Jump to content
Thursday 25 July 2024

heimlaga

Medlemmar
  • Content Count

    307
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    3

Everything posted by heimlaga

  1. Företaget Suomi-Soffa som ständigt hade "slutförsäljning" i flera år också i nygrundade butiker blev så många gånger anmälda att myndigheterna till slut reagerade och tvingade dem att lägga ner verksamheten. Tydligen är man lagligen tvungen att lägga ner efter slutförsäljning i Finland. Ägarna protesterade givetvis högljutt men enligt myndigheterna var det klart fall. Efter slutförsäljning följer nedläggning.
  2. Wyrth har en kallgalvaniseringsfärg som heter Zink 300. Den har jag använt med mycket gott resultat för att bättra på smärre rostfläckar på en varmförzinkad släpkärra. Jag slipade först bort rosten med stålborsttrissa på vinkelslipmaskinen. Fälgarna ser så bra ut så dem skulle jag lämna in på sandblästring och målning i stället för att köpa nya. Billiga 13tums fälgar som säljs för kärror är vanligen så uselt målade att man borde börja med att sandblästra och måla dem direkt när de är nya. Sedan kan du sätta på nya däck. Eller begagnade om du hittar. Här i trakten är det alldeles normalt att lämna in sina plåtfälgar på blästring och ommålning.
  3. Faderullan har en bra lösning tycker jag
  4. Varför gick det då men inte nu? Jag anar samma fenomen som med stora skor. Det finns ingen skohandlare i den här delen av Finland som har storlekarna 47 och 48 i lager. Ytterst få som överhuvudtaget vill beställa hem fastän det ju är köparen sm tar risken om de inte passar. De bara säger att man måste nöja sig med nummer 45 som är det största i sortimentet. Även när man rent fysiskt inte kan pressa ner fötterna i dem. Samtidigt finns det ganska många karlar med fötter i den storleken och när någon handlare någon gång tar in sådana skor säljer de slut på några timmar när ryktet går och alla storfotade karlar inom 100 kilometers radie kommer och vill köpa. Min hypotes är att sortimenten i dag bestäms av partihandlare som bestämmer vad som skall säljas helt oberoende av vad som går att sälja. De gör sina beslut utgående från vilka varor som går enkelt att köpa in i färdigt hopplockade sortiment till ett lågt pris. Helt utan hänsyn till vad kunderna vill köpa. Själva affären är ändå ett franschiseföretag så det är franshisetagaren som tar den ekonomiska smällen både av uteblivna köp och osäljbara varor. Medan kedjan vinner på att köpa in ett färdigt ihopplockat sortiment som kan dumpas över på franschisetagaren.
  5. Fast nu har det ju gått så långt att en betydande del av varorna inte finns att köpa varken hos den stora handelskedjan eller på nätet eftersom alla dessa ständigt krymper sina sortiment. I stället blir det styckevis specialtillverkning och hundratals timmar som går åt till att leta efter material på de mest udda vägar. Då är det faktiskt betydligt billigare att betala några kronor mer ät en gammaldags handlare. Förutsatt att man räknar att tid har ett värde.
  6. Allvar. Lägg till polyesterharts, gelcoat, glasfibermatta, och relingslist av gummi, och vattenfast plywood, och reservdelar till båtmotorer och kompasser och bomullsduk för däck och plexiglas och kapellduk. De föll bort av misstag från min lista över vad båttillbehörsbutikerna inte vill sälja. Sedan funderar du på vad som är kvar och som behövs till en båt och som inte växer i skogen så finns i stort sett bara flytvästar, bottenproppar, och båtmotorer och zinkanoder och bottenfärg och länspumpar kvar på listan. Båtmotorer anses vara för dyra att ha i lager så kvar i sortimentet blir flytvästar, bottenproppar och zinkanoder och bottenfärg och länspumpar. Det är inte mycket att driva affär på. Sortimentet skulle rymmas på en liten hylla hemma i ägarens garage. Därutöver fyller de upp med krimskrams som inte har någonting med båtar att göra. Saken är den att så gott som allt som gäller båtar är sällanköpsvaror som du kallar det. För 20-30 år sedan hade båttillbehörsaffärerna säkert 10 gånger mer varor i lager än nu. Varor som inte fanns i lager beställdes hem från importören eller direkt från tillverkaren. Man frågade av handlaren som gick och rotade i sina pärmar tills han hittade rätt telefonnummer och så bara beställde han hem. Varor fanns att tillgå. Varför kunde Petsmo Andelshandel med ett kundunderlag på cirka 500 personer bland dem två deltidsbåtbyggare och mindre än 100 båtägare lagerhålla sådana båttillbehör som i dag inte finns att köpa i hela Finland och med ett par veckors varsel beställa hem sådant som är svårt att få tag på i Europa och världen?
  7. Mitt stora problem med tillbehörsbutikerna är att de har gott om krimskrams och dekorationer medan det kan vara nästan omöjligt att få tag på basvaror för båtbyggande och båtunderhåll. -Flat varmförzinkad båtspik. Finns inte överhuvudtaget att köpa för pengar någonstans -Varmförzinkad klippspik. Mycket svår att hitta ens på nätet annat än som restlager i udda storlekar som säljs styckevis för heminredning. -Bumullsvadd i remsor att lägga mellan borden. Finns inte att köpa för pengar. Man får köpa vadd för annat ändamål i små hushållsförpackningar och riva till remsor. -Bronsskruv. Måste beställas från Tyskland. -Kopparnit. Går lyckligtvis att beställa från Kuopion Veneveistäjät. Annars skulle det bli Tysklandsbeställning där också. -Mässingspropeller. De flesta verkar inte veta vad det är men det finns en som kan beställa hem för ett hutlöst pris. De övriga bara frågar efter märke och årsmodell på utombordaren och börjar babbla om ombyggnad till utombordare när man säger att det är rak axel. -Syrafast propelleraxel i metervara. De vet inte vad det är men går att beställa genom en bekants metallbearbetningsföretag. -Packbox. De vet inte vad det är. -Talgband. De vet inte vad det är. -Ettans tätmedel. Slutsålt överallt och nästa parti kommer kanske nästa år eller året efter. Lyckligtvis går det att koka eget av tjära och bivax. -Babbits till hylslager. De vet inte vad det är. Går att beställa från Danmark men säljs inte till privatpersoner. Lyckligtvis hittade jag 45 kilo babbitstackor på skroten. -Syrafast köljärn i metervara och annat syrafast material. Enda sättet att få tag på det är genom bekanta i något företag i metallbranschen som kan lägga till det på någon materialbeställning som de gör. Om man inte hittar någonting på skroten. -Block och vantskruvar och andra riggtillbehör. Finns något enstaka block kvar osålt men annars slutsålt för åratal sedan och ingen vill beställa mer. -Linor i metervara. Ofta slutsålt halva året. -Åror av fungerande kvalitet. Finns inte. Bara krokiga klena men likväl klumpiga leksaksåror som inte går att ro med. -Resorsinol-fenol-lim. De vet inte vad det är. Importören säljer bara i 20-litersdunk till limträindustrin. Seibert Aero i Tyskland säljer Aerodux 185 i litersburk men frakten blir dyr. -Skeppsbeck. De vet inte vad det är. Man får koka sitt eget av tjära. -Tjära. De vet inte vad det är men det säljs i målfärgsaffärer. -Det samma gäller linolja både kokt och rå. Vad i helvete är det för fel på de där pellejönsarna?
  8. Ett mycket stort plus. En sötvattenkyld diesel av litet tyngre modell är i stort sett evig. Den går att motorrenovera när den blir sliten och efter det motsvarar den en ny motor. Det som knäcker dem brukar vara när alla reservdelar i världen är slut.
  9. Just gällande det här med att lägga till så har jag en intressant erfarenhet. Jag har egentligen aldrig kört vanlig snurrebåt eller modern motorbåt. Bara min 13 fots plastroddbåt med 3 hästars snurra. Däremot jag jag litet barndomserfarenheter av segelbåt och så har jag haft en gammal träsnipa med inombordsmotor och rak axel. Med påföljden att jag har lärt mig att en båt måste ha styrfart för att gå att styra eller manövrera på något vis. Då håller man ganska bra fart in mot bryggan och slår i växeln när man skall styra så man får en vattenström kring rodret och så slår man i backen vid rätt tidpunkt och gasar litet så båten stannar. När jag en gång skulle köra in grannens nya fina snurrebåt till bryggan höll jag på att strömma livet ur honom. Jag körde ju som jag var van. Han hade aldrig kört med rak axel och roder så han trodde uppenbart att jag var galen och tänkte fördärva båten hans då jag höll normal fart in mot bryggan. Tilläggningen gick utan skador men jag fick nog också en smärre chock då jag upptäckte att båten inte alls styrde som en båt brukar göra. Den svängde ju på stället som en värre dörrklinka och inget roder hade den. For inte alls dit jag ville och nästan med sidan före. Slutsatsen är: Ta det lugnt och sakligt oh lär dig hur din båt rör sig i vattnet. Vi är alla nybörjare någon gång. Om inte annat så då man hamnar i en främmande båt märker man hur litet man egentligen kan.
  10. Att sätta ett barn att ro en båt med bred och djup gavel är ett effektivt sätt att få dem att hata att ro och stanna på land med surfplattan i fortsättningen. Ju mera snipformat undervattensskrovet är destu bättre roddbåt. Faderullans båt är så gott som idealisk tycker jag. Jag har sett den i verkligheten och önskar att jag skulle ha tid att malla av den och bygga en likadan ät mig själv. Båten som jag lärde mig i från 12 eller 13 års ålder och framåt var väldigt initialrank men den var lätt att ro och en bra sjöbåt och ganska slutstyv. Den var bra att lära sig i. Den hänger förresten med än i dag. Ungefär 30 år senare. GB410 hette modellen. Nackdelen med den är att kölen är för kort och för mycket uppböjd i aktern så den håller kursen dåligt. Oj vad jag har svurit över den detaljen genom åren. En gång var jag i rena ilskan på väg till skogs för att hugga virke till en ny båt med bättre bottenform innan jag besinnade mig och insåg att jag inte hade tid med ett båtbygge.
  11. Finland har sedan många år "brännolja" det vill säga rödfärgad diesel med skatterabatt. Ungefär 50 cent billigare per liter. Reserverad för jordbruk, skogsbruk, entreprenadmaskiner och om jag minns rätt också yrkesfiskare. I framtiden tror jag att de flesta länderna kommer att tvingas välja. Antingen fortsätta med samma pris på allt bränsle och acceptera att folk svälter ihjäl i tiotusental varje vinter eller dör i undernäringssjukdomar och att barnen som växer upp blir nödväxta och arbetsoföra. Eller pressa ner allmänna konsumtionen med höga bränsleskatter och ge skatterabatt åt jordbruk och skogsbruk och yrkesfiskare, eller sänka och småningom slopa alla bränsleskatter och sedan gå över till att subventionera bränslet med skattepengar för att kunna skjuta upp problemet tills efter nästa val och efter nästa val och efter nästa medan statsskulden ökar och utrikeshandelsbalansen blir negativ.
  12. Säkert kommer bränslet att finnas men det blir dyrt. I slutändan blir det en politisk fråga om vi prioriterar de rikas nöjen eller den nationella matförsörjningen. Redan nu är bränslepriserna på smärtgränsen för bönderna. Bränsle och gödning äter upp allt betalt de får. Det börjar gå rykten om konkurser. Mat måste vi ha för annars dör vi. 0,8 liter sjömilen är en hög förbrukning. Då jag puttrade omkring i 5,5 knops fart med den gamla 21 fots träsnipan räknade jag med ungefär 7 liter diesel på 30 sjömil. Det blir väl kring 0.25 liter sjömilen. Jag tror att framtidens motorbåtar behöver klara sig under 0,4 liter sjömilen och då går det inte att ha ett planande skrov som drar upp svall och virvlar kring den breda gaveln och inte heller en stor motor.
  13. Jag är rakaxelfantast så fort motoreffekten är över 10 hästkrafter. Kräver definitivt mer träning i början för att lära sig finmanövrering men efter en eller två somrar när man har kommit så långt att man kan konsten så kan man inte tänka sig någonting annat. Det mesta som går sönder gör det vid fel tillfälle så därför skall man ha konstruktioner som sällan går sönder. De två stora fördelarna är att alla delar är enkla att renovera och att man kan skydda propellern mot grundstötning med ett ordentligt fiskjärn. Den som påstår att han aldrig kör på grund är antingen en lögnare eller en torrseglare. Sådär stora båtar kan jag annars ingenting om. Det är helt normalt att borra in torra eftermarknadsfoder i traktormotorer utan foder. Då talar jag om Ford 3000,4000 och 5000 och Valmet 1102 och David Brown 850. Det är också vanligt på gamla båtmotorer till exempel Wicksröm och Olympia och liknande som man inte längre kan köpa överdimensionskolvar till. Till många motorer finns det överdimensionskolvar i två dimensioner att köpa så man kan borra de utslitna cylindrarna och sätta in en grövre kolv två gånger innan man måste sätta in foder. Inga konstigheter där. Normal rutinreparation. Fast det myckna arborrandet blir dyrt och kräver extremt kunnigt folk som gör det. Om du har möjlighet tycker jag du skall satsa på en motor med utbytbara cylinderfoder. Lägger du sådär oerhörda pengar i en båt så skulle det vara att snåla på fel ställe att inte ha cylinderfoder i motorn. Targa är bra båtar. Jag bor 50 km från fabriken på Brinkbacken i Yttermalax och jag har bekanta som har arbetat där. Där är det hög teknisk kvalitet som gäller. Ingen gyckel. Rekommenderas.... om du har råd......
  14. Jag tror det samma som PeterK Däremot ser jag en annan faktor som spökar och det är bränslepriserna. Jag tror inte bränslet någonsin kommer ner till de gamla priserna igen. Den kvarvarande oljan blir allt svårare att utvinna och jag tror inte krigsrisken minskar de närmaste åren heller såvida det inte blir demokratisk revolution i både Ryssland och Kina. Köpkraften minskar och konsumtionsfesten verkar vara slut även om vissa desperat försöker hålla feststämningen vid liv. Redan nu talas det om ägare till stora motorbåtar som inte lossade förtöjningarna på hela förra sommaren för att det var för dyrt att köra. Sannolikt blir det fler som får dra ner på nöjeskörandet i sommar. Då kommer problemet att nästan alla motorbåtar på marknaden är konstruerade för stora motorer. Samtidigt som folk har en mental bild av att det är så det måste vara. Risken är stor att folk slutar vara på sjön när de inte kan fortsätta som förr. Samtidigt som mångas ekonomi belastas av redan köpta båtar som är för dyra att köpa med. De tekniska revolutionernas dilemma.
  15. Jag vet inte. Fast vi uttalar bloåk med tjockt L så det är fullt möjligt.
  16. Börjar de granska en riktigt noga så ser man väl ganska spänd och bekymrad ut då man försöker antingen räkna ut hur man skall få dem att inse att man är oskyldig, eller räkna ut hur man skall göra så tullarna inte hittar smuggelpotatisen och smuggelsnuset. Därför måste ju passfotot se skrämt och bekymrat ut. Annars stämmer det inte med personen.
  17. Går det att få fram genom någon verkstadshandbok? Annars gäller det väl att hitta någon likadan motor och mäta diameter och stigning.
  18. Ett bra byggt glasfiberskrov är ni närapå evigt om det inte blir lämnat med vatten i så isen spränger det. En 20 år gammal båt är närapå ny i min värld. Visst får de skador med åren men det mesta går relativt enkelt att reparera med glasfibermatta och polyesterharts och topcoat. Det egentliga problemet är båtar med inplastade förstärkningar av trä. Det kommer in fukt och så ruttnar träet och blir nästan till jord och så frostsprängs plasten runtom. Fast det går ju att kapa upp och sätta in divinycell och plasta in på nytt en det är mycket arbete Utombordsmotorer är en annan historia. De är egentligen inte byggda för att vara i närheten av vatten i någon form. Svårt är det att reparera dem för de är så lätta och kompakta. Jag som är van med tungt byggda inombordmotorer tycker ju att en båtmotor borde räknas som ny de första 40 åren och medelålders i 40 år till efter det men tyvärr är det inte så med utombordare. Många lyckas hålla liv i dem i 40-50-60 år men det är alltid en risktagning att köpa en motor man inte känner till för om det blir något fel är det inte alldeles enkelt att locka sönder och reparera.
  19. Ja men ordet betyder också slamra eller bullra. Då en båt blåkar riktigt besvärligt så blir det ju ganska hårda smällar. Svårt att veta vilken väg språket har gått.
  20. De jag har sett har varit mycket välbyggda. De skulle tåla väder och vind i många år och sedan vara färdiga att användas direkt. Mitt högsvenska ordförråd tåg slut så jag tog till min hembys dialekt och skrev som vi uttalar det. En båt som har buken långt utdragen mot fören blåkar då den slår i de korta branta vågorna som vi har här. En båt där de första borden är mindre utlagda så bottnen blir skarpare medan bogarna sväller ut högre upp landar mjukt. Han blåkar int naa.
  21. Livbåtar har vanligen stor och bred buk så de skall bära mycket. Första borden är extremt vridna vid stammarna så buken skall bli så lång som möjligt. Därför vill de "bloåk" ganska illa i motsjö och så rullar de ju. Man borde ha mycket last i dem om de skall röra sig som en båt i vatten. Många gamla livbåtar var byggda efter engelsk modell och engelsmännen har i allmänhet aldrig riktigt lärt sig att forma en båt på frihand. De bara kröker borden över mallarna och så blir det som det blir. Därför är engelskinspirerade båtar vanligen dåligt utlagda i bogarna. Ännu då jag gick i yrkesskolan de sista åren på 90-talet kunde man se någon före detta livbåt vid båtbryggormna i Vasa och i Jakobstad. Någon hade rentav plastskrov. Någon hade nitat järnskrov. Någon var av trä. Det är några år sedan jag har sett någon.
  22. De använde en sorts mjuk epoxy då. Den visade sig senare vara mindre bra. Numera verkar de använda litet olika material men för traditionella båtar rekommenderar de Ettans tätmedel eller motsvarande. Eftersom Ettan har problem med leveranserna kokade jag idag ihop en egen sats som jag använde kring hylsan i en annan båt. Enligt recept från Jakobstads Båtvarv. Lika viktdelar tjära och bivax som jag långsamt kokade ihop i vattenbad. Ju längre det stod på värme destu tjockare blir konsistensen när det har kallnat så jag hällde en skvätt på en kall järnbit och lät det stelna för att se konsistensen. När det blev bra hällde jag dit det hett i hålet. Jag hade värmt hylsröret litet med varmluftspistol så tätmedlet skulle rinna ner ordentligt och tätat med bomull under yttre flänsen.
  23. Vad än den tekniska lösningen blir så får vi räkna med att bränslet blir betydligt dyrare samtidigt som den allmänna köpkraften sjunker när dyra transporter tvingar en att antingen betala höga priser för importvaror eller tillverka varor lokalt till högre kostnad än kineserna gör. Därför skulle jag i dagens läge aldrig ens tänka tanken att lägga pengar i en båt som med nutida motorteknik förbrukar mer än någon eller några deciliter per sjömil. Framtidens motorbåtar blir sannolikt långsmala deplacementsnipor med hjälpsegel och motorer i storleksklassen mellan 2 och 10 hästkrafter. Vad sorts motorer som hamnar i dem vågar jag inte gissa. Det kan bli allt från kultändare som körs på svartlut till biogasdrivna kolvmotorer eller gengas eller vätgasbränseceller eller elmotorer. Ingen vet vad det blir.
  24. Den kallpressade råa linoljan har extremt små molekyler och sugs djupt in i träet när man lägger på lager på lager vått i vått. Kontrollera noga att det är kallpressad rå linolja du köper och ingenting annat. I bästa fall blir träet så gott som genomimpregnerat rätt igenom hela tjockleken. Då hindrar man vatten från att tränga in helt enkelt genom att fylla porerna som vattnet skulle tränga in i. Man skall inte klotta rå linolja utanpå andra ytbehandlingar för då blir det bara klibbigt i 5 år framåt eftersom oljan inte sugs in. Varmpressad rå linolja är billigare men den har större molekyler och sugs inte in på samma vis så det blir många toma porer i träet och klibbigt på ytan. På grund av den kallpressade råa linoljans små molekyler torkar den långsamt. I fjol gjorde jag den där operationen på en båt åt en kund. I början på juni var båten så torr jag vågade låta den bli utan att den sprack. Sedan höll jag på en vecka och penslade på mer linolja vått i vått varje dag varefter det sögs in. Sedan skulle det torka och i början på juli var oljan så torr att jag kunde ytbehandla med kokt linolja (linoljefernissa) blandad med lika del terpentin och litet tjära.
  25. Det är förövrigt någonting med motorinstallationen som du borde reda ut tycker jag. Är det verkligen vettigt att ha motorn stående på gummikuddar samtidigt som propellerhylsan är stel? Kan den flexibla axelkopplingen verkligen ta upp de rörelserna utan att böja och bryta på axeln?
×
×
  • Create New...