Jump to content
Sunday 05 February 2023

heimlaga

Medlemmar
  • Content Count

    245
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    3

heimlaga last won the day on March 8 2021

heimlaga had the most liked content!

Community Reputation

131 Expert

1 Follower

About heimlaga

  • Rank
    Kommendörkapten

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Jag skulle satsa på att bygga en klassisk ökstock. Det vill säga en flatbottnad båt som är tvär i båda ändorna och där botten är så mycket uppböjd i ändorna att det inte behövs någon gavel. En sådan båt fastnar inte i gyttjan så som en flotte med pontoner eller tunnor eller frigolitblock gör. Den glider fram som en pulka över både vass och näckrosor och gyttja. Överhänget fram gör att man kan gå iland torrskodd också där det är långgrunt. Normalt är djupaste punkten akterom mitten för att fören verkligen skall glida över allt. Traditionellt bygger man med 16-20mm tjocka spontade bräder i botten. Sudarna (sidorna) brukar vara kring 22mm tjocka och gissningsvis 12 tum breda. Stammarna (de tvärgående balkarna i var ända) brukar man tälja till med yxa av en halv stock. Vrängerna (spanten) är tillhuggna av en liten granstam med kvarsittande rot. Allt av gran. Det enda man behöver köpa om man har skog att ta ur är något kilo spik. Vill man bygga snabbare och satsa mer pengar kan man bygga av kryssfaner (plywood). Lämpligen 6mm "föusfaner". De där skivorna med en brun och en gul sida som används på väggarna i fähus och svinhus.
  2. Jag håller just nu på och byter köl i en klinkbyggd träbåt åt en kund och kan intyga att det är genomförbart om båten annars är någotsånär frisk. Att byta några bord eller nedre delen av gaveln går också bra. Furu är inte speciellt frostkänsligt så om båten är väl impregnerad och du har haft litet tur kan du ha klarat dig med blotta förskräckelsen. PeterK har helt rätt. En träbåt skall vara helt täckt och ha god luftcirkulation. Det bästa som man kan göra enkelt på låg budget är att sätta upp A-stöd och kroppås och täcka med begagnad korrugerad plåt från någon rivning som man spikar eller skruvar fast i kroppåsen och i en planka som man har lagt på suden.
  3. heimlaga

    båt priser

    Det förutsätter att lönerna stiger i takt med levnadskostnadsökningen men hittills visar de inga teckan på att göra det. Om inkomsterna bara stiger marginellt medan levnadskostnaderna ökar och värdet på egendomen minskar då blir det väldigt negativt.
  4. heimlaga

    båt priser

    Min gissning är att först kommer marknaden att kollapsa totalt för att bränsle blir dyrt och levnadskostnaderna ökar och allt färre har råd att ha båt. Sedan kommer en kortvarig återhämtning då tillverkarna och handlarna kommer att satsa allt på att marknadsföra gamla bränsleslukande konstruktioner för att de är rädda för riskerna med att satsa på någonting nytt samtidigt som det blir status att ha en bränsleslukande båt bland de få som ännu har råd. Sedan går luften ur återhämtningen och marknaden kollapsar igen. Då är frågan vad den andra krisen leder till. Kommer folk att bli landbundna eller kommer det att utveklas nya eller nygamla resurssnåla båttyper? Man kan ju hoppas att det blir långedragsjullar och göteborgsekor och skötbåtar och knärrar och små motorsnipor med tre hästars motorer som blir på modet efter den andra kraschen. Det är den enda rimliga lösningen jag kan se på hur det skall gå ihop ekonomiskt och resursmässigt.
  5. Fast det du talar om är bitumenbaserat beck. Inte tjärbaserat beck som brukar användas till båtar. Jag har en halv säck bitumenbaserat beck liggande sedan morfar lade nytt tak på huset på 70-talet. Den stora frågan är om sådant beck går att använda i en båt?
  6. Ja beck är sekunda trätjära (kallas beckolja) som är kokt länge på låg temperatur så de lättflytande beståndsdelarna har avdunstat. Då man bränner en tjärdal kommer det beckolja vid första tappningen. Sedan börjar det komma riktig tjära. Jag skulle bara vilja hitta något enklare sätt att täta runt propellerhylsan är att kata (randbarka) tallar till törve tre år på förhand och hugga och klyva törvet och låta det torka ett år och sedan gräva en tjärdal och klä bottnen med näver och stampad lera och borra ur en silstock på längden och gräva ned och fylla dalen med törve och täcka med björnmossa och jord och sedan vakta dalen dygnet runt i en vecka medan den brinner och tappa tjära och beckolja och koka beckoljan till beck. Ingenting av det där är väl svårt egentligen men jag har inte tid och det måste ju finnas något enklare sätt. Finns beck att köpa numera?
  7. Det som Toplicht har verkar vara någon sorts fyrkantig trådspik med flat spets. Inte lika bra som riktig klippspik som ju är kilformad längs hela längden men jag tror den skall duga. Klippspik har skalle. Åtminstone den klippspiken som jag känner till. Gunnebos klippspik är till för lättbetong och smalnar av not huvudet och det passar inte i en båt.
  8. Jag håller som sagt på och byter kölen och nedersta borden i en liten tvåstammad motorbåt (snipa). Var får jag tag i varmförzinkad klippspik i längderna 3,4,5 och 7 tum? De behövs dels för att fästa ihop stamlaskarna och dels för att spika borden i stammarna och dels för att spika borden i vrängerna. Hela båten är spikad med galvaniserad båtspik så jag vill inte blanda in andra metaller.
  9. heimlaga

    Deplacementsbåt

    Så är det absolut. Olika båtar för olika förhållanden. En finsk insjöbåt är det bästa som finns på insjöar men i krabbsjön vid den österbottniska kusten är de livsfarliga och kallas finndränkare. En långsmal österbottnisk motorsnipa är inte speciellt lämpad för de stora men långa vågorna på västerhavet där bredare båtar har visat sig vara mer lämpade. Båda är lika odugliga bland sandbankarna på holländska kusten. Vad jag syftade på är att en långsmal snipa som antingen är symmetrisk eller har aningen mindre volym akterut är den mest bränsleekonomiska skrovformen på en motorbåt. Att den inte lämpar sig för alla farvatten är en annan sak.
  10. Ja jag vet inte vad som är bäst. Jag frågade av en gammal båtbyggare men han kunde inte komma ihåg vad han brukade använda.
  11. Nu verkar det som om Vire inte längre tillverkas och förresten så tror jag att kunden snabbt skulle bli trött på en motor som bara går ibland. Det skulle altså vara bäst med en liten diesel. Tyvärr verkar de minsta vara på 10 hästar och onödigt stora.
  12. heimlaga

    Deplacementsbåt

    Bäst bränsleekonomi för man alltid med ett rent deplacementskrov. Ju mindre virvelbildning destu mindre bränsleförbrukning så därför är en snipa alltid överlägset bäst. Bäst har det visat sig fungera med relativt slanka modeller som är aningen fylligare i fören än i aktern. I undanvind är en sådan snipa mer lättstyrd än alla gavelbåtar eftersom upphinnande vågor klyvs och inte pressar aktern i sidled. I motvind går den torrt och säkert eftersom aktern sjunker undan och låter fören lyftas. En tiometers båt med sådan skrovform torde klara sig bra med en motor kring 20 hästkrafter. Fast som allt annat bra så för en sådan skrovform med sig begränsningar. Den går inte snabbare än skrovhastigheten om man inte sätter i en hutlöst stor motor och med våld pressar ut någon halvknop till. Du får alltså inte dina 10 knop utan måste nöja dig med någon knop mindre. Den rullar mer eller mindre i sidvind. Skarpare botten (mindre utlägg i två första borden) ger mindre rullning men rullar gör den likväl. Ett stödsegel kan vara en bra lösning. Jag minns en gammal drivnätsbåt som väl var kring 9 eller 9,5 meter och som hade 8 hästars motor och hade fungerat bra på det viset i många år innan den hamnade på stranden där den stod när jag lekte i den. Den hade knappast några marginaler för bogsering och liknande och så var motorn en Wickström från 1910-talet då det är känt att den tillverkaren hade svårt att mäta effekten och därför tog till litet i underkant på märkskylten. Det kan säkert löna sig att ha litet större motor än så men det gick bevisligen med en 8-hästare.
  13. Jag frilansar och åtar mig byggnadsarbete som direkt anställd av privatpersoner (vanligt i Finland) och så har jag snickeriföretag som bisyssla. Snickeriet som var tänkt att tillverka udda fönster och dörrar till renoveringar har på senare tid kommit att handla allt mer om träbåtsreparationer. Därav finns det "kunder". Just nu håller jag på och byter köl och nedersta borden i en annan snipa. Konvertering till utombordare är helt uteslutet. Skall man få in en motorbrunn så att propellern skyddas av kölen blir man tvungen att kapa av bakstammen och då blir det ingen stadga alls i båten. En klinkbyggd träbåt går inte att såga sönder hur som helst. Har Vire blivit bättre med åren? Morfar hade en Vire på 60-talet och han sade alltid att den motorn inte ville starta och när den väl startade ville den inte gå. Det var ingen skillnad vad det lokala motorgeniet (min farbror) försökte med för konster för den motorn skulle inte gå. I synnerhet tändsystemet var totalt felkonstruerat. Till slut tröttnade de båda på eländet och farbror byggde en ny snurrebåt åt morfar. Viren står fortfarande i något uthus för ingen vill ha eländet. Jag skall gå igenom de olika förslagen som ni har kommit med. Jag undrar om 10 hästar blir för stor motor till en så liten propeller?
  14. En vill ha en ny motor installerad i en långsmal lättdriven 20 fots snipa. Han vill ha en bränslesnål lättskött motor. Enligt byggaren var båten tänkt för en Wickström W1 eller Olympia "Marakatto" men de börjar bli gamla och reservdelarna är slut sedan länge. Alla kan inte gjuta lager och hylsa utslitna cylinderlopp och bygga egna avgasserier och snickra trämodeller att skicka till gjuteri så man får ett nytt topplock. Därför är de motorerna inget alternativ för kunden i fråga. Vad finns det för inombordsmotorer på marknaden i dag i storleksklassen 4-7 hk?
×
×
  • Create New...