ABC

Vet inte om vi ska fortsätta ot-diskussionen här, men ett varv till kanske. Jag är med på det du säger och det var det jag menade med att vatten ska bort från ena sidan (övertryck) och komma dit på den andra (undertryck) pga avdrift. Och att den effekten med att flytta vatten borde bli besvärligare om kölen är skrovlig, alltså att man borde kunna hålla lite högre kurs i stället. Är kölen i perfekt skick och helt glatt känns det spontant som att vattnet har lättare för att förflytta sig framför allt på undertryckssidan och därmed öka avdriften...

Är det verkligen så? En flygplansvinge är ju inte symmetrisk utan där är målet att åstadkomma lyftkraft genom att ha en längre väg för luften på ovansidan och skapa undertryck. Men en köl är ju helt symmetrisk så jag tror att den jämförelsen haltar. Är inte kölens funktion att bromsa båten i sidled (förutom att hålla båten upprätt)? I min värld skulle det likaväl kunna vara så att man fick bättre höjdtagningsförmåga med en skrovligare köl eftersom den håller kvar/bromsar vattnet men med förlorad fart som straff. Fast förlorad fart kanske betyder större avdrift så det kanske stämmer att man inte kommer dit man vill även om man skulle kunna gå någon grad högre. Om man nu kan det... Någon som har erfarenhet och vet hur mycket och på vilket sätt det kan påverka höjdtagningen? Intressant fråga 🙂

Kanske något sådant här? Ger definitivt gocartkänsla. Ratt och stol borde gå att ordna och roligt ser det ju ut. Alla krav uppfyllda 😂😇

Du såg väl mitt inlägg i Hjertmans-tråden där dom höjde priset för en Blue-smart landströmsladdare från Victron precis före "rean". Resten av året hade den kostat precis som reapriset vilket årsstatistik från Prisjakt visade. Kanske man borde anmäla - du får gärna göra det om du orkar... Om jag kommer ihåg rätt så har du redan anmält dom, detta kanske kan vara en komplettering till din anmälan?

Gillar idén med seriekopplade citroner 🙂 Undrar om 100 seriekopplade citroner är livsfarliga...

Vad gäller sjökort tycker jag att man även på en nybörjarkurs som minimum ska ha sett ett papperskort, kunna ta ut (uppskatta) ungefärliga kurser och att veta att 90 grader är österut och leder till Finland på ostkusten, 270 grader är västerut och leder till Danmark på Västkusten, förstå sjökortssymboler, vad som är grund, prickar och annan utmärkning som man kan behöva tyda på ett sjökort. Att kunna läsa det mest grundläggande ur ett sjökort är väl inte fel? Samma information finns ju på en plotter/mobiltelefon, men det kan inte vara för betungande att behöva lära sig att plottern visar ett litet utsnitt av något mycket större och att det *kan* vara betydligt enklare att få en överblick över färdvägen om man skaffar ett papperskort? Om nu linjal och passare är så skrämmande kanske man kan måtta med fingrarna? Det är ju heller inte helt fel att veta hur långt det är hem och på ett ungefär kunna räkna ut hur lång tid det tar att komma fram. Dessutom kanske man ska lägga till kunskap om hur en kompass fungerar så att man hjälpligt i alla fall kan följa den så att man hittar hem även om det blir sämre sikt eller börjar mörkna. (Jag ser framför mig en person som gått vilse i skogen och som har en kompass men som inte vet hur den fungerar utan bara går runt i cirkel.) Så tycker jag 😇

Håller med @Nim26 om att det skulle kunna finnas en kurs som visar hur man i praktiken kör en båt, lägger till, lämnar brygga i olika vindar, ankring, lägger till i naturhamn med ankare och bergskilar, långsidesförtöjning, hur man tar vågor och svall, inse när och varför man själv drar upp mycket svall, mm, mm. Sådant som nybörjare och kanske lite även mer avancerade båtägare skulle uppskatta. Men det kanske blir en dyr kurs om man ska vara mycket ute i båt? Men jag tror många skulle uppskatta den kursen 🙂

Jag är ingen expert på området, men nog förlorar du väl energi pga Peukert? Det genereras värme i batteriet om du laddar ur det med en hög ström, och för blybatterier måste du alltid putta in mer energi än vad du tar ut - och det är väl det Pekuert säger (om han nu fortfarande promenerar omkring på jorden)? För bly-batterier är väl P-faktorn typ 1,2, dvs 20% mer energi krävs för att återladda batteriet. Litium-batterier har ingen Peukert-effekt. Dyra, ja, men dom skulle passa din applikation perfekt. Inget egentligt spänningsfall, snabba på att laddas fulla och inte mer energi in än vad man har tagit ut, väldigt lågt inre motstånd 🙂 Tabellen nedan kommer från Victron och gäller deras AGM-batterier. De är inte högströmsbatterier så siffrorna stämmer säkert inte med dom batterier du har, men det intressanta är att man ser tydligt att med ökande strömuttag så får man helt andra värden på batteriets kapacitet. Jag har markerat 100Ah-batteriet där man vid C20=5A last kan ta ut 100Ah och vid C5=20A last bara får har ett 82Ah batteri. Visst, det ger inte batteriet tid för återhämtning, men 20A är heller inte någon hög last.

Det kanske kan fungera... Det finns annars lite mer beprövade metoder 😇

Det tror jag inte ett ögonblick på att det har, framför allt inte till det priset. Dessutom avger en sådan en hel del värme, dom flesta har fläktkylning för att överleva. Att stoppa in det i batterilådan låter sig inte göras. Så koppla inte ett blybatteri parallellt med detta, då förstörs det snabbt.

Vi körde med ordet flaggstångsknoppsförgyllarassistent. Denna person var antagligen anställd på din firma 😁

Har ingen aning om vilken kvalité dom håller, men Hjertmans och SeaSea har rea på ett 110Ah batteri nu. Någon som vågar sig på ett utlåtande?

Elaka?! Hon var väl den enda normala personen på det stället! 😂

Det var ett skrivfel, sorry. Inverter ska det såklart vara.

Men här pratar vi om en inverter galvaniskt skiljd från omvärlden. Oavsett om någon av inverterns L1/L2 kommer i kontakt med hölje eller för den delen landströmmens skyddsjord så förändrar det inget. Det är ju inte så att inverterns ström lämnar båten och försvinner i det blå, den kan bara gå mellan L1 och L2. Den s.k. skyddsjorden är ju inte ansluten till något alls. En del isolationstransformatorer har löst det genom att lägga den interna skyddsjordsanslutningen på en mittavtappning på transformatorn, dvs man har 115V mellan den och L1/L2. Antar att man anser att den spänningen är mindre farlig plus att en jordfelsbrytare i det fallet märker en obalans mellan L1 och L2 och därför löser ut. Men i inverterfallet finns ingen annan koppling än L1 och L2. För att en skyddsjord ska vara användbar måste den ju vara ansluten till något.

Det kan ju bli så att man inte kan försäkra en båt som inte är registrerad. Lite jobbigt för vissa kanske... 🥵

Jag förstår över huvud taget inte poängen med att ansluta skyddsjorden till höljet och batteriminus. Bilden nedan är från min Mascot-laddare. Om L1 eller L2 blir ihopkopplade med skyddsjorden i en trasig apparat, vad hjälper det? Skyddsjorden är inte ihopkopplad med varken L1 eller L2 så genom skyddsjorden lär ju inte någon ström flyta. Jag kanske är dum, men vilket felfall skyddar det för? Det kanske är skoj att ha skyddsjorden kopplad till batteriminus. Men varför?!? Är det någon standard som föreskriver detta så man gör det av bara farten?

Jag vet inte om det finns något generellt svar på den frågan, men om du passar på vid generationsbyte av en plotterfamilj så kan du oftast få den utgående modellen till ett avsevärt lägre pris. Det har t.ex. nyligen varit (eller är?) rätt bra rea på Garmins plottrar eftersom nästa generation nu är på ingång i butik (sjutums 722 ersätts av 723, niotums 922 av 923, osv.). Vad är det för slags plotter du är ute efter? Vilka funktioner? Hur stor?

Se även upp med datorladdare. Jag har (hade) en Dell-laddare som vägrade fungera på modifierad sinus. Den gick inte sönder men laddade heller inget.

Det finns invertrar som känner av när man ansluter en last och då slår på sig själva. I viloläge drar dom minimalt med ström.

Du menar att jag inte kan limma fast en plugg med trälim? Eller pu-lim? Ska man slipa efteråt så känns det bättre att inte hålla på med epoxy.

Eftersom du ska limma trä undrar jag varför du inte överväger trälim utan går på epoxy? Obs, detta är ingen kritik utan en seriös fråga.

Här har vi ett annat exempel. En Victron Blue Smart 30A laddare från Hjertmans som jag är ute efter. Alltså ett slumpmässigt val ur Hjertmans synvinkel men jag kom ihåg tråden och kollade därför prisutvecklingen. Prisjakt visar att den kostat 3,090 kr senaste året, med undantag av en vecka i maj förra året och en 9 dagars prishöjning i januari med 209 kronor, för att nu under kampanjen fortfarande kosta 3,090 kr:

Om man läser den här tråden så blir man ju tveksam. En slutsats jag tycker man kan dra är att allt löst som följer med värmaren, dvs sådant man enkelt själv kan bedöma kvalitén på, ska bytas ut. Som bränsleslang, slangklämmor, avgasslang och uppenbarligen har dom dåliga LCD-displayer som mörknar på bara några år. Min fundering blir ju då hur kvalitén är på resten av värmaren, alltså på dom delar man inte lika enkelt själv kan bedöma. Varför skulle dom plötsligt hålla en mycket högre nivå? När blir värmaren farlig? Bör man byta den var 5:e år för att vara på säkra sidan? 🤔

Och om väderspågubbarna hade fel och det börjar regna?!?