Ledartavla

Ja det är en trevlig ö @Georg_Ohm vi har hemmahamnen ”runt hörnet” från där nu för tiden och denna helgen tog vi oss bara ett par öar åt nordost 😊

Det verkar vara ganska vanligt. Ett enkelt sätt att fixa ballast.

Enkelt svar; allt annat än att följa tillverkarens rekommendationer är en grov chansning och man riskerar att få göra om jobbet. Med det sagt; kolla vad andra system än Internationals beskriver att du behöver göra innan behandling.

Detta kallas drivrem, ibland aggregatrem. Har inga kuggar. Påverkar inte det jag skrev. Kamrem/ kamkedja sitter inne i motorn.

Bl.a. Saga båtar använde betong som barlast i sina snipor. Min Saga 27 har betong i kölen i akterpiken och i kölen midskepps för om motorummet. Det är vanligt än idag på yrkesfartyg, främst äldre där man blivit tvungen att barlasta för att uppfylla dagens stabilitetskrav.

Vi har Navionics Boating, mest för att vi är vana vid det. Kortpresentationen är väl okej, tycker dock Skippo är snyggare. Hydrographicas specialsymboler de har i hamnkorten (förtöjningsringar mm) visas inte alls. Ruttplaneringen funkar, har inget att klaga på, men har inte testat detta i andra appar så jag vet inte om det finns smidigare lösningar. Använder dock nästan aldrig autoroutingen utan lägger rutterna för hand. Korten har blivit rätt mycket dyrare på senare år och en prenumeration för "Baltic Sea" (hela Östersjön utom danska vatten, men inklusive svenska västkusten och svenska/norska delarna av Skagerrak, samt Hydrographicas detaljkort där de finns) kostar numera 595 kr/år. Kortprenumerationen är dock knuten till ens Garmin-konto, inte till enheten, och det går utmärkt att använda kortprenumerationen i flera olika enheter samtidigt. Funkar även om enheterna kör olika operativsystem (iOS/Android), och så länge man inte uppenbart missbrukar detta så verkar det inte spela nån roll om man "lånar ut" sitt Garmin-konto till närstående. Det känns tryggt att veta att man har fullständiga och offline-tillgängliga kort i minst tre eller fyra oberoende enheter ombord. Du har också kvar dina nedladdade kort även om prenumerationen löper ut, men du får såklart inga uppdateringar längre. Egentligen är väl den här appen bäst om man har en Garmin-plotter med wifi, för då har man exakt samma presentation på båda och kan dessutom synka rutter och markörer mm mellan plotter och padda, men det har jag aldrig testat eftersom paddan är den enda plottern jag har.

Jo, det är en rätt otydlig installation med ett öppet hemmabygga och en mer sluten låda. Men rent funktionsmässigt blir det två oberoende batterier som jag kommer att koppla ihop till en gemensam plus och minusplint. Jag ville att ha två batterier som kan plockas ut vid behov. En annan variant hade varit att stoppa ner cellerna direkt i båten som vissa gör. Men då får jag sämre kontroll på slitskyddet mellan cellerna och kompression.

Jag har open cpn på en padda/mobilen, jag tror det bara är en en gångskostnad för korten i opencpn sen hur det funkar med ex uppdateringar har jag faktiskt inte satt mig in i. Jag föredrar Skippos presentation men tycker deras ruttövervakning har mkt att önska där jag saknade ex XTE, hur mycket man ligger utanför kursen har för mig även kurs till wp saknades, man kunde inte se kurs på specifkt rutt och att att det är abb baserat. Så nu kommer jag bara ha gratis versionen av skippo och en betald version av opencpn.

Jag kör med Seapilot och tycker den fungerar bra. Appen är gratis men korten kostar 419kr/år. Du kan använda appen på flera enheter.

Jag använde tidigare en iPad med iSailor som numer finns även på Android. Den är enkel och fungerade stabilt och fint. Appen är gratis, men man prenumererar på sjökorten, som kostar typ en femhundring/år.

Lite uppdateringar. Nu har batteriet kommit ner i båten tillsammans med mitt gamla batteri. Det blev presspassning. Jag hade mätt utrymmet förra året att det skulle passa men jag missade att mäta storleken på hålet ner i lådan. Så här trångt ser 620 Ah LFP ut med två små 60Ah AGM som startbatterier. Med det trånga monteringen kan jag inte enkelt komma åt skruvarna till locket för att kunna byta den inbyggda säkringen. Jag vill också ha en spänningsdetektor innanför BMSen för att min nya Multplus II laddare skall kunna ladda med 120A. Victron VE.Bus dongle skall sitta nära batteriet och kommunicera med en RJ45-kabel. Jag har därför modifierat locket med lucka för säkringen, en RJ45-kontakt och öglor för handtag. Det här blev resultatet,

Det finns ju folk som är överdrivet pessimistiska... Tror inte många båtar från 80-talet får stående rigg bytt, och det är nog sällsynt att det behövs. Man får ha lite koll helt enkelt. Löpande rigg, byts när det behövs, och på en 40 år gammal båt är det nog redan gjort 1-2 gånger så det handlar kanske mest om en lina eller så för en nyss inköpt 40-åring. Vinschar är ju atombombssäkra. Extremt mycket gods och slitmån för en hel geologisk tidsålder. Man behöver bara rengöra och fetta/smörja för att hålla dem i bra skick. Inget som behöver bytas annat än om man vill åt modernare funktioner. Elektronik, spis, toa, det handlar om några tiotusentals kronor. Segelbyte behöver göras med ungefär samma intervall oavsett om båten är byggd 1985, 2000 eller 2015, så det är ingen kostnad som egentligen ligger en äldre båt i fatet. En sprillans ny har förstås nya segel, men en begagnad kan ju också ha nya segel... Kostnaden för en ny uppsättning segel behöver inte bli så extrem heller. Kanske byter man inte allt på en gång heller, så kostnaden kommer inte som en enorm klump. Motor, ja, här får man väl se vad båten kommer med. Skick kan variera väldigt, och en hel del båtar som är 40+ lär ha fått motorn bytt redan en gång, så risken för ett nytt motorbyte i närtid är ganska liten. Vi köpte en 31-fotare för fem år sen. Lite ny elektronik skaffade vi för att ersätta den antika plottern (från andra halvan av 00-talet) och diverse linor har bytts. Diodbaserade lanternor har den fått. Och sen skena och fock för att få självslående, i stället för den stora genuan som behövde baxas över vid varje slag. Säg 50 000 kr totalt, fördelat på de första tre åren. Det finns mer saker att göra, men det finns inget som MÅSTE göras. Ibland tror jag att folk går loss med hysteriska räkneexempel för gamla båtar för att motivera och försvara nyköp för sig själva. Vi med äldre båtar vet att det inte är så farligt som domedagsprofeterna försöker få det till.

Viss skillnad

En frisk pump brukar kunna, efter ett tag, suga den luft som står i slangen fram till pumpen men det bästa är att se till så att vattnet i inkommande slang är helt framme vid pumpen. Sen tar det att tag innan luften i hela systemet är borta men får pumpen vatten så trycker den bort luften. Att pumpen kan suga två meter betyder inte att den kan suga luft (enkelt) på två meters höjd.