Thomas-1

Välkommen till forumet Daniel! Du skrev citat "Jag har nu mätt upp spänningen och den är 16.22V vid tomgång 700 varv och 17.73V vid 3000 och det känns alldeless för högt." Ja, det är upp åt väggarna för högt, särskilt vid tomgångsvarv! Eftersom det laddar överjäkligt bra så är nog lindningar och dioder okej. Däremot laddningsregulatorn - som kanske hellre borde kallas ´överspänningsskydd´ - verkar ha brunnit. Den skall maximera spänningen till max 14,2 - 14,4 volt. Men normalt suger batteriet i sig såpass stor strömstyrka att spänningen hålls ner utan hjälp av laddningsregulatorn. Först efter nån timmes* körning blir batteriet såpass fulladdad att det inte vill ta emot mer, varvid strömstyrkan sjunker och spänningen stiger så laddregulatorn får gå in och begränsa. Jag skulle i ditt läge riktat sökarlyktan mot åldrat** batteri eller dåligt och ärgat kablage mellan generator och batteri!! I sådant fall blir strömstyrkan låg och spänningen hög vilket påfrestar regulatorn. Just moderna utbordare med övervaknings-elektronik verkar f.ö. behöva ganska stor batterikapacitet, kanske för att sluka och jämna ut s.k. ´störspikar´*** som stör modern elektronik? Kolla att du har tillräckligt stort och fräscht batteri, ofta krävs minst 100 Ah, kolla också kablagets alla skarvpunkter (lossa/sandpappra/dra åt skruvförband etc) Äh, sätter munkavle på mig själv för detta leder ju rätt in i den obegripliga radiotekniken. Men minns ändå naturlagen att lindade spolar i exempelvis en strömförande elmotor/generator ger störspikar vid plötsliga avbrott, resultatet blir enligt Lenz lag momentant stora volttal som kan knäcka modern elektronik...blablabla. Skall sluta krångla till, lovar. ...Moppar knattrade förr på radions AM-band pga tändstiftens dåliga avstörning... va fan, nu gäller munkavle för mig i detta inlägg angående utvikningen transienter/störspikar, Lenz lag ...!! 🤐 *)fotnot1: Tiden det tar för generatorn att fulladda varierar så klart beroende på batteriets skick och laddningstillstånd från början. Men i runda slängar, uppåt en timmes hårt arbete av generatorn efter t.ex. övernattning kan anses normalt. Den som har solpanel kanske klarar sig med halva tiden, men men? **)fotnot2: Ett åldrat batteri tappar med åren sakta sin förmåga att lagra energi. Det som från början hade kanske varit 100 Ah:s nominell kapacitet kanske med sulfateringens härjningar bara har kvar 50 Ah. Och ett mindre batteri än det avsedda går fortare att ladda fullt, kanske redan på tomgångs-varvtal. ***)fotnot3: Uttrycket störspik/transient kommer av att den mycket tillfälliga spänningsökningen kan se ut som en spik i oscilloskop, även i spektrumanalysatorer fast där ser mesta på skärmen helt normalt ut som spikar - bägge instrumenten är dock gjorda för övervaka mycket snabba förlopp.

Tipstack Medoch13! Visste inte ens att dyneema används i ´stående riggen´ (alltså läs; för- och akterstag samt sidovant). Att de numera gör god tjänst som ´fall´ (läs; seglens upphissning-linor) visste jag dock. Tävlingsseglare har dock andra prioriteringar jämfört med oss vanliga skärgårdsseglare, bl.a. att jaga vikt - särskilt högt upp i masten. De har också vanligtvis mer ´ekonomiska muskler´ och tycks byta segel rejält ofta - för att ligga på topp. Själv är jag alltså skeptisk till dyneema för ´stående riggen´ vad gäller oss vanliga skärgårdsseglare. Detta säkerhetsmässigt för att stående riggens kvalitet utgör ju yttersta garantin för att masten aldrig aldrig aldrig kan falla ner, oavsett busväder och eventuell stag-nötning! Just nötning och skav motstår rostfria vajrar bra, liksom många års UV-ljus, så jag är som sagt skeptisk. Bilden nedan är hämtad från Benns hemsida, har också lagt till numrerade röd-markeringar för varje sälj-argument i bilden. Undrar skeptiskt följande angående säljargumenten och har lagt in några funderingar/ invändningar... 1. Bra att man vid eventuellt utbyte kan beställa samma dimension som sin befintliga stålvajer. 1a. Förmodligen är diametern inte samma som hos traditionell rostfi vajer på riktigt, på stålvajrar kan man ju fastställa ´dimensionen´ med ett enkelt skjutmått? 1b. Kommentaren "rekommenderas endast för partialriggade båtar" kan nog verka kryptisk för tillfälliga läsare, men med beggreppet partialrigg menar man äldre segelbåtar vars förstag var infäst en bit ner ifrån masttoppen räknat. (Partialriggen var förr i tiden nödvändig eftersom seglet då var av sämre kvalitet än idag, töjdes snabbt och förlorade sin optimala 3D-form.) Motsatsen till partialrigg kallas "full head/high aspect" där förstaget är fäst i masttoppen, där stående riggen där ägaren inte själv förkorta ett stags längd vad avser nypåfundet dyneema. Köp nytt är budskapet. 2a. I fråga om traditionella RF-vajrar så finns däremot godkända ´gör det själv grejor´ för att förkorta en stagvajer. (Se typ terminal-anslutning vid installation av äldre furlex, pdf sid 17 av 52.) 3. Tja, priset/inköpskostnaden är alltid en viktigt faktor. Värdet av inköp i form stålvajrar är stort och villkoren kända sedan länge, utbytesintervaller likaså. Tävlingsseglare tenderar nog att nedprioritera inköpspris, hållbarhet/nötnings-risk- inför chansen att vinna tävlingar på ett sätt som vi normala skärgårdsseglare gör klokt i att vara skeptiska till?? Ps. Ursäkta mina ´pedagogiska kommentarer´ ovan, seglare förstår detta bra ändå men kanske inte motorbåtare eller kanotister? Bra om alla i forumet kan fatta sakfrågans innebörd? D.S

Tror att din söndriga reservdel är "nr3 LEVER, LOCK (UPPER) 858925" enligt DENNA reservdelsskiss hos boats.net? [Klickar man på olika enskilda reservdelsnummer i deras sajt så fås ett litet fönster som kan scrollas, en lista på olika motormodeller där just den reservdelen används (s.k cross referens list*) Ibland även foton, som i vårt fall HÄR. Och fotot visar nog din pryttel inte sant?] Kanske överkurs men enligt DENNA verstadshandbok hos boatinfo.no/lib (gällande alla Mercurys 2- till 40 hästar under åren 1965 till 1989 och ´handstarters´) så beskrivs hela 8 st varianter under tidsperioden. Bara sagt som ett lästips!? De varianterna har i ´boken´ alla hamnat i kapitel 12 och benämns "TYPE A" till "TYPE H". Vete katten, bläddra** själv för att finna eventuella godbitar?! Fotnot* En sådan ´cross reference lista´ kan vara användbar på flera sätt, i alla fall klart mer användbar än att som brukligt är direktskjutsas till kassan och köpknappen!?) Fotnot ** Bläddrande i guldgruvan boatinfo.no/lib kräver tyvärr dator, ni med paddor/smartphones bör alltså låta bli att klicka på länken. (Men om man faktiskt har dator och dessutom litet tålamod så finns hundratusentals sidor matnyttig text samlat, sidor som dessutom är enskilt återlänkningsbara i forum. (De svartvita fotona i sajtens boksidor är tyvärr scannade med ålderdomlig teknik, kan se ut som typ 256 pixels, men om man zoomar in lagom mycket så blir de tydligare. Prova själv, den som inte tror mej.)

Tack för bra svar ovan, särskilt för per62:s marinetraffic-länk! I den länkens vindlingar kan man hitta många foton (ny interlänk) på fartyget i fråga. Tydligen har det tidigare hetat "Parsival", förmodligen innan det danska rederiet ´Baltic shipping company A/S" köpte det. Kan inte riktigt bestämma mig, visst kan väl skeppare för sådana trogna gamla kustfartyg irriteras av nitiska myndigheter, men att smita och stänga av AIS:en och dessutom ´slänga luren i örat´ på inspektörer känns övermaga? Fast ´fartyget som sådant´ verkar bra i mina amatörögon. Vissa år - se martinetraffics fotoserie länkad ovan - är det litet rostigt för att senare ha fått rosten bortskarapad och övermålad. Sådana ytliga tecken är väl helt normalt på en gammal arbetshäst kan jag tänka. (Fastnade för fotot nedan, där ju rederiets hemadress är målad tvärs bryggan.) En udda sak som jag undrar: var sover besättningen egentligen? Kommandobryggan sitter ju på ´piedestal´ så sovutrymmena måste ligga i själva skrovet? Bildkälla (klicka för att se fartygets specikation): balticshipping.dk

Kollat med Halmstad Marincentrum? Din 3,8 ton tunga Flamingo 40 (länk: sailguide) borde de kunna lyfta utan problem, och de har uppläggningsplatser inom marinans område. Normalt är det väl båtplatser i sjön - snarare än på land - som det råder brist på, fast det kanske är annorlunda hos dem? Jämförde sjö- respektive land-platser i bilden nedan, svårt att avgöra. Det uppe till vänster ser för övrigt ut som ett avloppsreningsverk så räkna med ´viss odör´ vid förhärskande västvind? Bildkälla: Google earth (Rent av Google earth Pro, det programet är faktiskt gratis nedladdningsbart numera.)

Har läst små notiser i lokalblaskan "Göteborgs-Pesten" om detta fartyg och blivit nyfiken. (Jo, jag vet gott att detta är ett forum för fritidsbåtar och att vi bör hålla oss ur vägen för handelsfartyg. Men kanske bör vi hålla oss extra mycket ur vägen för just fartyget Rix Emerald?) En GP-notis jag läste meddelade att fartyget hade typ ´bromsproblem´ vid färd i Göta Älv västerut. Sådant kan ju hända, och enligt notisen öppnades broar i dess väg i god tid, även bogserbåtar var tydligen beredda. Allt gick bra, bara bilister och kollektivresenärer gnällde måhända litet över långvarig broöppning. Fartyget skulle enligt kaptenen reparera sitt tillfälliga ´bromsproblem´ till havs. En ny GP-notis meddelar att fartyget smitit från sin ankarplats där ju reparationer annars kunnat ske i lugn och ro. Så... vad säger ni handelstonnage-kunniga forummedlemmar om detta? Artikel i sjöfartstidningen

Kollade Guestssons `boats.net-länk´ ovan, om man klickar på nr 9 (fjäderns reservdelsnummer 39502A-1) så fås en lista `related fitments´. Den listan visar dock bara motormodeller från 1973-1974. (Tror ändå guestsson har rätt i sitt antagande att den passar din 72:a, troligen har äldre modeller städats bort ur boats.net-databasen?) Har även kollat sajten `boatinfo.no/lib´ (kräver dator, padda eller smartphone funkar inte). Hittade dels en gammal säljbroschyr från 1969 där förmodligen din motor "New Merc 500" presenteras? Hittade också en `bred´ verkstadshandbok gällande motormodeller 1965-1989 och 40-115 hk. Du själv som trådskapare har nog bäst möjligheter att avgöra vad som är relevant, du har ju lyxigt nog möjlighet att jämföra med din egen motor. Återkom gärna i forumtråden om `hur det gick sen´! Sådan återkoppling är alltid intressant. Akta dig, sådana spiralbandfjädrar kan sprätta upp i ansiktet! Bildkälla: `Breda verkstadshandboken´ sid 455 av 540.

Tillfälligt avbrott i denna specialicerade forumtråd... Ordet ´havstulpan" antyder väl mer växt- än djurriket? Men dessa envisa varelser tycks faktiskt ha en primitiv hjärna, rent av en sorts seglarsskalle, därtill muskler? Haha, notera i denna wikifilm hur de likt seglare reser sin segelliknande tentakel för att viftande försöka fånga någonting att äta. (Seglare försöker fånga vindens strömmande energi, havs-`tulpaner´ däremot försöker fånga näring i strömt vatten. Lite som att nätfiska i en älv med strömt vatten?) Jag kan inte låta bli att med hatkärlek beundra havstulpaners överlevnads-egenskaper. De har nog bästa tänkbara undervattenslimmet för skalets fäste, vidare överlever - de som etablerat sig på en propeller - rejält stora G-krafter. (Balans-sinne skulle få dem att kräkas, dagens högvarviga propellrar borde kanske rent av kunna ´centrifugera´ ut deras fångstnät?). Mitt tillfälliga avbrott härmed slut, åter till forumtrådens sedvanliga kopparförgiftnings-strategi.

Som sagt inte lätt att googla riktigt gamla utbordare, men men. I denna bildgoogling "electrolux outboard motor" blir sökresultatet hyfsat!? Motorserien "E" tycks ha bestått av fyra modeller enligt länken nedan. (Årtalet framgår tyvärr inte, men TS motor av modell E30 (inklusive startmotor) kan ha kostat hela 3700:- då det begav sig.) Hmm... en känd orsak till att det smäller/puffar ur förgasarinsug kan vara att bränsleblandningen är för mager. Blir en häftig men kraftlös `detonation´ istället för normalt långsam och kraftfull explosion!? Är svänghjulets krysskil trasig - som du skriver ovan - så måste det problemet naturligtvis fixas, men brytarnockarnas position relativt brytaren påverkas knappast. Tveksamt om krysskilen är hela förklaringen? Bildkälla: swedishclassicboats

Hejsan själv! Fråga: Är det Julas produkt enligt min bild nedan du köpt? Finns en klok tumregel - man får vad man betalar för!? Regeln är bara tillämplig i en riktning, självfallet är dyra skräp-produkter vanliga, men sällan eller aldrig skulle kvalitets-produkter vara så här billiga?? (Tänk på alla arbetsmoment som krävs, någonstans bortom industrirobotars gratisarbete lurar elaka saker som barnarbete eller annat slaveri.) Hmm... detta med nödstopp till sjöss kan bli en fråga om liv eller död, förmodligen begriper Julas kanske tonåriga & säljkåta personal/chefer inte allvaret för oss båtfolk därute på havets bölja? (Ja, jag vet, billigt billigt är ju det som säljer, skit samma om någon råkar illa ut, men men!?) Kan jag fundera. Ps. Bra tips ovan om att införskaffa en multimeter! Bildkällor: Saxat från Jula, dels `grundsatsen där fyrpoliga omkopplaren ingår´ och dels från samma källa där reservdelar erbjuds.

Har kollat i verkstadshandbok enligt hopsaxade bilden nedan. Bosch-tändstift tycks ha varit original men NGK har säkert haft bra ersättare under åren sedan dess. Pentas gamla motor AQ170/B30 består - men tändstiftstillverkarnas produktnamn/beteckning för motsvarande egenskaper har nog förändrats med tiden? Haha, ibland kan jag fundera ´hur svårt kan de va?´ men inser också svårigheterna. Detta med tändstift handlar ju i grunden om en ganska enkel sak, att en elektrisk högspänning (typ 10-20 kV) - och dess energi-strömimpuls - behöver nå ett tändande gnistgap inuti cylindern. Hmm, tillverka bara en rejält tjock porslins-isolator för att undvika överslag/sidognistor, vad kan gå fel? Mja, cylindrars förbränningsrum är ett inferno och visst finns det många svårigheter. Tänker bl.a. att detta med radioavstörning mest är ett miljöproblem - för radioteleskop eller eventuellt övervintrande AM-radiolyssnare. Principen för radioavstörning av tändsystem tycks bestå i att motstånd/resistanser läggs in i serie med högspänningen, stora resistanser dessutom. (Typ en tändhatt märkt 1000 ohm kan verka smått barockt att lägga in i serie med strömmatningen, i båtars 12V-batterisystem jagas ofta pytteresistanser typ 1 ohm eller mindre, men kan ändå vara rimligt med tanke på kilovoltena.) Vete katten men för bra radioavstörning krävs nog lämpliga och samspelande resistanser i varje länk, alltså tändkabel-tändhatt-tändstift? (Annars riskeras en störsändande ´radioantenn´ i någon av tändsystemets nämnda delsträckor. Ifall man av misstag kopplar ihop flera delmotstånd i delsträckorna kan de sammantaget bli för många??) Hmm... många äldre, typ jag själv, irriterades nog av knattret från moppar vid inspelningsförsök av radio luxenburg då det begav sig? Mopeder störde AM-mottagningen flera hundra meter bort, orsaken därtill var deras magnettändsystem. Så här... magnettändsystem har per definition sin energikälla i en snurrande generator/dynamo, till skillnad mot batteritändsystem. Av det följer att man måste rycka/kicka/veva igång en motor med magnetsystem jämförelvis snabbt och hurtigt. (De startade helt enkelt såpass ovilligt att detta med ´radioavstörnings-motstånd´ i tändkablaget inte var att tänka på!) @ Tess: Fråga... Har du original-batteritändsystem eller inte? Frågar för att eftermonterade brytarlösa tändsystem typ Textronix - eller annat fabrikat - är vanliga. Och för att sådana ofta kräver annan typ av tändstift. Bildkälla: boatinfo.no/lib sid 50

Tänker att detta med ordvalen ´hälla ner en matsked olja´ respektive att ´spruta spreja fogga´ lätt kan leda till begreppsförvirring? Min syn på saken... 1. Meningen med konservering är givetvis att bevara motorn på bästa sätt under vintern, detta på enklaste sätt. 2. Just kolvars/kolvringars trivsel, i förlängningen finns här hotet av fastrostade eller rostskadade kolvar/cylindrar, är en del av sådan konservering. Läs: Man bör smörja cylinderloppets väggar, gärna flytta kolvens/kolvarnas läge genom rotera motorn en smula under vintern. Detta för att undvika långvarig kontakt mellan respektive kolvs tätande kolvringar och cylinderväggen. Genom att vrida vevaxeln några gånger under vintern förhindras uttalade skador på särskilda nivåer i kolvloppet. (Korrosion fortgår som alltid, men drabbar nog cylinderloppen mer utpritt vad gäller kolvars nivå i cylindern.) 3. Varför tycker jag då att viss begreppsförvirring kanske råder!? Vad är min eventulla poäng med detta inlägg egentligen? Svar: Kolvloppens/cylindrarnas riktning relativt horisontalplanet/gravitationen! 3a. Utombordare har väl undantagslöst ´stående vevaxel´ och därmed kolvlopp som löper horisontellt/vågrätt. (Av det följer att metoden ´hälla ner en matsked motorolja´ inte funkar. Istället sprejar man in en aerosol - sk foggning - och detta inte genom tändstiftshålet utan genom förgasarinsuget. 3b. Inombordare har väl undantagslöst ´liggande vevaxel´ och därmed ofta kolvlopp som löper åtminstone hyfsat vertikalt. (Av det följer att - genom tändstiftshålet - inslängd motorolja sprider sej p.g.a. gravitationen runt hela kolvens diameter, d.v.s. funkar.) 4. Gärna fler synpunkter!

Välkomna bägge till forumet! I grunden tror jag att TS Suzumar310 tyvärr kan ha en ohjälpligt utsliten gummibåt, alltför många års `småkrockar och UV-ljus´ har slitit på gummit såpass att flerfaldiga läckor naturligt nu uppstår. (Tunnslitet ´ballonggummi´ blir min första tanke här, bortom räddning eftersom många läckor tycks ha upptått samtidigt?) En liknelse från förr: I något skede bör man sluta stoppa/laga strumpor, ett skede där ständig lagning övergår från att vara mer lagningar än egentliga strumpor? Om sockan/strumpan har gått över denna utslitningsgräns, tja...i så fall köp ny!?? Kan jag fundera??

Nja, med rätt sorts maskeringstejp är det knappast sådan brådska? I bilden nedan syns ett bra råd angående tejpkvalitet! Själv målade jag hela 5 lager 2-komponent bottengrundfärg med samma tejp utomhus. Inga problem att dra bort tejpen i hela stycken efter kanske två månader och fem stenhårda färglager senare! (Minns inte så noga längre men kanske skar jag försiktigvis en skåra längs tejpens kant med tanke på det femfaldigt tjocka färglagret?) Fast jag ANVÄNDE DÅ ISOLERINGSBAND* för maskeringen, en seg ganska tjock tejp. Dyrare, javisst men hur stor är den extra utgiften i en båtbudget. Isoleringsbandets ´seghet´ borgar för att för att varje remsa kan rivas loss i ett stycke - kan jag fundera!? *) fotnot: Jag hade nämligen tidigare råkat ut för eländet att behöva pilla bort målartejp bit för bit, detta vid inomhusmålning längs den lååånga takkanten i ett lägenhetsrum. [Tror att detta mer berodde på tejpmaterialet än dess lim, den billiga papp-tejpen föll sönder i småbitar vid varje försök lossrivande. (Jag hade hittat nån gammal tejprulle i förrådet vars ´bäst före datum´ gått ut, förmodligen hade UV-strålning gjort dess papp till pergament? Ett bra råd är nog att köpa nya fräscha rullar, inte leta i förrådet efter gamla överblivna, haha snålheten sägs ibland kunna bedra visheten.)] Bildkälla:https://gds.se/material/valj-ratt-maskeringstejp

Ja, förväxlad motoreffekt - menar som sagts ovan elektrisk ineffekt mot mekanisk uteffekt hos elmotorn - är ju en tänkbar teori. (Fast elmotorer brukar väl ha en verkningsgrad uppåt 90%, men men?) Kollade angivna siffror för strömförbrukning enligt bilden nedan. Tror nu mer på att Biltema kan ha haft en ´dåligt dag på jobbet´ då de länkade den manualen? (Fast deras produkt kan ju vara helt okej och prisvärd ändå!)

Har enligt bilden nedan funnit bägge alternativens ´datablad´. Att fokusera på just elmotorns nominella effekt (P) eller strömstyrkor (I) känns tveksamt. Finns ju mycket annat som kan påverka valet? Typ inköpspris, kvalitet, livslängd/korrosion m.m. Håller med om att detta med ´naturlagarnas fundamenta´ ibland förfuskas, typ watt volt etc. [Men det fina med naturlagar är att de är nästan omöjliga att fuska med i dagens läge, nån räknenisse (typ jag själv, ids f.ö. inte kontrollräkna) skulle genast börja ifrågasätta, åtminstone vid större reklamljug!?] Ena alternativet tycks ha en elmotor på nominellt 900W, och det andra alternativet en på ´endast´ 600W. Hög effektstyrka hos elmotorer är ju sällan fel men hur hög effekt (arbetshastighet) behöver du egentligen? Måste dina (som jag gissar) kräftburar halas in med rekordhastighet kan jag fundera, eller är en något lägre inhalningshastighet som ändå gör jobbet acceptabel ? Bildkällor: Respektive PDF-manual, Biltemas hittad enligt TS ursprungslänk HÄR och NorthLifts HÄR.

Mja, tror mer på svartmögel? Pyttesmå svarta fläckar som växer sig större?? Sådana fläckar - och bekämpandet av dessa - har i alla fall varit uppe till diskusion många gånger tidigare i forumet. Googla svartmögel och jämför utseendet med din teori om eventuellt döda insekter får bli mitt tips! Edit tillägg: svartmögel kallas ibland också "jordslag".

Har själv aldrig mekat med inudrev, inte ens ägt en motorbåt. Men jag har ju häckat här på forumet länge och snappat upp ett&annat. Nå, jag kan ana tre möjliga felkällor. (Färgmärkta i bilden nedan.) RÖDA OMRÅDET visar backhaken (retaining pawl). Dess funktion är att mildra smällen ifall du kör på grund framåt men samtidigt tillåta backande utan att drevet vinklar upp sig av propellerns egna drivkraft. Haken skall bara vara hopkopplad vid backläge, inte i läge neutral/fram. (Finns ett viktigt mått "A=161 mm", enkelt att kolla enligt ena delbilden nedan. Kolla även att den mekanismen rör sig lätt och välsmort, för kärvar den så blir växlingen trög.) GRÖNA OMRÅDET visar mekanismen där växlingen fram/neutral/back sker. Den är i grunden busenkel, inte mycket kan krångla. Tre vinklade kugghjul möts och notera att de alltid är hopkopplade och därmed snurrar så fort motorn startats. Växlingen sker istället genom att endera kugghjulet kopplas till sin axel, eller i neuttralläget ingetdera. Här en youtube-video som visar principen för hur detta går till. I fallet utbordare finns uttrycket "clutch dog"/ kopplingshunden. Den ´hunden´ skjuts längs sin axel och kopplar via axlarnas splajns till önskad rotationsriktning, eller inte alls vid neutralläge. `Splains´ (eng spline) är som du förhoppningsvis anar kugghjulens fäste till själva rotationsaxeln. Genom att förflytta hunden längs sin axel kan de ständigt snurrande kugghjulen få kontakt med av båtföraren avsedd axel fram/back. GULA OMRÅDET visar propellernavet. Där finns nog också en säkerhetsanordning för att förhindra onödigt stora skador. För tänk om propellerbladet plötsligt tvärstannar vid grundstötning. (Små utbordare på segelbåtar kan ha en s.k. brytpinne. Nackdelen med en sådan är att propellern helt tappar drivförmågan. Kan kanske gå an på smärre segelbåtar men motorbåtar blir helt hjälplösa. Därför uppfanns "rubber hub", en gummikärna inuti propellern som vid tvärstopp släpper taget. Men ändå kan ge drivförmåga så man kan ´linka hem´ på låga motorvarv.) Youtube-video där rubber hub visas. Mitt råd får bli, ge inte upp! Kolla först måttet A=161mm och hurpass lättrörlig spärrens mekanik är. (Om den är trög kan hela växlingsmekanismen kärva, se röda rutan.) Kolla sedan om "rubber hub" mot förmodan skulle var totalt utsliten, se gula rutan ? Bildkälla (som Gelis ovan): boatinfo.no/lib...

Angående ´Bälgien´, det fanns på 70-talet ett talesätt `dra den om älgen också´! Man kunde då utbrista - Äh, dra den om älgen också - för att påpeka sin skepsis, detta på ett ledigt sätt utan att reta upp någon. Förmodligen rätt lokalt göötebosskt uttryck? Fattade aldrig då vad en älg hade att göra med detta uttrycksätt (född 1959). Men i nutid har jag fått en teori, detta efter att en ännu äldre gubbe svarade... Älgen for på fälgen till Belgien och försvann! Så jag anar ursprunget, skojigt ordrim som så ofta och där ursprunget glömts!?

Om du har flera försegel kan du behöva byta till sjöss? Bra då om hakarna bara kräver ena handen - den andra handen kan ju behövas för att hålla fast dig på det gungande fördäcket? Hakar som den i bilden nedan har fungerat bra för mej, går rejält snabbt att häkta fast med bara ena handen. Det är också tilltalande att den bara består av två rörliga delar utan eventuellt rostande småfjädrar. Vet inte om den sortens hake finns i lämpligt liten dimension, men men? Ps. Misstog mej fast tyckte väl att den förmenta "lattficke-konstruktionen" kanske såg litet märklig ut i dina tidigare bilder. Tack för påpekandet `Medoch13´! D.s.

Jo jag vet, denna forumtråd är publicerad i ´ÖvrigtSnack´ och inte i forumdelen ´LångfärdsSnack´. Dessutom efterfrågas bara ett lämpligt skeppsapotek. Så min nedanstående pdf-länk är nog smått Off Topic för våran kustnära segling där väl läkare/räddningspersonal är nära tillhands? I denna tjocka pdf beskrivs i alla fall - förutom skeppsapoteks innehåll - även tillvägagångssätt m.m. Nå, jag vågar själv knappt bläddra i denna digra pdf, många av sjukdomstillstånden är ju dessutom knappast aktulla här i norden, typ tropiska sjukdomar. Fast bläddra dör man inte av, kanske hittas rent av nåt matnyttigt för båtfolk med särskilda behov? (Tänker allergier, överkänslighet, annat?) Presenterar härmed stolt... International medical guide for ships (PDF, 3rd edition, 492 sidor).

En ´inline spark tester´ är ett billigt och bra verktyg som i princip* gör att man kan se om tändstiftet gnistrar inuti cylindern. Här en youtube-film hur den kan användas. Biltema har en variant för 50 spänn. Skulle i ditt läge inte bytt de redan nya tändstiften på måfå utan gjort en sådan test. Om du upptäcker korta avbrott i gnistrandet så testa att skifta enligt tidigare tips ovan. Angående förmodade oljan på tändstiftets gängor i ditt foto ovan så kan det alternativt vara bensinupplöst sot istället för olja? (Eller en slump, gängan är väl inte alls ägnad att vara tätande, det är ju alu-ringen som ska utgöra tändstiftets packning.) *) Fotnot: Kopplas i serie (inline) med tändstiftets högsspänning. Består av en gasfylld lampa som gör att den lyser upp tydligt vid gnista, detta trots att den bara stjäl en liten pyttesmula av tändspolens energi till tändstiftet. Skrev "i princip" ovan - en s.k. ´disclamer´ - för det osannolika fall att tändstiftet är trasigt/kortslutet, bara i så fall blinkar/lyser lampan trots utebliven tändningsgnista. Men nya stift är ju knappast kortslutna.

Precis, sådana tryckknappar kan man själv lätt nita (se fig 1 nedan). Eftersom TS Dava verkar nöjd med svaren ovan angående ´pistolhakarna´ så gäller väl nu istället frågan om olika typer av ´lattficke-låsning´. I moderna segel används ofta karborreband, förr behövdes ingen särskild låsning enl fig 2. (Mina segel genom åren har mestadels varit av den typen, kan inte minnas att jag förlorat någon latta.) Nå, TS Dava tycks ha tryckknappar i lattfickans förlängning. Kan som sagt nitas dit nya utan proffs-verktyg för en billig slant. Bildkälla fig 1.

Blir ganska hett ovanför fotogenlyktor och även sotsvart. Av den anledningen har man olika slags metallock* som skall sväva en bit ovanför avgasröret för att kyla och sprida hettan. Sådana kan ibland glömmas eller ramla av? Men detta med hettan har du nog redan koll på, till skillnad mot mej då det begav sig? Har nämligen ett gammalt ´transplantations-ärr´ i mitt vinylplasttak vid maststöttan som påminner mig om detta. (Haha, själva ´transplantationen´ bestod i att jag skarvade i en bit fräsch vinylmatta utskuren från annat och mer osynligt ställe i båten. Alltså för att slippa se fläcken med svartbränd deformerad plastmatta. ) *)fotnot: Bildgooglade "sotskydd fotogenlampa" och... mja, vissa av dessa metallock/sotskydd verkar mer än lovligt uselt monterade för båtbruk?

Ja, gör så - och återkom gärna i forumet med en rapport. Själv är jag skeptisk, tror du läst fel när du antar att tiltens vinkelposition är mjukvarumässigt ´omprogramerbar´ på centimeternivå? Tänker att tiltvinkelns läge ju flyttas via en `slafsig*´ hydralpumps-mekanism och därför måste det finnas fysiska lägessensorer för varje intressant position. Eller? Som sagt, undersök saken och återkom gärna! *) Fotnot; med ordet slafsig ovan menar jag inte hydralkraften utan mer precist att ingenting i det elektriska kan garantera en viss vinkelposition utan plats/vinkelplacerade sensorer som säger ja/nej tillbaka till datorn. Finns s.k. stegmotorer där elmotorers position/stegantal garanterar läget utan särskilda sensorer, men här snackar vi hydralpumpmotor. Hehe, bara ytterst klokt formulerade skäl skulle få mig att tro på dina "utländska sidor" ?? (Visserligen kan man teoretiskt tänka sig en analog givare typ ´justerbart motstånd/potentiometer´ men sådana är ju omvittnat glappiga och bäddar för problem. Särskilt i korrosiva miljöer typ utbordarrigg?)