Jump to content
Saturday 06 June 2020

heimlaga

Medlemmar
  • Content Count

    129
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

heimlaga last won the day on May 19

heimlaga had the most liked content!

Community Reputation

71 Expert

About heimlaga

  • Rank
    Örlogskapten

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Den boken gör träbåtsrenovering till någonting fenomenalt svårt och komplicerat. Trä är trä då som nu och är en bit dålig är det bara att byta ut den mot en ny likadan. Råvaran växer i skogen. Svårare än så behöver det sällan vara. Är båten klinkbyggd eller kravellbyggd? Sprickor på 5mm längs hela bordlängden sväller knappast igen ordentligt. Dessutom försvagar de skrovet. Antingen byter man bord eller så fräser man upp sprickan och passar in en ribba och limmar fast. Jag kan byta bord och det är väldigt arbetsdrygt men egentligen inte särskilt svårt. Jag har aldrig fräst upp och reparerat sprickor men jag har hört från mycket trovärdigt håll att det går om man kan konsten. Jag vet inte hur svår den konsten är. Är spanten som skall bytas sågade eller basade? Om de är sågade är det rakt eller krokvuxet virke?
  2. Är inte de Terhi Nordic 6020 byggd av ABS plast? En termoplast utan glasfiber i. Går inte att reparera med glasfiber och harts men det kanske finns någon annan metod?
  3. Jag vet att det finns folk som magnetiserar om tändmagneter. Du kanske skulle fråga på www.maskinisten.nu. Där hänger det en del trevliga typer av det slaget. Säger en som har lindat om ankaret på en brunnen elmotor men inte ännu magnetiserat någon magnet.
  4. Du har gjort en beundransvärd insats Mr-m och vi har alla goda skäl att lyfta på hatten för det men du har också haft tur. Att arbeta och investera förnuftigt och skaffa sig en vettig utbildning så som du har gjort och gör ökar sannolikheten för att lyckas men det ger inga garantier. Den sista biten handlar om att ha tur. Själv är jag i ungefär samma ålder (38 år) och har arbetat allt jag har kunnat sedan tonåren och skaffat mig en utbildning och snålat och investerat och gjort allting rätt enligt utomstående bedömare men jag har haft otur med omständigheter som inte kunde förutses och som låg helt utanför min kontroll inte bara en utan flera gånger och därför har mina ansträngningar nätt och jämt räckt till för att inte hamna på socialbidrag med åtföljande påtvingade försäljning av den lilla egendom jag har. Det är en insats som jag är stolt över för jag vet att om jag hade haft otur en eller två gånger mindre hade jag varit minst på din ekonomiska nivå i dag. Ingen vet om du är arbetslös i morgon eftermiddag. Ingen vet om ditt hus har ens halva marknadsvärdet kvar om ett år. Ingen vet om du faller av en byggställning i morgon och så fifflar arbetsgivaren med olycksfallsrapporten och plötsligt heter det att du har varit i en trafikolycka på fritiden och du kanske inte har råd att stämma det stora försäkringsbolaget till domstol och processa mot sjärnadvokater i 5 år samtidigt som du är sängpatient och har kronisk värk så du ser gröna smågubbar. Ingen vet. När man har haft en lång följd av tur som tillsammans med hårt arbete och förnuftiga val har gett framgång är det lätt att börja tro att framgången är given....... men det är just när man är på topp som det finns möjligheter att lägga undan för sämre tider som brukar komma förr eller senare. Jag har genom åren lärt mig att det finns många fler sätt att förverkliga drömmar än att ta stora lån och köpa det man tror man vill ha. Med några smärre justeringar i drömmen kan man sänka kostnaden till låt oss säga 30% och så letar man begagnade delar och tillverkar somliga delar själv och så plötsligt har man drömmen förverkligad för 10% av vad det skulle ha kostat att rusa iväg och köpa. Det brukar krävas en del hårt arbete och mycket tankemöda längs vägen men sådant är vi ju inte rädda för. Jag vet att många andra väljer att köpa båtar och snöskotrar och bilar och andra konsumtionsvaror för lånade pengar men det finns också människor som fullt medvetet väljer att riva asbest utan skydd och att köra bil utan säkerhetsbälte och att köra traktor på rutten våris utan att ens ha takluckan öppen. De gör det men vi behöver inte göra det.
  5. Då jag köpte "nya" motorbåten var det en black jack i den men eftersom man måste skruva loss rodret av hjärtstocken och axelflänsen av axeln varje år så man sedan kan dra ut axeln och smörja blackjacken så blir det en traditionell packbox den här gången om jag bara kan få tag på en som inte kostar en massa pengar. Du skrev att du bytte till en RMTA axeltätning Innebär det att din gamla packbox blev över? Är den till salu? Hur grov är axeln? Jag har redan en lämplig begagnad 25mm packbox men den är utsliten inuti efter många års snednötning då motorbädden hade satt sig i en annan båt. Alternativet är att svarva ur den och passa in en mässingsbussning.
  6. I gamla träskutor brukar det ju ligga en del sågspån och tveittar under garneringen. Sådant som har hamnat där vid olika reparationer genom åren. Det går ju att städa bort det mesta men en del lämnar alltid kvar...... och vi vet ju inte hur noggrant ägaren hade försökt städa i alla hålrum. Då vattnet steg flöt väl skiten loss och fastnade i pumparna. Lyfter man en träskuta med luftkuddar finns det väl en ganska stor risk att däcksbalkarna slits loss från balkvägarna. De hålls ju bara fast med en bult i var ända. Då lossnar hela däcket.
  7. Jag har ingen erfarenhet av norskekysta men en del erfarenhet av kvarken och sydligaste hörnet av Bottenviken. Rest allmänt har vi sällan någon hög sjögång här och när det blir råskväder är det oftast korta avstånd när man vill söka skydd. Inget tidvatten och inga strömmar att bry sig om. Den stora risken är inte vattnet utan det som är under vattnet. Eftersom vattnet är grunt och fullt av stenrevlar kors och tvärs blir vågorna ofta extremt korta och branta även om de inte är stora. På många platser går vågorna i kors styrda av grynnor och stenryggar på bottnen. Framför allt måste man veta exakt var man är om man inte skall gå på grund på någon sten. Sjökorten är opålitliga och kusten låg med få tydliga landmärken så det gäller att hänga med i navigationen och veta var de outmärka grynnorna är. Har man stengrynnorna och navigationen under kontroll och en båt som tål branta vågor och inget hembränt i kroppen då är riskerna minimala.
  8. Jag föredrar att göra allt för att hålla mig osmittad. Ingen vet hur länge immuniteten håller och med tanke på risken att få evig immunitet på tjälfritt djup i österbottnisk lera så är det verkligen inte värt att ta några risker i det här skedet.
  9. Det skall inte vara spackel. Hybro skrev det och jag upprepar det. Man slipar ned kanterna vid båda sidorna av sprickan så att man får liksom en snedlask mellan gammalt och nytt glasfiberlaminat och sedan plastar man över sprickan med polyesterharts och glasfibermatta. Först små bitar matta och sedan allt större bitar i lager på lager tlils reparationen är minst lika tjock som ursprungliga tjockleken. Sedan slipar man reparationen slät och fin och om man vill kan man spackla med polyesterspacel innan man stryker på topcoat.
  10. Det där är ingenting jag skulle ge mig ut på större vatten med innan borden är bytta. Om det inte är absolut nödvändigt för att till exempel transportera hem båten för reparation men då skulle jag skruva en stor lapp över hålet och se till att ha med extrapumpar och trävirke och poluretan och plastsäckar för nödreparationer och en följebåt ifall pumparna inte orkar hålla relingen över vattenytan.
  11. Om jag det visste....... rent allmänt är det ju svårt att åstadkomma pålitliga limfogar i ek. I synnerhet mellan delar som har litet olika fiberriktning eller rör sig i otakt. Därfdör tycker jag att sikaflex låter vettigt på ett sånt där ställe men jag vet inte. På min gamla snipa som var byggd i gran var alla de där fogarna limmade med resorcinollim.
  12. Haha........ en ansträllning som byggnadsarbetare med kollektivavtalsenlig lön och lagenliga förmåner och nästan lagenligt arbetarskydd och vettig chef är så seriöst som någonting kan vara.... eller vad inbillade du dig;-) Ett väldigt bra beslut när allt annat som erbjöds var antingen ocker eller rysk roulett. Riva asbest på svart utan skydd....... platschef med ett års oavlönad prövotid....... resemontör som skulle bekosta resorna och inkvarteringen själv på 12 euro i timmen före skatt för effektivt arbetade timmar. Vad hade du valt?
  13. Själv fick jag också höra under krisen 2008 att jag var kräsen och lat när jag lät mig sägas upp från det arbete jag hade och vägrade att ta emot de arbeten som erbjöds. Uppsägningsorsakerna var enligt arbetsgivaren att jag citat "inte betalade avgifterna" det vill säga en betydande del av lönen som skulle betalas tillbaka åt honom kontant utan kvitto och att jag inte utförde arbetsuppifter som han gav order om det vill säga inte rev asbest utan skydd och att jag citat "hörde till en kriminell organisation" och vägrade gå ur den. Organisationen i fråga var facket och A-kassan. Arbetena som erbjöds var av samma slag eller rentav värre. Nåja...... jag bodde hemma hos mamma och pappa medan jag övervintrade krisen och så fort det gick att få en seriös anställning började jag arbeta på ett bygge. Enligt många borde jag själv också vara deprimerad missbrukare men vem har tid med sådana dumheter. Ju fler motgångar man har haft destu mer tid har ju gått åt till att sätta livet på fötter gång på gång. Någonting är grundligt fel om folk växer upp med en så enkelspårig livssyn att när allt inte går exakt enligt planerna ger de upp och blir sittande...... eller börjar missbruka. I grunden är det ju föräldrarnas fel om en generation växer upp med en sådan förvriden världsbild. Jag hade ju vuxit upp med vetskapen om att sånt där brukar hända oss i släkten och att då är det bara att försöka så gott man kan så brukar det ordna sig till slut.
  14. Mja...... Pettersonbåtarna är väl i allmänhet någon sorts halvplanande. Går någon knop snabbare än ett rent deplacementskrov men någon riktig planing är det ju absolut inte. Hur som helst så är en långsmal halvplanare ett effektivt sätt att få en hygglig fast med få hästkrafter. Jag tror faktiskt att den skrovtypen liksom de rena deplacementsniporna har framtiden för sig i en tid där vi behöver minska på koldioxidutsläppen samtidigt som oljebaserade bränslen stiger i pris varefter de lättåtkomliga oljekällorna sinar.
  15. Tanken är mycket intressant men jag är illa rädd att resultatet blir en snipa som inte riktigt beter sig som den skall i vattnet. Även om huvudproportionerna är rätt så blir ju bottenformen midskepps väldigt egendomlig. Skall du börja med ett så stort projekt skulle jag föreslå att du gör som gubben som byggde min plastsnipa. Han hade en gammal rutten träsnipa med bra form som han klädde in med aluminiumpapper utanpå och plastade ett nytt plastskrov utanpå det. Lyfte bort plastskrovet av träbåten och färdigställde det som en plastbåt med den gamla träbåtens skrovform. Sålde träbåten billigt och behöll plastbåten.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy