Lintott

Om den är upptagen och du har självlänsar som mynnar ut i botten/sidan av båten så lär eventuellt smältvatten rinna ut i det fria så du behöver inte föra något överhuvudtaget med de länshålen.

Är båten upptagen eller ligger den i sjön?

Nej, jag använder lampolja från olika fabrikat (inte miljövarianten). Min lampa lyser klart o fint med den och obefintlig sotning om vekhöjden ställs på rätt nivå. Lampolja har högre raffineringsgrad än fotogen och luktar mindre, därför använder vi det i stället för fotogen. Det är långt mellan trimningarna av veken så brännaren verkar trivas med valet av bränsle. Travlerlampan med ringbrännare är trevlig, den ger både härligt sken och mycket värme. Det ska vara väldigt kallt för att vi ska behöva starta värmaren, fotogenlampan räcker oftast. Ett tips för dem som har fotogenlampa hängande i båten. När vi ska kasta loss så "hissar vi upp" lampan och fäster bygeln direkt i kroken i taket, å så hänger vi en handduk på brännarvredet som luftbroms mot att lampan ska pendla så vansinnigt. (Vid användning så hänger lampan i en mässingskedja på ca 20cm mellan lampbygeln o upphängningskroken.)

Att lågan brinner bättre när du tar av lyktglaset tyder väl på att det är dålig syretillförsel när lampglaset sitter på? Kolla nere runt brännaren så det inte ligger en massa skräp som hindrar lufttillförseln. Jag har en Travlerlampa med ringbrännare. När jag tänt veken på den så kan det brinna lite försiktigt i ena kanten men när lyktglaset sätts på så ökar lågan påtagligt. Jag tror att dessa brännare och lyktglas är anpassade för att det ska bli ett bra luftflöde förbi brännaren och upp i lyktglaset. Lyktglaset är nog inte bara till för att lågan inte ska blåsas ut av misstag.

Nu har det skrivits mycket om fästringen/hästskon som sitter inne i tanken. Så här ser den ut så kan det bli enklare för TS att förstå hur han ska lossa givaren och pillra ut fästringen: Just den här fästsatsen verkar ha alla skruvar lika långa. När jag skruvade loss en givare (VDO med flottör) så fanns den en längre skruv som hästskon hängde kvar i. Om TS givare sitter med lika långa skruvar så byt en av skruvarna till en längre och använd den vid genomgången i hästskon när du skruvar dit givaren igen. Å märk ut på något sätt så du slipper leta vilken skruv som är den långa nästa gång du ska in i tanken.

Om det står vatten i rörkrökar och/eller kranar så är det frysrisk. Om det står vatten i elastisk slang så är det inte lika problematiskt (gammal slang kan förvisso bli styv och issprängas men då är det nog dags att byta slangen i alla fall). Våtdammsugare för att sugtömma slangarna är en enkel lösning. Om det står vatten nere i slangarna som fryser och det fylls på med mer snö som töar o rinner ner (utan att isproppen tinat) så kan vattnet nå upp till rörkrökar som då kan issprängas. Så tillvägagångssättet beror lite på dina förutsättningar. Om du inte får igenom frostskyddskabeln så lägg den utvändigt längs med kopplingar o slang o drag fast rörisolering utanpå med några buntband.

Hej o välkommen till MG! Principen för avsäkring av batterierna är så här: Säkring närmast batteriet. CE-standarden som inte fanns när din båt byggdes anger att säkringen ska sitta max 30 cm (taget från minnet, men det är rätt kort avstånd) från batteriet. Sitter säkringen längre bort så ska batterikabeln dras i kabelkanal (kan vara t.ex. sådan slang man drar kabel i vid husbygge). Om du ska montera säkringar (en till start o en till förbrukare) så är det lika bra att följa dagens regelverk. Mellan säkringen och spridningsplint för pluskabeln ska det sitta en huvudbrytare (inga elprylar före huvudbrytaren). Du kan ha flera huvudbrytare från förbrukningsbatteriet. Jag har t.ex. en för "permanentström" som t.ex. solpanelen, värmare som inte av misstag ska brytas bort under drift, solpanel, mm. Då kan jag slå av förbrukningen till pumpar, belysning, ankarspel, instrument mm när jag lämnar båten och endast ha permanentström med en liten säkring påslagen när jag lämnar båten. Kablar dimensioneras mot den ström som ska gå genom kabeln. Säkringen dimensioneras mot kabeln så säkringen löser ut innan kabeln brinner av. Efter en säkringsdosa för småförbrukare går du ner till klenare kablar och klenare säkringar. (Detta var kanske att "slå in en öppen dörr" om du läst på om båtel, men det förtjänar alltid att hållas i minnet.) Plusplinten jag ritat in kan även vara en säkringsdosa med utgångar/ingångar för olika elprylar, olika kabeldimension och olika stora säkringar. Jag har t.ex. en sådan här Victron säkringsplint för laddkablar till mina båda batterier (har delat blecket i mindre delar). Den är billigare än många plusplintar (ca 250:-) och fyller dubbel funktion. Den är anpassad för en bladsäkringsmodell som heter "mega" och finns från 40A och uppåt. Vill du börja från en snygg elstruktur så samlar du: Minusanslutningar till startbatt, förbruknbatt, laddare, matning till elpanel (för belysning, lanternor, instrument.) till en minusplint. Startmotor o generator går ofta direkt till huvudbrytaren. Förbrukarplus till en egen plusplint. Då får du en installation som blir översiktlig och lätt att felsöka om något går snett. Dessutom lätt att utöka installationen i framtiden.

Det är enklare att lossa anslutningen för tankmätaren (se bild) för att få ett större inspektionshål ner i tanken. Även här får du se upp så inget trillar ner. Lossa skruvarna lite i taget, fästplattan inne i tanken brukar hänga kvar i en skruv som är längre än övriga.

Dilemmat med lågprisbutikerna är att de konstant pressar sina kinesiska leverantörer på priset. Det finns inga kvalitetskrav, inte ens på rätt komplexa produkter. Du kan köpa en kanonbra artikel ena året. Nästa år när du "glad i hågen" köper samma samma artikel (tror du..) så har de bytt leverantör eller så har leverantören valt annan kvalitet på artikeln - å det är bara skräp. Dessvärre så är vi kunder del i den här cirkusen genom att inte reklamera och kräva "pengarna tillbaka'". Utan kundpress så kommer den här försämringen att bara öka i omfattning. Jag köpte några vanliga galvade schacklar i en båttillbehörsbutik för några år sedan. Ett par veckor senare var jag inne på Hjertmans (jag kan vara tacksam för att jag har tre stora kedjor inom en halvmils körväg...) för att köpa någon. Råkade passera deras hylla med schacklar och upptäckte att de hade två kvalitéer i olika prisklass och med helt olika passform på "pinnen" som skruvas i och synbarligen helt annan kvalité på galvaniseringen. Köpte så klart nya schacklar av bättre kvalité och lämnade tillbaka de kassa där jag köpt dem. Hjermansschacklarna sitter fortfarande i mina bryggförtöjningar och fungerar ypperligt....

Gemensam minus är väl i stort sett standard i alla 12V DC-system. Solceller laddar normalt direkt mot förbrukningsbanken, det är den som belastas mest i en båt. Startbatteriet tar visserligen hög ström (antal A) vid motorstarten men tiden för en motorstart är väldigt kort så det blir inte mycket effekt (Ah) som lämnar batteriet. Den effekt som går åt vid en motorstart är återladdad med generatorns hjälp efter ett fåtal minuter om motorn är i normalbra skick och inte behöver köras med startmotorn längre stunder. Om solcellsladdningen är dålig så bör du kolla uteffekten från solpanelerna. Jag fick med paneler med dålig kvalitet till min båt. Efter något år så gav de en tredjedel av märkeffekten så säljaren fick byta ut dem. De byttes till samma skräp och fick bytas på garantin efter ytterligare något år. Slutligen installerades paneler av känt märke och bra kvalitét (Sunbeams knottriga modell) och de fungerar fortfarande med god effekt. Nästa kontrollpunkt är att solcellsregulatorn är inställd på korrekt batterityp. AGM-batterier brukar oftast behöva lite högre spänning. Kabeldimensionen brukar inte vara den mest kritiska delen men de ska så klart inte vara för klena med spänningsfall som resultat. Däremot kan anslutningarna vara dåligt åtdragna eller dåligt klämda om det är kabelskor, vilket bör kontrolleras (efterdra skruvförbindelser och/eller kläm om kabelskor).

När man spårar redan vid tillverkningen så får man ett så snyggt resultat. De verkar ha valt ett tjockare fanér till ytskiktet som de dessutom rundat i kanterna av spårningen. Ett sådant utseende går inte att få "vid efterspårning". Tjockare fanér i ytskiktet är även en fördel genom att det tål ett par omslipningar utan att slipas igenom. Den kvalitén är nog ett bra val även om det är någon krona dyrare. Du kommer ju även att lägga ner ett antal arbetstimmar på bytet å då spelar några kronor högre materialkostnad mindre roll enligt mig.

Om stöttorna rycks bort för att man knutit presenningen i dem så har man placerat stöttorna felaktigt och/eller inte spänt upp stöttorna ordentligt längs o tvärs båten! Jag har knutit min presenning i stöttorna i flera år och den som vill kan försöka rycka bort någon enda av mina stöttor genom att dra i presenningsrepen. Jag har visserligen åtta stöttor så jag kan placera dem på ett stabilt sätt. Å så är mina stöttor fastspända både tvärs (kätting) och längs båten (kätting mellan de yttersta paren och spännband mellan de mellersta). Placeringen av stöttorna är också viktig, de ska ställas så de inte kan vältas in under båten (stödplattan tillräckligt långt upp mot vattenlinjen så båt o kätting håller emot varandra).

Läs dokumentet i den här länken. Där finns innehållsförteckning (med NOAs logga på) med mått på samtliga delar för de olika längderna på täckställning och där anger NOA olika längder på benen. Enligt innehållsförteckningen är benen 20-35cm längre på de olika benparen. Vilken dokumentation som är korrekt vet jag inte, men jag litar nog mer på NOAs "innehållsförteckning" än Hjertmans säljsida. Om köparen vill vara helt säker så får han väl ställa frågan till NOA eller Hjertmans. https://www.hjertmans.se/sv/file?id=47022995-46de-49cc-900c-b1a900831924

På lätta master går det nog att på ett säkert sätt köra in ett T-beslag i mastrännan och lyfta. Om masten är tyngre så finns risken att mastrännan deformeras och i värsta fall ramlar masten ner. Det ska noteras att Seldéns anvisningar inte anger lyft i mastrännan utan lyftstropp/rep runt masten.

Om du går in o kikar på innehållsförteckningen så ser du att "benen" är längre i 10m-satsen. Du får högre höjd på täckningen så snön har lättare att rasa av om du väljer den längre varianten.

Jag tror inte NOA har några "modellanpassade" ställningar. Deras ställningar har justerbara ben. Ett grövre rör och ett klenare att stoppa i å så låses de med en klämma. Benlängderna är lite olika beroende på vilken totallängd ställningen har (längre båtar är bredare och kräver längre ben). Överliggare och utliggarrören (för att pressen ska komma ifrån skrovsidan) har fasta längder. Jag har aldrig kapat dessa utan de får sticka ut i änden. Första gången den ska sättas upp är det en massa rördelar att para samman och klämmor som ska skruvas ihop. Sen behåller man benbitarna hopskruvade så går det snabbare näst år (märk dem så du vet var de ska placeras).

Blybatterier/AGM-batterier som långtidsförvaras ska alltid vara fulladdade. Dåligt laddade batterier åldras snabbare. Detta gäller även under användningsperioden sommartid. Ett friskt fulladdat batteri tål förvaring i minusgrader (fundera på hur bilbatterier hanteras i Norrland under vintern...). Ett urladdat batteri fryser sönder och spricker. Ett batteri som förvaras i kyla har lägre självurladdning än om det förvaras i rumstemperatur. Jag har precis som någon skrev ovan alltid förvarat mina båtbatterier fulladdade ombord under vinteruppläggningen. Senaste omgången byttes efter 11 säsonger (det var inte p.g.a. successivt minskad kapacitet utan det hade blivit kortis i en cell i ett av batterierna).

I valet mellan Press & Son eller NOA så är min uppfattning att NOAs monteringsdelar har högre kvalitét. NOA vet jag är lätt att komplettera när båten växer. Hur det är med Press & Son vet jag inte. Rören är likvärdiga till båda så eventuell krökning av vind- och snötryck är nog likvärdigt. Jag började med en NOA till 7,5m båt 1985 (fäst i mantågsfötterna och med utliggare), de grunddelarna används ännu 40 år senare. 1990 växte båten till 9,5 och ställningen kunde lätt kompletteras med rör och fästen till mantågsfötterna. 2012 blev båten ytterligare en meter längre och framförallt bredare så det blev en ny kompletteringsrunda. Under dessa 40 år så har något enstaka rör krökts (utliggarrören är lite klenare och utsatta vid hård vind) men inte värre än att det fortfarande används. Jag har en akterrunda för att lättare komma upp i båten utan att knyta om presenningen, det röret gick av ett år och har ersatts. Numera stagas akterröret bättre och tål hårdare vind utan att krökas. Monteringstips som nog fungerar både på Press & Son och NOA: Köp lite längre överliggare (eller köp en kompletteringsbit) som sticker ut utanför presenningen så går det inte hål i den. Köp ett par överliggarfästen extra och montera utanför presenningen så kan pressen sträckas upp längs överliggaren och knörvlar inte ihop sig. Vid mycket snö kan mantågsfästena pressas utåt så fästena dras upp ur däcket (jag har klarat mig men en kompis fick plasta om fästhålen). Dra en stadig lina (jag hittade billiga stuvbitar av kevlar på en mässa) tvärs över båten som knyts upptill i pinnarna för mantågsfästena så du håller samman pinnarna (du kan även fästa linorna i grabbräcken o motsv.). Edit: Jag såg @Hybro s märkning av rören. Det underlättar vid sortering nästa säsong. Jag har motsvarande med olikfärgade tejpmärkningar.

Efter att ha lossat slangarna mellan motorn och varmvattenberedaren och känt hur det kittlade i fingrarna när jag höll på att kränga av anslutningarna från motorn så litar jag inte på att gummislangar med glykolblandning är isolerade och inte leder ström. Det var inte 240V som kittlade för jag fick ingen stöt så det har varit en lägre spänning med växelström. Jag vill minnas att jag inte hade elpatronen påslagen (skulle varit konstigt om jag haft det då jag skulle tappa ur en del glykolvatten ur beredaren). Jag fick i alla fall bråttom att koppla ur landströmskabeln innan jag fullföljde arbetet.

Man kan inte veta om det finns skyddsjord ansluten inne i en apparat bara för att det finns en stickpropp med metallbleck som går i kontakt med skyddsjorden i uttaget. Många dubbelisolerade apparater, som inte behöver ansluten skyddsjord, har stickpropp med "jordbleck" som inte är anslutna inne i apparaten. För att veta hur det är anslutet så behöver man öppna och titta inne i apparaten, å så ska man förstå vad man ser av anslutningarna inne i apparaten. Jag har t.ex. två till synes likvärdiga CTEK-laddare med lite olika laddström. Båda laddarna har samma eltekniska symboler för skyddsnivåer mm. Den ena har en "platt stickpropp" med anslutning för fas och nolla. Den andra har en rund stickpropp med anslutning för fas och nolla samt bleck för skyddsjorden. Jag har aldrig öppnat o kikat in i dem men är helt övertygad om att blecken för skyddsjorden i stickproppen inte har kontakt med innanmätet i laddaren.

Det oljudet är för vasst för att komma inifrån backslaget. Jag gissar på att motor/backslag inte är ordentligt linjerat mot propelleraxelhylsan så propelleraxeln går emot inne i hylsan. Det felet kan inte fixas med fett utan genom att lossa på motortassarna och justera in så axeln hamnar mitt i hylsan. Linjeringen ska vara i sida, i höjd och i rak vinkel mot hylsan.

Nej, vatten kan inte rinna uppåt så du måste börja med att fylla genom locket i värmeväxlaren. Sen fyller du expansionskärlet så slangen blir full nedåt. Har du tur så kanske trycket från expansionskärlet fyller slangen en bit upp i motorrummet men du kommer nog inte att kunna fylla hela motorn den vägen. Däremot så kan vatten sugas uppåt så när motorn blir varm så pressar den upp glykolblandning i expansionskärlet. Efter några motorkörningar så är luften i slangen mellan värmeväxlare och expansionskärl luftfri och sedan kommer det att flöda normalt. Du ska nog försöka justera monteringen på expansionskärlet så dess vätskenivå hamnar i nivå med eller strax under påfyllningslocket på expansionskärlet. Annars kommer hela expansionskärlet att rinna ut över motorn när/om du lossar locket på expansionskärlet. Expansionskärlets höjd över motorn kan inte lösa ett överhettningsproblem.

Om du hittar några "hot spot" så markera gärna med tuschpenna så är det enklare återfinna kritiska punkter när du gör kontrollmätning efter eventuell genomgång/reparation.

Varken de röda eller blå ytorna är några "rotationsytor" så det är riskfritt om du tänker återanvända impellern ett tag och det skulle råka bli någon liten grad efter demonteringen.

Du har ju jätterymligt för att lyfta ur motorn jämfört med hur det såg ut i min Linjett 32.... Drevet är inte speciellt tungt att hantera. Låt det sitta fast i bakre fästet och så håller du i det inifrån och släpper ner det mot motorbädden när det släppt. Gummidamasken lär inte ta skada av den hanteringen. Jag använde rep som fästpunkter (tvåcylindrig Yanmar) men @Mercury_44XS lösning med lyftok är ju elegantare och troligen enklare att hantera o balansera motorn. Några anpassade plankbitar under tråget så motorn inte kan sjunka så långt ner minskar risken för att slå flisor i topcoaten. (Egen erfarenhet...) Värmeväxlaren sitter nog inte i vägen men generatorn bör nog bort för att göra motorn smalare.