heimlaga

Om delar finns att tillgå borde du ju ha ett bra läge att helrenovera trotjänaren nästa vinter så har du en bra motor i många år framåt. Du kan ju den redan. Man kan ju misstänka att lagren behöver bytas och kanske vevaxeln behöver slipas efter att ha gått med dålig olja.

P.S. Jag är ingen riktig båtbyggare man jag brukar reparera träbåtar åt folk vid sidan av timmermansarbetet.

Om båten är torr skall du impregnera med kalpressad rå linolja. Den tränger in i träet och fyller porerna och gör det gamla torra träet mindre skört samtidigt som den hindrar vatten från att tränga in och orsaka röta. Gamla båtar som har stått länge på land brukar drabbas illa av röta efter några år om man tar dem i bruk utan att impregnera först. Det gamla träet har förlorat mycket av sitt naturliga rötskydd när det har torkat ut i åratal. Kallpressad rå linolja har små molekyler och behöver ingen förtunning. Du kan strunta i balsamterpentin. Däremot så lönar det sig att blanda i någonting lätt giftigt för att ta död på eventuella små början till rötangrepp. Jag brukar hälla 1-2 dl Valtti grundolja i en liters burk och sedan fylla burken med rå kallpressad linolja och blanda om. Den blandningen använder man både över och under vattenlinjen för att dränka in allt gammalt torrt trä och för den delen allt nytt trä också. När träet inte suger in mer impregnering kan man torka bort överskottet med en trasa dränkt i mineralterpentin. När oljan har torkat någorlunda på ytan (det tar några veckor) har du ett bra underlag för fernissa eller bottenfärg på utsidan. På insidan skall det inte vara någon tät yta så där är det kokt linolja och balsamterpentin som gäller. Jag som bara har hållit på med enklare klinkbyggda båtar vill gärna blanda tjära och kokt linolja och balsamterpentin och stryka på det invändigt på sådana ställen där det inte gör någonting om det färgar av sig. I synnerhet i botten invändigt under durkarna. Tjäran och linoljefernissan rinner in i nåten och färskar upp och tätar det gamla drevet. Utvändigt rinner det ful svart tjärblandning utanpå bottenfärgen men det bryr jag mig inte om. Ingen båt blir tät av den kuren men betydligt tätare blir den och dessutom skyddar all tjära och linolja spikarna litet så de inte rostar så snabbt.

40 år är bara yngre medelålder för en bra inombordmotor. Såna där enkla dieslar går att reparera nästan i det oändliga om det finns reservdelar att tillgå. När de blir tillräckligt nötta byter man kolv och cylinderfoder och lager och kanske för vevaxeln på omslipning och så kör man i 40 år till. Jag gjorde en sådan renovering på min 52 år gamla traktor i vintras och det var inte alls så svårt som jag trodde. I förrgår lyfte vi in en ungefär 70 år gammal motor som vi nyinstallerar på nygjord motorbädd åt en kund. Bara för att sätta saken i perspektiv.

Gran och fur och ek har alla mycket större fuktrörelser än mahogny. Gran och furu står sig mycket sämre mot röta än mahogny. Det är fullständigt omöjligt att få något av våra inhemska träslag att se ut som mahogny ens på avstånd. Det blir en ful reparation. Fördelen med våra inhemska träslag är att de går att få för rimliga pengar och att de sällan fryser sönder. Därför brukar folk reparera bordläggningen på billigare båtar med sådant virke under vattenlinjen där det inte syns. Under vattenlinjen är det frost och inte röta som förstör mahognybåtar i vårt klimat så därför blir ett i alla andra avseenden betydligt sämre material likväl hållbarare. Mitt förslag var bara ett förslag inte en rekommendation. Jag tror tyvärr att mahognyvirket för att reparera trådstartarens båt skulle slå botten ur hela projektet ekonomiskt och då försökte jag föreslå en någotsånär fungerande lågbudgetlösning för att rädda båten. Man kan ju förståss fråga vad mahognyvirke skulle kosta: https://www.wernerab.se/mahogny/

Träet är fullständigt söndertrasat i nitraden. Det där är ingen vanlig torkspricka. Antingen är träet sönderfruset så som jag beskrev eller så har det fått sig en riktig smäll och blivit krossat. Hur som helst så måste bordet bytas på den längden där det är fördärvat. Det ser ut att handa om två bord. Bäst blir det m man snedlaskar i ändorna och limmar snedlaskarna med antingen Aerodux 185 eller Epoxy men ofta går det inte att komma åt att snedlaska så då blir det en kloss bakom skarvet på insidan. Eftersom det är två bord ovanför varandra som är dåliga så kommer man åt att snedlaska åtminstone det ena. Det innebär att man kan strunta litet halvt i reglerna om hur mycket skarven måste förskjutas. Mahogny är som sagt frostkänsligt så jag föreslår antingen gran eller furu till de nya borden under vattenlinjen. Billigare och hållbarare. Mellan borden lägger man bommullsvadd och kokt linolja. Om nästan hela bordet är dåligt så byter man hela längden. Annars byter man den dåliga biten och litet till.

Man har ju hört talas om "dödvatten" som skutorna förr kunde råka ut för på platser där salt och sött vatten möts............................. fast det låter mer sannolikt med fiskredskap på drift eller en ryss.

Jag har ingen erfarenhet av det så jag vill inte uttala mig.

Jag är ingen expert men jag har själv ägt en träbåt och numera extraknäcker jag med att reparera träbåtar åt folk som bisyssla till timmermansarbetet och snickrandet. Nu när båten har stått länge på land och torkat ut har du ditt livs chans att impregnera den. När båten står torrt länge avdunstar diverse ämnen ur träet och det börjar suga upp vatten på ett vis som nytt trä inte gör. För att träets naturliga impregnering har avdunstat. Därför brukar rötan komma på några år när folk tar gamla träbåtar i bruk utan att impregnera dem först. Dessutom gör impregneringen att träet blir mindre skört och så fyller det upp drevet mellan borden så båten blir tätare. Om man börjar med att sjösätta båten eller låta det regna i den så tar det minst ett år att försiktigt torka upp den så den skall gå att impregnera. Man dränker träet tills det inte suger i sig mer. Stryker på gång på gång. På en båt i den där storleken skulle jag gissa att det går åt minst 5 liter impregnering. Man stryker på flödigt och det rinner överallt så man får torka av utsidan med en trasa fuktad med mineralterpentin när man har impregnerat färdigt. Mitt recept på impregnering 1-2 dl Valtti Grundolja blandat med 8-9 dl rå kallpressad linolja. Det skall vara kallpressad rå linolja för den har små molekyler och tränger in djupt i träet. Linoljan fyler porerna i träet så inget vatten kan komma in. Tillsatsen av Valtti grundolja är till för att ta livet av eventuella rötsvampar och minska mögelpåväxten. Rå linolja är nämligen en favoriträtt för svartmögel. Som inte skadar träet rent tekniskt men det blir så skitigt. Min erfarenhet är att lack och målfärg på insidan förvandlar en fin båt till spisved på några år. Träet behöver andas inåt. På en båt som jag renoverade hade en tidigare ägare strukit av lackpenseln på alla sidor av en tvärbalk under en bänk. Den var genomrutten och rötan hade spritt sig så jag fck byta en halv vrang och en meters bit av ett bord. Man kan använda kokt linolja (linoljefernissa) blandad med lika del pinenterpentin för att få litet yta på oljan på insidan. I botten under durkarna där det får vara klibbigt brukar jag blanda hälften tjära och en fjärdedel varav kokt linolja och pinenterpentin. Det finns också andra sätt: Farfar blandade tjära och motorfotogen och strök i båtbottnen men det klibbade och stank någonting oerhört. Morfar blandade tjära och 96procentg smuggelsprit men det fungerar dåligt på en väl impregnerad båt. Såna där fintfolksbåtar som din brukar oftast vara målade med hemblandad blymönja på insidan i bottnen och det fungerar bra det ockra eftersom blymönja låter träet andas. Tyvärr är blymönja giftigt och miljöfarligt och förbjudet i hela EU så pulvret att blanda av finns bara att få tag på som smuggelgods. Jag föredrar min tjärblandning av miljöskäl. Sedan gäller det att ta upp båten i tid på hösten så den får torka före frosten och se till att det inte kommer in vatten i den under vintern. I höstas hade jag in en fin mahognybåt som ägaren klagade på att inte höll tätt efter att den hade fått vatten i sig en vinter. Själv anade jag att någonting var riktigt fel för hela bottnen sviktade. Då jag hade skrapat bort de tjocka lagren bitumenkitt som ägaren hade försökt täta bottnen med så började borden fallasönder och lossna ur akterspegeln. Själva kölen var mjuk och formade sig efter underlaget. Hela bottnen med köl och allt hade behövt bytas men den slutade med att ägaren gav upp och jag fick en slant för undersökningen och så hämtade han båten. Genom att mahogny växer i länder där det aldrig är minusgrader behöver inte träet tåla att frysa och det fryser sönder och blir bara till tveittar. Gran och furu och ek tål frost på ett helt annat vis. Lycka till och ta väl vara på din fina båt!

Att borra ut slitna torra cylinderfoder och pressa in nya är fullständigt normalt underhåll på en motor. Många gamla Perkins traktormotorer är redan inne på sin tredje eller rentav fjärde omgång torra cylinderfoder. Såvida det finns nya cylinderfoder att tillgå. Man plockar sönder motorn så bara blocket är kvar och så för man det till en motorverkstad som gör arbetet. Bäst blir det om de nya fodren har litet undermått på borrningen så verkstaden kan borra dem till rätt mått efter att man har pressat in dem. De vill nämligen ibland bli litet ovala eller koniska när man pressar in dem. En del motorer utan cylinderfoder har så tjockt gods i blocket att det går att borra upp dem och pressa in något lämpligt torrt cylinderfoder varefter originalkolvar passar. Typiska sådana motorer finns i Ford 1000 seriens traktorer och i David Brown 850. Ford Trader lastbilsmotorer från 60-70-talet brukar man också renovera på det viset. Gamla enkla båtmotorer som Wickström och Olympia och Albin brukar också tåla den operationen. Säkert finns det många fler och en kunnig mekaniker vet vilka motorer som tål det.

Du skriver att "motorn har skurit tidigare". I hurudant skick är kolvarna och kolvringarna och cylindrarna? Jag vet ingenting om utombordare men jag vet att bil- och traktormotorer kan börja bete sig på de mest märkliga vis om de har värmeskurit och sedan har någon slarvmekaniker bråkat loss kolvarna med våld utan att åtgärda skadorna. På en bilmotor har jag varit med om att den började koka direkt när man drog på gasen. Det var topplockspackningen som läckte för att topplocket hade dragit sig efter att motorn överhettade när kylvattnet läckte ut på vägen. Med planat topplock och ny packning var problemet löst.

Av någon orsak hade jag en mental bild av en annan konstruktion. Säkert från någon annan modell.

Ta det litet lugnt och försök först ta reda på mer. Jag vet bara vad jag har sett inte vad som behövs.

Roder på snipor brukar väl gå till 40-45 grader eller däromkring. Om de behöver gå så långt är en annan fråga. Det vet jag inte.

Jag brukar också ha för vana att hålla saker så enkla som möjligt men jag har varit med om väldigt mycket elektriska haverier på både bilar och båtar och traktorer fastän jag är yngre än du och fastän ja troligen håller mig med betydligt enklare teknik. Det räcker med att det finns en generator och ett batteri och en startmotor och några kablar och ett strömlås för att det skall bli återkommande haverier när jag är inblandad. Inte ens magnettändningen på en enkel bensinmotor kan man lita på enligt min erfarenhet. Det blir självdestruktion förr eller senare. Man kan inte göra så mycket annat än att anpassa sig. Därav kommer min princip att båtmotorer skall gå att starta utan elektricitet.