Jump to content
Monday 26 February 2024

heimlaga

Medlemmar
  • Content Count

    285
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    3

heimlaga last won the day on March 8 2021

heimlaga had the most liked content!

Community Reputation

150 Expert

1 Follower

About heimlaga

  • Rank
    Kommendörkapten

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Vad än den tekniska lösningen blir så får vi räkna med att bränslet blir betydligt dyrare samtidigt som den allmänna köpkraften sjunker när dyra transporter tvingar en att antingen betala höga priser för importvaror eller tillverka varor lokalt till högre kostnad än kineserna gör. Därför skulle jag i dagens läge aldrig ens tänka tanken att lägga pengar i en båt som med nutida motorteknik förbrukar mer än någon eller några deciliter per sjömil. Framtidens motorbåtar blir sannolikt långsmala deplacementsnipor med hjälpsegel och motorer i storleksklassen mellan 2 och 10 hästkrafter. Vad sorts motorer som hamnar i dem vågar jag inte gissa. Det kan bli allt från kultändare som körs på svartlut till biogasdrivna kolvmotorer eller gengas eller vätgasbränseceller eller elmotorer. Ingen vet vad det blir.
  2. Den kallpressade råa linoljan har extremt små molekyler och sugs djupt in i träet när man lägger på lager på lager vått i vått. Kontrollera noga att det är kallpressad rå linolja du köper och ingenting annat. I bästa fall blir träet så gott som genomimpregnerat rätt igenom hela tjockleken. Då hindrar man vatten från att tränga in helt enkelt genom att fylla porerna som vattnet skulle tränga in i. Man skall inte klotta rå linolja utanpå andra ytbehandlingar för då blir det bara klibbigt i 5 år framåt eftersom oljan inte sugs in. Varmpressad rå linolja är billigare men den har större molekyler och sugs inte in på samma vis så det blir många toma porer i träet och klibbigt på ytan. På grund av den kallpressade råa linoljans små molekyler torkar den långsamt. I fjol gjorde jag den där operationen på en båt åt en kund. I början på juni var båten så torr jag vågade låta den bli utan att den sprack. Sedan höll jag på en vecka och penslade på mer linolja vått i vått varje dag varefter det sögs in. Sedan skulle det torka och i början på juli var oljan så torr att jag kunde ytbehandla med kokt linolja (linoljefernissa) blandad med lika del terpentin och litet tjära.
  3. Det är förövrigt någonting med motorinstallationen som du borde reda ut tycker jag. Är det verkligen vettigt att ha motorn stående på gummikuddar samtidigt som propellerhylsan är stel? Kan den flexibla axelkopplingen verkligen ta upp de rörelserna utan att böja och bryta på axeln?
  4. Man skall aldrig någonsin måla eller lacka insidan på ett träskrov. Med inredningen i en däckad båt kan man göra litet som man vill men skrovet måste få andas inåt. Förr när det fanns ordentlig miljöfarlig blymönja fungerade den att använda i bottnen invändigt men jag tror inte på dagens mönjefärger för det ändamålet. Det var just giftigheten som gjorde den användbar. När träet blånar eller svartnar på det där viset beror det på att det kommer in väta i träet. Ofta för att träets naturliga kådämnen har lösts upp och tvättats bort genom åren. Lösningen är att skrapa bort att målfärg invändigt. Ha mask med kolfilter och bra ventilation när du skrapar med varmluftpistol och skrapa. Sedan när båten har torkat så mycket du vägar, det vill säga en bit in på försommaren dränker du in den med en blandning v rå linolja och någonting litet giftigt. Jag brukar använda 10% Valtti Pohjuste som gifttillsats i linoljan. Man stryker på så mycket som träet kan suga in. Normalt minst 4-5 varv ofta mycket fler. Sedan låter man oljan torka en månad eller så. För att få en yta kan man stryka på linoljefernissa ovanpå ovan durkarna. På platse där solen ligger på blandar jag en liten aning trätjära i linoljefernisan så den blir brun och ger litet UV-skydd. Under durkarna använder jag trätjära blandad med litet linoljefernissa. Jag skulle inte kalla mig båtbyggare men jag reparerar träbåtar åt kunder som utfyllnad mellan andra uppdrag. Du har en fin båt väl värd att ta vara på.
  5. Det ser redan ut att vara en del röta där. När man täcker in röta oberoende om man gör det med epoxi eller plåt brukar det bli väldig fart på tillväxten på rötsvampen. Om det är en i övrigt halvrutten båt som ni räknar med att hålla flytande ett par tre år till innan den blir spisved då kan ni täcka in med plåt. Annars är enda vettiga lösningen att kapa bort det ruttna och snedlaska och limma in en ny topp på stammen (stäven). Sedan bocka och svetsa ett bredare och längre järn som sprider lasterna bättre. Det är ett helsikes arbete att byta hela stammen så sånt där skall man åtgärda i tid innan rötan sprider sig nederåt. Till exempel nästa vinter.
  6. Om delar finns att tillgå borde du ju ha ett bra läge att helrenovera trotjänaren nästa vinter så har du en bra motor i många år framåt. Du kan ju den redan. Man kan ju misstänka att lagren behöver bytas och kanske vevaxeln behöver slipas efter att ha gått med dålig olja.
  7. P.S. Jag är ingen riktig båtbyggare man jag brukar reparera träbåtar åt folk vid sidan av timmermansarbetet.
  8. Om båten är torr skall du impregnera med kalpressad rå linolja. Den tränger in i träet och fyller porerna och gör det gamla torra träet mindre skört samtidigt som den hindrar vatten från att tränga in och orsaka röta. Gamla båtar som har stått länge på land brukar drabbas illa av röta efter några år om man tar dem i bruk utan att impregnera först. Det gamla träet har förlorat mycket av sitt naturliga rötskydd när det har torkat ut i åratal. Kallpressad rå linolja har små molekyler och behöver ingen förtunning. Du kan strunta i balsamterpentin. Däremot så lönar det sig att blanda i någonting lätt giftigt för att ta död på eventuella små början till rötangrepp. Jag brukar hälla 1-2 dl Valtti grundolja i en liters burk och sedan fylla burken med rå kallpressad linolja och blanda om. Den blandningen använder man både över och under vattenlinjen för att dränka in allt gammalt torrt trä och för den delen allt nytt trä också. När träet inte suger in mer impregnering kan man torka bort överskottet med en trasa dränkt i mineralterpentin. När oljan har torkat någorlunda på ytan (det tar några veckor) har du ett bra underlag för fernissa eller bottenfärg på utsidan. På insidan skall det inte vara någon tät yta så där är det kokt linolja och balsamterpentin som gäller. Jag som bara har hållit på med enklare klinkbyggda båtar vill gärna blanda tjära och kokt linolja och balsamterpentin och stryka på det invändigt på sådana ställen där det inte gör någonting om det färgar av sig. I synnerhet i botten invändigt under durkarna. Tjäran och linoljefernissan rinner in i nåten och färskar upp och tätar det gamla drevet. Utvändigt rinner det ful svart tjärblandning utanpå bottenfärgen men det bryr jag mig inte om. Ingen båt blir tät av den kuren men betydligt tätare blir den och dessutom skyddar all tjära och linolja spikarna litet så de inte rostar så snabbt.
  9. heimlaga

    Motorbyte

    40 år är bara yngre medelålder för en bra inombordmotor. Såna där enkla dieslar går att reparera nästan i det oändliga om det finns reservdelar att tillgå. När de blir tillräckligt nötta byter man kolv och cylinderfoder och lager och kanske för vevaxeln på omslipning och så kör man i 40 år till. Jag gjorde en sådan renovering på min 52 år gamla traktor i vintras och det var inte alls så svårt som jag trodde. I förrgår lyfte vi in en ungefär 70 år gammal motor som vi nyinstallerar på nygjord motorbädd åt en kund. Bara för att sätta saken i perspektiv.
  10. Gran och fur och ek har alla mycket större fuktrörelser än mahogny. Gran och furu står sig mycket sämre mot röta än mahogny. Det är fullständigt omöjligt att få något av våra inhemska träslag att se ut som mahogny ens på avstånd. Det blir en ful reparation. Fördelen med våra inhemska träslag är att de går att få för rimliga pengar och att de sällan fryser sönder. Därför brukar folk reparera bordläggningen på billigare båtar med sådant virke under vattenlinjen där det inte syns. Under vattenlinjen är det frost och inte röta som förstör mahognybåtar i vårt klimat så därför blir ett i alla andra avseenden betydligt sämre material likväl hållbarare. Mitt förslag var bara ett förslag inte en rekommendation. Jag tror tyvärr att mahognyvirket för att reparera trådstartarens båt skulle slå botten ur hela projektet ekonomiskt och då försökte jag föreslå en någotsånär fungerande lågbudgetlösning för att rädda båten. Man kan ju förståss fråga vad mahognyvirke skulle kosta: https://www.wernerab.se/mahogny/
  11. Träet är fullständigt söndertrasat i nitraden. Det där är ingen vanlig torkspricka. Antingen är träet sönderfruset så som jag beskrev eller så har det fått sig en riktig smäll och blivit krossat. Hur som helst så måste bordet bytas på den längden där det är fördärvat. Det ser ut att handa om två bord. Bäst blir det m man snedlaskar i ändorna och limmar snedlaskarna med antingen Aerodux 185 eller Epoxy men ofta går det inte att komma åt att snedlaska så då blir det en kloss bakom skarvet på insidan. Eftersom det är två bord ovanför varandra som är dåliga så kommer man åt att snedlaska åtminstone det ena. Det innebär att man kan strunta litet halvt i reglerna om hur mycket skarven måste förskjutas. Mahogny är som sagt frostkänsligt så jag föreslår antingen gran eller furu till de nya borden under vattenlinjen. Billigare och hållbarare. Mellan borden lägger man bommullsvadd och kokt linolja. Om nästan hela bordet är dåligt så byter man hela längden. Annars byter man den dåliga biten och litet till.
  12. Man har ju hört talas om "dödvatten" som skutorna förr kunde råka ut för på platser där salt och sött vatten möts............................. fast det låter mer sannolikt med fiskredskap på drift eller en ryss.
  13. Jag har ingen erfarenhet av det så jag vill inte uttala mig.
  14. Jag är ingen expert men jag har själv ägt en träbåt och numera extraknäcker jag med att reparera träbåtar åt folk som bisyssla till timmermansarbetet och snickrandet. Nu när båten har stått länge på land och torkat ut har du ditt livs chans att impregnera den. När båten står torrt länge avdunstar diverse ämnen ur träet och det börjar suga upp vatten på ett vis som nytt trä inte gör. För att träets naturliga impregnering har avdunstat. Därför brukar rötan komma på några år när folk tar gamla träbåtar i bruk utan att impregnera dem först. Dessutom gör impregneringen att träet blir mindre skört och så fyller det upp drevet mellan borden så båten blir tätare. Om man börjar med att sjösätta båten eller låta det regna i den så tar det minst ett år att försiktigt torka upp den så den skall gå att impregnera. Man dränker träet tills det inte suger i sig mer. Stryker på gång på gång. På en båt i den där storleken skulle jag gissa att det går åt minst 5 liter impregnering. Man stryker på flödigt och det rinner överallt så man får torka av utsidan med en trasa fuktad med mineralterpentin när man har impregnerat färdigt. Mitt recept på impregnering 1-2 dl Valtti Grundolja blandat med 8-9 dl rå kallpressad linolja. Det skall vara kallpressad rå linolja för den har små molekyler och tränger in djupt i träet. Linoljan fyler porerna i träet så inget vatten kan komma in. Tillsatsen av Valtti grundolja är till för att ta livet av eventuella rötsvampar och minska mögelpåväxten. Rå linolja är nämligen en favoriträtt för svartmögel. Som inte skadar träet rent tekniskt men det blir så skitigt. Min erfarenhet är att lack och målfärg på insidan förvandlar en fin båt till spisved på några år. Träet behöver andas inåt. På en båt som jag renoverade hade en tidigare ägare strukit av lackpenseln på alla sidor av en tvärbalk under en bänk. Den var genomrutten och rötan hade spritt sig så jag fck byta en halv vrang och en meters bit av ett bord. Man kan använda kokt linolja (linoljefernissa) blandad med lika del pinenterpentin för att få litet yta på oljan på insidan. I botten under durkarna där det får vara klibbigt brukar jag blanda hälften tjära och en fjärdedel varav kokt linolja och pinenterpentin. Det finns också andra sätt: Farfar blandade tjära och motorfotogen och strök i båtbottnen men det klibbade och stank någonting oerhört. Morfar blandade tjära och 96procentg smuggelsprit men det fungerar dåligt på en väl impregnerad båt. Såna där fintfolksbåtar som din brukar oftast vara målade med hemblandad blymönja på insidan i bottnen och det fungerar bra det ockra eftersom blymönja låter träet andas. Tyvärr är blymönja giftigt och miljöfarligt och förbjudet i hela EU så pulvret att blanda av finns bara att få tag på som smuggelgods. Jag föredrar min tjärblandning av miljöskäl. Sedan gäller det att ta upp båten i tid på hösten så den får torka före frosten och se till att det inte kommer in vatten i den under vintern. I höstas hade jag in en fin mahognybåt som ägaren klagade på att inte höll tätt efter att den hade fått vatten i sig en vinter. Själv anade jag att någonting var riktigt fel för hela bottnen sviktade. Då jag hade skrapat bort de tjocka lagren bitumenkitt som ägaren hade försökt täta bottnen med så började borden fallasönder och lossna ur akterspegeln. Själva kölen var mjuk och formade sig efter underlaget. Hela bottnen med köl och allt hade behövt bytas men den slutade med att ägaren gav upp och jag fick en slant för undersökningen och så hämtade han båten. Genom att mahogny växer i länder där det aldrig är minusgrader behöver inte träet tåla att frysa och det fryser sönder och blir bara till tveittar. Gran och furu och ek tål frost på ett helt annat vis. Lycka till och ta väl vara på din fina båt!
  15. Att borra ut slitna torra cylinderfoder och pressa in nya är fullständigt normalt underhåll på en motor. Många gamla Perkins traktormotorer är redan inne på sin tredje eller rentav fjärde omgång torra cylinderfoder. Såvida det finns nya cylinderfoder att tillgå. Man plockar sönder motorn så bara blocket är kvar och så för man det till en motorverkstad som gör arbetet. Bäst blir det om de nya fodren har litet undermått på borrningen så verkstaden kan borra dem till rätt mått efter att man har pressat in dem. De vill nämligen ibland bli litet ovala eller koniska när man pressar in dem. En del motorer utan cylinderfoder har så tjockt gods i blocket att det går att borra upp dem och pressa in något lämpligt torrt cylinderfoder varefter originalkolvar passar. Typiska sådana motorer finns i Ford 1000 seriens traktorer och i David Brown 850. Ford Trader lastbilsmotorer från 60-70-talet brukar man också renovera på det viset. Gamla enkla båtmotorer som Wickström och Olympia och Albin brukar också tåla den operationen. Säkert finns det många fler och en kunnig mekaniker vet vilka motorer som tål det.
×
×
  • Create New...