligen till en Yanmar?? Bra vore ifall du beskriver ditt fall närmare kan jag tänka, är exempelvis min långsökta gissning Maxi 77 och motorutbyte Penta till Yanmar ovan i rätt härad? Gärna foton också. Så här, motortassar är dyra men slits ju som allting annat. Kan därför gott tänka mig att nya mer högfotade tassar - eventuellt - bli ekonomiskt bäst i ditt fall, istället för mellanlägg typ biltemas? [Motor-gummitassar tillverkas numera i myriader av varianter, motorfabrikanter har historiskt haft sina egna utvalda (läs kassa-kor) från tid till annan. Hmm...tanken på "oauktoriserad motortass-pirat" känns som möjligt alternativ i ditt fall, detta då hellre än pallra undre gamla utslitna ´låg-motortassar via mellanlägg´!?]
  11. Hej Tobbe, appropå inte kunna båtspråk. Du är inte ensam! 😉 Själv visste jag faktiskt inte ens att ordet ´kastdäck´ exiterade innan ditt inlägg. Vad är egentligen funktionen hos ett kastdäck, anar dock att det har med spinnspö-fiske att göra? Att kunna stå högt och att fritt kasta draget långt i olika riktningar, kunna kliva runt litet trots vinglighet hos en liten motorbåt? Googlade och hittade t.ex. denna youtube-pärla! Men inget sägs egentligen om själva meningen med ett kastdäck, förmodligen såpass uppenbart i fiskekretsar att jag knappt vågar fråga? (Håller annars med om plastningsarbeten inte är särskilt svåra som skrevs ovan men kanske i synnerhet så håller jag med i BoatMcRill:s konstaterande "Nu framgår det lite dåligt vad det är för båt osv.") Förmodligen bör du passa på att förtydliga din fråga med båttyp, foton etc innan du plastar fast saker mer permanent?
  12. Välkommen till forumet! Som du säger så tog väl Taube sig en del ´konstnärliga friheter´. Blir vanskligt att utreda ett hypotetiskt fall, men ändå litet kul? Finns nog spår av sanning i sångtexten, tidsbestämningen ´julafton sjuttiotvå´ ger ju dessutom det bestämda beskedet julen 1872!? (Ni flaskskeppsbyggare har ju också er ´konstnärliga frihet´ men vill såklart vara så autentiska som bara möjligt.) Givet året 1872 så fanns ju ännu inga maskindrivna räddningsfartyg, knappast i Smögen i alla fall!? Vilka andra sjösäkra segelbåtar kunde ha funnits till hands på Smögen för att rädda besättningen? Troligen nån tidstypisk fiskebåt med samtränad besättning, vete katten?? Ursäkta fippelbilden ovan, trodde jag kunde lägga in nedanstående länk som bild i forumet, hur jag raderar den vet jag inte men men. Nå, en tidigare mg-länk från 2011.04.03 (topic 54086, innehåller Thåströms version) där jag undrade hur/var/varför den diktade förlisningen kunde ske. Evert Taube var ju segelvan även i västkustvatten och hade - förutom diktarfriheten - bättre tillgång till muntliga vittnen än vi idag?
  13. Välkommen till forumet Daniel! Du skrev citat "Jag har nu mätt upp spänningen och den är 16.22V vid tomgång 700 varv och 17.73V vid 3000 och det känns alldeless för högt." Ja, det är upp åt väggarna för högt, särskilt vid tomgångsvarv! Eftersom det laddar överjäkligt bra så är nog lindningar och dioder okej. Däremot laddningsregulatorn - som kanske hellre borde kallas ´överspänningsskydd´ - verkar ha brunnit. Den skall maximera spänningen till max 14,2 - 14,4 volt. Men normalt suger batteriet i sig såpass stor strömstyrka att spänningen hålls ner utan hjälp av laddningsregulatorn. Först efter nån timmes* körning blir batteriet såpass fulladdad att det inte vill ta emot mer, varvid strömstyrkan sjunker och spänningen stiger så laddregulatorn får gå in och begränsa. Jag skulle i ditt läge riktat sökarlyktan mot åldrat** batteri eller dåligt och ärgat kablage mellan generator och batteri!! I sådant fall blir strömstyrkan låg och spänningen hög vilket påfrestar regulatorn. Just moderna utbordare med övervaknings-elektronik verkar f.ö. behöva ganska stor batterikapacitet, kanske för att sluka och jämna ut s.k. ´störspikar´*** som stör modern elektronik? Kolla att du har tillräckligt stort och fräscht batteri, ofta krävs minst 100 Ah, kolla också kablagets alla skarvpunkter (lossa/sandpappra/dra åt skruvförband etc) Äh, sätter munkavle på mig själv för detta leder ju rätt in i den obegripliga radiotekniken. Men minns ändå naturlagen att lindade spolar i exempelvis en strömförande elmotor/generator ger störspikar vid plötsliga avbrott, resultatet blir enligt Lenz lag momentant stora volttal som kan knäcka modern elektronik...blablabla. Skall sluta krångla till, lovar. ...Moppar knattrade förr på radions AM-band pga tändstiftens dåliga avstörning... va fan, nu gäller munkavle för mig i detta inlägg angående utvikningen transienter/störspikar, Lenz lag ...!! 🤐 *)fotnot1: Tiden det tar för generatorn att fulladda varierar så klart beroende på batteriets skick och laddningstillstånd från början. Men i runda slängar, uppåt en timmes hårt arbete av generatorn efter t.ex. övernattning kan anses normalt. Den som har solpanel kanske klarar sig med halva tiden, men men? **)fotnot2: Ett åldrat batteri tappar med åren sakta sin förmåga att lagra energi. Det som från början hade kanske varit 100 Ah:s nominell kapacitet kanske med sulfateringens härjningar bara har kvar 50 Ah. Och ett mindre batteri än det avsedda går fortare att ladda fullt, kanske redan på tomgångs-varvtal. ***)fotnot3: Uttrycket störspik/transient kommer av att den mycket tillfälliga spänningsökningen kan se ut som en spik i oscilloskop, även i spektrumanalysatorer fast där ser mesta på skärmen helt normalt ut som spikar - bägge instrumenten är dock gjorda för övervaka mycket snabba förlopp.
  14. Tipstack Medoch13! Visste inte ens att dyneema används i ´stående riggen´ (alltså läs; för- och akterstag samt sidovant). Att de numera gör god tjänst som ´fall´ (läs; seglens upphissning-linor) visste jag dock. Tävlingsseglare har dock andra prioriteringar jämfört med oss vanliga skärgårdsseglare, bl.a. att jaga vikt - särskilt högt upp i masten. De har också vanligtvis mer ´ekonomiska muskler´ och tycks byta segel rejält ofta - för att ligga på topp. Själv är jag alltså skeptisk till dyneema för ´stående riggen´ vad gäller oss vanliga skärgårdsseglare. Detta säkerhetsmässigt för att stående riggens kvalitet utgör ju yttersta garantin för att masten aldrig aldrig aldrig kan falla ner, oavsett busväder och eventuell stag-nötning! Just nötning och skav motstår rostfria vajrar bra, liksom många års UV-ljus, så jag är som sagt skeptisk. Bilden nedan är hämtad från Benns hemsida, har också lagt till numrerade röd-markeringar för varje sälj-argument i bilden. Undrar skeptiskt följande angående säljargumenten och har lagt in några funderingar/ invändningar... 1. Bra att man vid eventuellt utbyte kan beställa samma dimension som sin befintliga stålvajer. 1a. Förmodligen är diametern inte samma som hos traditionell rostfi vajer på riktigt, på stålvajrar kan man ju fastställa ´dimensionen´ med ett enkelt skjutmått? 1b. Kommentaren "rekommenderas endast för partialriggade båtar" kan nog verka kryptisk för tillfälliga läsare, men med beggreppet partialrigg menar man äldre segelbåtar vars förstag var infäst en bit ner ifrån masttoppen räknat. (Partialriggen var förr i tiden nödvändig eftersom seglet då var av sämre kvalitet än idag, töjdes snabbt och förlorade sin optimala 3D-form.) Motsatsen till partialrigg kallas "full head/high aspect" där förstaget är fäst i masttoppen, där stående riggen där ägaren inte själv förkorta ett stags längd vad avser nypåfundet dyneema. Köp nytt är budskapet. 2a. I fråga om traditionella RF-vajrar så finns däremot godkända ´gör det själv grejor´ för att förkorta en stagvajer. (Se typ terminal-anslutning vid installation av äldre furlex, pdf sid 17 av 52.) 3. Tja, priset/inköpskostnaden är alltid en viktigt faktor. Värdet av inköp i form stålvajrar är stort och villkoren kända sedan länge, utbytesintervaller likaså. Tävlingsseglare tenderar nog att nedprioritera inköpspris, hållbarhet/nötnings-risk- inför chansen att vinna tävlingar på ett sätt som vi normala skärgårdsseglare gör klokt i att vara skeptiska till?? Ps. Ursäkta mina ´pedagogiska kommentarer´ ovan, seglare förstår detta bra ändå men kanske inte motorbåtare eller kanotister? Bra om alla i forumet kan fatta sakfrågans innebörd? D.S
  15. Tror att din söndriga reservdel är "nr3 LEVER, LOCK (UPPER) 858925" enligt DENNA reservdelsskiss hos boats.net? [Klickar man på olika enskilda reservdelsnummer i deras sajt så fås ett litet fönster som kan scrollas, en lista på olika motormodeller där just den reservdelen används (s.k cross referens list*) Ibland även foton, som i vårt fall HÄR. Och fotot visar nog din pryttel inte sant?] Kanske överkurs men enligt DENNA verstadshandbok hos boatinfo.no/lib (gällande alla Mercurys 2- till 40 hästar under åren 1965 till 1989 och ´handstarters´) så beskrivs hela 8 st varianter under tidsperioden. Bara sagt som ett lästips!? De varianterna har i ´boken´ alla hamnat i kapitel 12 och benämns "TYPE A" till "TYPE H". Vete katten, bläddra** själv för att finna eventuella godbitar?! Fotnot* En sådan ´cross reference lista´ kan vara användbar på flera sätt, i alla fall klart mer användbar än att som brukligt är direktskjutsas till kassan och köpknappen!?) Fotnot ** Bläddrande i guldgruvan boatinfo.no/lib kräver tyvärr dator, ni med paddor/smartphones bör alltså låta bli att klicka på länken. (Men om man faktiskt har dator och dessutom litet tålamod så finns hundratusentals sidor matnyttig text samlat, sidor som dessutom är enskilt återlänkningsbara i forum. (De svartvita fotona i sajtens boksidor är tyvärr scannade med ålderdomlig teknik, kan se ut som typ 256 pixels, men om man zoomar in lagom mycket så blir de tydligare. Prova själv, den som inte tror mej.)
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy