Jump to content
Saturday 08 May 2021

heimlaga

Medlemmar
  • Content Count

    174
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    3

heimlaga last won the day on March 8

heimlaga had the most liked content!

Community Reputation

97 Expert

1 Follower

About heimlaga

  • Rank
    Örlogskapten

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Då jag köpte en träbåt som hade stått länge på land renskrapade jag den invändigt och dränkte den med en blandning av 80% rå linolja och 20% valtti grundolja. Det fick stopp på all röta och fick träet att svälla så den blev nästan tät förutom under motorn där det senare visade sig att nåten rörde sig då motorn gick för att motorbädden var söndersprucken. Efter inoljningen tjärade jag under durkarna och strök på kokt linolja blandad med en tredjedel terpentin högre upp. Jag fick stopp på rötan men den hade redan farit för illa under åren den inte hade kunnat torka inåt.
  2. Om du inte hittar för mycket ruttna inplastade trädelar i den så blir den säkert en hyfsad båt för ett bra pris. Fast det kräver en del arbete att komma dit. Frågan är om du har tid? Fast jag misstänker att 15 hästar är mer lämpligt än 20.
  3. En båt som är målad på insidan med någonting tätare än ren linoljefärg eller blymönja brukar ruttna bort väldigt snabbt. Vill man att båten skall hålla i längden så skall insidan vara oljad eller tjärad.
  4. Mässingsskruvar kan ibland tappa nästan all hållfasthet och gå av vid minsta belastning om de är i en båt som har varit utanför Östersjön. Zinken korroderar bort och kvar blir porös koppar utan hållfasthet. Därför använder norrmännen och engelsmännen helst brons åtminstone under vattenlinjen. Tenn och koppar är närmare varandra på metallernas spänningsskala och därför korroderar inte tennet bort ur bronsen på samma vis.
  5. Nej Prioriterande. Man kan formulera frågan som valet mellan att ha råd med en båt eller ha råd med navigator och kartplotter och ekolod. Då ger båten ett konkret sjöliv medan elektroniken ger ett imaginärt. Om man bara har råd med det ena så vad väljer man? Mitt sätt att prioritera passar inte alla och alla är inte heller tvungna att göra det. Jag säger bara att det finns skäl till att vissa av oss väljer att ställa oss utanför delar av elektronikutväcklingen.
  6. Det står en fin liten spetsgattad träsegelbåt på cirka 24 fot synbarligen halvövergiven under en numera läckande presenning i Kutterhamnen i Vasa sedan några år. Gissningsvis skulle ägaren gärna bli av med den i utbyte mot en lämplig slant om man bara kan få fram vem ägaren är. Vasa stad vill nämligen ha bort de övergivna båtarna därifrån. Det är enda konkreta tipset jag kan komma med. Med erfarenhet av min egen träbåtsrenovering som misslyckades när jag var i 20-årsåldern så har jag några tips. -Färre stora skador är bättre än många små. Det går att göra en eller två väldigt omfattande reparationer på en båt utan att det blir övermäktigt men det blir snabbt övermäktigt att lappa litet här och litet där och överallt är det mer ruttet än man trodde. Jag skulle hellre gå till skogs och hugga lämpligt virke och byta köl och nedersta delen av akterstäven och två bord på var sida på en annars frisk båt än att lappa lindrig röta på 14 olika ställen som alla visar sig vara tio gånger värre än de såg ut när man började. -Köp inte för stor båt. Ju större båt destu mer finns det som kan gå sönder och destu mer tid tar det att reparera. -Räkna inte med att få båten i sjön första året och kanske inte andra året heller. Sjösättningstankar gör trevligt snickrande på vackra sommardagar till ett stressigt helvete. -Skaffa ordentligt virke och lappa inte med stumpar. Att lappa med stumpar och grunna på hur man skall få till ett spant av en planka som egentligen hade bort vara grövre för att ha hyvlingsmån det bara tar tid men ingenting blir uträttat. -Ställ till en ordentlig plats att arbeta på. Båten skall stå under tak eller i ett ordentligt tält och man skall kunna gå och arbeta runt den och det skall finnas utrymme för en ordentlig arbetsbänk och tillgång till de viktigaste verktygen. -Snygga ytor håller ingen båt flytande. Alla båtjournalister vill ju skriva om att slipa och lacka perfekt men är man träbåtsägare utan att samtidigt vara mångmiljonär då får man så lov att prioritera så man får båten att hållas frisk i träet och välfungerande och tillräckligt ytbehandlad för att träet skall få det skydd det behöver.
  7. Den mesta elektroniken är strängt taget imaginär. En långbandsputs till snickeriet eller en stenkrok till traktorn eller en hög hakiställningsdelar får saker uträttade rent påtagligt. Antingen förtjänas det pengar eller naturainkomster eller blir arbete uträttat hemma. Utan långbandsputs går slipandet långsamt och timförtjänsten blir usel. Utan stenkrok skulle skogsvägsbygget ha blivit hutlöst arbetsdrygt. Har man inte egna byggnadsställningar måste man hyra för dyra pengar som man inte har råd med när man bygger åt sig själv på fritiden och om det är kundarbete har man ständigt kunden hängande över axeln att man måste arbeta fortare och inte får stanna hemma när man är sjuk för ställningshyran blir för dyr. En elektronisk apparat kan däremot ingenting annat än visa någonting på en skärm. Den uträttar inget arbete och sparar sällan in några betydande utgifter. Alltså är dess nytta i det stora hela imaginär.
  8. Kustskepparexamen Fast den kursen gick jag först efter att gamla motorbåten blev stående på land. "Nya" motorbåten lär inte komma i sjön än på ett par tre år. Jag som lärde mig ro när jag var så liten att jag inte minns det och började segla i 12-årsåldern och köra med utombordare ett år senare tycker att kustskepparkursen var bra. Där fick man lära sig allt det som jag inte hade lärt mig den praktiska vägen. Elektronisk navigation intresserar inte mig. Jag strävar till att ha så litet onödig elektronik som möjligt i mitt liv. Bordsdatorn och enklaste möjliga telefon och min HP40 miniräknare räcker. Det är dyrt att hålla igång en massa elektronik och de pengarna sätter jag hellre på verkliga saker.
  9. Det verkar vara det vanliga problemet. Järnrör rostar bort inifrån i marin miljö. Vinkeljärn och U-järn fungerar bättre för dem kan man sandblästra och måla på alla ytor och så syns det tydligt om någon del är anfrätt. Rör rostar inifrån i smyg och så plötsligt kan de brista. Du kan nödreparera om du vill och få den att hänga ihop något år till men den där trappan har ingen framtid.
  10. Mja...... om vi bortser från de allra första monitorerna så hade de i allmänhet en stor väl synlig överbyggnad ovanpå pansardäcket. Som jag har förstått det var principen för alla senare monitorer att man ville ha ett grundgående tungt bestyckat fartyg med relativt litet deplacement. För krigsföring längs kusten och i skärgård. För att hålla nere djupgåendet och deplacementet utan att fördärva stabiliteten ville man få pansarbältet så smalt som möjligt och pansardäcket så lågt ned som möjligt och man ville inte ha opansade skrovsidor högre upp som dels hade haft en viss egenvikt och dels hade gjort att de tunga kanontornen hade kommit högre upp för att få fritt skottfält. Eftersom maskiner och pannor och kolbunkers och ammunitionsdurkar och mekanismen för kanontornen skulle rymmas i det minimerade både låga och grundgående skrovet så blev det inget utrymme för logement och byssa och annat som behövdes för att manskapet skulle kunna leva. Därför byggde man en stor överbyggnad midskepps i lättaste möjliga konstruktion. Med tanken att granater skulle gå rätt igenom utan att explodera och om de likväl exploderade var det ovanför pansardäcket inne i en så lätt konstruktion att den blåste bort i stället för att rikta explosionskraften nedåt. Med tanken att manskapet inte är i logementen under pågående slag. Därav utseendet på senare tids monitorer. Till exempel Cerberus som finns i Australien och Sölve i Sverige och Leitha i Ungern
  11. U-båtsskrov med uppstickande styrhytt och skorsten förekom som torpedbåtar på stångtorpedernas tid. Amerikanerna kallade dem för "davids". Nu tycks de ha blivit populära för litet annorlunda ändamål.
  12. heimlaga

    Benämningar ombord

    súðr är det gammalnordiska ordet för det ni har börjat kalla reling i Sverige. Det hänger säkert ihop med vårat sud. Det är mycket man borde skriva. Jag hinner inte med allt.
  13. heimlaga

    Benämningar ombord

    Ja. Både i Österbotten och Västerbotten var det här vanligt på skötbåtarna och det hängde med på motorbåtar ända fram på 70-talet och i något fall ännu på 80-talet. Sommartid i vackert väder när man skall ro långt med lätt last eller när man tar upp eller vittjar nät vill man ju ha en låg båt. I strömmingsfisket utomskärs på senhösten eller då man fraktar tung last vill man ha höga fribord. Fälbåtarna fick inte vara för stora och höga då de skulle dras på isen men då man skulle segla hem med hela fångsten förutom utrustningen i båten då satte man på stjiibåol som kunde vara upp till 60cm höga och fick en betydligt större båt. Då packade man drev i stjiibåolsladdjin och slog dit träkilar som pressade stjiibåoli mot ytransuudbandi så det blev tätt och så kunde man segla hem med den egentliga relingen mer eller mindre under vattenlinjen. Den sortens säljakt började försvinna efter kriget och tog helt slut på 1970-talet. Min farbror byggde en av de allra sista fälbåtarna som har byggts och det var väl någon gång på 60-talet.
  14. Bör fungera som bränsle i fotogenmotorer! Sälj billigt åt folk som kör med sådana så blir alla nöjda och förlusten minimeras.
  15. heimlaga

    Benämningar ombord

    Det finns mycket i Österbotten som inte finns på Google. Land heter det såvitt jag vet på svenska och norska och färöiska och engelska och antagligen några språk till. Stallsfjöl är österbottnisk dialekt och jag har aldrig sett det i skrift men så har det hett så lång bakåt som någon vet. Åtminstone sedan tiden då man seglade med råsegel och alla båtar hade masten mitt i båten. Bonka är också gammal österbottniska som jag aldrig har sett i skrift så stavningen är hemgjord. Litet mer gamla svenskösterbottniska båttermer med min hemgjorda fonetiska stavning så som jag hör orden uttalas. Dubbel vokal betyder lång vokal: -Vindo= Vriden bordhals huggen ur växtvridet virke för att få form på bottnen då man bygger på gammalt vis utan mallar utan att basa borden. -Stam=Stäv. Finns framstam och baakstam. -Stamkraft=...... ja vad heter det på högsvenska..... knätet mellan relingarna vid stäven. -Sii= Nåt -Vii= Kröka båtspik så spetsen går tillbaka in i träet -Suud= Reling -Suudband= Relingslist. Finns inransuudband och ytransuudband. -Oårtoll= Åtrull -Hoåband=björkvidjan eller i modern tid vajern med påträdd gummislang som håller åran mot årtullen. -Vrang= hugget spant som av gammalt var av krokigt virke -Beto= tvärbjälke. Fanns förr tre stycken, baakbeton, ståorbeton, och frambeton. Då motorerna kom ersattes baakbeton av måotorvranjin. -Spant =basat spant av gammalt gjort av en kluven "niegling" det vill säga underväxt gran -Suudpall=Listen som tätar mellan garnering och bord -Faarvied= garnering eller durk -Stjiibåol=Löstagbar bräda som förhöjning på båtsidan -Båol= Bord -Stjiibåolslagg= spåret ovanpå suudin som stjiibåoli passar i. -Draag= Av gammalt en kluven ungbjörk som spikades som spikades under kölen som skydd. Numera också använt i betydelsen köljärn. -Sigälträä=Planka tvärs över båten med hål för masten -Öjst=platsen där båten är djupast och där man öser. -Oåro= åra -Sprii = spristång -Spriistråpp = stroppen som håller spristången fast i masten -Jåolo = Ring som sitter fast i seglet och träs på masten som en sorts litsning. -Uutlagt. Beskriver att ett bord ligger ut så båten blir bredare uppåt. Motorbåtar är "meir uutlagt i stamman" för att få mer reservdeplacement i ändorna jämfört med äldre tiders roddbåtar. -Räätstamna. Beskriver den nyare stävformen med raka utfallande stävar för att få mer reservdeplacement. En sådan båt kallas räätstamnar. -Kråokstamna. Beskriver dem gamla stävformen med krokiga stävar vars övre del står nästan lodrätt. En sådan båt kallas kråokstamnar. Den sorten slutade nästan helt byggas på 50-talet men några få flyter än. -Häälspiik. Grov smidd spik eller klippspik som användes för att fästa borden i spanten innan skruvar blev på modet. -Låom. Skaftet på en åra. -Siidraag. Skyddslist utanpå nedre kanten på bordet. För att skydda bottnen på båtar som användes i isen. Här var det som jag hastigt kom att tänka på. Ord som de flesta i min generation inte kan men som för mig kommer naturligt eftersom det här är språkbruket jag lärde mig.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy