fjollberg

Det måste nog sättas lite i relation till hur många det är ute, hur stor chans de har att överleva om de hamnar i plurret osv, för att säga så mycket.

Som siffrorna sitter arrangerade på (de flesta) telefoner sitter siffrorna 2, 5 och 8 i den mittersta kolumnen, nerifrån alltså 852.

Fast nu var det ju pulverform, så du får nog plocka fram vågen istället för att mäta i dl, alternativt lösa hela burken på 1kg i 10l vatten. Senast ändrad av fjollberg | 15 maj 2008 | 09:37

Examensarbeten på de vanliga universiteten är ju offentlig handling. Jag vet inte riktigt hur det är med Chalmers på den punkten som numera är en stiftelse, men de hjälper säkert till. Här är avdelningens hemsida. De har en sida med examensarbeten, men jag får inte upp något innehåll på den sidan. http://www.chalmers.se/chem/SV/amnesomraden/kemisk-miljovetenskap En annan rapport med liknande tema som jag har väntat på och kan vara intressant i sammanhanget är den här, jag har dock inte läst igenom den själv ännu: http://www3.ivl.se/rapporter/pdf/B1770.pdf

Kan vara lite lurigt att få till rätt passform på dubbelkrökta ytor, men annars kan jag inte se något problem. Och det är ju som sagt lätt att göra ogjort om det skulle vara så.

Det är nog samma förgasarmotor. Jag har inte sett direktinsprutade under 40hk.

Äger ingen bil utan promenerar tio minuter ner till min lilla segelbåt. Mest för att jag inte behöver någon med den tillvaro jag har idag.

Ja, jag tycker att det är rimligt att man har någon form av krav för båtar som är stora och/eller kan göra hög fart. Jag tycker också att det är rimligt att man inte har motsvarande krav för mindre båtar, analogt med andra fordon på land. Då måste man dra gränsen mellan dem någonstans. Det blir naturligtvis en lite lustig effekt precis vid gränsen som du skriver, men sånt är livet, det finns massor av sådana gränsdragningar, t.ex mellan olika fordon på land. Folk utan broförbindelse är också en övergångsregel som diskuteras. Grundtanken är att det är fånigt att kräva formell behörighet av folk som har levt med båtar länge. Som tanke förstår jag den. Och det är inga kolossala mängder folk det handlar om. Återigen, är det någon som vet vilka övergångsregler som gällde för vanliga körkort en gång i tiden? Man måste ha ställts inför samma problem då. Förmodligen även i samband med att man har infört olika fordonsklasser. Diskutera gärna grundfrågan, om det alls ska finnas ett båtkörkort, man kan ha olika åsikter om det. Man kan också diskutera om de olika övergångsreglerna är bra eller dåliga. Men det är två olika saker. Att hämta argument emot att båtkörkortet ska finnas genom att skjuta in sig på övergångsreglerna är bara fånigt. Någon form av övergång måste det bli, och den kan aldrig bli helt stringent.

Man får tycka vad man vill om båtkörkortet, men som ledare betraktat var det en otroligt kass historia där man som retoriskt grepp blandar in diverse andra frågor för att få den rätta grunden. Det är ju anmärkningsvärt att man efter allt detta bludder inte lyckas få fler att rösta nej på webbenkäten. Återigen, den där 55årshistorien är en övergångsregel, inte ett generellt undantag som gäller framöver. Jag tycker iofs att det är lite väl grovhugget och otroligt tacksamt att skjuta in sig på när man debatterar båtkörkortet, så jag ser gärna att man plockar bort den. Är det för övrigt någon som vet vilka övergångsregler som gällde när man införde körkort för bilar en gång i tiden?

Motorer som inte klarar vissa emissionskrav får inte importeras till EU sedan en tid. Tvåtakts utombordare med förgasare släpper ut för mycket skit för att klara dessa krav. De som finns på lager får dock säljas såvitt jag vet. Mitt intryck är att många sålde ut sina motorer förra året för att bli av med dem ifrån lagren, men andra påstår att de fortfarande säljs på sina håll. Tillverkas gör de nog fortfarande i alla händelser. Det finns tvåtaktsmotorer med insprutning som klarar de nya kraven, men jag vet inte om det finns så många små sådana motorer, de jag har sett har varit större. Jag har själv en tvåtakts Suzuki DT4 från 98, dvs 4hk som jag använder som motor till min lilla segelbåt. Utrustad och med besättning väger den väl ca ett ton. Marschfart ca 4 knop, men i hård motvind och -sjö skulle den nog börja få ganska jobbigt att driva båten framåt med någon fart. Motorn kan använda både intern och extern tank, annars är det inte många finesser. Begagnade motorer av den här typen verkar ligga runt 3000:- idag är mitt intryck.

Nämnden för båtlivsutbildning bör ha det, se instruktioner på http://www.nfb.a.se/ Ah, två själar, en tanke. Senast ändrad av fjollberg | 05 maj 2008 | 21:38

En klassiker. Jag stod och ryckte som satan i startsnöret till min annars så pålitliga snurra i en lite stressig situation innan jag insåg vad som hänt för något år sedan. Så fort jag pillat eländet på plats startade den glatt på första rycket. Lite korkad känner man sig, men det är bara att bjussa på det.

Nu innehåller VC17NT koppar som aktiv. Man skulle ju helst ha en färg som inte innehåller så mycket annat som påverkar för att se om själva pepparen hade effekt. Men det är klart att man kanske kan se en viss skillnad mellan bladen som du har gjort. Det ska bli intressant att få höra resultatet.

Ett tips är att kolla sida 111-113 mfl i boken Plastbåtsvård, Björn Peter Behrens, Nautiska förlaget, för tips om hur man kan gå tillväga. Boken är innehållsrik om än lite märkligt disponerad i min smak, billig, och kan säkert beställas hem till närmaste bibliotek. http://www.norstedtsforlagsgrupp.se/templates/Nautiska/Book.aspx?id=43288

Är det inne i båten hamnar det nog bara som slagvatten under durken, på det lägsta stället i båten, vilket då kanske är vid trappan på din båt. Det finns inga självlänsar inne i båten. Durken i allmänhet (alltid?) under vattenlinjen, så det skulle inte fungera. Du skulle möjligen kunna installera en elektrisk länspump med nivåvakt för att få den funktionen.

Googlade lite, någon av de här länkarna kanske hjälper? http://maximalt.dk/Manualer/Andet/barlow-barient winch.pdf http://www.huttonwinches.com/products/service

Jag har bara sett folk som har hört att det ska fungera. Jag tror aldrig att jag har sett ett inlägg ifrån någon som faktiskt har testat själv. Om du testar får du hemskt gärna dela med dig av dina erfarenheter, det vore kul med mer konkreta erfarenheter. En annan tes är att ska använda cayennepeppar, för övrigt.

De båtar jag har stött på står alldeles utmärkt utan säkring mellan stöttorna. Säkringen ser till att stöttorna inte kryper isär när vinden börjar skaka om båten under vintern. Stöttan är ju utformat på ett sådant sätt att den tar spjärn mot marken, den halkar inte iväg hur som helst. Vi står på grusplan ska tilläggas, det kanske kan upplevas olika med andra markförhållanden. Har du inte en vagga finns det ingen exakt position att noggrant ställa ner båten på. Man ställer ner den och sätter an stöttorna, bort med slingen, kran och folk tar nästa båt medan ägaren säkrar ihop stöttorna. Men visst, jag kan tänka mig att det kan finnas båtar med smala v-bottnade förskepp som inte är lämpliga för stöttor, där den utåtriktade kraften kanske kan bli för stor för att kunna bäras upp av stöttans geometri på ett säkert sätt.

Jag har lekt lite med tanken på att montera vanliga årtullar, jag har ju en liten båt. Tänkte fundera lite mer på det i sommar när båten är i vattnet. Det stora problemet är hur långa åror som krävs, jag har inte plats att stuva vad som helst. Jag har dock inte funderat över vrickning, det är ju en annan variant faktiskt. Värt att ägna lite tankekraft åt det också...

Nej, har faktiskt aldrig gått på grund (peppar, peppar), men är väl en relativt försiktig general. Eller amiral kanske det ska vara i det här fallet. Att känna lite bottenskrap när man nosar sig in till klipporna kan inte räknas som grundstötning. Har heller aldrig tyckt att det var så himla viktigt att ligga i en vik där ingen annan ligger. Ska man uppnå det i Stockholms skärgård under högsäsong är det kanske inte så underligt om man stöter på ett och annat.

Tittade också på Stortrissar för något år sedan, men fastnade av olika skäl för en Monark 540 istället så småningom. Den är lika stor som Stortrissen, lite mer påkostad, lite långsammare i lätta vindar, lite större ruff och lite dyrare, men i stort sett samma sak. Stortrissen är en mycket bra prova-på-båt för väldigt lite pengar. Jag hade nog också i första hand siktat in mig på en Mk II. Är du huvudsakligen själv, eller med en kompis skulle jag inte bekymra mig alltför mycket om det fanns ett tält med, även om det kan vara en bonus. Har du familj med något barn som ska med skulle jag prioritera tältet lite högre. Jag skulle kolla mer på hur komplett den var utrustningsmässigt. Det är ofta en orimligt liten prisskillnad mellan en välutrustad båt och en som inte är det. Jag antar att du har hittat till klubbens webbsidor: http://stortriss.com/

Jag bytte min relingslist eftersom den tidigare var bytt mot en felaktig typ som var alldeles för stor och kragade av vid minsta kontakt med något annat. Efter att ha mätt lite och tagit med mig provbitar av ett par som verkade passa bäst blev det http://www.seasea.nu/Article.aspx?ArticleNo=5613 i mitt fall. Båten är en Monark 540, en Pelle Petterson-ritad lillasyster till Maxi 77:an. Listen är i PVC och ganska hård. Att värma på något vettigt sätt var svårt för mig men hade gjort den smidigare, jag försökte använda varmluftpistol så gott det gick. Listen valdes för att sitta tight kring skrov-däck skarven. Skarven har flänsar som passar i urholkningen av listen. Det krävdes rejält med kroppsarbete för att få listen på plats, men var inte svårt på något annat sätt. Lite krångligt att få den att passa någorlunda i akterhörnen som är 90 grader i tvär radie. Där fick man försöka sträcka en del för att den skulle sluta så tätt intill som möjligt. Tror inte att det krävs vare sig så värst mycket sträckning eller lim annars om man har liknande flänsar som listen låser ikring. Senast ändrad av fjollberg | 30 april 2008 | 09:13

Jag förstår inte varför man måste veta var de ska stå? Man ställer båten på kölen och sätter an stöttorna så att det blir så stabilt som möjligt, på ett ungefär. Just det faktum att det inte måste vara exakt rätt är det som normalt gör stöttorna snabbare, en vagga kan kräva att båten sätts ner med större precision, men det varierar med konstruktionen. Stöttorna måste säkras till varandra med spännband eller liknande så att de inte kan glida isär, men det kan göras i lugn och ro efter lyftet. Samtidigt ska väl sägas att stöttorna passar bäst med någorlunda moderna skrovformer med mer plan botten. Har man lyxen att kunna lämna vaggorna på sin plats försvinner också en stor del av nackdelen med dem. Det finns också fall på olika forum där man har tryckt ett av benen på en vagga genom båten för att man inte har lyft jämnt, och fall där en vagga har gett sig och båten skadats då den rasat omkull, så alla vaggor är nog inte heller helt säkra om de inte är rätt skötta.

Jo, det finns vattenbaserad bottenfärg, t.ex International Lago Racing II.

Rovarn: Vem av våra då styrande var det som blev förvånad över att gemene man inte hade ca. en årslön innestående på bankkontot för oförutsedda utgifter? http://sv.wikipedia.org/wiki/Anne_Wibble vill jag minnas att det var.