Ledartavla

Sisådärja, Nu har jag beställt en Victron Blue Smart IP67 12v 17A 😁

Jag skulle även satt en säkring mellan landströmsladdaren och batterierna.

För framtida besökare…. Att fetta av och dra med winchhandtag gjorde susen. Nu funkar det!

Hej Har köpt en segelbåt (jag är ägare nr 3) med något otydlig historia. Ägare 1 (avliden) hade den sen ny och har till synes gjort många uppgraderingar längs vägen. Verkar tämligen kompetent och har tex sparat orginalkvitton från 1970 när båten byggdes. Ordningsam och ordentlig liksom. Ägare 2 hade (enligt dokumentation) stora planer men avled. Har efterlämnat sig bl.a. massor av konstruktionsritningar på andra (och egendesignade båtar). Verkade ha arbetat på sjöfartsverket och varit aktiv inom många olika båtkretsar, NFB bland annat. Om jag läser rätt mellan raderna så eventuellt alkoholiserad. Som sagt båda dessa herrar har lämnat efter sig mängder av dokumentation som gör att jag ändock litar på deras kompetens. MEN... el är el och jag vill inte elda upp båten det första jag gör och det finns ingen tidigare ägare att fråga. Batterierna totalt förstörda av fukt (de låg dumt placerade i kölsvinet) efter att båten stått på land i 3 år och jag vill verifiera huruvida elsystemet är korrekt draget. Ser det ok ut? Hittar ingen jord-koppling mot köl, är det absolut nödvändigt?

Jo jag har ju kommit fram till att jag lika gärna kan fortsätta med traktorvarianten med stoppet i radioläge eftersom jag ändå är van vid den, det kan vara värt att spara 4800 kr på det. Olssons har också det låset fast lite dyrare och med gröna nycklar, stämmer ju i och för sig bra överens med motorns färg 😄

Jag är, som jag skrivit tidigare här, lite allergisk mot att kalla minus för jord. Jordning är en sak och minus en annan, i princip. Och så finns det olika sorters jordningar. Men jag går inte in mer på det här och nu.

Det lättaste är väl att se vad anslutningarna heter. Standard är ju DIN 72552 1 Lågspänning, tändspole till tändfördelare 1a Lågspänning, tändspole 1 till brytare 1 1 Lågspänning, tändspole 2 till brytare 2 2 Kortslutningskontakt vid magnettändning 4 Högspänning, tändspole till tändfördelare 4a Högspänning, tändspole 1 till tändfördelare 4b Högspänning, tändspole 2 till tändfördelare 7 Transistortändning, brytare till styrdon 7a Transistor- resp. kondensatortändning, basmotstånd 1 7b Transistor- resp. kondensatortändning, basmotstånd 2 7f Kondensatortändning, tändapparat till laddningskontakt 15 Tändning och dagsförbrukare 15a Förkopplingsmotstånd till tändspole 17 Kontrollmotstånd kortslutet 19 Kontrollmotstånd inkopplat 30 Batteri, plus 30a Batteriomkopplare, plus batteri 2 31 Batteri, minus 31a Batteriomkopplare, minus batteri 2 31b Minus över strömställare resp. relä till gods 31c Batterifrånskiljare från minus batteri 1 32 Elmotorer, återledning (Polaritetsväxling) 33 Elmotorer, huvudanslutning 33a Elmotorer, parkeringsläge 33b Elmotorer, kortslutningsfält 33f Elmotorer, lågt varvtalssteg 2 33g Elmotorer, lågt varvtalssteg 3 33h Elmotorer, lågt varvtalssteg 4 33L Elmotorer, vänstergående 33R Elmotorer, högergående 44 Utjämningsledning, parallelldriftgenerator 45 Huvudström, parallelldrift startmotorer 45a Manöverström, parallelldrift startmotor 1 (över 42 V) 45b Manöverström, parallelldrift startmotor 2 (över 42 V) 48 Styrning av startupprepningsrelä 49 Blinkdon, ingång 49a Blinkdon, utgång (blinkkrets 2) 49c Blinkdon, utgång (blinkkrets 3) 50 Startkontakt (direkt) 50a Startkontakt (indirekt över batteriomkopplare) 50b Startkontakt vid parallelldrift av 2 startmotorer 50c Startkontakt vid skilda magnetomkopplare, startmotor 1 50d Startkontakt vid skilda magnetomkopplare, startmotor 2 50e Styrning av startspärrelä, ingång 50f Styrning av startspärrelä, utgång 50h Startupprepningsrelä, till anslutning 50 startmotor 51 Utgångslikriktare 52 Alarm för punktering 53 Vindrutetorkare, helfart 53a Vindrutetorkare, självparkering 53b Vindrutetorkare, halvfart 53c Vindrutetorkare, eldriven 53e Vindrutetorkare, bromsledning 53i Vindrutetorkare med tredje borste, högre varvtal 54 Bromsljus 54f Bromsljus vid 2-krets blinkersströmställare 54g El-styrd broms 55 Dimstrålkastare 56 Huvudstrålkastare (ledning från ljusströmställare till avbländningsomkopplare) 56a Helljus 56b Halvljus 56c Separat helljusglödlampa 56d Ljustuta 57 Parkeringsljus, endast motorcyklar 57a Ingång ljusströmställare parkeringsljus 57L Parkeringsljus, vänster 57R Parkeringsljus, höger 58 Baklyktor, skyltlyktor, instrumentbelysning och positionsljus 58b Bakljus, för enaxlad traktor 58c Bakljus, släpvagn (över separat säkring) 58d Reglerbar instrumentbelysning 58L Baklykta, vänster 58R Baklykta, höger 59 Utgång, växelspänning 59a Utgång, växelspänning för laddningslindning 59b Utgång, växelspänning för bakljuslindning 59c Utgång, växelspänning för bromsljuslindning 61 Laddningskontrollampa 63 Laddningsregulator, ändring av spänning 63a Laddningsregulator, ändring av strömbegränsning 64 Styrledning för laddningsregulator med halvledare 71 Ingång, signalväxeldon, alltså "tuta". 71a Utgång, signalväxeldon låg ton 71b Utgång, signalväxeldon hög ton 72 Omkopplare, körvisarblink/varningsblink 75 Bilradio, cigarettändare. 76 Högtalare 77 El-styrning av dörrventil 81 Ingång, omkopplare (öppnar och växlar) 81a Utgång, omkopplare, öppnar 1 81b Utgång, omkopplare, öppnar 2 82 Ingång, omkopplare, stänger 82a Utgång, strömställare, stänger 1 82b Utgång, strömställare, stänger 2 82z Ingång 1, strömställare, stänger (skilda strömkretsar) 82z1 Ingång 2, strömställare, stänger (skilda strömkretsar) 83 Ingång, stegströmställare 83a Utgång, stegströmställare, steg 1 83b Utgång, stegströmställare, steg 2 83L Utgång, stegströmställare, vänster steg 83R Utgång, stegströmställare, höger steg 84 Ingång, strömrelä 84a Styrning strömrelä 84b Utgång strömrelä 85 Relä, styrning utgång 85c Alarmkopplare till signalväxeldon 86 Relä, styrning, ingång 86a Relä, styrning, ingång, lindning 1 86b Relä, styrning, ingång, lindning 2 87 Relä, ingång, öppnar och växlar 87a Relä, utgång 1, öppnar 87b Relä, utgång 2, öppnar 87c Relä, utgång 3, öppnar 87z Relä, ingång 1, öppnar och växlar (skild strömkrets) 87y Relä, ingång 2, öppnar och växlar (skild strömkrets) 87x Relä, ingång 3, öppnar och växlar (skild strömkrets) 88 Relä, ingång, stänger 88a Relä, utgång 1, stänger 88b Relä, utgång 2, stänger 88c Relä, utgång 3, stänger 88z Relä, ingång 1, stänger (skild strömkrets) 88y Relä, ingång 2, stänger (skild strömkrets) 88x Relä, ingång 3, stänger (skild strömkrets) B+ Batteri plus B- Batteri minus C Blinkdon, kontrollampa 1 C01 Blinkdon, ingång, kontrollankare C2 Blinkdon, kontrollampa 2 C3 Blinkdon, kontrollampa 3 D+ Generator, plus (D= dynamo) D- Generator, minus DF Generator, fältlindning DF1 Generator, fältlindning 1 DF2 Generator, fältlindning 2 J växelströmsgenerator med skilda likriktare (fältlindning, plus) K växelströmsgenerator med separat likriktare (fältlindning, minus) L Blinklyktor, vänster R Blinklyktor, höger S signal, ofta på hel-/halvljusrelän. Mp växelströmsgenerator med separat likriktare (mittpunktsanslutning) U växelströmsanslutning på växelströmsgenerator W växelströmsanslutning på växelströmsgenerator X kan ha flera betydelser, oftast "extra" kan återfinnas på tändningslås. 15, 30, 50 och några till anslutningar skall ju finnas. Sedan har ju Biltema en del sådana tändningslås, inte så snygga men… Olssons i Ellös är ju annars oslagbara, har tändningslås till både båtmotorer och traktorer… kanske. 58b är ju annars en himla rolig anslutning…

Köper man en lite äldre båt så bör man också tycka att det är kul att hålla på att fixa med den, och ju mer småfix det är på en båt desto viktigare att den ligger nära hem (det blir många turer till hamnen). Ytterligare ett tips är att köpa en båt som går att segla med direkt, sedan kan man i lugn och ro byta upp utrustningen allteftersom man har tid och råd. Men man kan på det sättet alltid också välja att sticka ut och segla istället för att meka med båten, och det är ju därför man köpte båten till att börja med

Nej, det är inget direkt behov/krav. Det finns lösningar med jord och om jag förstått det rätt är detta viktigast om man ofta ligger med landström eller om man har en kortvågsradio. Detta får någon annan beskriva, jag har ingen koll. Jag ser min båt som en bil, dvs. ingen kontakt med jord, men jag använder aldrig landström. Jo, någon gång om året om det varit mulet länge kan det bli och naturligtvis vid laddning av batterier i samband med sjösättning, upptagning och ett par gånger vid underhållsladdning under vintern.

Det ser bra ut tycker jag, men jag skulle klämma in ett par säkringar till. Tänk på att säkringar ska skydda kabeln mot brand så de ska sitta så nära spänningskällan som möjligt och vara anpassade efter kabelarean. Det kan ju vara idé att kolla hur övriga säkringar är valda i förhållande till kabelarea så att inte någon smugit in en för kraftig säkring. Här är en tabell försäkringsval. Jag skulle lägga mig på nivån "Säkring mot överbelastning" och vid behov öka något, men inte ända upp till "Säkring mot kortslutning".

Välkommen till MG! Om jag var du skulle jag sälja båten innan det är för sent. Tar en titt och återkommer. Mackey

Annars kan man välja kontaktdon från Amphenol Industrial, de finns i ett antal varianter mellan 2 och 41 poler. Jag använder sådana till kablage i väldigt krävande miljöer och syften.

Kolla på flera båtar av samma modell, även om du avser köpa den billigaste. Ta gärna med en "nykter" kompis. Mao - köp inte på känslor. Det finns besiktningsprotokoll för båtar tillgängligt online. Det finns dessutom besiktningsmän med utbildning, som kan kontrollera säkerheten av båten. El är en jävla massa jobb och plintar, kablar, säkringslådor etc kostar mer än man tror. Vågar du inte hålla på med el, så är det dessutom ännu mer pengar inblandat att ta in proffs. Kolla så elen känns fräsch och det inte är en massa eltejp, sockerbitar och annat i en salig blandning. Utöver att det kan vara direkt farligt, så är det jäkligt jobbigt att leta rätt på ev. fel om allt är i oordning. Att hålla på med en gammal motor behöver inte vara jättesvårt - tvärtom kan det vara en intressant skola, men det är inte heller kul att lägga halva sommaren på läsa manualer, kolla instruktionsvideos på Youtube, samt meka i en båt som rör sig med sjön. Har du familj eller i övrigt prioriterar din tid att åka båt, så överväg en båt med utbytt motor och tydlig historik av service på densamma. Jag hade gärna betalat 20 000-30 000 kr extra för att slippa få den kunskap jag fått om en 50-år gammal motor. Det har varit en bra skola om motorer, men med barn i familjen, har det verkligen inte varit önskvärt. En motor som är "renoverad" kan betyda allt från att de rakt av ljuger, att de tror den var renoverad, att den som renoverat tror den har kunskap osv, till att någon faktiskt lyft ur motorn och sett till att den håller nära nog samma standard som när den var ny. Allt som heter "renoverat" ska backas upp med papper. Kolla legitimiteten på pappren - har det utförts av ett företag som är allmänt accepterat? I en Facebookgrupp för en båtmodell är det t ex tydligt att en firma upphör att svara efter de sålt renoverade backslag. Finns det bara papper på att nuvarande ägare köpt en massa prylar? Hur vet du att prylarna finns i båten och att ägaren har kompetens att "renovera"? Inga papper alls? Det är en avsevärd skillnad i pengar mellan de här "renoveringarna", där den sista verkligen inte ska kosta mer än en orenoverad båt med samma standard. Fundera på tillbehören - vad behövs för att minimum ska fungera? En tio meters tamp kostar inte så mycket, men du kanske vill ha två, två stycken på fyra-sex meter, fyra tampar för hemmabryggan, fyra ryckdämpare av god kvalité, byta ut något uvskadat och skört ankarband mot någonting vettigt - bara där hamnar du lätt på 3000-4000 kr. Bockar till uppställning etc - gör fyra egna och de kostar ett par tusen de också. Ställning för pressning, presenningar, fendrar, and so on... Åter igen - köp inte en båt på känslor. Ta med någon som ser det nyktert. Båtar säljs i parti och minut. Det kommer fler.

Hej. Du lär få problem om du försöker få di slangen utan att ta loss kröken. Om det är en reparationsring du köpt så måste du nog raspa ur bockhornet både utvändigt och invändigt innan du limmar. Ingemar

Oavsett vad man kar för ankarspel skall linan fästas runt en knap eller pollare ombord. Vad jag kan lista ut och har läst mig till är inget ankarspel dimensionerat att stå emot belastningen som kan uppkomma då båten är förtöjd. Sedan kan det ju vara så att ankarspelet är fastskruvat i akterspegeln på båten, det kan kanske gå an om man har en segelbåt eller en motorbåt med drev där akterspegeln är kraftigt byggd, men som på min förra båt, en Nimbus med rak axel, där flexade akterspegeln en hel del så det blev sprickor i gelcoaten, när ankarspelet och akterspegeln fick ta upp belastningen. Nu när jag bara har kätting har jag en speciell krok som krokas i en länk, sedan en lina med en Forsheda gummidämpare (kanske inte behövs) sedan läggs denna lina om sb knapen på akterdäck. Om jag inte gör det händer det att kabularen, slirkopplingen, konorna, släpper litet så att kättingen masas ut en betydande bit, och båten går in i bryggan, eller värre in i graniten. Nu är detta inget Balder utan ett HX1 från Lewmar. Men det slirar inte när ankaret skall upp även om det sitter en massa bottensediment kvar på ankaret. Det är ju rätt så stora krafter som sätter in, när det blåser eller är litet dyning, så dessa skall man absolut skona ankarspelet ifrån.

Eller ställ ner max varvet som jag nämnde, om du är rädd för att varva/ köra motorn för hårt. Varmkör ordentligt och kör upp varvtalet till 3400 obelastad motor och sätt full-lastanslaget där, då ska du ha reducerat till 51 hk och motorn ska varva ca 3000 på fullgas om du har rätt propellerstorlek. Då bör du ha goda marginaler. Niklas på Propellerservice i Surte utanför Göteborg är mycket bra om du bor i Västsverige/ Göteborgstrakten.

Tror min förra ägare gjorde samma sak. Han sa de låg på 3000 varv för 7 knop och bytte sen propeller så den nu ligger på 2200 varv vid 7 knop. Jag kan pressa min till 3000 varv, men den ska egentligen toppa drygt 4000 varv, misstänker det är pga propeller bytet. Å andra sidan händer inget med farten efter 2600 varv, den gräver bara ner sig eftersom det är en snipa.

Tack för tanken. Nope, inga utöver de kloka ord som redan nämnts 😉 Vet precis vad det är för system, men har ingen egen erfarenhet av Calix och deras fordonsladdare (däremot DEFA). Så därför ligger jag lågt i tråden.

Generellt sett kommer det att vara dyrare att fixa saker som saknas eller är fel på på en billig båt, jämfört med att köpa en dyrare båt där sakerna finns eller fungerar. En kass motor som faktiskt behöver bytas kostar, för en 20-hästare, ca 80-120 tusen kronor, beroende på märke och hur mycket hjälp med installation som krävs. Nya segel till en båt på 25 fot kostar från ca 30 000 kr. 30 fot innebär kanske 45 000 kr. 35 fot, ytterligare 15-20 tusen. Grejer till båtar är väldigt dyra (mycket pga att tillverkare och återförsäljare prissätter efter en inbillad målgrupp som är män i övre medelåldern, höginkomsttagare, och därför räknar upp priser med en faktor 2-5 mot vad det skulle kostat om det var till vanliga bilar) så försök hitta en båt som redan har så mycket som möjligt av det du vill ha. Jag tänker på saker som elektriskt ankarspel, bra ankare, self-tailing-vinschar, modern plotter (inte äldre än 4-5 år), moderna avlastare, bogpropeller (om båten är stor nog för att det ska vara rimligt), fällbar propeller, och, som redan nämnts, en fräsch motor. Båtens ålder i sig är inget problem. En äldre båt har som regel sämre innerutrymmen och ståhöjd för en given skrovlängd, och sämre ergonomiska lösningar, men säkerhet, hållfasthet och liknande påverkas inte. Så en båt från 1980 med nya segel, ny motor och ny elektronik är troligtvis ett långt bättre köp än en båt från 1995 med originalsegel, originalmotor och en antik plotter. Bara som exempel.

Åhhh… Jag har brottats med Lewmars Big Fish och nu senast HX1… det senare har samma konstruktion som ditt, fast mitt är horisontellt, ditt är vertikalt. Om det slirar är det ju egentligen ingen fara, värre är motsatsen. Sannolikt är då de båda koniska hjulen med nummer 4 i skissen på sidan 24 för glatta, då avfettar du dem, samt då navet i kabularen (nummer 7 eller 8). Då bör det inte slira. När du ändå har isär grejerna fettar du in axeln ordentligt, det är nämligen så att passningen i naven på nummer fyra och 7/8 är väldigt precis med små toleranser. Men litet fukt och sand/lera från ankarlinan/kättingen här så fastnar hjulen på axeln, och då får du inget fritt fall. Till detta brukar jag använda propelleraxelfett.