Gå till innehåll
tisdag 19 mars 2024
Faderullan

Stör båtliv?

Rekommendera Poster

Städade hårddisken på datorn och hittade en liten början till någon form av blogginlägg från i somras. Nu när det här på maringuiden har debatterats lite om vattenskotrar, hata segelbåtar-klubbar och störande båtmänniskor överlag så kanske det passar att utveckla den där hittills opublicerade tankegången från i somras.

En solig sommardag då en lätt bris svalkade fjärden framför sommarstugan satte jag mig ner på bryggan. En öl i skuggan av solstolen och en bok i handen bäddade för ett par timmar lättjefullt leverne. Det här stället är det där jag hoppas att min aska en dag skall spridas för vinden. Ett hundratal meter från bryggan går en farled. Den har aldrig irriterat mig, snarare har jag alltid tyckt om att titta på båtarna som passerat och vinkat till de som jag känner. Farleden är synlig för mig ungefär ett par sjömil i söder och bara några hundra meter mot norr där den försvinner utom synhåll bakom grannens holme. Borta i söder, en sjömil bort går en annan farled. De båda farlederna möts i sydost och leder in till hamnen där vi lämnar bilen för att ta båten till ön och stugan.

I början av sjuttiotalet när min farsa byggde stugan och vi tillbringade varje ledig dag på ön satt jag ofta i stranden och tittade på båtarna som gick förbi. Och lyssnade. Jag studerade gångläget och lärde mig hur olika motorer lät. Vid tio års ålder kunde jag skilja på ljudet från de en, två och trecylindriga Wickström och Olympiamoterna som var vanliga på sniporna då. Sjöbevakningens båtar hade ett eget ljud liksom lotskuttern. Aktersnurrorna hade också olika ljud och det var en bagatell att höra om det var fråga om en Terhi, Evinrude, Mercury, Chrysler eller Monark. Seagull med sitt kännspaka MÅÅÅÅÅÅ var säkert den man först lärde sig. Det var ganska få båtar som gjorde några höga farter. Säkert var behovet av hastigheter i den steniga outprickade skärgården litet. Den österbottniska skärgården är gjord av sten, de flesta verkar ligga under vattenytan och precis inom räckhåll för aktersnurrornas fenor och propellar.

Nu satt jag då där, fyrtio år senare med min öl och min bok och tittade på båtarna som åkte förbi. Nu är farleden noggrant utprickad och man vågar gasa på efter behag och rådande brådska. Båtarna ser annorlunda ut numera, plast och aluminium har tagit över, men ibland tuffar någon träsnipa förbi. Dem hälsar jag på även om jag inte känner dem.

Jag började fundera över det där med ljud och vad man störs av. Båtarna är numera både snabbare och tystare. Och låter alltmer likadant. Eller så har jag bara tappat intreset lite med åren. Jag beslöt mig för att göra en ovetenskaplig icke-empirisk undersökning av båtarna och deras ljud. Jag gick in i stugan och hämtade armbandsuret och ett anteckningsblock. Jag tänkte undersöka hur länge båtarna som passerade hörs och vilka som stör mig mest.

Det första ljud som hördes bakom grannens holme var uppenbarligen en trecylindrig diesel. En akterhyttad fiskarsnipa dök upp med ett högvarvigt PRRÄÄÄÄÄÄ. Båten tvingades över sin skrovhastighet och det var inte vackert att se och höra. Den hördes ända in till hamnens inlopp under sådär tio-elva minuter. Vid hamnen måste snipan ha mött följande båt. Jag såg den, men mäktade inte höra den förrän den var rätt nära. En akterhyttad West 500 med en femtiohästars Yamaha fyrtaktare, under loppet av tre-fyra minuter var den hörbar. Sedan var den borta.

Sen han jag läsa några sidor i boken och missade nästan följande båt. Det är nämligen sällan man ser segelbåtar i den trånga farleden som inte är djupare än 1,5 m på sina grundaste ställen. Men nu var vinden lämplig för den här genvägen och Fidran går väl inte så värst djupt. Det enda ljud man hörde var suset från riggen och besättningens samtal. Den som störs av att bli påtittad kanske skulle ha reagerat men jag är inte sån. Jag vinkade majestätiskt, något som glatt besvarades och jag fortsatte med min bok. Ljudet från deras samtal dog ut redan på hundra meters avstånd.

Nästa farkost var Erik med fiskarbåten. En stor snipa med motor från en Fordson Major traktor, den marinkonverterades någon gång på sextiotalet och är välkännd i min ljudvärld. GLÖÖÖRP    GLÖÖÖRP   GLÖÖÖRP låter det när vattnet i avgasröret stötvis kastas ut. Kylvattnet i avgasröret är den enda ljuddämpningen. Det går inte fort, så man får lyssna på glörpandet en god stund, tjugo minuter kanske.

Sedan var det bara måsjävlarna som hördes under en god stund fram till att ett slags märkligt vinande i olika tonarter började höras bakom grannens udde. Vattenskotrar, en hel eskader. Fyrtio knop kanske de höll, några höjde handen till hälsning, jag hälsade tillbaka. De hade ryggsäckar på ryggarna och var tydligen ute på någon form av klubbkörning. Där farlederna möts vände de och satte av ut mot havet i söder. Två minuter och de var åter utom hörhåll

Så här höll det då på under den där eftermiddagen. Snabba och långsamma, små och stora båtar paserade. Kontentan av det hela är att båtarnas ljudnivå är ungefär den samma oberoende av hur fort de går, segelbåtarna undantaget då förstås. En långsam båt hörs däremot under en längre tid. Så den som störs av motorljud lider följaktligen mer av långsamma båtar än snabba. Det här var ju väldigt ovetenskapligt utfört och tämligen subjektivt. Hade man gjort detta på riktigt borde man ju använt tidtagarur, hastighetsmätning och ljudtrycksmätning och sammanställt en excelkalkyl med diagram och hela faderullan. Men sån är inte jag.

Om jag själv får välja motorljud så lyssnar jag gärna på någon encylindrig lågvarvig gammal sidventilare en hel dag om jag får. Svårast har jag att klara halvplanande båtar med dieslar som går på toppvarv utan att för den skull göra någon märkvärdig fart.

Och så finns det ju människor. Så här som femtio minus snarare än fyrtio plussare så har jag insett att i en grupp på tio personer så utkristalliseras alltid en som är ett riktigt aschle. Det är då ingen skillnad om det gäller en mc-klubb, syjunta, frikyrkoförsamling, seglare, motorbåtsförare, vattenskoterförare eller vad som helst. Välj själv. Aschlen är aschlen oberoende vad de sitter i eller på...

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bra skrivet.

Jag stör mig inte ofta på båtar under gång, mest stör jag mig på de som tittar på TV, köra kyl och värmare hela kvällen och nästa morgon upptäcker att batterierna är tomma och måste köra motorn på tomgång i en timme med ett avgasmoln och ljud över hela viken. Bäst är när man två timmar senare kastar loss...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bra och vetanskapligt så det räcker.

Det som är fördelen med sånt som går att betrakta är att det är helt upp till betraktaren att nyttja det betraktade på det bästa sätt för sig själv. Mår man bra av att bara njuta av ljuden, drömma tillbaka till händelser så gör man det. Vill man reta upp sig så kan man göra det.

Helt klart så finns det såna som skulle dö om dom inte kunde ha nån att störa sej på. Jag har svårt att bestämma mej för om jag ska störa mej på eller imponeras av folk som tar in på en camping, går på bio, väljer ett typiskt det ska man se-ställe eller den fullaste hamnen som finns och högljutt besvärar sej över att det finns andra.

Jag bodde i ett hyreshus i lägenhet för en massa år sedan.

Mina grannar var fullständigt i upplösningstillstånd för allt som gick att vara i upplösningstillstånd över. En gång, när dom beklagade sej och var upprörda på grannen ovanför sig och jag frågade vad har hänt nudå? jo paret ovanför, båda pensionärer vid full vigör, hade åkt iväg och fiskat tidigt på morgonen, redan klockan fyra hade dom satt på kaffet, med vatten dom hällt upp kvällen innan. Dom hade vridit på och av kokplattan så strömbrytaren på spisen hade låtit FÖR HÖGT!!!.

Jag tycker att det är liiite i överkant faktiskt men såna människor finns,som vrider på kokplattan med jättehögt vridljud... herregud, tänk om alla gjorde så.

Jag minns is lutet av 60-talet, början på 70, innan Igelsta sågverk i Södertälje brunnit. Sågverket hade några timmerbåtar med 2-taktsdislar som startades måndag morron och stängdes av fredag kväll. Bonk bonk bonk bonk, 50 slag/ min på tomgång och 70 slag/minut vid tokvarv. Kan känna doften av färskt flottat nysågat timmer när jag tänker på ljudet.

Det finns fantastiskt effektiva och minimalistiska ljuddämpande hörselskydd nuförtiden som jag ska skaffa den dagen jag upptäcker att jag blivit ljudallergisk. Till dess njuter jag vidare av att jag kan urskilja ljud från ljud. Oljud upplever jag när någonting börjar låta, trasigt eller som grundkänning.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kul att läsa.

Jag stör mig endast på de båtar som åker runt runt när jag är på landbacken. På sjön stör jag mig mer på uppträdandet, brist på gott sjömansskap, när man utgör en risk för sig själv och andra.

Håller med. Knäppisar finns det alltid.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Haha, bra story. Jag tycker det låter som en trevlig aktivitet.

En skön stol, kaffe/öl, bok, tidtagarur och studera båtarna.

 

/Jingo

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Svaret på frågan är kanske...

 

Makcey

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Svaret på frågan är kanske...

 

Makcey

 

Så enkelt, eller svårt är det nog Mackey. Skönheten sitter i betraktarens öga brukar man säga. Eller för mig som förstår att uppskatta tystnad efter trettio år i byggbranschen; skönheten sitter i betraktarens öra. Och huruvida man tål sina medmänniskor och deras göranden och låtanden är precis lika subjektivt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är nog sällan eller aldrig jag låter mig störas av andras båtliv, men visst kan det efter en lång säsong med fullbelagda och stojiga hamnar vara skönt för själen att vara (nästan) ensam i en båt och folktom hamn bara för att njuta av friden.........

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag minns is lutet av 60-talet, början på 70, innan Igelsta sågverk i Södertälje brunnit. Sågverket hade några timmerbåtar med 2-taktsdislar som startades måndag morron och stängdes av fredag kväll. Bonk bonk bonk bonk, 50 slag/ min på tomgång och 70 slag/minut vid tokvarv. Kan känna doften av färskt flottat nysågat timmer när jag tänker på ljudet.

 

Lite OT: Jag minns när jag stod på balkongen till radhuset och tittade på branden vid horisonten.

 

Jag föredrar definitivt också ljudet från en en encylindrig sidventilare från femtiotalet.

 

En powerboat med raka rör passerar väldigt fort men tyvärr hörs den över så långa avstånd att det ändå blir plågsamt. Då gillar jag ändå tekniken...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Där håller jag med. Jag tycker också om mullret från en V8, eller en rytande dragster på fullvarv. Men har också åkt med i streetracebilar och efter en stund längs vägen blir brölet bara jobbigt. Samma gäller förståss också båtar med "avgastrim". 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst Kalman

Nu tror jag nästan att flera här skulle gilla om jag gick förbi med min Fingal med motorn på. Ett svagt långsamt  dunk....dunk..å ibland ett litet flosh....

:)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

HElt klart skulle fingalen, i allafall nu i höstrusket, väka en del längtan.

 

PS. körde en runda med polarens nyinskaffade Aston Martin idag.. V12- motorns bullrande e lika ljuv musik som när jag drar upp seglet och stänger av VP:an.. Stereoanläggning är överflödigt i båda fallen. DS.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Känns som lite svenskt att störa sig på mycket. Antingen låter det för mycket eller så går det för fort eller så vinglar någon eller kör för sakta.

Fester hos grannen eller klampade i golvet(taket).

Intressant undersökning iaf.

Tillhör dom som gärna åker fort på öppna vatten så förhoppningsvis hörs jag En kortare tid, samt lite svall då båten knappt nuddar vattnet :P.

Dock har jag 2 kids som inte alltid är knäpptysta när dom leker.

Alla retar sig på olika saker. Själv retar jag mig mest på segelbåtsägare som alltid retar sig på motorbåtsägare.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Alla retar sig på olika saker. Själv retar jag mig mest på segelbåtsägare som alltid retar sig på motorbåtsägare.

Jag retar mig på motorbåtsägare som alltid påstär at segelbåtsägare retar sig på motorbåtsägare  :angry:

  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Menade inte i texten att alla segelbåtsägare retar sig på motorbåtsägare. Utan det är en minoritet som retar sig och här på MG är det alltid/ofta samma personer . Så du behöver inte ta åt dig. Eller så kände du dig träffad och behövde slå tillbaka.

Typiskt segelbåtsägare ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Själv retar jag mig på folk som retar sig på allt...  :blink:  :o:rolleyes:

 

I övrigt var det en mycket väl skriven, och läsvärd krönika :)

Redigerad av Kenneth_S
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst MaxSchmeling

Känns som lite svenskt att störa sig på mycket. Antingen låter det för mycket eller så går det för fort eller så vinglar någon eller kör för sakta.

Fester hos grannen eller klampade i golvet(taket).

Intressant undersökning iaf.

Tillhör dom som gärna åker fort på öppna vatten så förhoppningsvis hörs jag En kortare tid, samt lite svall då båten knappt nuddar vattnet :P.

Dock har jag 2 kids som inte alltid är knäpptysta när dom leker.

Alla retar sig på olika saker. Själv retar jag mig mest på segelbåtsägare som alltid retar sig på motorbåtsägare.

 

Inte att förglömma; svensken stör sig på om någon har köpt något dyrt.

post-102122-0-41028100-1446739892.png

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror det är samma sak som uppe i fjällen. De som åker långtur på skidor söker och uppskattar tystnaden och naturen, skidornas frasande mot snön, ripans knorrande.
Det krävs rätt många skidåkare för att störa en skoteråkare men det räcker med en skoteråkare för att störa ett nästan obegränsat antal skidåkare. Och det beror inte på att skotern är dyr.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är inte alls speciellt svenskt att störa sig på mycket, det som är väldigt typiskt svenskt är att säga att det är typiskt svenskt att störa sig på mycket.  Vi svenskar har en förmåga att med glädje, se ner på oss själva, och uttryck såsom "osvenskt" är positivt laddade!?

 

Jag har i snart 30 år varit gift spanskt och är väl insatt i det spanska sinnelaget, här pratar vi avundsamhet, intrigerande och missunnsamhet på en betydligt högre nivå än vår svenska.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Följer med stort intresse den här debatten. Jag förväntar mig att i vilket ögonblick som helst få läsa om någon som klagar på att något är alldeles åt helvete för mycket lagom :-)

 

Vi som lever ett någorlunda aktivt liv kommer med stor sannolikhet att i något skede störa någon i vår omgivning.

 

Som när jag köpte kåken där vi bor och jag började renovera den. Några gårdar bort bodde en familj med motorintresse. Den då knappt tonårige sonen brände ständigt på med sin motocrosscykel och på vintern med en snöskoter. Far i huset justerar ofta sin tävlingsbil vilket resulterar i ett evigt gasande. Medan jag renoverade huset, innan vi flyttat in tänkte jag ofta på hur det skulle vara för vår treåriga dotter, skulle hon över huvud taget kunna somna om kvällarna? Sanningen att säga så är de här människorna trevliga och hjälpsamma och dottern hade svårare att somna om det var alldeles tyst.

 

Numera händer det att jag torrkör båtmotorn eller dundrar på med den hembyggda trädgårdstraktorn om kvällarna. Jag bidrar alltså till ljudmattan i byn på mitt eget sätt. Ännu har ingen klagat. Och om någon gör det så kommer jag att beakta det nästa gång jag drar igång något högljutt. För att kompensera har jag gjort mitt bästa med att vara någorlunda hjälpsam med sådant jag kan och lånat ut verktyg och redskap om jag ansett det vara riskfritt :-) God grannsämja är guld värd och det är en klar investering i den egna livskvaliteten att värna en aning om den.

 

I hamnen och ute på fjärdarna är det bättre att hälsa glatt på de man möter och ha överseende med deras tillkortakommanden i sjöfartens komplicerade regler, både skrivna och oskrivna. Den dag man behöver hjälp är det inte en merit att ha viftat med långfingret förra gången man möttes...

 

Redigerad av Faderullan
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det du skriver ovan är mycket tänkvärt och faktum är att den känsla som uppstår när vi konfronteras med något beror nästan uteslutande på hur vi mår inombords. Mår man dåligt så reagerar man instinktivt negativt på det mesta medan om man mår bra sker det omvända.
Och det intressanta är att det även fungerar åt motsatt håll.
Försöker vi se det positiva i allt och aktivt försöker låta bli att fastna i de där negativa känslorna så börjar det snart märkas på hur vi mår också. Det är inte lätt och det finns vetenskapliga förklaringar till detta, kallas kognitiv dissonans.

He-te vad grannens grabb gasar runt på sin motorcykel. Det går nog bra för honom i nästa tävling...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tugge, Du har rätt i att segelbåtsägare retar sig på motorbåtsägare, men inte alltid och inte på alla.

De är de motorbåtsägare som åker ut i skärgården i ett helt annat syfte än oss seglare och de flesta motorbåtsåkare:Njuta av skärgården och samtidigt visa hänsyn till djur, natur och medmänniskor.

Båtliv stör när: när stereon är på i naturhamnen och det hörs utanför den egna båten. När elverket är i gång. Tomgångskörning. lek och onödig körning med båtar, vattenskotrar och jollar-där finns ungefär lika många syndare bland seglare.

Redigerad av optimisten

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst MaxSchmeling

Tugge, Du har rätt i att segelbåtsägare retar sig på motorbåtsägare, men inte alltid och inte på alla.

De är de motorbåtsägare som åker ut i skärgården i ett helt annat syfte än oss seglare och de flesta motorbåtsåkare:Njuta av skärgården och samtidigt visa hänsyn till djur, natur och medmänniskor.

Båtliv stör när: när stereon är på i naturhamnen och det hörs utanför den egna båten. När elverket är i gång. Tomgångskörning. lek och onödig körning med båtar, vattenskotrar och jollar-där finns ungefär lika många syndare bland seglare.

 

 

Jag kan absolut förstå vad du menar så det är ingen kritik mot din poäng men det som slår mig är detta frågan om vem och vilka som har störst rätt att njuta i skärgården. Givetvis, visar man inte hänsyn så är det för jäkligt men om man är det lugna, rofyllda personen så måste det finnas en uppsjö av situationer där man blir irriterad.

 

Kanske att alla kan finnas; både den som stör och den som störs?

 

Bor man i lägenhet (hu!) så måste man acceptera att grannen stör för det är liksom grundbulten i just det boendet. Att man har personer runt omkring sig som alla vill finnas. Kanske är det så också i skärgården!?

post-102122-0-62274300-1446756783_thumb.jpg

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fast, Max. Om du är tyst stör du ju ingen. Den som låter kräver en plats som de kanske inte är erbjuden att ta. I gästhamnar får man räkna med att bli störd, men i naturhamnen får man anpassa sig till naturen och omgivningen tycker jag. Om det ligger tjugo båtar där, och en låter och tycker sig ha rätt att ta plats och tycker de andra nitton ska accepera det för det är deras sätt att njuta..?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tugge, Du har rätt i att segelbåtsägare retar sig på motorbåtsägare, men inte alltid och inte på alla.

De är de motorbåtsägare som åker ut i skärgården i ett helt annat syfte än oss seglare och de flesta motorbåtsåkare:Njuta av skärgården och samtidigt visa hänsyn till djur, natur och medmänniskor.

Båtliv stör när: när stereon är på i naturhamnen och det hörs utanför den egna båten. När elverket är i gång. Tomgångskörning. lek och onödig körning med båtar, vattenskotrar och jollar-där finns ungefär lika många syndare bland seglare.

Skrev inte alltid och alla, förklarade mig även i ett inlägg ett par rader ner.

Förtydligar.

Jag retar mig inte på alla segelbåtsägare bara på dom som alltid retar sig på motorbåtsägare.

 

 

Om man bor i hyreslägenhet och har en fest en gång, då är det möjligt att man stör40 personer. Och det är ok

Om någon kommer till en naturhamnen kanske fyller år och ska fira lite, sen kommer 19 andra varav en är xxx, och han antar att alla stör sig som han själv. Då är det inte ok.

???

Sen kan självklart allt bli outhärdligt överdrivet.

Men här pratar vi om båtar och i normala nivåer.

Vet bara inte vem det är som bestämmer reglerna och vissa stör sig på allt jämt medan vissa aldrig stör sig.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst MaxSchmeling

Majoriteten har kanske inte alltid rätt? Ja om de inte är seglare såklart.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad är det för fel på allmän hänsyn, artighet och hyfs?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"Tugge" och alla andra som "har rätt"....

Det kanske ni har om ni menar vad ni tycker.

Jag retar inte upp mej på båtägare, bilägare eller ägare överhuvudtaget mer än i dom situationer "ägaren" är ute i ärendet och av anledningen att djävlas med mej.... kan inte komma på mer än kanske något, ev hämdlystet, tillfälle under mina snart sextio år.

Nä... tror inte på att allt e konspiration.

tror dom flesta gör saker för sin skull, inte mot andra.

tycker mig ha upplevt att det finns folk som måste ha andra att reta upp sig på för att "få näring"

Tror mej veta att det inte har ett direkt samband med vad denne äger, är delägare i, lånar eller hyr.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...