Ledartavla

Tidigare bestod förbrukningsbanken av två 95ah kalcium kalciumbatterier som troligen vägde in runt närmare 50kg tillsammans. Nu blir det strax över 20kg med litium. Trångt stuvfack att komma in så ser verkligen fram emot att slippa det och även ha möjlighet till högre förbrukningsmöjlighet. För att slippa byta batterianslutningar då litiumbatterierna endast kommer med en gänga så hittade jag klassiska batteripoler som skruvades in. Sen tidigare renovering hemma hade jag lite ekplank som jag la på De Ijssel rolcoting som jag hade kvar efter att ha rollat akterfacken. Verkligen bra färg. lätt att rengöra och tålig. Behöver något för att kunna skruva fast nya elcentralen, dc-dc laddaren mm.

Har ju funnits bottenfärger i den gröna kulören men svårt att avgöra på en beskrivning och bilder. Testa med lite aceton på en trasa, färgar det av sig och löses upp= bottenfärg. Ytterst liten reaktion eller ingen alls= någon form av epoxiprimer alt. topcoat. //Pär

Hej ! Är det här någon sorts luftventil som behövs för dieseln? Jag hade missat denna detalj tills det rann diesel från sidan av den....framför allt efter att jag tankat fullt. Och ventilen går till slang från tanken. Frågan är lite då bör man demontera det och se vad som händer ? Eller täta runt på utsidan bara? Jag antar att det inte rikigt ska rinna ut där även om råkar tanka lite för mycket?

Nu har ju TS faktiskt redan grunnat över denna ventilation, och räckt ut en trevande hand till forumkamraterna för att få information, då kan jag tycka att detta svar är lite väl hårt.

Tack för klarhet! Får se hur det beter sig när säsongen drar igen då. Och antar det går att rensa filtret också, lär nog behövas

Fast monterat fjärrljus har jag aldrig känt att jag behövt på någon båt, men ett lagom starkt arbetsljus kan man ha nytta av. Vill man belysa något på långt håll är det hand eller fjärrmanövrerad strålkastare som gäller. Ett för starkt ljus, även om det bara är tänt en ytterst begränsad period kan ställa till det rejält för andra som navigerar sig fram genom mörkret.

Vadär syftet med denna belysning? Är det tänkt som färdbelysning som i en personbil hade jag tänkt om. En fast framåtriktad LED-ramp som är tänd under gång är inte inte olagligt (tror jag) men inte speciellt lämpligt varken för dig själv eller mötande båtar. Det är stor risk att du bländar mötande båtar samtidigt som du stör ditt eget mörkerseende och du kan faktiskt blända dig själv när ljuset träffar vattenytan eller främre däck/valback. Rörligt sökarljus är mer lämpligt men bara i låg hastighet och för att belysa prickar i farled eller bränningar, kobbar och skär, man får aldrig belysa en mötande båt. Har man strålkastare/LED-ramp riktad framåt och släcker/bländar av blir det samma effekt som om man kör bil i mörker med helljus samt extraljus tända och släcker allt belysning vid ett möte. Prova inte detta i bilen... //Pär

Det beror ju på vad du ska ha ljuset till. Är det "dimljus" för att lägga till vid bryggan så montera arbetsljus. Är det "helljus" för att hitta prickar o sund på långt håll så montera fjärrljus. Ska det bara vara för att det ser flashigt/tufft ut så häng på en julgransbelysning.

Viktigare kan tyckas vara att ventilen med nät, är öppen under normal drift. Varför kan du ju grunna över, och skriva ett svar... (Alltså om det är totalt tätt där.)

Som sagt, när du fyller tanken med diesel måste luften som finns i tanken ta vägen någonstans och det är ut via den ventilen. Och fyller du väldigt fullt eller överfyller så kommer diesel att rinna ut här. Pss när diesel förbrukas så kommer luft in i tanken via den ventilen.

Det är inget fel det är så det fungerar.På personbilen har du en kanister som tar om hand eventuellt överskott På båten kommer det genom avluftningen.Ronnie

Funktionen är mest att jämna till, för god vattenströmning över beslaget. Vissa smetar Sikaflex, andra epoxispackel eller liknande. Andra målar bara bottenfärg över alltihop. Jag brukar använda epoxispackel men då bör man tänka på att man vill kunna komma åt skruvarna nästa gång man servar rodret. Jag löser det genom att pensla lite vax i spåren på skruvskallarna innan jag spacklar. Då fäster inte epoxin just i spåren, så det blir lätt att städa upp och få bra tag med mejseln den dagen man vill skruva ut skruvarna.

Gelshield är epoxi och pigment, inga gifter. Sitter den bra så är det bara att jämna till, göra helt rent och fortsätta med nya färglager uppepå. Den har inget bäst före-datum när den varit täckt med ytterligare färglager som skyddar den mot UV som i detta fall.

Mitt stora problem är att hur gärna jag än vill nå ner till botten i kölsvinet så är det både långt ner och mycket i vägen, det mesta som trillar ner där ses som förlorat om det inte går att lokalisera med ögat och sedan lirka upp med något hjälpmedel. Min tanke har varit som visades här att ordna någon form av stavliknande hållare som gör att jag kan lyfta upp pumpen men den behöver kunna stå av sig själv på ett bra sätt, och inte vara känslig för vågsvall. Det optimal är ju som @Georg_Ohm säger att ha en membranpump men kollar man priserna på dessa så känns de väldigt dyra, och kapaciteten är inte heller alltför stor per minut, men någon kanske kan motbevisa mig om att det finns prisvärda sådana, då kommer jag nog direkt att välja det eftersom man då slipper ha kablar och annat som skall ner mot vatten och olja. /Wahlis

Pär to the rescue igen! 🥳 (borde kanske skrivit i min förra tråd där du redan hjälpt) Vilket bra tips. Skall testa genast! 💪 TACK!!

En halvgammal tråd. Jag har svårt att låta bli att svara, kanske självklarheter men ändå… Man har i båtar oftast två separata batterier, eller batteribanker. Ett av dessa försörjer enbart motorn, kallas då för ”startbatteri” eller ”motorbatteri”. Det andra batteriet, eller då ofta en batteribank bestående två eller flera sammankopplade batterier används till båtens elsystem, kallas för förbrukarbatteri, eller förbrukarbank. Förbrukarbanken används då mest när man ligger i hamn, och om man laddar ur denna bank så kan man ju starta motorn med motorbatteriet. Alltså är batteriplus på start- och förbrukarbatteriet skilda åt, men minuspolerna är alltid ihopkopplade. Motorns generator är kopplad till plus på startbatteriet. För att även förbrukarbatteriet skall laddas av generatorn har man ett skiljerelä, som då känner av den förhöjda spänningen när generatorn laddar och kopplar då ihop de båda batterierna. När generatorn slutar att ladda kopplas batterierna isär. Det finns även andra lösningar på detta, men lämnar dem eftersom skiljerelät är nämnt. Laddning med laddare, vanligtvis är detta en fast installation, men om du föredrar att ha en lös laddare med krokodilklämmor kan du ju som @IngemarE nämnt ansluta dessa till startbatteriet, skiljerelät sköter om resten. Men det är sällan som startbatteriet behöver laddas…. Det brukar ju generatorn sköta om, men klart så här på våren efter vinteruppehållet, och om du har en segelbåt med litet motorgång kan det ju vara bra att ladda även startbatteriet ibland.

Min ansökan om resning i Högsta förvaltningsdomstolen blev avslagen 10 mars. Domstolen vägrade upphäva regeringsbeslut I2021/02778. Jag hävdar att regeringsbeslutet strider mot rättsregel AFS-förordning. Domstol och regering kommer kanske göra Transportstyrelsen ansvarig. Domstolen har fått kopia av polisanmälan mot Transportstyrelsen inlämnad 13 maj 2024. Återger nedan ett mail sänt 27 mars till ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen. Misstänkt tjänstefel Attention: Linda Haggren Hej Fick besked från domstolen 10 mars 2026 att min senaste resningsansökan (mål 519-25) avslagits. Domstolens beslut från 20 juni 2023 (mål 1273-23) är därmed fortsatt gällande. I beslutet står "Förekomsten av TBT är att betrakta som en brist gällande fartygets konstruktion, utrustning eller drift på det sätt som avses i lagen om åtgärder mot förorening från fartyg och AFS-förordningen." Jag finner inte något i lagen om åtgärder mot förorening från fartyg eller AFS-förordningen som gör förekomst av TBT otillåten. I artikel 5 i AFS-förordningen står "Från och med den 1 januari 2008 får de fartyg som avses i artikel 3.1 antingen inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor, eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet." Länk nedan till AFS-förordningen (EG 782/2003) som är en EU-förordning och ska som sådan tillämpas lika inom EU. Förordningen utgör implementering av AFS-konventionen. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2003/782/oj?locale=sv Efterlevnad av AFS-konventionen och dess implementering inom EU, AFS-förordningen kontrolleras genom provtagning från "upper layer of paint" och mätning på provet. AFS-förordningen hålls för att vara efterlevd om det i sådant prov finns mindre än 2,5 gram tenn räknat per kilo torr bottenfärg. https://wwwcdn.imo.org/localresources/en/KnowledgeCentre/IndexofIMOResolutions/MEPCDocuments/MEPC.356(78).pdf "Compliance with Annex 1 to the Convention is assumed if the anti-fouling system contains: organotin at a level which does not provide a biocidal effect. In practice organotin compounds should not be present above 2,500 mg organotin (measured as Sn) per kg of dry paint" (sid sju) "The sampling device is constructed in a way that only the upper layer of paint is removed, thereby it should leave any underlying paint (sealer, primer, etc.) intact" (sid åtta) "This results in collection of paint fragments of the anti-fouling system from a thin area, less than several micrometres in depth from the surface, which do not affect the coatings lying underneath such as sealers" (sid 21) Texten i MEPC.356(78) från juni 2022 innehöll komplettering om cybutryne. Texten om tennorganiska föreningar var oförändrad jämfört med den ursprungliga MEPC.104(49) utfärdad i juli 2003. Texten bygger på att tennorganiska föreningar i likhet med andra kemiska föreningar saknar möjlighet att fungera som biocid på avstånd och utöva skadeverkan på människa eller annan organism. Det är endast i Sverige som det ges rättsverkan (otillåtet med mer än 100 mikrogram tenn per kvadratcentimeter) för mätresultat från XRF-mätning på samtliga färglager sammantaget. Texten i MEPC.104(49) angående tennorganiska är oförändrad sedan 2003 och är antagen (endorsement) av EU. https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14990-2021-INIT/en/pdf Domstolen fick 4 juni 2023 information från mig om MEPC.356(78). Information som blev lämnad obeaktad i domslut från 20 juni 2023. Transportstyrelsen lämnar fortsatt anvisningar som bygger på att förekomst av TBT skulle vara otillåten enligt AFS-förordningen. https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/fritidsbatar/batliv-miljo/batbotten/detektering-och-matning-av-tennorganiska-foreningar-pa-batskrov/ Den i skrivelsen nämnda kompletterande upplysningen finns på länk https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/sjofart/dokument/fritidsbatar1/miljo/kompletterande-upplysningar-vagledning-for-detektering-och-matning-av-tennorganiska-foreningar-pa-fritidsbatskrov.pdf På sid 15(16) står "Enligt ett regeringsbeslut den 8 december 2022 (I2021/02778) fastslås att om gamla lager med färg innehållande TOF återfinns på en båt, måste båtägaren själv kunna bevisa att TOF inte läcker ut till den marina miljön. Övermålning med nya färglager båtbottenfärg ansågs inte vara nog skydd, enligt beslutet. Högsta Förvaltningsdomstolen fann i domen om rättsprövning den 20 juni 2023 att regeringens beslut inte stred mot någon rättsregel (mål nr 1273-23)." Jag anser att domen från 20 juni 2023 strider mot rättsregel AFS-förordning. Angående krav på att båtägaren själv måste kunna bevisa att TOF inte läcker ut till den marina miljön så innebär det att Transportstyrelsen tillämpar omvänd bevisbörda. Omvänd bevisbörda kan vara tillåten under miljöbalken. Men Transportstyrelsen stödjer sina förelägganden mot mig på LÅFF och AFS-förordningen och inte på miljöbalken. I föreläggande från 2021-02-05 står "Inledningsvis kan Transportstyrelsen konstatera att detta ärende prövas i enlighet med bestämmelserna i LÅFF. Således beaktas inte vad Ingemar Mellgard har anfört om rimlighetsavägning enligt miljöbalken." Firma Happy Boat utförde mätning av min båt i oktober 2020. Det visade sig finnas i medeltal (8 mätpunkter) 460 mikrogram tenn per kvadratcentimeter (= 460 µg tenn/cm2). Det ligger inom samma storleksordning (300-800) som Happy Boat uppger för ett nymålat lager bottenfärg innehållande tennorganisk förening (förkortat TOF: den vanligaste är TBT som står för tributyltenn ). Happy Boat skriver i sina rapporter "Ett lager av två olika tennfärger gav värden med XRF-metodiken på 300 respektive 800 µg tenn/cm2." Att det efter 30 år fanns kvar en mängd tenn som var av samma storleksordning som för ett nymålat lager tennfärg visar att den vanliga bottenfärg jag använt spärrar mot utläckning. Det var enligt förväntan om man som jag har kunskaper i fysikalisk kemi. Civilingenjör 1971 i kemi från Chalmers och har utbildning i toxikologi. Det saknas indikation på att tennorganiska föreningar läckt ut från min båt. Bevisbördan faller på Transportstyrelsen. Det regeringsbeslut som er domstol vägrade upphäva innebar att en 79-årig hjärtsjuk ålades att inom tre månader avlägsna all bottenfärg från sin gamla fritidsbåt. Under hot på 100 000 kr i vite. Ett sådant regeringsbeslut kan väcka åtlöje utomlands. Regeringsbeslutet återges i slutet av bilaga Andra-beslut. Det första regeringsbeslutet finns i bilaga Första-beslut. Med vänlig hälsning Ingemar Mellgard epost: [email protected] tfn. 076-1138395 adr. Sandavägen 39, 14771 Grödinge Andra-beslut.pdf Första-beslut.pdf

Så här har jag monterat ett antal länspumpar i båtar med djup och smal kölskarp/kölsvin: Fäststaget kan antingen gå vertikalt och fästas under durk eller lateralt och fästas i ett intilliggande skott. Pumpen bör ha inbyggd nivåvakt men har man lös nivåvakt kan den även monteras i samma fäststag eller i ett intilliggande skott, bara att tänka utanför boxen och ofta kommer man på en lösning. En klar fördel om pumpen har ett utlopp uppåt eller ett vinklat utlopp som kan anpassas efter hur man vill dra slangen. Fäststaget gör man själv i rostfritt syrafast (A4) stål om man vill ha maximal livslängd på detta men man kan även använda plastmaterial. Pumpen fäster man med slangklämmor i fäststaget. Här ett förslag på en pump med inbyggd nivåvakt som passar i båtar med djup/smal kölskarp/kölsvin: https://www.watski.se/whale-lanspump-med-inbyggd-nivavakt-115JJ Finns även fler liknande utföranden och på andra inköpsställen😉 Eller gör du som @Georg_Ohm föreslog med en elektrisk membranpump men då får man installera en separat nivåvakt om man inte vill köra helt manuellt (vilket är dumt). Här finns några alternativ: https://www.marinsystem.se/sv/motor-tillbehor/pumpar/elektriska-membranlanspumpar //Pär

Byt ut sytråden mot en fiskelina, och dammsugaren i ena ändan kan bytas ut mot tryckluft i den andra ändan. Papperstussen kan även bytas ut med en pingisboll, om den får plats.

Hej! jag föreslår, som jag brukar göra, att inte köpa en sådan pump som du tänkt dig, utan istället köpa en självsugande membranpump. Själva pumpen placerar du där den är lätt att komma åt, alltså ovanför kölsvinet, i nivå med durken. På pumpens sugsida fäster du en slang som leds ner i kölsvinet, ändan på denna slang kan förses med en enkel sil av ett mässingsnät, eller ett syntetiskt insektsnät, som du själv viker runt slangen och fixerar med exempelvis ett buntband. På pumpens trycksida monterar du valfri slang som leds ut i befintlig skrovgenomföring. Det är nu lätt byta ut sugslangen och rensa silen. Jag har ingen sil på min slang och det händer att skräp sugs upp och fastnar i pumpens backventil…. värst är små bitar av ”kabelklipp”. Membranpumpar har iallmänhet bättre kapacitet än de billiga centrifugalpumparna, dom kan dra litet mer ström, och är inte lika känsliga för att skräp kan fastna i dem, men man bör ju ha en sil på sugslangen. Jag har hund ombord, hundhår finns även i kölsvinet, fastnar runt axeln på centrifugalpumpen, men passerar utan problem backventilen och membranet i membranpumpen. Oavsett pump kan du ju komplettera med en nivåvakt, som automatiskt startar pumpen. Samt en omkopplare där du väljer automatik, avstängd och manuell körning. Länspumpar kopplas FÖRE elsystemets batterifrånskiljare, så att den kan starta även om batterifrånskiljaren är avstängd. Det är bra att kunna stänga av länspumpen, exempelvis då man har fått ner diesel eller spillolja i kölsvinets slagvatten. En elektrisk länspump bör kompletteras med en helt manuell ”muskeldriven” länspump.

Ett vanligt elektrikertrick. Knyt fast en papperstuss i en sytråd och sug i andra ändan med en dammsugare. När du fått igenom sytråden så knyter du fast ett grövre snöre och drar igenom det. Det snöret är i sin tur starkt nog att dra igenom kabeln du vill få igenom från början.

hi...hi...fnisss...... å innan dess har vi nog uppfunnit en stor helsickes kraftig raket som vi sätter nånstans å så drar vi iväg hela bollen till en annan sol å kretsar runt där på lagom avstånd... eller hur?

När man skall ha in en ganska smal kabel igenom ett styre (hojbygge) så täpper man till alla hål som finns utom de 2 som berör problemet, sedan tar man ett tunt snöre och gör en knut i ena änden, om hålet är 5 mm så får knuten var ca 4 mm. Med hjälp av tryckluft blåser man snöret mot hålet och knuten kommer att leta sig igenom hålet... Det funkar mycket bra på motorcykelstyre och kan kanske funka som en grundläggande ide för ditt problem också, med modifikationer alltså...

När du fått i en insatsgänga med rätta verktyg, så kan det vara bra att hälla igenom en halvliter olja, för att få ut ev spånor. Har även använt lite fett på gängverktyget till Helicoilgängor för att fånga upp spånor.

Hej Du har gjort något fel, monterat något fel eller fått tag på fel reservdel. Hur har du kollat flottörhöjden? Sitter den lilla fjädern kvar på toppen av flottören? Bytte du bara nålen eller nål och säte? Gummitopp på nålen? //Pär

Bara så det är tydligt - du har väl inte både plus och minus på båda batterierna direkt sammankopplade, bara minus ? Och skiljereläet ligger MELLAN batteriernas pluspoler ? Som redan sagts så bör det räcka att sätta laddaren på motorbatteriet, då skiljereläet kommer koppla ihop batterierna när det upptäcker laddarens högre spänning, så båda kommer laddas.

Jag är inte ute efter att komma med pekpinnar men det kan lätt bli lite otydligt med fel benämning på dina komponenter. Det är inte ett laddningsrelä utan ett skiljerelä du avser. Laddningsrelä sitter på generatorn för att ge rätt spänning till batteribankerna. Skiljerelä används för att separera start- o förbrukarbatteri så du inte tömmer hela batteribanken och inte får igång motorn efter ett par nätter i naturviken.