Elmotorns framfart

[moto66 2]

La precis en hel del pengar på en ny båt med rätt stor Yamaha motor jag tänkt ha länge. Men. Man kan ju också känna lite att den riskerar att bli utdaterad totalt/värd 0 när ett skifte mot elmotorer görs i större skala. Men visst finns ju knappt idag så man borde kanske kunna sitta rätt lugnt och länge i nya båten ändå.

Men hur känner grabbarna på forat, kommer vi fortfarande se förbränningsmotorer på sjön om säg 10 år? Nån med spåkula?

 

[kossor 935]

Ja då absolut. El kommer inte fungera i stora motorbåtar eller i planande daycruisers i överskådlig framtid. Däremot tror jag det kommer nya bränslen, bränslen som då är avsedda för diesel motorer. 

Redigerad 27 December , 2023 av kossor

[Makro 1 136]

Absolut säger jag, vi har ju långt över 10 år kvar med förbränningsmotorer i landfordon så i båtar lär det finns både bensin och dieselmotorer i många år till.

Det första som rimligen borde hända är att ersätta vanlig bensin och diesel med miljövänligare bränslen på sjömackarna eftersom de flesta (iaf äldre) båtmotorer saknar avgasrening och då borde miljövinsten bli större än i t.ex en common raildiesel med partikelfilter. Men det har ju inte hänt än.

Nu tänker jag båtar som går i våra hav och större sjöar , i mindre sjöar kanske det kommer förbud för nöjesbåtar med förbränningsmotorer redan om10 år?

[kossor 935]

2 timmar sedan skrev Makro:

Absolut säger jag, vi har ju långt över 10 år kvar med förbränningsmotorer i landfordon så i båtar lär det finns både bensin och dieselmotorer i många år till.

Det första som rimligen borde hända är att ersätta vanlig bensin och diesel med miljövänligare bränslen på sjömackarna eftersom de flesta (iaf äldre) båtmotorer saknar avgasrening och då borde miljövinsten bli större än i t.ex en common raildiesel med partikelfilter. Men det har ju inte hänt än.

Nu tänker jag båtar som går i våra hav och större sjöar , i mindre sjöar kanske det kommer förbud för nöjesbåtar med förbränningsmotorer redan om10 år?

Precis läst att utsläppen från fritidsbåtar är så försumbara med dagens motorer, så att konvertera fritidsbåtarna med el och batteridrift kostar mer för miljön än att köra som vi gör idag med förbränningsmotorer. Tror det var HAV som hade artikel i praktiskt båtägande eller dyl tidning. Personligen tycker jag det är dags att nyktra till vad gäller el och batteridrift. Det kommer andra bränslen det kommer andra drivlinor. Bra att de i städerna byter ut sina suvar mot batteridrivna suvar, blir renare luft. Har noterat i jul nu dessa elbilar som åker omkring med isiga rutor runt om här i norra sverige i 20 gradig kyla ser inte alltför optimalt ut. För 20 år sedan var det etanol som var den gudomliga källan till bränsle. Alla precis alla skulle åka etanol. Nu 20 år senare finns inte många som tankar etanol längre. Nog kommer det finnas de som satsar och stoppar ner en liten elmotor i en segelbåt eller snipa, för en rimlig peng. Men att konvertera en 40 fots fritidsbåt som planar i runt 25 knop, är det väl inte många med dagens teknik som riktigt tror på. 

[moto66 2]

Intressant och betryggande läsning! Låter som att ni har koll, härligt 👍

[raol 2 192]

Diesel har drygt tio gånger så hög energidensitet (med verkningsgraderna för dieselmotor och elmotor medräknade) som marknadens bästa elbilsbatterier, ca 3500 Wh/kg mot ca 300 Wh/kg.

 

Låt oss ta som exempel en större motorbåt som behöver 300 hk för en marschfart på 25 knop. Det innebär ca 220 kW motoreffekt. För en timmes färd krävs det alltså 220 000 Wh från energilagringen. Det motsvarar ca 75 liter diesel, eller ca 63 kg. Batteridrift innebär ca 730 kg batterier för den timmen. I praktiken förmodligen betydligt mer, för jag tror inte att kapaciteten för elbilsbatterier utgår från väldigt högt effektuttag (bilar använder normalt bara några tiotals hästkrafter motoreffekt i snitt). Låt säga ett ton batterier. Vill man ha fem timmars räckvidd behövs alltså kanske fem ton batterier. Men bara en dieseltank på knappt 400 liter. Tanka 375 liter diesel tar några minuter. Att ladda 1100 kWh batteri tar förmodligen flera dygn. En vecka med 16 A strömbegränsning...

 

Eldrift kommer att funka bra för små segelbåtar, där motorn bara ska ta båten ut ur och in i hamn, och kanske en kortare sträcka till säkerhet vid ett oväntat väderomslag. Även för små åka-till-lokala-holmen-och-bada-båtar, och för folk som bara åker nån sjömil från hemmahamnen för att ankra och fiska några timmar på kvällen. Det kommer också att funka för större motorbåtar som begränsar sig till ren deplacementsfart, i synnerhet om de täcker överytor med solpaneler så det hela tiden blir ett litet tillskott. Och slutligen snabba, små motorbåtar, men då krävs bärplanstekniker av olika slag, så ingen direkt konvertering av gamla båtar, utan då är det bara nytt som gäller. Och dyrt!

 

Större segelbåtar som ska kunna gå för motor länge också, och större motorbåtar som önskas köras i planingsfart, där är eldrift inget realistiskt alternativ inom överskådlig framtid. Så om möjligheten till framdrift med förbränningsmotor försvinner, antingen genom att bränslena försvinner, eller att motorerna förbjuds, ja, då försvinner dessa klasser av båtar helt.

[excel319 445]

Det är intressant att flera tar upp frågan om att det inte kommer att fungera med eldrift på stora planande båtar och att det därför kommer att finnas alternativ att stoppa i fossildrivna motorer. Jag tror att de som säger sig ligga i framkant när det kommer till miljöarbetet fullkomligt skiter i om båtfolket inte kan köra stora båtar i planande fart. Bara att bygga om till eldrift och 7 knop. Nu hoppas jag verkligen att vi inte hamnar där men osvuret är bäst. Tänk när alla fossildrivna motorer ska fasas ut. Då försvinner en stor del av båtlivet och campinglivet. 

[Jernhand 52]

Politiker och miljöorganisationer bryr sig väldigt lite om fritidsbåtar, oavsett om det gäller motorer eller bottenfärger.

 

För egen del så hoppas jag att min motor håller i 1000 timmar till, den installerades för 20 år sedan och går förhållandevis snålt med ca 0,3 liter per distans / 1,5 liter per timme.

 

Att konvertera till eldrift för konverterandets skull kostar ungefär lika mycket som att installera en ny dieselmotor, men jag kan då inte ligga i naturhamn och har ingen möjlighet att ladda i min nuvarande hamn. 

 

Så för egen del så är det mer ekonomiskt att behålla min motor några år till, den är trots allt värd mer än båten.

[Janne_G 69]

Jag tror, till skillnad från de flesta, att problemet inte blir vare sig motorer eller batterier. Utvecklingen går så fort framåt så om 10-15 år ser vi motorer och batterier som tillsammans väger mindre än motsvarande bensin/dieseldrivlina.

Däremot tror jag vi kommer se problem med laddning.

Det kommer finnas laddstationer på de flesta ställen där det idag finns sjömackar (kanske lite svårt i ö-världen) men flertalet hamnar kommer inte att kunna erbjuda laddning alls. Tänk om alla skulle få 16 A till sin båtplats, vad kräver inte det i form av investering ?

Och om vi ser till livslängd på en dieselmotor idag så tror jag det dröjer lääääänge innan elektrifieringen slår till. 

Möjligen kan vätgas och bränsleceller vara en del i lösningen, men då är vi på andra sidan 2050.

 

Tills dess så kommer alternativa drivmedel utvecklas och bli bättre/billigare i jämförelse med diesel/bensin.

[Kalle-Anka 7]

Jag är inte alls så optimistisk vad det gäller utvecklingen av nya slags batterier.

 

Ett batteri är inte som en ballong som man blåser upp med ström och som man senare kan släppa ut all ström ur. Batterier är helt enkelt vanlig kemi där det sker en slags kemisk reaktion när du laddar batteriet och en annan slags kemisk reaktion när du tar ut ström ur det.

 

Vad får dig att tro att vi inom några år har upptäckt en helt ny kemisk reaktion som innehåller tio eller hundra gånger mer energi än alla dem som vi känner till idag? Jag tror att nuvarande batteritekniker kommer förfinas och utvecklas framåt med små myrsteg men jag har svårt att tro att det kommer ske något riktigt revolutionerande med batteritekniken inom överskådlig framtid.

 

[mariner1 0]

Elmotorer kommer dominera bland småbåtar. Deplacementbåtar eller planande skrov som tycker slowboating är trevligt har också mycket att vinna på att uppgradera till elektrisk inombordare.  Vad gäller större planande skrov, där får man mer titta på bärplan eller liknande lösningar innan el blir aktuellt. 

Kommer själv uppgradera till el i framtiden.

 




 

 

 

[raol 2 192]

5 timmar sedan skrev Kalle-Anka:

Jag är inte alls så optimistisk vad det gäller utvecklingen av nya slags batterier.

 

Ett batteri är inte som en ballong som man blåser upp med ström och som man senare kan släppa ut all ström ur. Batterier är helt enkelt vanlig kemi där det sker en slags kemisk reaktion när du laddar batteriet och en annan slags kemisk reaktion när du tar ut ström ur det.

 

Vad får dig att tro att vi inom några år har upptäckt en helt ny kemisk reaktion som innehåller tio eller hundra gånger mer energi än alla dem som vi känner till idag? Jag tror att nuvarande batteritekniker kommer förfinas och utvecklas framåt med små myrsteg men jag har svårt att tro att det kommer ske något riktigt revolutionerande med batteritekniken inom överskådlig framtid.

 

Det finns batteritekniker på experimentstadiet som, om de lyckas bli till kommersiella produkter, kan dramatiskt förbättra batteridrivna fordon. Framför allt handlar det om tekniker som inte har organiskt (dvs kolbaserat) elektrolyt utan oorganiskt elektrolyt i fast form. Det gör att man kan göra dem mycket mer kompakta, mekaniskt tåligare, mycket mer snabbladdade och med mycket liten risk för brand (det är elektrolyten, normalt ett flytande lösningsmedel eller ett fast plastmaterial, som står för majoriteten av brandproblemet) och med lägre resursanvändning. Det är inte fantasi, för det finns på experimentnivå i dag. Men som vanligt kan det ta ett tag att få det att fungera med storskalig produktion. Kanske finns de på marknaden för elbilar om 10-12 år, vem vet? Men kostnaden för ett batteri stort nog för en snabb motorbåt lär vara så hög att det inte är realistiskt.

 

[IngemarE 3 287]

1 timme sedan skrev mariner1:

....eller planande skrov som tycker slowboating är trevligt har också mycket att vinna på att uppgradera till elektrisk inombordare. 

Du måste mena "nedgradera", inte uppgradera. "Mycket att vinna" ?  Nja.....

 

Och tycker man "slowboating" är trevligt så bör man skaffa en båt som redan från början är tänkt för dessa farter och har kanske lite köl för kursstabiliteten. En drevbåt avsedd att plana går ofta ganska slingrigt i deplacementfart.....

[mariner1 0]

1 timme sedan skrev IngemarE:

Du måste mena "nedgradera", inte uppgradera. "Mycket att vinna" ?  Nja.....

+Bränslekostnad.

+Servicekostnad. 

+Totalkostnad.
+Tystnaden.
+ Du har rejäl batteribank till allt i båten eller stugan för den delen. Inget behov av gasol m.m.

+ Du frigör rejält med ren yta utan olja mm. Beroende på setup, ev. viktbesparing också.

+ Beroende på motorval givetvis men lång livstid. 10'000 timmar eller mer. Avsevärt bättre vridmoment vid låga varv.

Negativa jag kan tänka mig är väl viss degradering av batterierna över tid. Men det är något överdrivet.

 

 

 

 

1 timme sedan skrev IngemarE:

Och tycker man "slowboating" är trevligt så bör man skaffa en båt som redan från början är tänkt för dessa farter och har kanske lite köl för kursstabiliteten. En drevbåt avsedd att plana går ofta ganska slingrigt i deplacementfart.....

 

Självklart. Det är det jag avser själv att göra. Just det jag menar, finns inga bra argument för bensin/diesel-motor där. Undantaget är väl brist på 230.
 

Jag vet inte hur stort problemet med slingrigheten är idag med alla tekniska hjälpmedel som finns med autopilot mm. Ser väldigt många planande skrov glida fram i låg fart där jag bor.   

 

 

Redigerad 28 December , 2023 av mariner1

[raol 2 192]

Slingrigheten löser man ju enkelt med en stabilisator i aktern. Precis som flygplan har det, så behöver även båtar det, om man inte har aktiv stabilisering (dvs styrning med riktad dragkraft i fallet med drev). Att snabbgående båtar saknar stabilisator är för att det ger mycket vattenmotstånd i högre farter, men om båten ändå ska gå långsamt har man inget direkt att förlora på att montera dit 1-2 kvadratmeter stabiliserande yta i aktern.

 

[Boanjohan 549]

Jag siar att bränslepriserna är det stora orosmolnet framöver. Den dag majoriteten av bilflottan blivit elektrifierad så blir det färre litrar som ska dela på logistiken för fossilbränslena (utvinning, raffinering, transporter, pumpar på macken etc). Så priset lär stiga vartefter andelen elbilar ökar. 

Även om det finns fossilfri diesel så hjälper inte det så länge politisk riktning är att för fordon fasa ut motorteknik istället för bränsletyp. Till slut är det för litet kollektiv för ett rimligt literpris, oavsett bensin, diesel eller HVO.

[raol 2 192]

Sjöfarten och en del landtrafik kommer att ha behov av stora mängder diesel och närliggande bränslevarianter under en mycket lång tid framöver. Ja, dyrare kommer det att bli, men jag tror ändå inte att det kommer att vara begränsningen för annat än de törstigaste båtarna. Vi har väl totala ägande- och driftskostnader på uppåt 35 000 kr per år. Om vi räknar en högre förbrukning än vad vi rimligtvis har, 150 liter diesel, och räknar med en fördubbling av literpriset till ca 50 kr, så är det fortfarande "bara" 7500 kr. Mindre än en fjärdedel av årskostnaderna i dag. Ja, det är en segelbåt, men det blir ändå en hel del motorgång. För en ren motorbåt blir det så klart mer pengar, men det är också så att de är dyrare i ägande och drift, allt annat lika, så kanske fortfarande en liknande andel av totalen.

[NW355 158]

En  dieselutvecklare i Lundby har under det senaste åren minskat satsningen på diesel-förbränningsmotorer.

Här hänger en del marin motorutveckling. Större maskiner som 13-16 liter kommer att ev utvecklas vidare mot energi effektivitet samt alternativa bränslen. Finns ju alternativa dieselmotor tillverkare dock.

Bränslen som Naturgas LNG/CNG,  biogas BNG biodiesel finns och bl a ammoniak genomgår utvecklings och provningsförfaranden .

Dieseln lever troligen kvar ett tag till, hoppas inte det blir inskränkningar för fritidsbåtar i centrala delar av städer eller i natura 2000 områden.

Elen skulle kräva en rejäl kabel och ny trafo i vår hamn, för att inte sen tala om kostnaden för att dra nytt nät på bryggor där laddning skulle hysas. Framtida infrastrukturproblem, vi får bygga ett Hinkley Point eller två.

 

Marinpartseurope ej tillgänglig för privatpersoner längre(22/12). Måste man knacka på dörren hos VP dealers nu igen?

Starta nytt ?

 

[kossor 935]

JCB tar nytt steg inom vätgasdrift

AUG 29, 2023skribent ANDERS NILÉHNkategori TEKNIK

JCB installerar effektiv vätgasbränsleteknik i Mercedes Sprinter-van och öppnar för bredare användning av teknologin.

JCB har åstadkommit ännu ett stort genombrott när det gäller att bevisa den bredare attraktionskraften hos väteförbränningsteknik genom att installera en av sina supereffektiva vätgasmotorer i en Mercedes Sprinter-van.

Installationen av den vita transportbilen genomfördes på bara två veckor, och en av de första testförarna var JCB:s ordförande Anthony Bamford, som leder företagets £100 miljoner-projekt med vätemotorer.

Den förbränningsmotor som används i transportbilen är densamma som redan driver prototyp JCB-bygg- och jordbruksmaskiner. Det är den andra Mercedes-bilen som ombyggts med en JCB-vätemotor; tidigare i år genomgick en 7,5 ton Mercedes-lastbil samma vätebehandling från JCB.

Lord Bamford sa: “Vi har ombyggt detta fordon med en JCB-vätemotor för att visa hur enkelt det kommer att vara att konvertera befintliga transportbilar och för att visa att det inte bara är bygg- och jordbruksmaskiner som kan drivas med väte. Även om det inte är JCB:s uppgift att konvertera transportbilar visar det ändå att det finns något annat än batterier som kan fungera mycket effektivt.”

JCB har redan tillverkat över 70 väteförbränningsmotorer i ett projekt som innefattar 150 brittiska ingenjörer, och dessa motorer driver nu prototyp-JCB-grävlastare och teleskopiska lasthanterare. Den ombyggda transportbilen drevs tidigare av diesel och övergången till väte är en annan milstolpe som understryker att denna energiform kan vara ett mycket snabbare sätt att nå globala mål för koldioxidutsläpp. Fordon som drivs med vätebränsle kan även tankas mycket snabbare, med en uppgift som utförs på några minuter jämfört med flera timmar för laddning av batterier.

JCB är utvecklaren av världens första fungerande vätebränsledrivna bygg- och jordbruksmaskiner. Förra året avslöjade JCB ännu en branschnyhet – en mobil vätebränslestation som ger ett snabbt och enkelt sätt att tanka maskiner på plats. JCB:s väteförbränningsmotorer tillverkas vid JCB Power Systems i Derbyshire.

 

 

Är nog inte bara batterier som kommer sitta i bilar och maskiner samt båtar. Om vätgasen slår och det inte blir för stora investeringskostnader så är vätgas det bränsle som kommer punktera eldriften.

 

JCB tar nytt steg inom vätgasdrift - Lantbruksnytt

 

Redigerad 3 Januari av kossor

[excel319 445]

2 timmar sedan skrev kossor:

JCB tar nytt steg inom vätgasdrift

AUG 29, 2023skribent ANDERS NILÉHNkategori TEKNIK

JCB installerar effektiv vätgasbränsleteknik i Mercedes Sprinter-van och öppnar för bredare användning av teknologin.

JCB har åstadkommit ännu ett stort genombrott när det gäller att bevisa den bredare attraktionskraften hos väteförbränningsteknik genom att installera en av sina supereffektiva vätgasmotorer i en Mercedes Sprinter-van.

Installationen av den vita transportbilen genomfördes på bara två veckor, och en av de första testförarna var JCB:s ordförande Anthony Bamford, som leder företagets £100 miljoner-projekt med vätemotorer.

Den förbränningsmotor som används i transportbilen är densamma som redan driver prototyp JCB-bygg- och jordbruksmaskiner. Det är den andra Mercedes-bilen som ombyggts med en JCB-vätemotor; tidigare i år genomgick en 7,5 ton Mercedes-lastbil samma vätebehandling från JCB.

Lord Bamford sa: “Vi har ombyggt detta fordon med en JCB-vätemotor för att visa hur enkelt det kommer att vara att konvertera befintliga transportbilar och för att visa att det inte bara är bygg- och jordbruksmaskiner som kan drivas med väte. Även om det inte är JCB:s uppgift att konvertera transportbilar visar det ändå att det finns något annat än batterier som kan fungera mycket effektivt.”

JCB har redan tillverkat över 70 väteförbränningsmotorer i ett projekt som innefattar 150 brittiska ingenjörer, och dessa motorer driver nu prototyp-JCB-grävlastare och teleskopiska lasthanterare. Den ombyggda transportbilen drevs tidigare av diesel och övergången till väte är en annan milstolpe som understryker att denna energiform kan vara ett mycket snabbare sätt att nå globala mål för koldioxidutsläpp. Fordon som drivs med vätebränsle kan även tankas mycket snabbare, med en uppgift som utförs på några minuter jämfört med flera timmar för laddning av batterier.

JCB är utvecklaren av världens första fungerande vätebränsledrivna bygg- och jordbruksmaskiner. Förra året avslöjade JCB ännu en branschnyhet – en mobil vätebränslestation som ger ett snabbt och enkelt sätt att tanka maskiner på plats. JCB:s väteförbränningsmotorer tillverkas vid JCB Power Systems i Derbyshire.

 

 

Är nog inte bara batterier som kommer sitta i bilar och maskiner samt båtar. Om vätgasen slår och det inte blir för stora investeringskostnader så är vätgas det bränsle som kommer punktera eldriften.

 

JCB tar nytt steg inom vätgasdrift - Lantbruksnytt

 

Var ska då vätgasen komma från för att vara "miljövänlig". Jag vet att många säger från överskottet av vindkraften men så länge som överföringskapaciteten  inte slagit i taket för export till områden med fossileldad kraft så är det rent av dumt att använda och förstöra energin genom att tillverka vätgas.

[kossor 935]

32 minuter sedan skrev excel319:

Var ska då vätgasen komma från för att vara "miljövänlig". Jag vet att många säger från överskottet av vindkraften men så länge som överföringskapaciteten  inte slagit i taket för export till områden med fossileldad kraft så är det rent av dumt att använda och förstöra energin genom att tillverka vätgas.

Ibland kan det bli en tankevurpa, var ska all el komma från att ladda batterier då, som blir betydligt mer krångel med utbyggnad av tusentals laddstationer

[excel319 445]

48 minuter sedan skrev kossor:

Ibland kan det bli en tankevurpa, var ska all el komma från att ladda batterier då, som blir betydligt mer krångel med utbyggnad av tusentals laddstationer

Vem som vurpat går alltid att diskutera.  Din fråga är intressantare, för det funderar jag också på och samma regel angående export gäller som för vätgas.  Den stora skillnaden mellan batteri och vätgas är att vätgas är mindre energieffektivt och i synnerhet om man kör med bränsleceller.

[raol 2 192]

1 timme sedan skrev excel319:

Var ska då vätgasen komma från för att vara "miljövänlig". Jag vet att många säger från överskottet av vindkraften men så länge som överföringskapaciteten  inte slagit i taket för export till områden med fossileldad kraft så är det rent av dumt att använda och förstöra energin genom att tillverka vätgas.

Nu vill jag iofs absolut inte ha vätgas i nåt fordon, eftersom det är det ojämförligt farligaste fordonsbränslet, men när det gäller vätgas och vindkraft så har vätgas en roll att spela i att jämna ut energiflödet. Visserligen är vindkraften mycket mer pålitlig och stabil än vad motståndarna tror, men den har en variabilitet som innebär att det ibland blåser för lite för att den ska ge nåt och ibland blåser för mycket för att elen ska kunna användas eller exporteras, så då minskar man produktionen, förmodligen genom en kombination av att ändra bladvinklarna så de snurrar långsammare än de kan, och att en viss andel inom en grupp stängs av helt. Med lokal vätgasproduktion och lagring, OCH elproduktion tillbaks från vätgas, skulle vätgasen fungera som en utjämnare som både gör att vindkraftens lokala produktion blir jämnare och att topparna kan utnyttjas mycket bättre så att nettoproduktionen faktiskt ökar i genomsnitt.

Men att börja kyla ner, transportera i rör och tanka i fordon - aldrig i livet! Det är så dumt så klockorna stannar!

 

[Volvo_Penta 686]

4 timmar sedan skrev kossor:

JCB tar nytt steg inom vätgasdrift

Toyota har testat vätgas inom motorsporten sedan 2021 med goda resultat.

[Janne_G 69]

Daimler (Trucks) och AB Volvo har ett 'joint venture'-bolag CellCentric som utvecklar bränsleceller för tunga fordon.

Så det finns nog ganska många som inte tycker att klockorna stannar.

Och vissa rederier tror starkt på vätgas som till ex Rederi Gotland och nåt norskt bolag.

Visst, det är bara i begynnelsen, men de det 10 år så är det nog spritt ganska ordentligt. Inte så att våra fritidsbåtar kommer gå på vätgas, men yrkessjöfart/yrkestrafik.

[raol 2 192]

9 minuter sedan skrev Janne_G:

Daimler (Trucks) och AB Volvo har ett 'joint venture'-bolag CellCentric som utvecklar bränsleceller för tunga fordon.

Så det finns nog ganska många som inte tycker att klockorna stannar.

Och vissa rederier tror starkt på vätgas som till ex Rederi Gotland och nåt norskt bolag.

Visst, det är bara i begynnelsen, men de det 10 år så är det nog spritt ganska ordentligt. Inte så att våra fritidsbåtar kommer gå på vätgas, men yrkessjöfart/yrkestrafik.

Det är inte fullt lika genomkorkat i strikt kommersiella situationer, där man kan ha bättre kontroller och inspektioner. Men det är ett EXTREMT slösaktigt sätt att använda vätgas. Det är oerhört mycket bättre att antingen lagra och återgenerera till el lokalt vid kraftverksområdet, eller att transportera till en anläggning som tar in koldioxid från en koldioxidutsläppande verksamhet, och kombinerar med vätgas för att få syntetiska kolväten i flytande form som sen kan transporteras i normalt lufttryck och normal temperatur i vanliga plåttankar, och förbrännas i vanliga motorer.
 

Vätgas som fordonsbränsle har bara en verklig fördel, och det är att de lokala utsläppen blir vattenånga. I övrigt är det sämre på alla sätt man kan tänka sig.

 

Redigerad 3 Januari av raol

[Alanningen 188]

Så om jag behöver 1050Kw för att knuffa 24 ton båt i 32kn. Hur många kilo batteri behöver jag om jag ska ha 10 timmars tillgänglig körtid? Hur länge är beräknad laddtid? Hur mycket vätgas behövs och man väljer det?

Med batteridrift ser jag inte att det går att få en 5-7 meters båt upp i plan om du ska ha en någorlunda räckvidd. Vikten på batterier överstiger båtens vikt. Det här är inte ironiska frågor och jag vill väldigt gärna byta bensin och diesel mot el, men jag ser inte att vi är i närheten på många år än. Kanske i insjöar, men absolut inte i skärgården där man tillryggalägger stora sträckor i ganska hög fart.

[Kalle-Anka 7]

Vad säger ni om ammoniakmotorer då? GAC har utvecklat en ammoniakmotor för personbilar och Wärtsilä har utvecklat en ammoniakmotor för fartyg.

 

https://www.nyteknik.se/fordon/kinesiska-tillverkarens-udda-teknikval-satsar-pa-ammoniakmotor-for-bilar/3923548

 

 

https://www.sjofart.ax/nyheter/har-ar-wartsilas-nya-ammoniakmotor/

 

Att ha ammoniak som bränsle är inte helt enkelt.

Lösningar med hög koncentration av ammoniak är starkt frätande och kan ge mycket allvarliga skador vid förtäring, hud- eller ögonkontakt. Ammoniakgas är kraftigt irriterande på ögon och slemhinnor. Vid inandning av ammoniakgas i hög koncentration finns risk för andningsbesvär och lungskada. Lösningar med hög koncentration av ammoniak är starkt frätande och kan ge mycket allvarliga skador vid förtäring, hud- eller ögonkontakt. Ammoniakgas är kraftigt irriterande på ögon och slemhinnor. Vid inandning av ammoniakgas i hög koncentration finns risk för andningsbesvär och lungskada.

 

Vad är minst dåligt att ha i båten i framtiden, vätgas eller ammoniak?

[raol 2 192]

Vätgas är förstås mycket mindre dåligt än ammoniak, som är halsbrytande galet att ens fundera på att stoppa in i ett fordon!

 

Men lösningen är inte vätgas i fordon, utan att skapa syntetiska kolväten av koldioxid och vätgas för att få flytande bränslen som är lätta att transportera och använda, även i existerande motorer.

 

[heimlaga 156]

Vad än den tekniska lösningen blir så får vi räkna med att bränslet blir betydligt dyrare samtidigt som den allmänna köpkraften sjunker när dyra transporter tvingar en att antingen betala höga priser för importvaror eller tillverka varor lokalt till högre kostnad än kineserna gör.

 

Därför skulle jag i dagens läge aldrig ens tänka tanken att lägga pengar i en båt som med nutida motorteknik förbrukar mer än någon eller några deciliter per sjömil.

 

Framtidens motorbåtar blir sannolikt långsmala deplacementsnipor med hjälpsegel och motorer i storleksklassen mellan 2 och 10 hästkrafter. Vad sorts motorer som hamnar i dem vågar jag inte gissa. Det kan bli allt från kultändare som körs på svartlut till biogasdrivna kolvmotorer eller gengas eller vätgasbränseceller eller elmotorer. Ingen vet vad det blir.

Redigerad 5 Januari av heimlaga