ABC

Vet inte vilken manual du tittar i, men i den jag har på sidan 19 finns denna bild. Och pluggen vi pratar om är #15 (jag förutsätter att det är den @Excel319 syftar på). Och det kanske är den du syftar på fast du har ett annat nummer i din manual? Den sitter längst ner på motorblocket och då borde du få ut allt vatten om du inte har konstig slangdragning. Om du har otur kan rostflagor och annat skräp sätta igen avtappningshålet så du kan behöva pilla med något för att rensa.

Man kanske ska vara lite försiktig här? Visst kan man tjäna lite på att sätta den gula kabeln direkt på ett av batterierna för att kompensera för spänningsfall i den sista länken. Men jag hade nog garderat mig och låtit den sitta på laddningsfördelaren så att om det är (eller någon gång blir) sämre kontakt mot det batteriet man mäter på så kommer generatorn att höja spänningen och koka det andra batteriet.

Om den kärvar för att den är hårt belastad lär man nog inte kunna öppna med handkraft på den klacken!

Missade det 🥶 Men då är vi ju två som tycker samma!

Ett kanske enklare sätt att tänka än rullande klot (?) är att tänka sig en kon från masttoppen och nedåt med c:a 45 graders riktning åt sidan. Vinkeln är något beroende av hur kraftig blixten är precis som radien på klotet är. Man pratar ju om samma fenomen. Objekt innanför den konen är skyddade, men är man utanför så kan blixten lika gärna slå ner där. Här är ett utdrag ur en artikel ur hamnen.se där en forskare från Högspänningslaboratoriet i Uppsala diskuterar båtar och blixtar: När en blixt slår ner i havet slår den praktiskt taget i blindo. Det är välkänt att den tenderar att söka sig till höga föremål. Men blixten är närsynt. En tio meter hög mast upptäcker den på ungefär tio meters avstånd och slår då hellre i masten än i sjön. En femton meter hög mast upptäcker den på ungefär 15 meters avstånd. En väl jordad segelbåtsmast kan på detta vis dra åt sig blixten och fungera som ett skydd för sin omgivning. Skyddszonen kan tänkas som en kon som går ut i 45 graders vinkel runt masten. Skyddszonen är inte stor och det förklarar varför det är fullt möjligt att blixten slår ner i en motorbåt som ligger ett litet stycke bort från en segelbåt.

Fast 14,2 till 14,4 Volt är väl rätt vanligt att en generator ger? Nu pratar vi inte om vad som är optimalt för batteriet vilket varierar beroende på batterityp, utan vad man faktiskt kan förvänta sig att få från en generator.

Tycker inte riktigt att din figur stämmer med fotot. Där sitter den blå delen som du lyfter upp ihop med ytterskrovet. Är du säker på att det inte ser ut så här i stället och att det ligger skum mellan dom två skrovhalvorna?

Jo, så är det. Den stiger något efter tillslag och det är säkert elektroniken som orsakar det. Men dom två givarna jag haft har fungerat bra ända tills dom en dag plötsligt börjar stiga med någon grad eller två per månad. Det går att kompensera för 5-10 graders felvisning, men när dom visar 30 grader eller mer i vattnet vid tillslag så fungerar det inte längre.

Min är en NMEA-2000 givare så det är inte fråga om dålig kontakt eftersom alla andra data är korrekta från den, utan det är själva givaren som ger upp. Det är många på nätet som klagar på samma sak, det verkar tyvärr vara ett allmänt problem med Airmars temperaturgivare.

Jo, det sägs att skälet till att byta är att utlösaren drar åt sig fukt och därmed åldras och därför behöver bytas. Behåller man dom för länge så riskerar man att dom löser ut när dom inte ska. Inte att dom inte löser ut alltså.

Jag har en DST800 som ger djup, hastighet och temperatur (DST=Distance, Speed, Temperature). Och även här håller temperaturen på att ge sig, den stiger sakta men säkert i graderna. Det står visserligen Garmin på den men det är Airmar som tillverkar dom och gör det för dom flesta fabrikat. Det är tydligen ett vanligt problem att just temperaturgivarna ger upp. Detta är min andra givare, den första temperaturgivaren gav upp under garantitiden. Man undrar varför, digitala termometrar har ju funnits i många år och är inte rocket science.

Du tänker på dom du hissar när du går för motor? 😁

Men då har man ju Eniro på sjön i mobilen. Men när det batteriet tar slut, då... 😁

Hur tänker du nu? Batteriet tog ju slut! 😁

Vi kanske inte ska argumentera om det, men jag skrev väl ändå att hans värde 3,3mV gäller per cell och att Victrons 16,2mV gäller för hela batteriet?

Färskvattnet med glykol kyler motorn. Och sjövattnet kyler färskvattnet via värmveväxlaren 😀 Edit: Kan tillägga att du vid vinterkonserveringen måste komma ihåg att köra igenom glykol i sjövattensystemet så att det inte fryser sönder.

Det var väl det jag skrev och vad som även stod i kursiv stil (multiplicera koefficienten med två för 24 V-laddare)? I vart fall var det det jag menade!

Läser man Victrons manual till Blue Smart-laddarna så står följande: "... en linjär temperaturkompensation sker mellan gränserna på 6 °C och 50 °C, baserat på den standardinställda temperaturkompensationskoefficienten på 16,2 mV/°C (multiplicera koefficienten med två för 24 V-laddare) eller enligt konfigurering." Så dina siffror måste vara per cell. Lite oklart vad du menar med 18 celler, men om du har seriekopplat alla för att få 36V - vilket känns osannolikt - så måste du såklart multiplicera med tre. Men parallellkopplar du och arbetar med 12 Volt så gäller siffran ovan. Vad gäller frågan om vilken fas så kvittar det nog, du ska kompensera lika mycket för alla faser. Tror inte heller att du i Victron-fallet kan ställa in olika kompensation för olika laddfaser. Här ser du deras laddkurvor från manualen - oklart vilken batteriteknologi dom avser så själva laddspänningen kanske inte gäller AGM, men principen framgår i alla fall.

Jag kollade med min regulator och där har jag alltid värdet 0 när strömmen är avstängd. Lustigt också att manualen och bilderna i den inte har med consumption-raden men beskriver allt annat. Har f.ö. inget inkopplat på load-utgången, kanske är det den som avses?

Om du i stället för att fiska testar med att äta surströmming på din båt så kan jag tänka mig att du får företräde av många.

Här är ett exempel på en generator där sense-ledningen redan från fabrik sitter på B+. Den levereras alltså så som visas i bilden, men om man vill få mer exakt reglering av batterispänningen, dvs kompensera för spänningsförluster på vägen, så kopplar man i stället den gula ledaren till batteriets pluspol. Oavsett var den sitter, kolla att den har bra kontakt och vid behov gör rent anslutningarna. Har den dålig kontakt kan det bli som beskrivits ovan, att generatorn tror att spänningen är för låg och lägger sig på sin maxspänning i stället.

Och med den attityden skulle du säkert inte få någon som helst support eller hjälp efter köpet om du upptäcker några problem, stora eller små. Inte heller skulle han ärligt upplysa dig om vad han tror är några svaga punkter just nu. Påminner om en begagnad bilhandlare. Alltså inte en begagnad handlare utan en som handlar med begagnade bilar 😉

Börja med att mäta batterispänningen innan, under och efter du kört trimmet. Ett dåligt batteri skulle kunna bete sig så. Det kan ge ström en kort stund och sedan behöver det en viloperiod för att återhämta sig. Då kan man köra några sekunder till... Det är onödigt att göra annan felsökning innan du vet om batteriet har nått end of life 😀

Ja uppenbarligen inte uppochner eftersom dom verkar vattenfyllas. 😄

Lite info om dom olika PGN-numren kan man faktiskt hitta här på nmea.org. Ännu mer detaljer finns att få om man studerar källkoden till Arduino-biblioteket NMEA-2k från Timo Lappalainen, där finns kod för väldigt många meddelanden och alla detaljer för hur man gör om man vill skicka eller avkoda dom själv. Det kräver iofs lite arbete och programmeringskunskap för att gräva ut detaljerna, men där finns verkligen allt. Har vi inte diskuterat detta tidigare i en tråd, har ett svagt minne av det?!