Jump to content
Sunday 01 August 2021

heimlaga

Medlemmar
  • Content Count

    181
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    3

heimlaga last won the day on March 8

heimlaga had the most liked content!

Community Reputation

102 Expert

1 Follower

About heimlaga

  • Rank
    Örlogskapten

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. heimlaga

    Primus 2396

    Tack för varningen Mackey. Du hindrade mig från att begå en dumhet. Jag skall försöka få tag på en anslutning och tillverka en rensnål för munstyckena. Har man med sig skruvnyckel och rensnål går det ju att rensa munstyckena i fält och då är stockningar ett mindre problem. Det visade sig att just det här gasköket sannolikt har tillhört min farbror någon gång på 70-talet. Världen är liten.
  2. heimlaga

    Primus 2396

    Jag har tröttnat på det eländiga lilla vingliga campingköket som föräldrarna köpte någon gång på 70-talet så jag har en längre tid hållit utkik efter ett flytgas (gasol) -drivet campingkök av bättre sort att ha med på utfärder med bil och båt. Kassan är skral så det är begagnatmarknaden som gäller. I går hittade jag äntligen ett som verkade köpvärt. Ett obetydligt använt tvålågigt Primus 2396. Det kostade 5 euro. Anslutningen är för de gamla primusflaskorna med skruvanslutning och alla slangar och O-ringar är ruttna men sådant går ju att ordna utan problem....trodde jag.... Problemet är att hela apparaten verkar vara tänkt att fungera med gastrycket som är i flaskan utan någon regulator. Stämmer det? Hålls de löjligt små hålen i munstyckena öppna eller stockas de? Skall man bygga om det för lägre gastryck och borra upp munstyckena någon tiondels millimeter och sätta på en regulator eller finns det någon anslutning som passar moderna flaskor och ger ut fullt gastryck? Länkar till en bild av ett likadant: https://picclick.co.uk/Vintage-primus- stove-2396-double-burner-123132923308.html
  3. Någon som har förtjänat en kölhalning..... under djupaste kölen på forumet.
  4. Det stämmer att fritidsbåttrafiken inte övervakas men det beror mest på att det inte finns resurser för att övervaka den. Var beredda på att bli bemött som en grupp pestsmittade terrorister av människor ni möter om inte alla ombord är vaccinerade. Är ni vaccinerade är ni VARMT VÄLKOMNA men var beredda på att folk kommer att fråga om det och att det ses som en medborgerlig skyldighet att hålla avstånd och använda munskydd på ett helt annat vis än i Sverige.
  5. Principen är att resande från Sverige skall antingen ha intyg på att de har fått båda doserna vaccin mot covid19 eller att de har varit sjuka i covid19 och fått en dos vaccin. Eller så skall de genomgå en komplicerad process med test och karantän som inte är rimlig att gå igenom för en turistresa. Fritidsbåttrafiken övervakas inte så noga så det går att smita igenom men då kommer du att behandlar som pestsmittad av allt folk du träffar på. Vi har nämligen väldigt liten smittspridning i Finland och vill hålla det så tills alla har fått vaccin. I Sverige har ni extremt stor smittspridning och den vill vi inte ha hit för då måste vi stänga hela samhället igen en gång. Vaccineringarna går framåt i den takten som vaccin går att få tag på.
  6. heimlaga

    Bohuseka

    Rundbottnad som den är med en flat bräda till köl och lär den knappast segla särskilt bra utan en ganska radikal ombyggnad. Jag antar att det var rättstavningsprogrammet som hittade på "morot" men jag får en mental bild av en vegansk roddare som har en morot hängande frän ett metspö framför ögonen som motivationshöjare..... och som knockar (ror bakåt) som en galning.
  7. Det finns gott om folk som har reparerat gamla bustrar så det borde inte vara någon svårighet. Bara att kapa bort dålig plåt och svetsa dit ny. Att bygga om dem från kort till lång rigg är inte helt ovanligt. Mina bekanta och bekantas bekanta som sysslar med sådant är alla i Österbotten.
  8. Då jag köpte en träbåt som hade stått länge på land renskrapade jag den invändigt och dränkte den med en blandning av 80% rå linolja och 20% valtti grundolja. Det fick stopp på all röta och fick träet att svälla så den blev nästan tät förutom under motorn där det senare visade sig att nåten rörde sig då motorn gick för att motorbädden var söndersprucken. Efter inoljningen tjärade jag under durkarna och strök på kokt linolja blandad med en tredjedel terpentin högre upp. Jag fick stopp på rötan men den hade redan farit för illa under åren den inte hade kunnat torka inåt.
  9. Om du inte hittar för mycket ruttna inplastade trädelar i den så blir den säkert en hyfsad båt för ett bra pris. Fast det kräver en del arbete att komma dit. Frågan är om du har tid? Fast jag misstänker att 15 hästar är mer lämpligt än 20.
  10. En båt som är målad på insidan med någonting tätare än ren linoljefärg eller blymönja brukar ruttna bort väldigt snabbt. Vill man att båten skall hålla i längden så skall insidan vara oljad eller tjärad.
  11. Mässingsskruvar kan ibland tappa nästan all hållfasthet och gå av vid minsta belastning om de är i en båt som har varit utanför Östersjön. Zinken korroderar bort och kvar blir porös koppar utan hållfasthet. Därför använder norrmännen och engelsmännen helst brons åtminstone under vattenlinjen. Tenn och koppar är närmare varandra på metallernas spänningsskala och därför korroderar inte tennet bort ur bronsen på samma vis.
  12. Nej Prioriterande. Man kan formulera frågan som valet mellan att ha råd med en båt eller ha råd med navigator och kartplotter och ekolod. Då ger båten ett konkret sjöliv medan elektroniken ger ett imaginärt. Om man bara har råd med det ena så vad väljer man? Mitt sätt att prioritera passar inte alla och alla är inte heller tvungna att göra det. Jag säger bara att det finns skäl till att vissa av oss väljer att ställa oss utanför delar av elektronikutväcklingen.
  13. Det står en fin liten spetsgattad träsegelbåt på cirka 24 fot synbarligen halvövergiven under en numera läckande presenning i Kutterhamnen i Vasa sedan några år. Gissningsvis skulle ägaren gärna bli av med den i utbyte mot en lämplig slant om man bara kan få fram vem ägaren är. Vasa stad vill nämligen ha bort de övergivna båtarna därifrån. Det är enda konkreta tipset jag kan komma med. Med erfarenhet av min egen träbåtsrenovering som misslyckades när jag var i 20-årsåldern så har jag några tips. -Färre stora skador är bättre än många små. Det går att göra en eller två väldigt omfattande reparationer på en båt utan att det blir övermäktigt men det blir snabbt övermäktigt att lappa litet här och litet där och överallt är det mer ruttet än man trodde. Jag skulle hellre gå till skogs och hugga lämpligt virke och byta köl och nedersta delen av akterstäven och två bord på var sida på en annars frisk båt än att lappa lindrig röta på 14 olika ställen som alla visar sig vara tio gånger värre än de såg ut när man började. -Köp inte för stor båt. Ju större båt destu mer finns det som kan gå sönder och destu mer tid tar det att reparera. -Räkna inte med att få båten i sjön första året och kanske inte andra året heller. Sjösättningstankar gör trevligt snickrande på vackra sommardagar till ett stressigt helvete. -Skaffa ordentligt virke och lappa inte med stumpar. Att lappa med stumpar och grunna på hur man skall få till ett spant av en planka som egentligen hade bort vara grövre för att ha hyvlingsmån det bara tar tid men ingenting blir uträttat. -Ställ till en ordentlig plats att arbeta på. Båten skall stå under tak eller i ett ordentligt tält och man skall kunna gå och arbeta runt den och det skall finnas utrymme för en ordentlig arbetsbänk och tillgång till de viktigaste verktygen. -Snygga ytor håller ingen båt flytande. Alla båtjournalister vill ju skriva om att slipa och lacka perfekt men är man träbåtsägare utan att samtidigt vara mångmiljonär då får man så lov att prioritera så man får båten att hållas frisk i träet och välfungerande och tillräckligt ytbehandlad för att träet skall få det skydd det behöver.
  14. Den mesta elektroniken är strängt taget imaginär. En långbandsputs till snickeriet eller en stenkrok till traktorn eller en hög hakiställningsdelar får saker uträttade rent påtagligt. Antingen förtjänas det pengar eller naturainkomster eller blir arbete uträttat hemma. Utan långbandsputs går slipandet långsamt och timförtjänsten blir usel. Utan stenkrok skulle skogsvägsbygget ha blivit hutlöst arbetsdrygt. Har man inte egna byggnadsställningar måste man hyra för dyra pengar som man inte har råd med när man bygger åt sig själv på fritiden och om det är kundarbete har man ständigt kunden hängande över axeln att man måste arbeta fortare och inte får stanna hemma när man är sjuk för ställningshyran blir för dyr. En elektronisk apparat kan däremot ingenting annat än visa någonting på en skärm. Den uträttar inget arbete och sparar sällan in några betydande utgifter. Alltså är dess nytta i det stora hela imaginär.
  15. Kustskepparexamen Fast den kursen gick jag först efter att gamla motorbåten blev stående på land. "Nya" motorbåten lär inte komma i sjön än på ett par tre år. Jag som lärde mig ro när jag var så liten att jag inte minns det och började segla i 12-årsåldern och köra med utombordare ett år senare tycker att kustskepparkursen var bra. Där fick man lära sig allt det som jag inte hade lärt mig den praktiska vägen. Elektronisk navigation intresserar inte mig. Jag strävar till att ha så litet onödig elektronik som möjligt i mitt liv. Bordsdatorn och enklaste möjliga telefon och min HP40 miniräknare räcker. Det är dyrt att hålla igång en massa elektronik och de pengarna sätter jag hellre på verkliga saker.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy