Gå till innehåll
lördag 16 december 2017

Thomas-1

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    4 791
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    11

Allt postat av Thomas-1

  1. Toplac

    Orden "thinner" och även solotion* hade nog helt andra och mer ödesmättade betydelseladdningar för en tonåring som mig här i Göteborg i början av 80-talet. (Typ sniffning av lösningsmedel, ungdomar i alla tidsåldrar tycks finna sina egna berusningsmedel?) Möjligen framstår jag som smått efterbliven när jag nu - många år senare - försöker återerövra betydelsen av begreppet thinner? Det betyder ju bara "förtunnare" enligt samstämmiga skribenter ovan. Alltså ett kemiskt lösningsmedel som får lacker/färger att flyta lättare så att de kan sprejas eller penselmålas, även erbjuda (dyr) penselrengöring. Är medveten om att detta inlägg är en kraftig utvikning från tråd-ämnets produkt "Internatonal 1" , detta rakt in i mina egna hjärnvindlingars rätt slumpvisa hågkomster. Men tänker samtidigt att "nytillkomna lyssnare" här i MG-forumet, liksom eventuella slumpvisa googlare som råkat hitta detta mitt inlägg, att gamla forumrävars IRL-erfarenheter - magropskänsla- aldrig är kattskit när man försöker begripa dagens båtvärld! Tror likt övriga skribenter ovan att vanlig fotogen, kristallolja , nafta, lysolja, kerosene duger gott! Åtminstone för penselrengöring, troligen även för utspädning av burkens färg så att den blir lagom lättflytande för pensel eller sprutpistol-munstycke? *) Detta med solotion betydde en liten tub med stinkande lim för punkalagning av däcks innerslangar. [Sa man "sålåtion" (solution=lösning) här i min hemstad - på den tiden så menade man nog entydigt "punkalapps-klistret" eller dess sniffbara dofter!? ("Sålåtion" var väl ett lokalt "slanguttryck" om ordvitsen till cykelpunka och däckslangar ursäktas?) Och nä, om någon undrar, så har jag aldrig frivilligt sniffat i berusningssyfte, däremot ofrivilligt tvingats att inandas diverse ångor i yrkeslivet. (Men utan större mental skada som jag hoppas ni i forumet kan samtycka till?)]
  2. Toplac

    Toplac funkar bra enligt min erfarenhet, inte lika stryktåligt som tvåkomponents men lätt att bättra småskador. Men vad tusan innehåller det superdyra lösningsmedlet egentligen? Har i skrivande stund två gamla halvfulla plåtflaskor av den efterfrågade produkten "International 1" att test-lukta på. Diverse orangesvarta varningssymboler. Beskedlig lukt, inte stickande eller ettrig, litegrann åt diesel-hållet men ändå inte? Stinker dock klart mer än lampoljan (fotogenet, naftan, kerosenet) som jag också kan testsniffa på i skrivande stund som jämförelseobjekt. [Bara efter att ha öppnat dessa jäkla gamla överblivna plåtflaskor med "international 1 från anno dazumal" så stinker mina nävar kraftigt. (Detta alltså länge efter att lättflyktiga ångor har förflyktigats i övriga rummet. Vete katten men tyngre kolväten (asfalt, brännolja, diesel etc) fastnar lätt i händers naturliga hudfett??)] Tipstack thallatha... Jag själv, erkänner här och nu, har alltid tänkt på "thinner" som nåt ettrigt stinkande som får ögonen att tåras samtidigt som en berusande huvudvärk uppstår då miljarder hjärnceller samtidigt säger upp sig för gott? Men ordet "thinner" betyder väl egentligen bara "förtunnare", det är ingen kemisk beteckning eller ens ett varunamn. (En vattenlöslig färg skulle med andra ord kunna ha vanligt vatten som thinner?) Men ändå inte... minns att jag hade en glasflaska (plåt duger kanske inte?) med just etiketten thinner för många år sedan. Stank förfärligt starkt, minns inte längre varför jag köpt en sådan glasflaska. Gick troligen att köpa i speciella kemikalie-affärer som det hette förr? Minns i alla fall att jag för kanske 30 år sedan fyllde min "säkerhetsflaska" (avsedd för rödsprit/blåslampe-start) med thinner ur denna. Dumt, säkerhetsflaskan med sin krökta mässingshals var av plast. När jag senare lyfte flaskan nån decimeter så blev det bara sega klibbiga trådar mellan hyllan och det jag hade i näven. Hmm... har kanske själva ordet "thinner" förflyktigats även i språkbruket? Och vart tog förresten alla gamla kemikalie-affärer vägen?
  3. Vem var det som behövde en mekanisk Sum-logg?

    Här en fet forumtråd angående VDO:s mekaniska logg. Tror att det är just den MG-tråden som du referar till med ordvalet "för några månader sedan"? [Forumtråden skapades redan 2009 och verkar ha lyft så sent som 2017.08.28. Själv är jag litet skeptisk vad gäller inläggs datummärkningar men men.] Bra köptips, men jag har bara slarvläst. Vem i den fleråriga forumtråden är det som i så fall behövde en komplett VDO sumlogg? Överlåter detta till dig eller andra att eventuellt utveckla om jag träffat rätt. Hoppas i alla fall att jag hittat just den forumtråd som du söker i trådhuvudet ovan, och kanske därmed hjälper mer än stjälper i denna forumtråd!?
  4. JULKALENDER 2017

    Dags igen... årets LTH- julkalender. Behövs väl ingen närmare presentation vid det här laget. :-)
  5. Böjlimma teak teori-praktik?

    Trådrubriken lyder ju uttryckligen "Böjlimma teak teori-praktik?" Om du ändå tänker satsa på lamellimning så varför dessutom krångla till det med värme-basning? Vete katten men tänker att ihoplimmade lameller av teakträ är tunt lättböjliga utan basning, och att detta med basning gäller tjocka plankor? Hmm...såga helt enkelt fler och lättböjligt tunnare trälameller - limma därefter ihop dessa enligt konstens alla regler - för att bygga upp rorkultens tjocklek? Vid lamell-limningsteknik kan man ju välja antalet lameller fritt, de bör rimligen väljas såpass tunna att värmebasning inte alls behövs för att undvika bristningar i träet. Att blanda teknikerna basning och lamellimning känns som ett feltänk. (Åtminstone för en relativt rak rorkult med måttligt kort böjradie!?)
  6. Backhake AQ100 drev

    Hej och välkommen till forumet! Detta med den åldriga AQ100:ns "backhacke" är inget nytt, går alltså att hitta äldre liknande forumtrådar här på MG-forumet. Mitt tips får bli: Tag direktkontakt (pm:a) forumets företagsmedlem "SanktAnna" som svarade dig ovan. Ingemar har superkoll enligt min uppfattning, [Förmodligen kan du inte ana/fatta hur stor tur du haft när han råkat svara dig ovan i forumtråden, lägger därför en länk till google-sökning. (Läs gärna detaljerna noga i sökningens olika träffar, måhända inser du bättre hans långa erfarenhet och proffsiga kunskaper om äldre motorkonstruktioner?)]
  7. Kapellbeslag

    Ja som sagt, vad är det som är så trasigt att det inte går att laga? Och vilka mått har manicken i din bild, särskilt rörets diameter? Tänker att dina fyra likadana kan vara litet specialanpassade och hopplockade redan ifrån båttillverkaren? Och att det kan bli lättare att hitta utseendemässigt lika grejor ifall du preciserar exakt vilken del du behöver och anger måtten?? Har bild-googlat runt litet, inga klockrena träffar men sökorden tycks ge snarlika bilder som din och därmed åtminstone ligga i rätt härad? Presenterar stolt tre länkar, för dig att undersöka närmare och eventuellt förfina sökbegreppen?... :-) 1. Importörsfirman "Asperö Handel" har bra kataloger att bläddra runt i. De är i grossistledet, många svenska återförsäljande marinor saluför deras artiklar. (Klickar du t.ex. på "Makefast kapellbeslag" så hittar du mycket men ändå inte exakt det du söker?) /2. Har bildgooglat bredare med dessa snarlika sökord... 2a. boat bimini thumb screw slider clamp hardware 2b. boat bimini hardware quick thumb screw released slider Tja, ingen superträff där heller vid snabb koll!? Men åtminstone hyfsad träffbild, grejerna börjar se ut som just de du/vi söker? Leta gärna vidare själv. ;-)
  8. Montering av motor på en gummibåt.

    Välkommen till forumet! För att snabbt få kloka svar är det ofta bra med supertydliga foruminlägg har jag märkt. Jag tolkar ditt ordval "skruvtvingar" som att du menar din utbordares original-förskruvningar enligt bilden nedan? Inte för att jag själv vet nåt särskilt om motoriserade gummibåtar men olika utbordares upphängnings-anordning för båt/akterspegel är nog mycket noga utprovat från varje motortillverkare? Möjligen har du "förläst dig" litet om riktigt kraftiga utbordare/drev, stenhårt bultade till akterspegeln? Nå, kan du i forumtrådens första vända vänligen bekräfta att just din fundering handlar om en gummibåt snarlik den på min bild nedan? (Gaidin i inlägget ovan är kunnigt erfaren - till skillnad mot mig - men önskar trots det förtydligande om vad tusan din forumfråga egentligen gäller, mer exakt.)
  9. gammaldags rullbom

    Tänkte mig i mitt inlägg ovan att ordet "förstörs" antyder nåt drastiskt, typ att seglet plötsligt slits sönder eller liknande? Håller annars med Peter_K om att seglets "uppvinds-prestanda" med tiden minskas fortare genom rullbomens uttöjning av segelduken. (Detta alltså utöver att rullbom är kass redan ifrån nyaste början p.g.a. "ojämn påbyltnings-effekt". Dessutom så tillkommer alltså med åren permanenta skador i själva seglet.) Trådskaparen Modesty77 står alltså i begrepp att beställa nytt segel och använda sin gamla rullbom. Bra, den duger nog gott - efter smärre modifieringar med yttre brytblock etc - men du bör alltså sluta att använda rullfunktionen för revning! (Beställ gärna minst två riktiga bindrevsrader hos segelmakaren, kanske rent av ett tredje beroende på farvatten!?) En fråga segelmakaren nog ställer är ifall du vill ha ett "bomlik-snöre" insytt i seglet, alltså en sådan som på klassiskt manér kan träs in i bomens ränna. (Har själv en Amigo23 med rullbom och svarade "ja" på den frågan vid senaste segelbytet. Blev f.ö. mycket nöjd eftersom det inte kostade nåt extra. Även mitt förra storsegel hade f.ö. bindrev om nån undrar, rullrev är som sagt kass uppvinds!) Hur är det för resten med segelkapellet som eventuellt täcker ditt nedhissade storsegel uppepå bomen? Frågar för att du kan råka ut för en liten otrevlig överraskning, ett NYTT SEGEL KRÄVER MYCKET STÖRRE UTRYMME även nedhissad till bomen! [Om ditt nuvarande segel är jättegammalt kan nån tidigare ägare sytt upp nåt eget alldeles för snålt, gamla dacronsegel är tunt slafsiga och kräver nästan noll utrymme nedhissade till bomen enligt egen erfarenhet. Bara en tanke men ägna gärna litet uppmärksamhet åt segelkapellets volym? (Gärna redan i vinter så du slipper utöka vårens "att göra lista" onödigtvis.)] Hmm, en närstående lösning var förresten "SAILTAINERN" (youtube-reklamfilm)? Hur mottog marknaden den, förmodligen rätt kassa försäljningsssiffror, men moderna rullstorar rullas numera tydligen istället in i masten. Kanske "förstörs" inte seglet av det? ;-)
  10. gammaldags rullbom

    Ett missförstånd, själva seglet förstörs inte av rullbom! Däremot störs seglets 3D-form litet okontrollerat ju mer man tvingas att rulla in då det brallar i. Bindrev är enligt min mening klart bättre även efterapplicerat på gamla rullbomar, din bom är troligen duglig och väntar bara på sin bindrevs-modifiering! Kass vid rullrevning: Vid rullrevning ökar den effektiva rullradien mer närmast masten (se skiss nedan) p.g.a. att mer segel så att säga snabbare "påbyltas" där när man succesivt revar allt mer. Därför tappar seglet sin avsedda 3D-form, och bomen lutar dessutom neråt så att man - på mindre båtar - riskerar att få bomnocken i skallen. Förmågan att kryssa effektivt uppvinds försämras rejält av sådan "okontrollerad rulldiameter-avvikelse" längs bomen, enligt egen erfarenhet. Båten lutar extremt utan att göra fart uppvinds. Dessutom måste ihakad kicktalja av naturliga skäl lossas. Detta är nog orsakerna till att bindrev är mycket bättre, och att rullrevet är gammaldags. (Samma problem drabbar f.ö. rullfockar i mindre omfattning, motmedlet där kan vara att segelmakaren syr in kompenserande skumplastkuddar på lämpligt sätt.)
  11. Handfat/tvättställ

    Enligt HJERTMANS är tillverkarens original-produktnummer 17448. Verkar stämma enligt bilden på DENNA SAJT. Där sägs också att baljan är gjord av polypropylen, men tyvärr finns inte heller där nån montageanvisning. Googlade "GLUE POLYPROPYLENE TO WOOD", men blev inte särskilt klokare. Verkar vara en sån dära fet svårlimmad plast som Bhemac nämner ovan? Småflaskor med cyanoakrylat poppar upp i sökresultaten?? Men som George Ohm säger, nån större vidhäftningsförmåga hos limmet behövs knappast utöver gravitatonens neråtkraft? (Om båten faktiskt skulle kapsejsa och slå runt så töms ju den tunga vattenbaljan ögonaböj och ifall den lätta plastbaljan till äventyrs släpper från bänken spelar ingen roll.) Nå, mitt ringa bidrag till forumtråden får bli detta med att plastbaljans material tydligen är polypropylen. Kanske Caribic410 eller annan limkunnig forummedlem kan dra slutsatser av det?
  12. Rullfock

    MarkusF frågade ursprungligen i trådhuvudet om ett riggproblem hos en Amigo 27. Eftersom han verkar nöjd med svaren ovan så kanske vi kan tillåta oss att sväva ut litet ytterligare i sidokommentarer... Hmm, cykelpump på båt? Försöker hjärnskrynkla mig själv men kommer inte på nya användningsområden. Utöver mina tidigare väl prövade. Presenterar härmed stolt att jag framgångsrikt har använt två sorters cykelpumpar ombord, bortser alltså här från diverse pluffsiga "madrass o gummibåtspumpar"... Dels en enkel stavformad cykelpump som faktiskt funkar skapligt till att pumpa upp halvpaffa fendrar. [Man skruvar först av fenderns täckplugg, djupt under denna finns som bekant en enkel gummiflärp/backventil. Sedan trycker man pumpen hårt mot hålet och pumpar av bara tusan. Läcker en del p.g.a. obefintlig passform men trycket i en fender är ju normalt lågt så man lyckas trots det. Problemet är nog snarare den stora luftvolymen, himla många men i och för sig lätta pumpslag blir det. (Jämfört med alternativet att fixa rätt sorts pump o munstycks-adapter så är nog ändå fuskmetoden med cykelpump enklare om sådan finns till hands.)] Dels en så kallad bil- eller fot-pump, alltså en sådan där man fattar om pumphandtaget med bägge nävar och håller fast pumpen med foten. En sådan kan utöver fenderpumpning användas som primitiv "tryckluft". Alltså för att blåsa ur igensatta förgasarmunstycken etc. [Rätt effektivt faktiskt kan jag rapportera - ofta passar nog också förgasarmunstycket för direkt insättning i pumpens ställbara klämgummikoppling. Blir ett jäkla bra blås med enkla medel!]
  13. Kemisk metall

    Alicia1 skrev: Har en gammal svets på landet som jag ärvde från min svärfar, kanske dags att ta fram denna el svets och prova lite. Har aldrig svetsat förr. Fick svar från grabbarna som säljer JB weld. snabbt! Alltid kul med snabba mejlsvar. (Givet att det härstammar från nån "grabb" inom firman som har teknisk kompetens, alltså utöver säljteknisk skrytförmåga á la minsta praktikant.) Är mycket nyfiken men också skeptisk, sälj-svador finns tyvärr i överflöd. Vore bra ifall du i forumtråden publicerar ditt mottagna mejlsvar ordagrant, då kan var och en bedöma svarets seriositet i detaljerna efter eget huvud. (Kanske rent av hjälpa dig att formulera lämpliga följdfrågor till "grabbarna", exempelvis begära dokumentation på uppmätta värden vad gäller olika standardmått hos limfogens hållfasthet eller kanske andra övertygande referenser? Har två tips: 1. PM:a forumets företagsmedlem "alubatar" med en artig förfrågan och en länk till denna forumutråd. (Van alu-båtbyggare sen många år, verkar kunna det mesta angående alu-elsvetsning. Inklusive val av svetspinne-legering för din troliga drevlegerings-metall?) 2. Sprickor i gjutgods med kraftpåkänning riskerar att fortsätta spricka upp även efter svetsning? Avlastade borrhål strax bortom sprickans ändar innan lagning rekommenderas? [Åtminstone enligt Ulfsmotor gällande gjutjärn och heta motorcylindrar, knappast särskilt relevant men ändå? OBS gäller till skillnad mot ditt fall tjockt gjutjärn och heta motorcylindrar. Vete katten, bara en fundering. Klurigt med svetsning i all sorts gjutgods kan jag ändå ana? Försök som sagt inte att börja nybörjar-svetsfippla själv!
  14. Mätare ur funktion

    Du skriver citat att "felmeddelanden" lyser till när man slår till tändningen för att sedan slockna på varvräknaren. [Gissar att sådant slocknande är helt normalt för din relativt moderna 2003:a? Att instrumenten är datoriserade och därför litegrann lever sitt eget liv bortanför gamla tiders enkla analoga "icketänkande" visarinstrument. Mindre viktiga felmeddelanden skall bara presenteras kort/flyktigt] Menar alltså kort sagt att du bör kolla upp exakt vilka felmeddelanden som flimrar förbi och slocknar. Felmeddelandena finns förmodligen för att motorn inte trivs hundraprocentigt? Sedan åtgärda grundorsaken enligt felkoderna. (Kolla kodernas betydelse för just din motormodell, exempelvis "låg batterispänning", what ever.) Intelligent datoriserade motorinstrument/styrsystem finns i många varianter. Gemensamt för dessa är nog att de alla försöker ersätta "gamla tiders sunt motortänk" i denna moderna tidsålder? Så att säga ersätta en erfaren motorgubbes lyssnande öra med digitaliserad diagnos-info. Tja, i princip ingen dum idé alls. Men felsökningen krånglas därmed ibland till jättemycket, kan jag tvivla!? Det som förr var en rakt naturlagsmässig analog felsökning trasslas till av sådana inbyggda dataprogram eftersom dessa givits makt att påverka motorns beteende (typ "limp-mode" vid allvarliga fel , eller "korrumpera" mätinstrumentens presentation tidsmässigt, typ flash-meddelanden vid mindre allvarliga fel). Vid nutida "datoriserade motorer" måste man först - emellanåt - vid vissa fel identifera vilken programvara/ålder och därefter försöka baklänges-tänka fram vilket fel som kan ha uppstått. (Istället för att bara rikta felsökningens strålkastare direkt emot den verkliga naturlagsmässiga orsaken som förr - så tvingas man dessutom att fundera på datoralgoritmer och sensorer av olika fabrikat och tidsåldrar. Litegrann så?)
  15. Kemisk metall

    Tillhör också skeptikerna likt Karluno & Pseudonym ovan. Men för all del, epoxyn och limteknologin har väl utvecklats snabbt på senare tid. Till avdelningen "dåligt underarbete" hör som sagt rengöring inför limning. Men även att skapa stora fäst-ytor mellan lagningens bägge objekt. [Vid exempelvis läckor till följd av sprickbildning duger det inte bara att "klabba på" nåt tätande ovanpå. Istället slipar man ner en sådan smal sprick-fogs kraterväggar till en V-fog för att lim eller svets skall kunna fästa ordentligt på därvid förstorade ytor.] Hur bred vinkel det urslipade V:ets skänklar bör ha, tja det beror nog på detta med behövlig fäst-ytarea? Vilket i sin tur nog beror på flera andra variabler, exempelvis svets är nog starkare än lim ifall man räknar per kvadratmillimeter fästyta? Men har du bara "klabbat på" ovanpå en smal spricka, alltså utan att slipa ur en V-fog, så har du rimligen gjort ett "dåligt underarbete". Gäller f.ö. både lim som svets, men med sinsemellan olika Vfog-vinkelkrav. Där lim är svagare och därför kräver större fästytor än riktig svets!? Ser fram emot ditt ovan utlovade foto, först då blir det möjligt att säga nåt mer bestämt - kan jag fundera.
  16. NAVTEX

    Grimeton sänder numera navtex på samma frekvens 518 kHz som Jelöya enligt DENNA SAJT? (I så fall måste ju de två radiosändarna turas om att sända rent tidsmässigt enligt nåt uppgjort schema - allt för att inte störa ut varandra.) Så, den som lyssnar med riktad antenn* enbart mot Grimeton eller enbart Jeölöya kan ha oturen att missa sändningen rent tids/schemamässigt. (Uppleva detta som att Grimeton inte längre sänder ifall lyssningstillfällena råkat hamna i Jelöyas tidsfönster.) *) Samma fenomen kan förmodligen drabba normala rund-instrålande mottagarantenner om båten befinner sig i nån sorts oturlig ficka mellan Grimeton och Jelöya? Svag signal plus alternerande antenn-väderstreck kanske sammantaget upplevs som "Grimetondöd" ifall man råkar provlyssna litet "oturligt tidsmässigt" jämfört med tidsintervallerna i schemat nedan? Bara en fundering. Bildkälla: Se länkade sajten ovan. Grimeton... Jelöya...
  17. impregnera litet kapell

    Möjligen tänker du litet fel genom att envisas med att doppa/dränka, i strid med tillverkarens instruktion? [Jovisst, textilfibrerna i kapellet blir vid sådant doppande förmodligen extra genomdränkt och suger väl därmed upp maximalt med extra vaxartat vattenavstötade fett. (Tanken att detta dopp-maximerade borde ge mer långvarigt vattenavstötande effekt ligger nära till hands, för ju mer löst vax som fångats inuti de fransiga fibrerna efter att lösningsmedlet förångats - desto bättre?)] Hmm... är själv tveksam inför sådan hempulad dränkning för att uppnå "extraordinär" långtidsverkan? [Blir inte kapellväven obehagligt flottig att hantera, äts inte nyttan med just genomdränkt väv upp av extrakostnaden? (Kostnaden för extra åtgång av impregneringsmedlet - per impregneringstilfälle - är väl knappast försumbar, åtminstone inte på större kapell än dina??)] Testa gärna detta själv och återrapportera dina rön i forumtråden nedan! [Är skeptisk men måhända är din föreslagna dränkmetod (med handpumps-sprejet Imprenex Outdoor) en bra och nydanande metod för fler av oss båtägare?] (Mejla f.ö. gärna också Imprenex och fråga angående djupverkande/långvarig impregnering för sol/väderutsatta kapell, de har nog kunniga svar som du i så fall mycket gärna kan återge här i forumtråden?)
  18. Bravo 3: Glapp

    Hej! BerraS ovan är klart bättre skickad att svara på dina frågor än vad jag är! Men kanske kan jag ändå bidra till forumtråden med några länkar? Reservdelsskissen* som refereras till ovan kan t.ex. hittas på boats.net. (Där kan du bl.a. se vad de olika detaljerna kallas, exempelvis att "gimbal" är grunka nr1 i skissen.) Men reservdelsskisser är gjorda enbart för att identifiera just reservdelar, inget annat. Vill man därtill begripa funktionen så är riktiga verkstadsmanualer bra. [Där har boatinfo.no en sällan skådad ansamling på hundratusentals boksidor i sitt bibliotek. Krävs visserligen riktig dator (ej nutida mobil- eller padd-bjäfs) för att kunna läsa. Och visst kan den sajten krångla ibland, men men.] Manual nr 28 gäller Bravo 1 till Bravo 3. (Denna manual nr 28 kan du säkert också googla fram på annan mobil- och paddvänlig sajt.) "Sektion 4 transom assembly" innehåller nog matnyttig info för dig!? Länkar uppslaget med 4B-18 och 4B-19 vilket är sidan 361/362 av bokens 596 sidor, bara som exempel. *) Gärna fler klickbara källhänvisningar i samband med bilder i forumet. Kan jag gnälla. ;-)
  19. Block och talja till utombordaren

    Om jag förstår din "taggning" av ämnet rätt så har du en motorbåt och tänker använda targabågen som s.a.s. lyftkranens högsta punkt? Inget svar på din fråga men jag såg en annan "inspirationsvideo" där badstegen används som uthållande svingarm för lyftet. Stegen håller ut motorn en bit ifrån skrovet. (Det platta lyftbandet roterar sedan automatiskt också motorn till rätt fastsättningsposition efter upptagning.) Fiffigt, måste lyfta på hatten. :-) Alltid kul med smarta multipurpose-grejor, alltså saker som kan användas till olika ändamål vid olika tillfällen. [Själv har jag segelbåt och där kan kanske badstegen fällas ner vid åskväder i naturhamn och bli en del av åskskyddets jordning från mastens akterstag/pushpit - om man som jag fixat till ett överledande metallbleck mellan pushpit/mantågsfäste och själva stegen? (Inte särskilt innovativt i jämförelse men ändå.)]
  20. Fåglarna haft party på badbryggan....

    Ja återkom gärna i tråden vad det lider! :-) Min högst tillfälliga fundering om skillnaden höst/vår gällde f.ö. mer häckningstid och brygghöjd. [Alltså så att med små andungar eller gässlingar så föredras låga bryggor för att småttingarna inte kan hoppa särskilt högt. Kalman här på forumet hade viss framgång med flytande lastpallar som lockbete en bit bort från sin egen brygga. Knappast aktuellt i ditt fall men men.] Hmm... kanadagåsen? Den enda fågel som naturlagsvidrigt kan skita mer viktmässigt än den äter??
  21. Detta med en sorts bekväm handsbroms under segel där man kan fika eller fixa med annat omnämns ibland i forumet. Men utan att egentligen förklara detaljerna om hur det funkar, eller vilka segelbåtar som är lämpade. Blir förvånande lugnt ombord, båten rullar knappt nåt alls med den höga vindpressen och den låga farten gör att man inte heller kör över vågtoppar särskilt ofta. Tänker mig att denna tråd kan få ge mer detaljer genom praktiska tester ifrån oss forummedlemmar? Rodervinkel, kurs, fart etc. Går det för resten att ligga bi med enbart fock/genua, överdelen i ett twistat försegel kanske kan överta storens pådrivande funktion? Åtminstone grundprincipen för att lägga båten bi på detta sätt är busenkel, gör ett helt vanligt uppvinds krysslag men utan att föra över focken/genuan. (Styr istället på den nya kursen tills farten avtagit såpass att ofrivilligt slag undviks och lås därefter rorkulten i lämplig lävinkel enligt skissen.) Gissar tillsvidare att långkölare eller båtar med delat lateralplan klarar hög sjö bäst, detta för att de girar så trögt. Rodret fungerar snarast som ett gasreglage eftersom kursen bestäms av vindriktningen, och båtfarten blir sådan att roderverkan är tillräcklig enligt steg 3 i skissens balansakt. Man bör nog inte låta farten bli för låg, kölen kan förmodligen stalla eftersom avdriften och seglens sidopress är hög? Kanske minimum 1 knop som tumregel, åtminstone vid litet högre sjö? Skulle väl i så fall innebära att rodret bör bindas med mindre rodervinkel hos fenkölare.
  22. Oväntad offeranod?

    Gissar att detta enbart är en offeranod och inte kombinerat med vattengenomföring? Och att det inne i skrovet bara finns en elkabel ansluten till nån genomgående skruv/elledning från zinket? Kolla gärna upp hur det ser ut inuti skrovet, finns en elkabel ansluten så försök kolla vart den leder. (Gärna foton även från skrovets insida, särskilt på zinkanodens inombords-anslutning och även på min förmodade elkabel och varthän den leder.) Förmodligen är detta bara en gammal övergiven offeranod som inte längre behövs? För i trakterna runt Örnsköldsvik är väl salthalten/ korrrosionsrisken så låg att skydd med offeranoder knappast behövs i större utsträckning? [Om båten är importerad från saltare vatten så kanske en tidigare "nordbo-ägare" bara glömde bort offeranoden. Inte nödvändigtvis fel korrosionsmässigt, men behövs inte anoden så bör den avlägsnas och skrovhålet istället plastas tätt! (Bara av skälet att alla skrovgenomföringar är potentiella framtida läckagerisker så bör man ju alltid plasta igen alla onödiga gamla skrovhål !).] Bildgooglade "hull disc shaped zinc anodes" och snarlika skrov-offeranoder som din existerar som synes i sökträffarna.
  23. Fåglarna haft party på badbryggan....

    Förstår gott att du har svårt att se nåt humoristiskt med tanke på skadorna. Och att du nog struntar i vilka pippifåglar som är skyldiga. Men ändå; att förstå varför och vilken art som partajat kanske kan förhindra att det upprepas? Änder är nog misstänkta på våren men nu är det ju höst. Körsbärsätande kråkfåglar a la´ Bjorns_ snipa ovan har jag också haft erfarenhet av här på västkusten. [Men de partajar knappast så jäkla skitigt? Landar kanske klumpigt på segelbåtars plastiga windex-pilar så de bryts - kanske särskilt klumpigt om körsbären hunnit jäsa litet? Spatserar sedan runt och drar med näbben nyfiket ut åtkomliga saker ur öppna sidofack som de har för vana. Bajsar under tiden ut litet karakteristiska körsbärskärnor men knappast mer än så?] Nä, nån sorts tunga sjöfåglar eftersom helt vattennära (båtbad-) bryggor tycks ha föredragits? Knepigt, filurar i termer av nåt höstligt flyttfågelstreck där hela gänget av en slump råkat landa vid just din båt?? Tja, bara en fundering.
  24. byte av roder tätning

    Jag hade nog - efter att skruven lossats - försiktigt bonkat in nån stålkil i springan enligt bilden nedan. Och när isär-pressen på så sätt ökats litet, därefter sprejat 5-56 och låtit detta verka nåt dygn eller så. [Ta nu inte en en smal skruvmejsel som kil, utan hellre nåt brett, kanske typ eggen hos en kniv med extra tjockt blad? Kilen bör inte vara för tung, utan kunna sitta kvar själv efter ibonkandet, alltså så 5-56:et får gotta sig länge i det isärkilade minimala glappet runt axeln.] Kloavdragare a´ la Makro är ju ingen dum idé annars. Akta, gulmetaller som mässing är hårda men rätt sprickbenägna har jag märkt. Försiktighet med isärkilandet anbefalles alltså! Hehe, möjligen släpper den helt snällt så att forumtrådens tips om våld inte ens behövs? Du har ju tydligen inte försökt ännu?
  25. impregnera litet kapell

    Hej! Nja, finns olika sorts Imprenex. Den som heter "outdoor" brukar användas för kapell, stinker rätt kraftigt så torkning i tvättstugan låter tveksamt. Den har spraypump till enlitersflaskan vilket funkar bra. Provade f.ö. denna även på en jacka, funkade bra men man stinker fotogen i en vecka ungefär. För kläder finns varianterna "allround" och "wash in". Har inte testat dessa.
×