ABC

Kan lägga till att byxor som andas, något jag föredrar att ha för vandringar för att vara torr, släpper in fukt om du sitter på t.ex teak. Vattenångan kan gå åt båda håll och sitter du på något fuktigt så kan plagget lika gärna försöka hålla underlaget torrt (beror på vilken sida ångtrycket är som störst). Det kan alltså vara att föredra att ha något typ galon på ändan så att man håller sig torr, men det är bara att testa hur bra det fungerar med dina kläder 🙂

Jag skulle använda (Stainless steel) keel strip. Kanske finns andra benämningar också? https://www.eurow.eu/en/seven-hole-keel-strip-stainless-steel.html

En fördel med färg är att man kan få en mjukare övergång till omgivande ytor så att det blir enklare att hålla rent. Beroende på hur det ser ut kan man till och med tänka sig att måla en större yta och bara ha halkskyddsmedel på utvalda delar. Med tejp blir det en tydlig kant som kommer att samla smuts. Dessutom kommer färgen att vara mer hållbar i längden men med den (möjliga) nackdelen att det blir svårare att ångra sig.

Den ligger i den andra lådan.

Nej det är korrekt. Däremot går elektronerna i motsatt riktning mot strömmen så dom går från minus där dom bor till plus för att dom vill jämna ut laddningen i batteriet. Det är ju därför minuspolen är så negativ, det kryllar av små negativt laddade elektroner där 😉 Det blev lite fel när man för länge sedan definierade vad ström var för något. Det var på den tiden innan man visste vad det här med elektroner var för något. Men det var inte läge att ändra på det den dagen man upptäckte elektronen och det fungerar ju faktiskt rätt bra i praktiken trots allt. Bara det att man säger att strömmen går åt ett håll medan elektronerna faktiskt går åt det andra. Men vem bryr sig egentligen om det! 🤔

Ok, alltid lär man sig något 🙂 Att den kraften skulle vara så stor hade jag inte anat!

Vet inte om vi ska fortsätta ot-diskussionen här, men ett varv till kanske. Jag är med på det du säger och det var det jag menade med att vatten ska bort från ena sidan (övertryck) och komma dit på den andra (undertryck) pga avdrift. Och att den effekten med att flytta vatten borde bli besvärligare om kölen är skrovlig, alltså att man borde kunna hålla lite högre kurs i stället. Är kölen i perfekt skick och helt glatt känns det spontant som att vattnet har lättare för att förflytta sig framför allt på undertryckssidan och därmed öka avdriften...

Är det verkligen så? En flygplansvinge är ju inte symmetrisk utan där är målet att åstadkomma lyftkraft genom att ha en längre väg för luften på ovansidan och skapa undertryck. Men en köl är ju helt symmetrisk så jag tror att den jämförelsen haltar. Är inte kölens funktion att bromsa båten i sidled (förutom att hålla båten upprätt)? I min värld skulle det likaväl kunna vara så att man fick bättre höjdtagningsförmåga med en skrovligare köl eftersom den håller kvar/bromsar vattnet men med förlorad fart som straff. Fast förlorad fart kanske betyder större avdrift så det kanske stämmer att man inte kommer dit man vill även om man skulle kunna gå någon grad högre. Om man nu kan det... Någon som har erfarenhet och vet hur mycket och på vilket sätt det kan påverka höjdtagningen? Intressant fråga 🙂

Kanske något sådant här? Ger definitivt gocartkänsla. Ratt och stol borde gå att ordna och roligt ser det ju ut. Alla krav uppfyllda 😂😇

Du såg väl mitt inlägg i Hjertmans-tråden där dom höjde priset för en Blue-smart landströmsladdare från Victron precis före "rean". Resten av året hade den kostat precis som reapriset vilket årsstatistik från Prisjakt visade. Kanske man borde anmäla - du får gärna göra det om du orkar... Om jag kommer ihåg rätt så har du redan anmält dom, detta kanske kan vara en komplettering till din anmälan?

Gillar idén med seriekopplade citroner 🙂 Undrar om 100 seriekopplade citroner är livsfarliga...

Vad gäller sjökort tycker jag att man även på en nybörjarkurs som minimum ska ha sett ett papperskort, kunna ta ut (uppskatta) ungefärliga kurser och att veta att 90 grader är österut och leder till Finland på ostkusten, 270 grader är västerut och leder till Danmark på Västkusten, förstå sjökortssymboler, vad som är grund, prickar och annan utmärkning som man kan behöva tyda på ett sjökort. Att kunna läsa det mest grundläggande ur ett sjökort är väl inte fel? Samma information finns ju på en plotter/mobiltelefon, men det kan inte vara för betungande att behöva lära sig att plottern visar ett litet utsnitt av något mycket större och att det *kan* vara betydligt enklare att få en överblick över färdvägen om man skaffar ett papperskort? Om nu linjal och passare är så skrämmande kanske man kan måtta med fingrarna? Det är ju heller inte helt fel att veta hur långt det är hem och på ett ungefär kunna räkna ut hur lång tid det tar att komma fram. Dessutom kanske man ska lägga till kunskap om hur en kompass fungerar så att man hjälpligt i alla fall kan följa den så att man hittar hem även om det blir sämre sikt eller börjar mörkna. (Jag ser framför mig en person som gått vilse i skogen och som har en kompass men som inte vet hur den fungerar utan bara går runt i cirkel.) Så tycker jag 😇

Håller med @Nim26 om att det skulle kunna finnas en kurs som visar hur man i praktiken kör en båt, lägger till, lämnar brygga i olika vindar, ankring, lägger till i naturhamn med ankare och bergskilar, långsidesförtöjning, hur man tar vågor och svall, inse när och varför man själv drar upp mycket svall, mm, mm. Sådant som nybörjare och kanske lite även mer avancerade båtägare skulle uppskatta. Men det kanske blir en dyr kurs om man ska vara mycket ute i båt? Men jag tror många skulle uppskatta den kursen 🙂

Jag är ingen expert på området, men nog förlorar du väl energi pga Peukert? Det genereras värme i batteriet om du laddar ur det med en hög ström, och för blybatterier måste du alltid putta in mer energi än vad du tar ut - och det är väl det Pekuert säger (om han nu fortfarande promenerar omkring på jorden)? För bly-batterier är väl P-faktorn typ 1,2, dvs 20% mer energi krävs för att återladda batteriet. Litium-batterier har ingen Peukert-effekt. Dyra, ja, men dom skulle passa din applikation perfekt. Inget egentligt spänningsfall, snabba på att laddas fulla och inte mer energi in än vad man har tagit ut, väldigt lågt inre motstånd 🙂 Tabellen nedan kommer från Victron och gäller deras AGM-batterier. De är inte högströmsbatterier så siffrorna stämmer säkert inte med dom batterier du har, men det intressanta är att man ser tydligt att med ökande strömuttag så får man helt andra värden på batteriets kapacitet. Jag har markerat 100Ah-batteriet där man vid C20=5A last kan ta ut 100Ah och vid C5=20A last bara får har ett 82Ah batteri. Visst, det ger inte batteriet tid för återhämtning, men 20A är heller inte någon hög last.

Det kanske kan fungera... Det finns annars lite mer beprövade metoder 😇

Det tror jag inte ett ögonblick på att det har, framför allt inte till det priset. Dessutom avger en sådan en hel del värme, dom flesta har fläktkylning för att överleva. Att stoppa in det i batterilådan låter sig inte göras. Så koppla inte ett blybatteri parallellt med detta, då förstörs det snabbt.

Vi körde med ordet flaggstångsknoppsförgyllarassistent. Denna person var antagligen anställd på din firma 😁

Har ingen aning om vilken kvalité dom håller, men Hjertmans och SeaSea har rea på ett 110Ah batteri nu. Någon som vågar sig på ett utlåtande?

Elaka?! Hon var väl den enda normala personen på det stället! 😂

Det var ett skrivfel, sorry. Inverter ska det såklart vara.

Men här pratar vi om en inverter galvaniskt skiljd från omvärlden. Oavsett om någon av inverterns L1/L2 kommer i kontakt med hölje eller för den delen landströmmens skyddsjord så förändrar det inget. Det är ju inte så att inverterns ström lämnar båten och försvinner i det blå, den kan bara gå mellan L1 och L2. Den s.k. skyddsjorden är ju inte ansluten till något alls. En del isolationstransformatorer har löst det genom att lägga den interna skyddsjordsanslutningen på en mittavtappning på transformatorn, dvs man har 115V mellan den och L1/L2. Antar att man anser att den spänningen är mindre farlig plus att en jordfelsbrytare i det fallet märker en obalans mellan L1 och L2 och därför löser ut. Men i inverterfallet finns ingen annan koppling än L1 och L2. För att en skyddsjord ska vara användbar måste den ju vara ansluten till något.

Det kan ju bli så att man inte kan försäkra en båt som inte är registrerad. Lite jobbigt för vissa kanske... 🥵

Jag förstår över huvud taget inte poängen med att ansluta skyddsjorden till höljet och batteriminus. Bilden nedan är från min Mascot-laddare. Om L1 eller L2 blir ihopkopplade med skyddsjorden i en trasig apparat, vad hjälper det? Skyddsjorden är inte ihopkopplad med varken L1 eller L2 så genom skyddsjorden lär ju inte någon ström flyta. Jag kanske är dum, men vilket felfall skyddar det för? Det kanske är skoj att ha skyddsjorden kopplad till batteriminus. Men varför?!? Är det någon standard som föreskriver detta så man gör det av bara farten?

Jag vet inte om det finns något generellt svar på den frågan, men om du passar på vid generationsbyte av en plotterfamilj så kan du oftast få den utgående modellen till ett avsevärt lägre pris. Det har t.ex. nyligen varit (eller är?) rätt bra rea på Garmins plottrar eftersom nästa generation nu är på ingång i butik (sjutums 722 ersätts av 723, niotums 922 av 923, osv.). Vad är det för slags plotter du är ute efter? Vilka funktioner? Hur stor?

Se även upp med datorladdare. Jag har (hade) en Dell-laddare som vägrade fungera på modifierad sinus. Den gick inte sönder men laddade heller inget.