fjollberg

Jag är ute på ganska djupt vatten i sådana här frågor, men i alla fall. Jag har hört en ganka dråplig historia, som jag tyvärr inte kan återberätta, om en bekants bekant som haft samma problem med en BMW-diesel och hans vedermödor för att få motorn att stanna. Dieseln har ju inte tändning i den meningen och stannar inte alls om inte bränsle- eller lufttillförsel stryps som jag har förstått det. Förvåningen var stor när det inte ens hjälpte att koppla ur batteriet, om man säger så. Är det däremot en bensinare (som jag antar) så kan väl inte tändningen faktiskt vara av, utan det låter som att det är någon kortis som sätter tändningslåset ur spel någonstans. Men det är väl kanske inte till någon konkret hjälp. En annan historia är hur lastbilar ska ha spontanstartat och tuffat omkring på uppställningsplanen på Scania i Södertälje. Enligt min källa skulle det bero på dålig isolering på kablarna mellan tändlåset och reläet i startmotorn som fått den att börja dra i fuktig väderlek någon gång.

Jaha, nej, inte den här säsongen heller. Men en felnavigering vid ett tillfälle gjorde att jag var på god väg att sätta henne på en bränning innan jag insåg misstaget och jag hamnade lite närmare en udde, som jag inte orkade slå för utan lovade över, än jag tänkt mig.

labbibia: I ett land (Sverige) som står för 0,16% av världens samlade koldioxidutsläpp verkar hysterin vara total! Du skrev tidigare att det var 0,168%, så det var ju en intressant avrundning. Bortsett ifrån det så utgör Sveriges befolkning ca 0,00138% av jordens vilket skulle betyda, om din uppgift är korrekt, att en svensk står för en bra bit mer än hundra gånger så mycket koldioxidutsläpp som den genomsnittlige världsmedborgaren. Vi är verkligen jätteduktiga.

Tja, hade jag någon mugg ombord skulle jag, som jag har sagt i någon annan tråd på detta ämne, ha med på prioritetslistan att bygga om den så att det gick att sugtömma och använda mig av det när möjligheten fanns, men jag skulle inte ha någon jätteångest för att pumpa ut det på öppet vatten när så inte var fallet. Och det är väl inte så sannolikt att det någonsin kommer att finnas sugtömningsstationer på öar som saknar kommunalt avlopp eller egen avloppshantering, så scenariet att det ska komma tankbilar via bilfärjor känns väl en smula överdrivet, även om det är helt riktigt att man måste ha ett helhetsperspektiv på miljöfrågan. Att det finns mer kostnadseffektiva metoder att minska belastningen som fler toaletter, dass och information om var de finns är nog de flesta överens om. Men det är ju kolossalt frestande att skapa rubriker på temat båtfolket skiter i Östersjön, och det ställer ju till det hela lite grann. Kryssningsfartygen har även problem som att inte kunna ta landström utan ligger för kaj och kör hjälpmaskin kontinuerligt. Man försöker väl så sakterliga att adressera den frågan, men det är ju en fråga som kräver internationell acceptans och standarder.

Svenke: Inte ens bombardier tar sitt gods på järnväg, enl dom så funkar inte dom transporterna. Nu är jag lite osäker på vilka dom är och om det är ett generellt beslut av bombardier, men det beror ju naturligtvis på vilka förutsättningar man har, och just transporter av mindre gods är man väl ganska dåliga på att hantera. Det finns andra som satsar på det, men fördelarna blir naturligtvis större om man har enheter som ligger vid eller nära förbindelser och transporterar i bulk. http://www.newsdesk.se/pressroom/procordia/pressrelease/view/158045 Ett av problemen är att efterfrågan på järnvägstransporter idag överskrider tillgången, vilket gör att det behövs satsningar på infrastrukturen. http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/ostersund/article57985.ece, http://www.regeringen.se/sb/d/7476/a/96129. Det sagt, så kan järnvägen som tidigare nämnts inte lösa transportproblemen på egen hand, det behövs fortfarande lastbilar för distribution, även om man skulle köra en större del av transporterna på järnväg.

Det byggs väl mer järnväg i landet än det har gjorts på nästan hundra år, så ryktet om järnvägens snara bortgång är nog överdriven, men visst behövs det effektivisering för att bättre motsvara marknadens krav idag. Vägar är inte gratis att bygga och underhålla de heller. Men visst behövs lastbilar för transporten till slutdestinationen, på samma sätt som de är nödvändiga för sjötrafiken, även om man tror på en ökning av järnvägstransporter. Att en del lastbilar kommer med frakt ifrån utlandet är inget hinder för järnvägstrafik, det kommer sådan via järnväg också. De stackars, få, dvs bara ca 11000 åkerier (http://www.akeri.se/files/bilder/sa/roschyren_2007_utgava_2008_svensk_webbformat.pdf), som fanns 2007 har fler lastbilar än man hade 1990, så åkerinäringens tynande tillvaro verkar inte vara så hemskt farlig. De åkerier som finns blir allt istället större och kör allt längre. Näringen omsatte 2006 84 miljarder, mer än en fördubbling sedan 1993, och sysselsatte 5000 fler under samma period. Och det här gäller alltså inhemska åkerier.

Ringhede, nu tillskriver du mig en massa trams. Jag påpekade att det nog inte var miljöskäl som låg bakom. Att det sedan har en effekt såtillvida att utsläppen minskas om hastigheten sänks kan inte bestridas. I övrigt har jag korrigerat en del andra feluppfattningar i den här tråden Och ja, jag har varit i andra städer med mer trafik. Och nej, jag har inte påstått att Sveriges fartkameror är den slutgiltiga lösningen på klimatfrågan. Det är bara drygt att hålla på att antyda sådana saker. Man får man nog ganska många fartkameror för en enda polis räknat över kamerans livslängd skulle jag tro, även om jag nog också hellre såg att det fanns fler mänskliga sådana i trafiken. Det blir dock inte mindre tygling för att poliserna är av kött och blod. Man kan tycka vad man vill om dem, men faktum är att fartkamerorna fungerar och får avsedd effekt.

Ringhede: Syftet med kameror är till stor del att minska olyckor men även en stor del att tygla oss bilister samt ett himmla effektivt sätt att driva in mer pengar. Exakt vad skulle syftet vara med att tygla bilister i största allmänhet? Jag tror dessutom att de flesta som ligger bakom hela kameraprojektet skulle vara glada om de inte drog in en spänn eftersom minska olyckor och driva in mer pengar är i motsatsförhållande i det här fallet.

Det går bra att blanda. Alkylaten kan betraktas som en renare bensin, blandar man blir det bara lite mindre rent så att säga. Alkylaten ger en bättre förbänning i motorer med dålig sådan. Typiskt kan 25-30% av bränslet rinna rakt igenom en tvåtakts förgasarmotor utan att förbrännas. Det finns ämnen i det bränsle som rinner igenom och hamnar i vattnet som är starkt giftiga för olika organismer, det är därför man rekommenderar alkylatbensin. Det finns nya tvåtakts insprutningsmotorer som har en bättre förbränning och inte tjänar på att tankas med alkylat på samma sätt, men jag tror inte att de görs mindre än ca 90hk, det kan vara därför han talade om små tvåtaktare. Fyrtaktsmotorer har också en bättre förbränning. Större tvåtakts förgasarmotorer bör däremot av miljöskäl också tankas med alkylatbensin, likaväl som de mindre. Om den nu bara fanns att få tag på i mina krokar någonstans...

Skogen förbrukar inte alls CO2, det är en missuppfattning. Visst binds kol i t.ex träden under det att de växer, men samma mängd frigörs senare när man, för eller senare, eldar upp pappret, flisen, virket, eller det får förmultna. Tänk kretslopp. Enda sättet att binda mer kol i skogen än vi gör idag är om vi ökar den levande biomassan, dvs ökar mängden skog som står på rot och växer. Hittills har nog utvecklingen i ganska hög grad varit den motsatta, att man förbrukar gammal skog och i bästa fall återplanterar marken så att vi närmar oss samma biomassa om ett antal decennier. I sämsta fall låter marken eroderas, bygger hus eller vägar på den eller använder den som åkermark. I Sverige har vi redan skövlat vår skog under ett antal sekler, så just nu är den här problematiken störst på ställen där man inte kommit så långt ännu. Det öppna odlingslandskap här som vi vurmar för så mycket är en ganska ny företeelse i historien. Vägverket har som alla andra verk miljöaspekt, så de kan säkert ha nämnt det i sammanhanget, om inte annat för att de tror att det är populärt. Jag har dock extremt svårt att tro att det skulle vara huvudskälet, utan tror att det är en feltolkning av någon. Men visst är det så att bensinförbrukningen ökar ganska kraftigt med ökad hastighet i de högre farterna, och därmed CO2-produktionen, så helt fel är de naturligtvis inte ute.

Det framgick inte om det är segel- eller motorbåt, men här är ett exempel på ritning på båtvagga (kölbåt): http://www.beijerbygg.se/templates/BB_ByggradListItem.aspx?id=12015#BÃ¥tbockar

Det som fascinerar mig när jag ser sådana artiklar som den du citerar, så är det vilka påhittiga retoriska grepp man tar till. Som att IPCC inte kan hantera data och sedan peka på en tidnings artikel som påstår att temperaturen i Abisko har stigit fem grader. Det är inte IPCC som har påstått det. Dessutom är temperaturen lokalt i Abisko egentligen helt ointressant eftersom det är den ökning på några tiondels grader i den globala genomsnittstemperaturen som man egentligen talar om. Nå, eftersom arktis ligger och flyter i havet, spelar ju t.ex. avsmältning därifrån ingen som helst roll för havsnivån. Över huvudtaget tror jag personligen, utan att vara någon expert, att många resonemang kring hur högt vattenytan ska stiga är avsevärt överdrivna, och i våra farvatten lär det knappt gå att märka alls. Egentligen är väl en del mest oroliga för att avsmältning ifrån Arktis ska orsaka störningar i Golfströmmen och därmed, paradoxalt nog, en ny istid uppe på våra breddgrader, inte att havsnivån ska stiga till några märkvärdiga höjder. Att den globala genomsnittstemperaturen ökar betyder inte att den nödvändigtvis ökar överallt. Den mängd vatten som finns i glaciärer kan inte vara så stor jämfört med haven, däremot är de viktiga lokalt där de utgör sötvattensreservoirer. Det råder lite olika uppfattningar kring huruvida en högre temperatur kommer att leda till en avsmältning alls på sikt. En del menar att en annan konsekvens är att nederbörden över polerna kommer att öka och på så sätt öka ismassan. Just vilka konsekvenserna blir av en högre medeltemperatur är väl den punkt man är mest oense om, eftersom det trots allt bygger helt på olika teoretiska modeller och inte så lite spekulationer. Det är en helt annan sak att förutspå framtiden, jämfört med att förklara det fenomen vi ser idag. Beträffande scenarierna för framtiden är också medierna ganska bra på att lyfta fram de mer spektakulära, om man säger så. När man säger att det är många forskare som bestrider IPCC:s sammanställningar så ska man ha klart för sig att det i allmänhet är ett väldigt vitt spektrum av åsikter man inkluderar (jag har tidigare gett länkar till en sådan sammanställning, men orkar inte plocka fram den just nu). De allra flesta handlar om tolkningar av olika ganska perifera aspekter och många tar inte alls avstånd ifrån grunden i IPCC:s rapporter, som en andra gärna antyder att de gör. Att IPCC tidigare har framfört en teori och sedan reviderat den, är inte ett bevis på att IPCC är kass, utan ett tecken på att processen fungerar och att man har reviderat sina teorier när man får in data som inte stödjer den tidigare uppfattningen. Ska jag redovisa min personliga övertygelse så är den att IPCC:s rapporter är det närmaste vi kan komma en sammanställning av vad man vet idag, men då bör man studera IPCC:s rapporter själv, inte medierapporteringen av dem. Man ska också komma ihåg att den sammanställningen revideras när nya forskningsrön kommer, så det är inte sagt att det är samma sak som vi kommer att veta imorgon. Medierna har en tendens att fokusera på de mer spektakulära aspekterna och scenarierna. Jag är skeptisk till att uppvärmingen för så stora konsekvenser som man gör gällande i där, annat än lokalt, och det finns en bortre gräns för hur mycket fossila bränslen vi kan elda upp. Det gör också att jag tror att det finns andra problem som kanske i dagsläget på ett mer effektivt sätt förstör våra egna livsvillkor, som utfiskning, skogsskövling, bebyggande av odlingsbar mark osv. Jag anser också att den olja som finns i högre utsträckning borde gå till de lågt utvecklade länder som behöver den mest, snarare än att en minskad tillgång och ökat pris leder till det motsatta. Dessutom tror jag att den samhällskris som kommer att uppstå globalt när vi inte längre har olja som en enkelt hanterbar och billig energikälla lätt underskattas. Kanske har vi funnit ett bra alternativ innan dess, men jag är inte så säker.

För det första håller jag med henne, jag tycker att det är bra om det finns en kritisk granskning. Tyvärr skulle det kräva en rejäl kompetenshöjning i journalistkåren på det naturvetenskapliga planet, och jag har lite svårt att se det hända. För det andra upplever jag att Elisabeth Höglund inte precis är den skarpaste kniven i lådan och att hon har en stark tendens att göra kraftigt vinklade reportage och intervuer, så jag hade kanske hellre sett någon lite mer förtroendeingivande ge sig på uppdraget. Att glaciärerna, och Arktis, smälter snabbare för varje år är inte den överraskning för någon som EH vill göra gällande. Däremot gör just detta momentum att, om man nu anser att det är ett problem, det blir desto svårare att bromsa upp utvecklingen. Hon gör en stor sak av att temperaturen har varit lägre under en del av de senaste nio åren, med undantag för något enstaka år (hur mycket mer än enstaka kan de bli under en nioårsperiod), för att sedan i nästa stycke klaga på att man, enligt henne, debatterar klimatet ur ett åttaårsperspektiv. Det tyder ju också på en viss brist på insikt att avfärda en del av åren för att man inte tycker att de passar in. Det är extra egendomligt med tanke på att hon då samtidigt använder det extremt varma året 1998 som utgångspunkt för att säga att temperaturen sedan dess har sjunkit. På samma sätt kan man ju avfärda några andra år och komma fram till andra resultat om man så önskar. Solaktiviteten har som sagt visst varit uppe som förklaring, men tonats ner på senare tid eftersom temperaturen ökat väsentligt mer än som går att förklara med solaktivitet, och inte minskat i samma utsträckning. Att säga att IPCC bara framför CO2 som orsak är direkt fel. Det de säger är att det med stor sannolikhet är den största orsaken, och att sannolikheten för att det beror på naturliga variationer är mindre än 5%. De utesluter alltså inte alls att det finns en möjlighet för att orsaken är naturliga variationer, men säger att sannolikheten för det är liten. Frågan som vi har att ta ställning till är om konsekvenserna av uppvärmingen är sådana att man vågar chansa på oddsen 1/20, eller hur länge vi törs vänta med att vidta åtgärder medan vi samlar mer information. EH är uppenbarligen lika dåligt påläst såväl om den vetenskapliga debatten om den globala uppvärmningen i synnerhet som om vetenskapliga metoder i allmänhet, och har tydligen inte ens har orkat läsa wikipedia-artikeln om global uppvärmning, så min tilltro till hennes kapacitet för att leda en saklig och informativ kritisk debatt kring frågan är obefintlig. Den argumentation hon för verkar vara baserad på den dagspress hon kritiserar. Senast ändrad av fjollberg | 19 augusti 2008 | 10:58

Ja, inte för att jag vill vara elak, men 0,168% är inte under 0%. Med tanke på att Sverige väl har ca 0,0014% av jordens befolkning, generöst räknat, blir ju 0,168% rätt mycket. Anledningen till att de sätter upp fartkameror är inte miljö utan säkerhet, nollvisionen ni vet. Miljöeffekten är en bonus.

MartinN: Eller menar vi att den svenska sommaren är mer speciell bara för att vi har ännu sämre väder resten av året?? Ja, det är nog det som i hög grad ligger bakom det när man ser till vädret. Sommaren hade ju inte varit särskilt märkvärdig om det inte hade varit ganska trist på vinterhalvåret. Men jag har nog inte uppfattat att man har menat att just den svenska sommaren är så speciell jämfört med andra länder, utan mer att sommaren är en speciell tid på året i Sverige. Sedan finns det kanske andra orsaker att gilla hemtrakterna i form av allemansrätt och en skärgård som det ofta inte finns så mycket av på andra ställen, det är inte så många länder där jag hade kunnat tillbringa förra veckan på samma sätt.

Förutom att påfrestingen på infästningarna (och själva bommen) blir lägre med flera punkter på bommen, som tidigare nämnts, kan man få lägre friktion lite beroende på hur systemet dras. En vanlig talja kan också (lite beroende på) sno sig vilket ger ännu mer friktion.

Jag känner mig lite korkad nu, men jag har en rullbom och har inget som helst speciellt beslag på masten, utan det sitter i änden på själva bommen. Nu kanske andra har något liknande som du och förstår vad du menar, annars vore det bra om du hade en bild som visade lite mer, och utvecklade något lite vad du försöker åstadkomma. Inget ont menat, jag försöker bara förstå.

Nja, den innehåller 26% kopparoxid, vilket inte är detsamma som 26% koppar, men i alla fall. Det finns färger med mer än 40% kopparoxid som Hempel Hard Racing Extra, som är godkänd för bruk på fritidsbåtar på västkusten uppemot Norge, så mängden koppar säger inte så mycket. Super Tropic är godkänd för yrkesmässigt bruk på fartyg över 12m i svenska vatten utom Bottniska viken. Jag har inte kunskaper om varför färgen bara är tillåten för yrkesmässigt bruk, men är långtifrån säker att det har att göra med antifoulingegenskaperna.

Sparre: Det är ungefär som om tågen skulle tvingas stanna så fort det kommer en bil och ska passera järnvägen. Jag tycker den haltar lite grann också. Det är sällan så tätt mellan tågen att det är svårt att hinna över efter att ett har passerat. Så ser det inte ut på en hel del vägar, i alla fall inte i den här stan. Rexco: Nja jag har för mej att d fanns någon regel typ. Om man har begränsade manöver resurser, dvs man har en fiske trålare, bogserbåt eller likn.. Och att detta fritt översattes som att den som seglar för brödfödan har företräde Man har pratat om den, gör det fortfarande, och syftade enligt min erfarenhet på i princip all yrkesmässig trafik, som t.ex Waxholmsbåtar. Kruxet är som skrivits i en annan tråd att en del båtar som går i yrkesmässig trafik är omöjliga att skilja ifrån fritidsbåtar. Brödfödsregeln har aldrig funnits i juridisk mening och man har i flera artiklar i olika båttidningar konstaterat att den är olycklig och borde försvinna. Det är som du säger huruvida saker som om fartyget har släp eller är hämmat av sitt djupgående som är intressant, som det står i sjötrafikföreskrifterna. Sparre: Hur ska förresten andra båtägare veta att du tänker blockera farleden? Jag anser nog inte att jag skulle blockera farleden bara för att jag tvingar dig att vrida på ratten eller anpassa farten. Däremot är man även som seglare skyldig att vara tydlig och bete sig på ett förutsägbart sätt, och jag skulle aldrig drömma om att slå mitt framför näsan på en motorbåt och ta för givet att den uppmärksammar och hanterar det, utan jag anpassar mina slag för att störa så lite som möjligt. Den som har företräde är ju skyldig att hålla sin kurs och fart. Men man bör observera att hålla kurs och fart kan vara förenligt med att göra ett slag när det uppenbarligen krävs för att man inte ska gå på grund (Regel 17). Många båtförare, oaktat båttyp, gör farlederna lite onödigt trånga. Det är ganska många som kanske har en meters djupgående eller så som insisterar på att gå på rätt sida om t.ex prickar och bojar som markerar tolvmetersgrund i farleder. De som seglar såpass att de går på kryss emellanåt brukar iofs ofta vara lite mer flexibla på den punkten.

Kryss är ju kryss, det är inte så mycket att göra åt. Men det är klart att man kan inte ligga och tuffa för autopilot om man möter kryssande segelbåtar. Däremot har man ju också en generell skyldighet att hålla till höger i trånga farleder och jag kan nog hålla med om att det slarvas lite väl mycket med det under omständigheter när det är möjligt. Men det gäller inte bara segelbåtar.

Antar att det är fören du menar. Det verkar vara ett speciellt beslag. Du kan pröva att ta kontakt med Crescent som tagit över Monark och se om de kan hjälpa dig på något sätt. De brukar vänligt svara på frågor även om äldre modeller, om de kan vill säga. Senast ändrad av fjollberg | 03 augusti 2008 | 20:34

Det finns flera varianter. Här är en: http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=21956554, men jag har sett någon laddbar led-variant också vill jag minnas, men hittar inte den nu. Här är en annan variant på samma tema: http://www.bildelar.nu/h_artikel_detaljerat.asp?Artikelnr=625300&Niva=04/08&Varugrupp=04/08

Jag tror att om köket blir för varmt förångas spriten alltför häftigt vilket gör att förbränningen i köket inte riktigt fungerar som det är tänkt. Jag har varit med om det med vanliga Trangiakök som har gått en stund.

Jag tänkte att det kunde vara diesel också, men gissade utifrån det som stod i båtfaktan.

Hmm..., det sitter väl en fyrtaktare i båten gissar jag, ingen större vits att använda alkylat då.