Gå till innehåll
tisdag 19 mars 2024

heimlaga

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    297
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    3

heimlaga senast vann den dag 8 Mars 2021

heimlaga hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

154 Expert

1 följare

Om heimlaga

  • Placering
    Kommendörkapten

Senaste Profilbesöken

Blocket med senaste besökare är inaktiverat och visas inte för andra besökare.

  1. Finland har sedan många år "brännolja" det vill säga rödfärgad diesel med skatterabatt. Ungefär 50 cent billigare per liter. Reserverad för jordbruk, skogsbruk, entreprenadmaskiner och om jag minns rätt också yrkesfiskare. I framtiden tror jag att de flesta länderna kommer att tvingas välja. Antingen fortsätta med samma pris på allt bränsle och acceptera att folk svälter ihjäl i tiotusental varje vinter eller dör i undernäringssjukdomar och att barnen som växer upp blir nödväxta och arbetsoföra. Eller pressa ner allmänna konsumtionen med höga bränsleskatter och ge skatterabatt åt jordbruk och skogsbruk och yrkesfiskare, eller sänka och småningom slopa alla bränsleskatter och sedan gå över till att subventionera bränslet med skattepengar för att kunna skjuta upp problemet tills efter nästa val och efter nästa val och efter nästa medan statsskulden ökar och utrikeshandelsbalansen blir negativ.
  2. Säkert kommer bränslet att finnas men det blir dyrt. I slutändan blir det en politisk fråga om vi prioriterar de rikas nöjen eller den nationella matförsörjningen. Redan nu är bränslepriserna på smärtgränsen för bönderna. Bränsle och gödning äter upp allt betalt de får. Det börjar gå rykten om konkurser. Mat måste vi ha för annars dör vi. 0,8 liter sjömilen är en hög förbrukning. Då jag puttrade omkring i 5,5 knops fart med den gamla 21 fots träsnipan räknade jag med ungefär 7 liter diesel på 30 sjömil. Det blir väl kring 0.25 liter sjömilen. Jag tror att framtidens motorbåtar behöver klara sig under 0,4 liter sjömilen och då går det inte att ha ett planande skrov som drar upp svall och virvlar kring den breda gaveln och inte heller en stor motor.
  3. Jag är rakaxelfantast så fort motoreffekten är över 10 hästkrafter. Kräver definitivt mer träning i början för att lära sig finmanövrering men efter en eller två somrar när man har kommit så långt att man kan konsten så kan man inte tänka sig någonting annat. Det mesta som går sönder gör det vid fel tillfälle så därför skall man ha konstruktioner som sällan går sönder. De två stora fördelarna är att alla delar är enkla att renovera och att man kan skydda propellern mot grundstötning med ett ordentligt fiskjärn. Den som påstår att han aldrig kör på grund är antingen en lögnare eller en torrseglare. Sådär stora båtar kan jag annars ingenting om. Det är helt normalt att borra in torra eftermarknadsfoder i traktormotorer utan foder. Då talar jag om Ford 3000,4000 och 5000 och Valmet 1102 och David Brown 850. Det är också vanligt på gamla båtmotorer till exempel Wicksröm och Olympia och liknande som man inte längre kan köpa överdimensionskolvar till. Till många motorer finns det överdimensionskolvar i två dimensioner att köpa så man kan borra de utslitna cylindrarna och sätta in en grövre kolv två gånger innan man måste sätta in foder. Inga konstigheter där. Normal rutinreparation. Fast det myckna arborrandet blir dyrt och kräver extremt kunnigt folk som gör det. Om du har möjlighet tycker jag du skall satsa på en motor med utbytbara cylinderfoder. Lägger du sådär oerhörda pengar i en båt så skulle det vara att snåla på fel ställe att inte ha cylinderfoder i motorn. Targa är bra båtar. Jag bor 50 km från fabriken på Brinkbacken i Yttermalax och jag har bekanta som har arbetat där. Där är det hög teknisk kvalitet som gäller. Ingen gyckel. Rekommenderas.... om du har råd......
  4. Jag tror det samma som PeterK Däremot ser jag en annan faktor som spökar och det är bränslepriserna. Jag tror inte bränslet någonsin kommer ner till de gamla priserna igen. Den kvarvarande oljan blir allt svårare att utvinna och jag tror inte krigsrisken minskar de närmaste åren heller såvida det inte blir demokratisk revolution i både Ryssland och Kina. Köpkraften minskar och konsumtionsfesten verkar vara slut även om vissa desperat försöker hålla feststämningen vid liv. Redan nu talas det om ägare till stora motorbåtar som inte lossade förtöjningarna på hela förra sommaren för att det var för dyrt att köra. Sannolikt blir det fler som får dra ner på nöjeskörandet i sommar. Då kommer problemet att nästan alla motorbåtar på marknaden är konstruerade för stora motorer. Samtidigt som folk har en mental bild av att det är så det måste vara. Risken är stor att folk slutar vara på sjön när de inte kan fortsätta som förr. Samtidigt som mångas ekonomi belastas av redan köpta båtar som är för dyra att köpa med. De tekniska revolutionernas dilemma.
  5. Jag vet inte. Fast vi uttalar bloåk med tjockt L så det är fullt möjligt.
  6. Börjar de granska en riktigt noga så ser man väl ganska spänd och bekymrad ut då man försöker antingen räkna ut hur man skall få dem att inse att man är oskyldig, eller räkna ut hur man skall göra så tullarna inte hittar smuggelpotatisen och smuggelsnuset. Därför måste ju passfotot se skrämt och bekymrat ut. Annars stämmer det inte med personen.
  7. Går det att få fram genom någon verkstadshandbok? Annars gäller det väl att hitta någon likadan motor och mäta diameter och stigning.
  8. Ett bra byggt glasfiberskrov är ni närapå evigt om det inte blir lämnat med vatten i så isen spränger det. En 20 år gammal båt är närapå ny i min värld. Visst får de skador med åren men det mesta går relativt enkelt att reparera med glasfibermatta och polyesterharts och topcoat. Det egentliga problemet är båtar med inplastade förstärkningar av trä. Det kommer in fukt och så ruttnar träet och blir nästan till jord och så frostsprängs plasten runtom. Fast det går ju att kapa upp och sätta in divinycell och plasta in på nytt en det är mycket arbete Utombordsmotorer är en annan historia. De är egentligen inte byggda för att vara i närheten av vatten i någon form. Svårt är det att reparera dem för de är så lätta och kompakta. Jag som är van med tungt byggda inombordmotorer tycker ju att en båtmotor borde räknas som ny de första 40 åren och medelålders i 40 år till efter det men tyvärr är det inte så med utombordare. Många lyckas hålla liv i dem i 40-50-60 år men det är alltid en risktagning att köpa en motor man inte känner till för om det blir något fel är det inte alldeles enkelt att locka sönder och reparera.
  9. Ja men ordet betyder också slamra eller bullra. Då en båt blåkar riktigt besvärligt så blir det ju ganska hårda smällar. Svårt att veta vilken väg språket har gått.
  10. De jag har sett har varit mycket välbyggda. De skulle tåla väder och vind i många år och sedan vara färdiga att användas direkt. Mitt högsvenska ordförråd tåg slut så jag tog till min hembys dialekt och skrev som vi uttalar det. En båt som har buken långt utdragen mot fören blåkar då den slår i de korta branta vågorna som vi har här. En båt där de första borden är mindre utlagda så bottnen blir skarpare medan bogarna sväller ut högre upp landar mjukt. Han blåkar int naa.
  11. Livbåtar har vanligen stor och bred buk så de skall bära mycket. Första borden är extremt vridna vid stammarna så buken skall bli så lång som möjligt. Därför vill de "bloåk" ganska illa i motsjö och så rullar de ju. Man borde ha mycket last i dem om de skall röra sig som en båt i vatten. Många gamla livbåtar var byggda efter engelsk modell och engelsmännen har i allmänhet aldrig riktigt lärt sig att forma en båt på frihand. De bara kröker borden över mallarna och så blir det som det blir. Därför är engelskinspirerade båtar vanligen dåligt utlagda i bogarna. Ännu då jag gick i yrkesskolan de sista åren på 90-talet kunde man se någon före detta livbåt vid båtbryggormna i Vasa och i Jakobstad. Någon hade rentav plastskrov. Någon hade nitat järnskrov. Någon var av trä. Det är några år sedan jag har sett någon.
  12. De använde en sorts mjuk epoxy då. Den visade sig senare vara mindre bra. Numera verkar de använda litet olika material men för traditionella båtar rekommenderar de Ettans tätmedel eller motsvarande. Eftersom Ettan har problem med leveranserna kokade jag idag ihop en egen sats som jag använde kring hylsan i en annan båt. Enligt recept från Jakobstads Båtvarv. Lika viktdelar tjära och bivax som jag långsamt kokade ihop i vattenbad. Ju längre det stod på värme destu tjockare blir konsistensen när det har kallnat så jag hällde en skvätt på en kall järnbit och lät det stelna för att se konsistensen. När det blev bra hällde jag dit det hett i hålet. Jag hade värmt hylsröret litet med varmluftspistol så tätmedlet skulle rinna ner ordentligt och tätat med bomull under yttre flänsen.
  13. Vad än den tekniska lösningen blir så får vi räkna med att bränslet blir betydligt dyrare samtidigt som den allmänna köpkraften sjunker när dyra transporter tvingar en att antingen betala höga priser för importvaror eller tillverka varor lokalt till högre kostnad än kineserna gör. Därför skulle jag i dagens läge aldrig ens tänka tanken att lägga pengar i en båt som med nutida motorteknik förbrukar mer än någon eller några deciliter per sjömil. Framtidens motorbåtar blir sannolikt långsmala deplacementsnipor med hjälpsegel och motorer i storleksklassen mellan 2 och 10 hästkrafter. Vad sorts motorer som hamnar i dem vågar jag inte gissa. Det kan bli allt från kultändare som körs på svartlut till biogasdrivna kolvmotorer eller gengas eller vätgasbränseceller eller elmotorer. Ingen vet vad det blir.
  14. Den kallpressade råa linoljan har extremt små molekyler och sugs djupt in i träet när man lägger på lager på lager vått i vått. Kontrollera noga att det är kallpressad rå linolja du köper och ingenting annat. I bästa fall blir träet så gott som genomimpregnerat rätt igenom hela tjockleken. Då hindrar man vatten från att tränga in helt enkelt genom att fylla porerna som vattnet skulle tränga in i. Man skall inte klotta rå linolja utanpå andra ytbehandlingar för då blir det bara klibbigt i 5 år framåt eftersom oljan inte sugs in. Varmpressad rå linolja är billigare men den har större molekyler och sugs inte in på samma vis så det blir många toma porer i träet och klibbigt på ytan. På grund av den kallpressade råa linoljans små molekyler torkar den långsamt. I fjol gjorde jag den där operationen på en båt åt en kund. I början på juni var båten så torr jag vågade låta den bli utan att den sprack. Sedan höll jag på en vecka och penslade på mer linolja vått i vått varje dag varefter det sögs in. Sedan skulle det torka och i början på juli var oljan så torr att jag kunde ytbehandla med kokt linolja (linoljefernissa) blandad med lika del terpentin och litet tjära.
  15. Det är förövrigt någonting med motorinstallationen som du borde reda ut tycker jag. Är det verkligen vettigt att ha motorn stående på gummikuddar samtidigt som propellerhylsan är stel? Kan den flexibla axelkopplingen verkligen ta upp de rörelserna utan att böja och bryta på axeln?
×
×
  • Skapa nytt...