fjollberg

De regler som finns gäller hur höga emissionerna är, inte vilken teknik som används. Sedan är det så att äldre tvåtaktare med förgasare inte går att få tillräckligt rena, medan fyrtaktare i allmänhet redan klarar kraven, därför pratar man ofta om att det är tvåtaktare förbjuds även om det inte är helt korrekt. Däremot finns det modernare tvåtaktare med insprutningsteknik som är godkända. Motorer som inte klarar av miljökraven får inte importeras till EU. De äldre motorer som redan finns i drift går däremot bra att fortsätta använda. Jag tror inte att man kan påvisa att de nya reglerna skulle påverka andrahandspriset nämnvärt neråt för tvåtaktare överhuvudtaget, förutom handlen som har behövt göra sig av med sina lager av förgasarmotorer. Det verkar finnas gott om folk som verkligen vill ha tvåtaktare (vilket jag har svårt att förstå som har en gammal liten motor och gärna skulle byta ut den mot en ny fyrtaktare) så jag tror att det jämnar ut sig.

Min erfarenhet är att ofta gäller angivelser om ståhöjd på någon viss punkt i båten, det är inte som att man kan promenera omkring raklång överallt, så man måste nog kolla hur det ser ut i verkligheten innan man tar uppgiften på alltför stort allvar. Jag funderar själv på ny båt så småningom i samma storleksklass. I princip har jag släppt kraven på ståhöjd, förutom att det helst ska finnas vettiga arbetsställningar vid pentryt. Och jag är 186, så det blir tufft om man behöver en dm till. Och då är väl min tanke att om man ändå inte kan stå upp ordentligt, spelar det ingen roll om man inte kan stå upp alls, och skulle inte ha något emot båtar som smaragd t.ex. Man sitter ändå huvudsakligen ner, men det är som sagt viktigt hur det fungerar vid pentryt.

Antingen för svag motor för båten eller fel trim. Knappast motorns fel. Att en liknande båt går fortare med en dubbelt så stark motor kan väl inte komma som en överraskning.

För övrigt vore det bra om inloggningsrutan finns på fler sidor än förstasidan, då i synnerhet i bryggsnack eftersom jag ganska ofta måste gå tillbaka till hemsidan, logga in och leta mig tillbaka in i bryggsnack för att få svara på inlägg.

Tror att det baseras på den här rapporten: http://www.smhi.se/content/1/c6/03/81/24/attatchments/meteorologi_134.pdf

Det varierar väldigt mycket mellan olika däck, sämre dubbdäck är sämre än många odubbade däck. Däremot är de bästa dubbdäcken bättre än odubbade däck. Mer generellt är de jämförbara utom på blankis. Om du vill ändra din världsbild kan du ju kolla upp det.

Är det bara jag som har problem med att det inte går att få en länktext som är normal? Om jag markerar ett ord, klickar på länkiknonen och matar in information i popup-dialogen, kommer den text jag har markerat att ersättas med själva URL:en, hur jag än gör. Nedan matar jag in ordet foo, markerar och skriver in en URL, och postar sedan inlägget. foo Vi pratar Firefox 3.0.8 på Linux här. Senast ändrad av fjollberg | 20 april 2009 | 21:06

Nu är det iofs inte riktigt så enkelt att det är samma kikare för att de ser likadana ut. Jag höll på att gräva i det här ett tag när jag funderade på att skaffa marinkikare. Samma kinesiska chassi används i en lång rad mer eller mindre licenstillverkade kikare men det skiljer ganska mycket i pris, inte bara beroende på märke man sätter på dem, utan också beroende på vilka glas (respektive kompasser) man stoppar i och deras behandling. Det finns ett chassi av den här traditionella typen och ett chassi av rakare typ som återkommer i väldigt många kikare. Båda förekommer med ett flertal olika glas ifrån mer eller mindre välrenommerade tillverkare av kikare. En del varianter kan köpas ifrån kinesiska leverantörer om man kollar lite på eBay, men frakt moms gör att det inte är så lukrativt. Sedan blev det inget köp alls efter att jag kommit fram till att den enda kikare jag egentligen ville ha var Steiners 7x30 kikare med kompass, och den är lite för dyr för att komma särskilt långt upp på prioritetslistan för närvarande.

För det första behöver man ju bara åtgärda där problemet faktiskt finns, vilket var på rodret i det här fallet. Finns ingen direkt anledning att ge sig på hela båten för det. (Men det kan ju vara värt att undersöka att det inte finns på fler ställen). Jag hade samma sits som Snoilsky nämnt, när jag tog bort tjocka lager av gammal flagande bottenfärg för något år sedan upptäckte jag svaga knottror på delar av båten. Det är framförallt området kring akterspegeln som är drabbat. Det är en lite besvärlig dubbelkrökt yta under vid skäddan där man förmodligen misslyckats lite med vidhäftningen i gelcoaten vid tillverkningen. Det underliggande laminatet verkar helt friskt och det ligger inga öppna fiber någonstans som jag har kunnat se, utan det är mellan lager i gelcoaten, eller i något värsta fall mellan gelcoat och laminat. Jag har grunnat på epxoybehandling men kommit fram till att jag skippar det av flera skäl. Jag tror inte att det är så allvarligt som en del vill göra det till, särskilt inte när man som jag inte kan se att det är någon vatteninträngning i själva laminatet. Det är lite mycket pengar att lägga på min båt för ett så tråkigt ändamål. Det är bara att inse att jag aldrig skulle få tillbaka dem och båten fungerar alldeles utmärkt ändå. Jag tror inte att jag skulle kunna utföra det på ett tillräckligt bra sätt. Den sista punkten tror jag är viktig. Jag tror att det väsentligen är dömt att misslyckas med en epoxybehandling som utförs utomhus under normala rustningsförhållanden. Det blir nog mer att man gömmer problemet under en yta som är jobbig att få bort som westerly berättar om. Det svårt att få båten att torka ut ordentligt. Underarbetet blir lätt inte riktigt vad det borde när det ska utföras utomhus. Det är svårt att få en tillräcklig temperatur för att epoxyn ska härda ordentligt, inte bara luften utan även båten ska vara tillräckligt varm. Epoxybehandling har setts som ett stort plus på begagnade båtar. Jag har svårt att förstå varför det är bra att man har smetat på ett tjockt, hårt pansar som gör det väldigt svårt för mig att bedömma omfattningen utanpå ett problem. Det är en helt annan sak när det görs på en ny båt ifrån början. Jag skulle nog föredra en obehandlad båt i gott skick framför en behandlad båt jag inte riktigt vet någonting om. Min taktik har varit ungefär som westerly, jag slipade upp och punkterade de lite större blåsorna (vi talar några mm i diameter här, och någon tiondelsmilimeter i förhöjning, det går knappt att se dem om man inte har ett färglager att slipa igenom som avslöjar dem), spolade rent och lät torka. Har spacklat igen lite varierande med gelcoat- eller epoxyspackel. Sedan har jag glatt primat över det hela ordentligt och målat på bottenfärg. Jag har bara en tunn, hård, icke-eroderande biocidfri bottenfärg (ligger i Mälaren), och inspekterar varje år. Det har i alla fall inte blivit värre och tanken är att det är ganska lätt att få bort färgen om jag skulle ändra mig och behandla i alla fall. Men det blir väl allt mindre troligt att det blir av. Om det som i fallet i trådens början, bara rörde sig sådana små blåser på rodret, hade jag nog antingen helt enkelt struntat i det till vintern, eller pillat upp blåsorna, sköljt med vatten, låtit torka och spacklat igen med gelcoatspackel. Och sedan till vintern monterat av rodret och tagit med det hem eller någon annanstans där en riktigt uttorkning och epoxybehandling kan göras på ett bra sätt.

Hej, Kul, jag har en likadan. Var finns du/den någonstans? Jag bytte helt sonika ut min relingslist. Men det var mest för att den redan var bytt en gång till en typ som inte passade på båten och satt väldigt dåligt, den kvalade helt sonika av om den kom emot något vilket är lite kontraproduktivt av en relingslist. Jag tror att det var den här jag köpte: http://www.seasea.se/Article.aspx?ArticleNo=5620. Men det är en armhävning att byta och kostar lite pengar (även om det var rabatt på dem när jag köpte), så om den sitter bra och det går att fräscha upp den är det att föredra. Jag vet inte riktigt vilket material orginallisten är av. Är det PVC borde det gå att köra med rubbing och polera upp den med vax i vanlig ordning. Fråga i någon båttillbehörsaffär om du inte får mer precisa svar här. Lite fler tips finns i den här tråden: http://www.maringuiden.se/forum/;thread=157936 (Är det bara jag som inte får länk-taggar att fungera ordentligt i det här forumet?) Senast ändrad av fjollberg | 20 april 2009 | 09:28

Det där sista är dock inte helt sant faktiskt. Jag är ganska rädd om motorn. Inte så mycket för min egen skull, som för att om nu min hustru skulle vara med ombord, vilket inte händer så ofta, och motorn la av, skulle hon få spader, milt uttryckt, och aldrig sätta foten i närheten av någon båt igen. Så av ren självbevarelsedrift har jag sett till att bla bränsleförsörjningen är oklanderlig, därav ovannämnda byte ifrån de smäckdelar jag köpte på Biltema av snålhet i det sammanhanget.

Jag skulle nog ganska lugnt köpa alla de saker du nämner på Biltema. Med förbehåll för att det nog går att köpa teakribbor billigare på andra ställen om man letar lite. Lanternorna är för stora för min lilla båt, annars hade jag varit intresserad av dem. Jag har svårt att se att det är någon större skillnad på dem och Hellas motsvarigheter. Nytt för i år är för övrigt att man kan köpa utbytesdelar till dem. Epoxyn hade jag gärna köpt. I stora mängder går även den sannolikt att få billigare på annat håll, men deras förpackningar skulle täcka mina behov. Jag hade nog gärna köpt deras nya block också efter att ha kollat lite på dem på mässan, men jag har inget behov av några sådana i dagsläget. (För övrigt har Benns vräkt ut en del av Rutgerssons motsvarigheter till lägre pris en tid, men de kanske är klara med det nu). Jag har köpt en bensinslang på biltema som var kass och byttes ut ganska omgående. De har dock slangar av bättre kvalitet än den jag köpte. Jag har också köpt en slangkoppling till min utombordare i plast som var kass och byttes ut. Jag har köpt diverse beslag, schacklar osv, till reservdelslådan som jag inte rikitgt vet om jag använder eller inte. De är nog vare sig bättre eller sämre än något jag hittar i båtaffären, men det är inte så många kronor man sparar heller. Men det är också mycket i hyllorna som jag har ratat, oftast är det för att precisionen är för dålig, passning mellan delar eller finish. Oftast hade de förmodligen gjort det de skulle ändå. Det är ju på sätt och vis en fördel med Biltema: ingen postorder, således inga sådana överaskningar, man vet vad man får. Jag skulle inte köpa deras vantskruvar. Mest för att de är svåra att låsa på tillförlitligt sätt pga konstruktionen. Jag skulle t.ex inte heller köpa en uppblåsbar flytväst på Biltema, om de nu hade någon, om jag inte visste exakt vilket märke det var. Mitt allra största problem med Biltema är att de ligger i tjottahejti, och jag har normalt inte tillgång till bil (inte ens körkort tills för ett år sedan eller så, när undertecknad tog tjuren i hornen), så jag har svårt att komma dit. Så jag sponsrar den enda lokala båttillbehörsaffär jag har med något sortiment att tala om, och accepterar att betala överpriser ibland även om jag försöker vara smart även där. Men man får se till sina behov. Skulle jag få motorhaveri skulle jag inte befinna mig mitt på Nordsjön när det inträffade, och blåser det går jag inte för motor. Om motorn lägger av skulle vädret vara sådant att man får bita ihop och sätta igång att paddla. Jag är faktiskt mer rädd om riggen än om motorn på det sättet.

Skrev du fel nu? Om höjden på fribordet ökar från 35 till 60cm, dvs med 25cm, kan omöjligt längden på åran bara öka med mindre än 30cm. Då får du ju hålla den rakt ner. Ponera att vinkeln på åran mot horisontalplanet är ca 30 grader, då blir längdökningen ca 50cm. Och 30grader kan nog vara i mesta laget.

Jag har en Suzuki DT4 på en båt som är 5,4x2.0 850kg, och det Peter_K skriver stämmer bra för mig, så det är nog bra uppskattningar.

Det är inte bara bredden på båten som påverkar längden på årorna utan även höjden på friborden över vattenytan, så den uppgiften behöver man också ha. Ju högre fribord desto längre åror. Vinkeln mellan åran och vattnet ska bli lagom. Sedan påverkar väl också i någon mån hur toften sitter iförhållande till relingen längden på årorna för att det ska bli en behaglig rodd, men det har nog mindre betydelse.

Jag har precis flyttat och hittar inte på rak arm boken plastbåtsvård. Den är lite knepigt skriven, men innehåller en hel del matnyttigt om det här, så den rekommenderas. Den är inte dyr och kan säkert gå att hitta på ett bibliotek. En modernare variant av samma bok är vårda din plastbåt av samma författare (vilket jag inte har förstått förrän nu), som jag inte har läst. Men den innehåller väl förmodligen ungefär samma material.

Min lilla Monark 540 funkar bra av samma anledning som Sobrils Vega. Det är den jag har och jag kan segla med den. Annars siktar jag mot NF om några år som är en båt jag gillar, men kanske landar på en Express istället. Vill ha bra segling till rimliga pengar, komforten i andra hand. Smaragd är också ett alternativ, men lite väl dyr. Skulle jag drömma snäppet friare är det Cayenne International.

Diverse solcellsregulatorer har samma funktion inbyggd f.ö.

Eftersom båten står på land har vattnet sannolikt inte kommit underifrån utan in som regnvatten någonstans ifrån eller kondens. Det är ju åtminstone inte ett tecken på att den sprungit läck sedan den låg i sist. Är det inga rejäla glapp lär det inte vara någon större fara, men känner du dig osäker kan du väl hålla öppet ikring bultarna och titta efter vad som händer i samband med sjösättningen. Det går ju att avbryta om det skulle visa sig vara något allvarligare problem.

Har provat interstrip på lackfärg och förkastat det. Slipade istället. Och att det skulle finnas någon färgborttagning som biter värt skit på epoxy tror jag inte ett skvatt på.

1. Ja, beroende på hur mycket det rör sig om. Jämför med båtarna i Volvo Ocean Race som har svängköl. Teoretiskt får du mer upprätande moment på den ena bogen och kan få mer fart eller högre höjd på den. Om lutningen år sådan att det verkligen har någon praktisk betydelse i just det här fallet kan jag inte svara på. 2. Jag skulle vilja säga nej på den frågan, men det är klart att alla båtar kanske inte byggts med så hög precision. 3. Ser det väldigt snett ut skulle jag nog se mig om efter något annat exemplar. 4. Ja. En stor del av den totala vikten ligger ju för övrigt i själva kölen. Jag brukar väl sätta an stöttorna såpass att de bär lite av vikten, men man vill ju samtidigt inte ha för höga laster punktvis på laminatet på ställen där skrovet inte är byggt för det. Nu vet jag ju inte hur mycket det är, men jag skulle nog försöka mäta upp det i alla fall, även om du säger att det syns tydligt. Det finns ju inga räta linjer att jämföra med, och det är nog väldigt lätt att se fel om det så beror på ljusinfall, snett målade vattenlinjer eller vad det nu kan vara. Det borde ju gå att mäta ifrån relingen ner till kölen på båda sidor med någon stum lina eller måttband, för att avgöra det.

Jag tror att det är att överskatta nano-sealern. Mina smutsränder brukar nog mest sitta i gammal vax, men det brukar vara jobbigt att få bort dem ändå, även om jag tycker att det går om man gnor på. Försiktig rubbing borde få bort dem om inget annat hjälper. Oxalsyra kan man nog också bleka bort dem med, du borde kunna hitta flera tips på det här temat om du söker i forumet.

Bronsskuvarna brukar vara ännu dyrare. För en vanlig semesterseglare är det nog overkill. Olja funkar om man inte har väldigt höga krav. Det väsentliga är att de går att låsa på något tillförlitligt sätt. De billigare skruvar jag har sett brukar ha låsmutter vilket nog inte riktigt kvalar som låsning, men det går att vira en rostfri tråd igenom hela skruven på ett sätt så att de inte kan vinda upp sig. Men jag har Seldéns, man kunde åtminstone förra året få tag på dem i alla fall lite billigare här i Stockholmstrakten hos Sifvert skruv. Det kanske finns någon liknande icke-båtdetaljist i Göteborgstrakten som har bättre priser? De lite större skruvarna är det för övrigt ganska ofta kampanjpriser på. Däremot inte de mindre som jag använder.

Snyggt!

Många lägger nog in sina båtar på vinst och förlust och hoppas på napp. Vissa båtar har jag sett annonser på i flera år. Har man gott om tid och is i magen går det nog att få ner priserna en hel del. Själv var jag otålig och köpte min alldeles för dyrt med facit i handen, men det var iofs inte så mycket pengar det handlade om ändå.