Jump to content
Wednesday 12 August 2020

heimlaga

Medlemmar
  • Content Count

    136
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

heimlaga last won the day on May 19

heimlaga had the most liked content!

Community Reputation

73 Expert

About heimlaga

  • Rank
    Örlogskapten

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. heimlaga

    Kombiseglare

    Nu tror jag att en och annan av er inte inser vad 390 euro är. Det är knappt 3900 kronor. För det får man inte någon välskött fin segelbåt. Jag har rott med en Askeladden av den typen som den där är kopierad av och den var behaglig att ro. Ägaren som var en bekant sade att den seglade hyggligt och var en bra sjöbåt för sin storlek. Ingen snabbseglare och ibland aningen svår att få över stag men en lyckad kompromiss. Fast den där kopian ser betydligt lättare ut än originalet så det kan hända att du får förstärka den med glasfiber och harts och gjuta harts och sand i botten för att få den att ligga rätt på vattnet. Själv skulle jag föredra att rigga den med sprisegel och stagfock på en ostagad mast. Den där höga bermudamasten på Askeladden gjorde dem nästan omöjliga att ro i motvind med masten uppe och att ta ned masten var ett litet företag. Själv har jag en GB 410 kombibåt som tillverkades av GB-marin som höll till på Frillmossen i Nykarleby i början på 90-talet. Jag tycker Askeladden har bättre skrovform än min men jag föredrar helt klart min enkla sprisegelrigg framför en åbäkig bermudarigg. Det stora frågetecknet är hur stadigt byggd båten är och hur välgjort plastarbetet är. Om den får godkänt på de punkterna säger jag KÖP.
  2. Det där stämmer normalt sett.... men en coble är allt annat än normal. En av de mest originella båttyperna som finns. Cobles förekommer på brittiska östkusten från Hull i England upp till Burnmouth i Skottland. De är specialbyggda för att landa med den platta aktern först på långgrunda sandstränder och dras upp med aktern först. Fast efter att ha läst på litet kan jag säga att båten vi diskuterar definitivt inte är en coble även om vissa detaljer påminner. Engelskbyggd eller åtminstone engelskinspirerad ser den ut hur som helst. Engelsmännen byggde tydligen ganska många litet olika slags små tväraktrade motorbåtar med relativt bred gavel och platt botten akterut och nästan lodrät förstäv. Jag förstår inte riktigt konceptet eftersom de säkert inte planade med sin tids tunga motorer med liten effekt.
  3. Det är svårt att säga i den här vinkeln men jag tycker den påminner litet om en coble som har varit roddbåt från början och blivit motoriserad i Sverige. En riktig motorcoble har ju samborden uppvikta som en halvtunnel för propellern så de kan stå på botten vid ebb utan att skada propellern och så är bodarna mer utlagda. De äldre roddbåtarna var däremot så gott som flatbottnade i aktern och ofta litet mindre utlagda bogar. Vi behöver fler bilder!
  4. Jag håller med. Uppenbarligen en ganska välformad öppen båt möjligen med fördäck som någon halvblind hobbysnickare har satt vindruta och sargar på. Träbåtsbyggande har i alla tider och med väldigt få undantag handlat om styckevis produktion eller små serier på högst några tiotal likadana båtar. Tycker den där ser engelsk ut i formen så man undrar ju om den i tiden kan ha varit skeppsbåt/jolle på något fartyg.
  5. Vad är det som är galet med gamla motorn? Lager brukar gå att byta. Kolborstar också. Om det riktigt kniper kan man till och med linda om brunna lindningar och byta ut kollektorn mot någon annan lämplig. Jag har gjort den operationen en gång på en 220 volts fräsmotor och det borde vara enklare på en motor som är byggd för 12 eller 24 volt.
  6. Jag skulle sälja dem och köpa en mindre. Personligen skulle jag leta efter en begagnad Bukh DV24 eller om jag vill ha extrakrafter en DV36. Slitstarka robusta motorer med cylinderfoder som gör dem lättrenoverade och förvånansvärt litet vibrationer. De verkar nästan omöjliga att slita ut om de är sötvattenkylda. Saltvattenkylda versioner rostar ibland sönder inifrån. -Om vi jämför så har min farbror den där 30 hästars Perkins motorn i en 29 fots deplacementsnipa som är aningen slankare i förhållande till längden om man jämför med din. Man kan väl gissa att effektbehovet ungefär motsvarar din båt. Den kommer upp i skrovhastigheten långt före full belastning. -En bekant hade en fyrcylindrig BMC diesel ur en Nuffield traktor i sin snipa som var någonstans mellan 28 och 30 fot och både bred och djup så jag gissar att effektbehovet var aningen större än din båt. Motorn var överdimensionerad för båten. Den motorn finns i olika versioner med olika effekt och det här var en av de svagare modellerna så jag gissar på 55 hästar. -Ibland ser man Wickström W2 motorer i snipor i 27-fotsklassen men de båtarna är i allmänhet slankare och mer lättdrivna än din. Jag har förstått att en W2 som väl ger ungefär 15 hästkrafter på bensin är i minsta laget men på 60-talet ansågs det tydligen räcka. Jag tycker det ser klent ut. -Min förra snipa på 22 fot nådde skrovhastigheten på strax över halvgas med en Bukh DV10 på 10 hästar. Den var proportionsvis litet slankare än din. -Min nuvarande snipa med liknande skrovform med 23 fot lång har haft en Volvo-Penta MB10 som väl gav 10 hästar på petroleum (fotogen). Det räckte gott åt en yrkesfiskare i många år och den nådde skrovhastigheten på strax över halvgas. Så fort jag hinner blir det motorbyte till Bukh DV10. Originalbåten som användes som gjutform vid bygget av den här båten hade en 8 hästars Bernard. Jag har förövrigt sett en gammal genomrutten drivnätsbåt från Skaftung det vill säga en ganska djup snipa på omkring 30 fot med 8 hästars Wickström motor. Det lär ha fungerat bra på sin tid och den lär någorlunda ha kommit upp i skrovhastigheten ännu på 60-talet och om jag minns rätt var motorn tillverkad omkring 1915. Riktigt hårt kan det alltså inte ha gått åt motorn om den hängde med i 50 år i yrkesbruk. Nu var det här ett extremt exempel som jag inte skulle ha som riktmärke i nutid men det visar ändå hur litet kraft som egentligen krävs när man börjar hårddra frågan. Även om det som antogs vara 8 hästkrafter år 1915 kanske skulle vara 10 eller rentav 12 hästkrafter enligt nutida DIN mätmetoder. Har du utrymme för en så stor propeller som dina jättemotorer kräver? Dessutom blir det väl att byta propelleraxel och hylsa till grövre grejor.
  7. Enligt en snabbsökning på nätet var originalmotorn en Perkins P4.107. En motor som brukar gå att få tag på billigt när någon skrotar en gammal Massey-Ferguson skördetröska. De finns i många gamla säcktröskor från 60-70-talen. Tyvärr har den motorn en svaghet i topplocket. Det är för tunt gjutgods mellan förkamrarna och kylkanalerna så topplocket brukar spricka där och så börjar de hosta och ryka vitt. I skördetröskor höll de i allmänhet bra men i båtar verkar belastningen bli större för där är inte topplockshaverier så alldeles ovanliga ens med sötvattenkylning. Min farbror har en sådan motor i sin motorbåt så därför vet jag allt det här. Jag har skaffat två "nya" motorer åt honom. En för 300 euro och en för 50 euro. Så han har att ta till om/när topplocket spricker Nåja...... till saken. Originalmotorn hade en effekt på ungefär 30 hästkrafter. Skrovet är tydligen ett deplacementskrov som inte ökar farten nämnvärt hur stor motor du än sätter dit. Det bara gräver ned aktern djupare när skrovhastigheten överskrids men fortare går det inte. Vad skall du då ha de där jättemotorerna till? Bogseringsarbeten? Jag skulle satsa på en motor i storleksklassen 25 till 30 hästar.
  8. Den boken gör träbåtsrenovering till någonting fenomenalt svårt och komplicerat. Trä är trä då som nu och är en bit dålig är det bara att byta ut den mot en ny likadan. Råvaran växer i skogen. Svårare än så behöver det sällan vara. Är båten klinkbyggd eller kravellbyggd? Sprickor på 5mm längs hela bordlängden sväller knappast igen ordentligt. Dessutom försvagar de skrovet. Antingen byter man bord eller så fräser man upp sprickan och passar in en ribba och limmar fast. Jag kan byta bord och det är väldigt arbetsdrygt men egentligen inte särskilt svårt. Jag har aldrig fräst upp och reparerat sprickor men jag har hört från mycket trovärdigt håll att det går om man kan konsten. Jag vet inte hur svår den konsten är. Är spanten som skall bytas sågade eller basade? Om de är sågade är det rakt eller krokvuxet virke?
  9. Är inte de Terhi Nordic 6020 byggd av ABS plast? En termoplast utan glasfiber i. Går inte att reparera med glasfiber och harts men det kanske finns någon annan metod?
  10. Jag vet att det finns folk som magnetiserar om tändmagneter. Du kanske skulle fråga på www.maskinisten.nu. Där hänger det en del trevliga typer av det slaget. Säger en som har lindat om ankaret på en brunnen elmotor men inte ännu magnetiserat någon magnet.
  11. Du har gjort en beundransvärd insats Mr-m och vi har alla goda skäl att lyfta på hatten för det men du har också haft tur. Att arbeta och investera förnuftigt och skaffa sig en vettig utbildning så som du har gjort och gör ökar sannolikheten för att lyckas men det ger inga garantier. Den sista biten handlar om att ha tur. Själv är jag i ungefär samma ålder (38 år) och har arbetat allt jag har kunnat sedan tonåren och skaffat mig en utbildning och snålat och investerat och gjort allting rätt enligt utomstående bedömare men jag har haft otur med omständigheter som inte kunde förutses och som låg helt utanför min kontroll inte bara en utan flera gånger och därför har mina ansträngningar nätt och jämt räckt till för att inte hamna på socialbidrag med åtföljande påtvingade försäljning av den lilla egendom jag har. Det är en insats som jag är stolt över för jag vet att om jag hade haft otur en eller två gånger mindre hade jag varit minst på din ekonomiska nivå i dag. Ingen vet om du är arbetslös i morgon eftermiddag. Ingen vet om ditt hus har ens halva marknadsvärdet kvar om ett år. Ingen vet om du faller av en byggställning i morgon och så fifflar arbetsgivaren med olycksfallsrapporten och plötsligt heter det att du har varit i en trafikolycka på fritiden och du kanske inte har råd att stämma det stora försäkringsbolaget till domstol och processa mot sjärnadvokater i 5 år samtidigt som du är sängpatient och har kronisk värk så du ser gröna smågubbar. Ingen vet. När man har haft en lång följd av tur som tillsammans med hårt arbete och förnuftiga val har gett framgång är det lätt att börja tro att framgången är given....... men det är just när man är på topp som det finns möjligheter att lägga undan för sämre tider som brukar komma förr eller senare. Jag har genom åren lärt mig att det finns många fler sätt att förverkliga drömmar än att ta stora lån och köpa det man tror man vill ha. Med några smärre justeringar i drömmen kan man sänka kostnaden till låt oss säga 30% och så letar man begagnade delar och tillverkar somliga delar själv och så plötsligt har man drömmen förverkligad för 10% av vad det skulle ha kostat att rusa iväg och köpa. Det brukar krävas en del hårt arbete och mycket tankemöda längs vägen men sådant är vi ju inte rädda för. Jag vet att många andra väljer att köpa båtar och snöskotrar och bilar och andra konsumtionsvaror för lånade pengar men det finns också människor som fullt medvetet väljer att riva asbest utan skydd och att köra bil utan säkerhetsbälte och att köra traktor på rutten våris utan att ens ha takluckan öppen. De gör det men vi behöver inte göra det.
  12. Då jag köpte "nya" motorbåten var det en black jack i den men eftersom man måste skruva loss rodret av hjärtstocken och axelflänsen av axeln varje år så man sedan kan dra ut axeln och smörja blackjacken så blir det en traditionell packbox den här gången om jag bara kan få tag på en som inte kostar en massa pengar. Du skrev att du bytte till en RMTA axeltätning Innebär det att din gamla packbox blev över? Är den till salu? Hur grov är axeln? Jag har redan en lämplig begagnad 25mm packbox men den är utsliten inuti efter många års snednötning då motorbädden hade satt sig i en annan båt. Alternativet är att svarva ur den och passa in en mässingsbussning.
  13. I gamla träskutor brukar det ju ligga en del sågspån och tveittar under garneringen. Sådant som har hamnat där vid olika reparationer genom åren. Det går ju att städa bort det mesta men en del lämnar alltid kvar...... och vi vet ju inte hur noggrant ägaren hade försökt städa i alla hålrum. Då vattnet steg flöt väl skiten loss och fastnade i pumparna. Lyfter man en träskuta med luftkuddar finns det väl en ganska stor risk att däcksbalkarna slits loss från balkvägarna. De hålls ju bara fast med en bult i var ända. Då lossnar hela däcket.
  14. Jag har ingen erfarenhet av norskekysta men en del erfarenhet av kvarken och sydligaste hörnet av Bottenviken. Rest allmänt har vi sällan någon hög sjögång här och när det blir råskväder är det oftast korta avstånd när man vill söka skydd. Inget tidvatten och inga strömmar att bry sig om. Den stora risken är inte vattnet utan det som är under vattnet. Eftersom vattnet är grunt och fullt av stenrevlar kors och tvärs blir vågorna ofta extremt korta och branta även om de inte är stora. På många platser går vågorna i kors styrda av grynnor och stenryggar på bottnen. Framför allt måste man veta exakt var man är om man inte skall gå på grund på någon sten. Sjökorten är opålitliga och kusten låg med få tydliga landmärken så det gäller att hänga med i navigationen och veta var de outmärka grynnorna är. Har man stengrynnorna och navigationen under kontroll och en båt som tål branta vågor och inget hembränt i kroppen då är riskerna minimala.
  15. Jag föredrar att göra allt för att hålla mig osmittad. Ingen vet hur länge immuniteten håller och med tanke på risken att få evig immunitet på tjälfritt djup i österbottnisk lera så är det verkligen inte värt att ta några risker i det här skedet.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy