fjollberg

Sveriges seglare lär inte på egen hand rädda världen. Problemet med det sista resonemanget är att det går att tillämpa på så mycket att till slut finns det inte anledning för någon att göra någonting. Om alla struntar i det för att det lilla jag gör påverkar så lite kommer ingenting att hända. Om bara jag sitter bakom en buske på Ostholmen och skiter och lämnar pappret efter mig blir det inte så skräpigt och nästa år syns det knappt längre, det är först när många andra gör samma sak som det börjar kännas lite otrevligt när man vågar sig av båten. När alla tänker efter och vidtar de mått och steg som är rimliga för var och en blir den totala effekten till slut ganska stor, utan att man behöver gå över till direkt självplågeri. Men det är få som vill börja, få som vill riskera att avstå något när de inte vet att andra gör det (the sucker-effect SvD).

Tyvärr går det bara att sänka temperaturen på vintern när värmen är på. För stora delar av industrin och i kontorslokaler värms inte lokalerna upp huvuddelen av året, utan de kyls ned. Det blir också allt vanligare med luftkonditionering i hemmen. Så den energi som lampan, datorn, TV:n, faxen, bla, bla, bla strålar ut kräver delar av året ännu mer energi i form av kylsystem för att få ett drägligt arbetsklimat. Men visst, för hemmabruk, om man inte har luktkonditionering, eller om man t.ex returnerar överskottsvärmen till sin bergvärmanläggning för att hämta tillbaka den på vintern eller motsvarande, spelar lågenergilamporna som du säger mycket mindre roll än det görs gällande. Jag har själv hållit på att testa lågenergilampor lite de sista månaderna och kan konstatera att de är ganska dåliga. Det tar lång tid innan de når upp till sin lysförmåga, det gäller även de högkvalitélampor som påstår att de inte lider av det problemet. Det här blir också förvånansvärt snabbt och mycket värre för lågenergilampor som tänds och släcks några gånger om dagen. Kontentan är väl att lågenergilampor bara fungerar bra på ställen där de får lysa i stort sett kontinuerligt, dvs i princip samma ställen som man har använt lysrör på i decennier. Jag har också testat en dimmbar lågenergilampa av hög kvalité. Den fungerade i en vecka och lade av för en stund sedan. För oss som bor i flerfamiljshus kan vi lämpa över lite av energikostnaderna på det gemensamma genom att använda lågenergilampor på de ställen man har belysningen på hela, eller stora delar av dygnet eftersom värmen betalas via månadsavgiften/hyran. Men miljöfördelarna torde vara väldigt begränsade.

Problemet med balansbilden är att man lätt ser framför sig något slags gungbräda. Antingen är allt i balans som det är idag, eller så trillar det omkull. Men så är det ju inte. Det kol som idag är uppbundet i fossila bränslen har tidigare varit i omlopp i systemet som då måste ha haft en annan balans. Frågan är hur den såg ut? Var det helt enkelt en större biomassa på den tiden, mer träd, plankton eller vad vet jag? Har världshaven en större förmåga att svälja koldioxid än man gör gällande? Någonstans måste det ha funnits. Sedan är det ju klart att det är som du säger, att vi har flyttat på kolet väldigt snabbt ifrån marken i form av kol och olja och upp till luften i form av koldioxid med mera vilket kan göra att det så att säga reglertekniskt blir problem. Men det är ändå någon pusselbit här som fattas i den vanliga diskussionen.

Ditt inlägg var väl inte det minst nyanserade i tråden om man säger så http://www.maringuiden.se/js/tiny_mce_209/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif\ border=\0\ alt=\Smile\ title=\Smile\ />. Jag håller med om att vinstintresse och egennytta är de starkaste drivkrafterna. Men jag tror kanske inte helt på marknadskraftens välsignelse utan att det krävs viss styrning vilket lagar och skattesystem bland annat är till för, så att villkoren sätts som sedan aktörerna kan anpassa sig efter för att maximera sin vinst. Sedan kan man ha olika åsikter om hur det ska se ut i detalj. En sak jag aldrig riktigt har begripit i diskussionen om klimatförändringarna är att om nu de fossila bränslena verkligen är fossila, så måste det kolet rimligen ha varit i omlopp förut. Sedan har vi den nyåterstartade debatten om hur mycket fossila bränslen det överhuvudtaget finns kvar som ytterligare komplicerar bilden lite. Kanske det hela justerar sig självt så att säga.

http://www.maringuiden.se/js/tiny_mce_209/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif\ border=\0\ alt=\Laughing\ title=\Laughing\ /> Clueless rubriksättare, i själva inslaget påstås dock inte att isbjörnen är finsk.

Problemet är att den etanol som säljs som bränsle, e85, har tillsats av vanlig bensin vilket ger problem med utsläpp av giftiga kolväten. Istället rekommenderas därför att man använder alkylatbensin för tvåtaktare i känslig skärgårdsmiljö, trots att etanolen är att föredra ur ett växthusgasperspektiv enligt etanol.nu här. Nu visar det sig i realiteten vara svårt att få tag på alkylatbensin i dagsläget, så det är väl oklart om den prioriteringen är så bra. Å andra sidan säljs det väl ingen e85 heller på sjöstationerna, men den är ju i alla fall ganska väl spridd på landstationerna. IVLs utvärdering är i och för sig inte klar, men det verkar som att det utfaller som etanol.nu säger, båtnytt.

Nu finns det väl i och för sig vissa tecken på att miljön i Östersjön, åtminstone i Stockholms närområde i skärgården, i vissa fall håller på att återhämta sig något, enligt skärgårdsstiftelsen här. Ett problem med att jämföra fritidsbåtars utsläpp med yrkestrafik och jordbruk är att de senare nog i många fall kan anses ha större samhällsnytta, jämfört med fritidsbåtar som står mer för utsläpp som kan anses som onödiga. Så även om man antar att påverkan ifrån fritidsbåtar är mindre än t.ex jordbruket så får man nog göra de miljörelaterade åtgärder som man med rimliga medel kan åstadkomma. Också jag har jagat alkylatbensin med bristande framgång. Jag väntar nu på svar ifrån alla våra bensinbolag om det finns att få tag på i min närhet, hittills är det bara OKQ8 som har återkommit, negativt. Medan jag väntar på det gör jag modifieringar på båten för att förbättra seglingsegenskaperna i lättvind i förhoppning om att kunna undvika motorn i högre grad i framtiden. Det är ju trots allt seglingen jag är ute efter.

En ganska enkel åtgärd är att de av oss som har segelbåt faktiskt seglar med dem. Är man ute i skärgården idag är det förvånansvärt många som inte gör det även i gynnsamma vindar och med moderna båtar som ofta inte är särskilt svåra att segla ensam.

Jag har förstått det som att problemet med de gamla tvåtaktarna utan insprutning är att förbränningen blir alldeles för ineffektiv, så att det som kommer ut inte till närnelsevis är det ideala, i stort sett koldioxid och vatten, utan också olika stadier av halvfabrikat som kan vara mer eller mindre giftiga i närmiljön. Det gäller då inte minst tillsatsoljan som brinner väldigt dåligt, men där finns det ju biologiskt nedbrytbara varianter. Moderna tvåtaktare med insprutning är betydligt bättre i det avseendet, som Naturskyddsföreningen också nämner. Däremot torde skillnaden i växthuseffekt mellan de olika motorerna vara i princip obefintlig, mätt per enhet bränsle som förbrukas, precis som du säger. Det ska bli intressant att se om jag får något svar ifrån Naturskyddsföreningen på den punkten.

Det där med utan källor var kul, för jag har aldrig sett så mycket vansinniga påståenden staplade i en hög utan några som helst källor överhuvudtaget som i den här tråden. Fenomenet kallas selektiv perception, Wikipedia. Det är lite tråkigt, för det skulle verkligen, helt uppriktigt menat, vara intressant att läsa lite bakgrundsinformation om det som sägs. Om det nu inte bara är påhittat.

Jag är ingen vindkraftskramare, men det skulle vara intressant om någon någonsin kunde ge en enda referens som stödjer de olika påståenden som görs i trådarna i det här forumet. Som då t.ex påståendet att det tar tio år för ett vindkraftverk att ge nettoenergi. Det enda jag lyckas hitta när jag söker efter något som stödjer den uppfattningen är att ett vindkraftverk under hela sin livslängd inklusive rivning producerar åtminstone 20 gånger så mycket energi som det har förbrukat, t.ex Wikipedia här och EoE här, vilket enligt uppgift gör vindkraften mer effektiv än de flesta konventionella energikällor. Nyare, och därmed ofta större, turbiner visar ännu bättre siffror. Överhuvudtaget florerar det hur mycket groteska påståenden som helst i MiljöSnack, som uppenbarligen provocerar oerhört med sin blotta existens. Jag är helt för att man kritiskt sakgranskar olika miljöargument, som jag själv också gjort i mina egna inlägg, men det är ju roligare med en debatt som inte bara baserar sig på fantasifoster. Senast ändrad av fjollberg | 03 januari 2008 | 23:21

Hej, Är det någon som har en manual till en Suzuki DT 4 och är beredd att dela med sig? Min motor är en -98, men det är nog inte så kinkigt att det är exakt rätt år. Mvh, /Fredrik Jönsson Norrström

Har gjort: -Renoverat fotogenkök -Splitsat och kompetterat stående och löpande rigg -Byggt spinnakerbom Måste göra innan sjösättning: -Gå igenom motorn -Slipa lätt, bottenmåla, tvätta och vaxa Har planer på att göra, men allt hinns nog inte med, i alla fall inte före sjösättningen: -Reparera spridarfäste, förse spridare med nockskydd -Flytta block för flaggor under spridare ut mot nocken -Byta ut befintlig stötta mot mer matchande i teak -Bygga om eller eventuellt ny hylla i förpik -Bygga nya ruffluckor -Byta ut ett par eller eventuellt alla vantskruvar- -Sy gardiner, eventuellt också draperi i förpik -Bygga sittbrunnsbord -Montera extra skotskena för genua Senast ändrad av fjollberg | 03 januari 2008 | 19:42 Senast ändrad av fjollberg | 03 januari 2008 | 19:42

Jag håller i princip med, även om jag tycker att det finns ett utrymme för att lämna det teoretiska planet och göra konkreta saker som går att åstadkomma med ringa uppoffring. Att tanka alkylatbensin handlar för övrigt mest om närmiljön, att man släpper ut giftiga kolväten i det lokala vattnet, det har ingen nämnvärd betydelse för globala problem som växthusgaser. Även om vi ligger bra till inom industrivärlden, producerar vi per capita säkert avsevärt mer skit än den allra största delen av jordens befolkning, så jag tror att vi ska vara lite försiktiga med att slå oss för bröstet. Man måste ha lite civilkurage för att stå emot the sucker-effect SvD. Men min poäng är att om det hade varit så enkelt som SNF, KI, Sjöfartsverket med flera låter påskina hade säkert fler agerat. Än så länge är tröskeln väl hög i flera avseenden. Hade t.ex någon stationskedja gått ut och erbjudit alkylat på alla stationer så att man visste var det fanns, snarare än att det är upp till var och en, det varierar lite ifrån år till år och det inte går att hitta någon tillförlitlig information ens på deras egna webbsidor, så hade läget varit avsevärt annorlunda. Sedan kan jag blir direkt beklämd när jag ser moderna segelbåtar, byggda för att ganska enkelt kunna hanteras av en person med rullsegel fram och allt oftare även därbak, gå för motor även i goda vindar i gynnsam riktning. Då tycker jag att det har blivit lite väl snett med saker och ting, det går ju inte ens fortare i många fall. Nu tillhör jag väl i och för sig dem som snarare är ute för att segla än att vara ute i skärgården, men i alla fall. En del verkar bara hissa om det är minst 25 grader varmt och plattläns så att groggen står stadigt på sittbrunnsbordet, om ens då.

Min lilla segelbåt är försedd med en 4hk tvåtakts utombordare. Visserligen inte så hemskt gammal, 1998, och i mycket gott skick, men på det hela taget en riktig skräckis i miljöhänseende. Med erfarenhet ifrån två säsonger förbrukar ungefär en tank, ca 20 liter per år (det är en extern tank). Jag har grävt i vad man kan göra åt detta. Naturskyddsföreningen har en del bra information www.snf.se/verksamhet/kust-hav/batliv-miljovanligmotor.htm. Enligt denna information borde jag skaffa en fyrtaktare istället. Problemet är bara att miljöpåverkan av att skrota min tvåtaktare och ersätta den med en nytillverkad fyrtaktare torde överstiga påverkan av mina 20l per år många, många år framöver. Det är lockande av andra skäl, jag skulle vilja ha en generator och fyrtaktarna är avsevärt tystare, men det känns svårt att motivera bytet av miljöskäl. Min strategi är nog att hålla fast vid den befintliga motorn för att så småningom ersätta den med en elmotor när batteritekniken så tillåter vilket kanske inte är så långt borta, www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article57986.ece. Jag störs också av annan information på Naturskyddsföreningens hemsida, det helt snurriga testet av snurror, www.snf.se/verksamhet/trafik/renasnurran-testet.htm. Enligt den sidan skulle en tvåtaktare producera ca 20 gånger mer koldioxid, mätt som gram per kilo bränsle, än en bil, och åtminstone tre gånger så mycket som en fyrtaktare. Det påståendet kan omöjligt vara sant. Grafen ser väldigt dramatisk ut men är rent nonsens. I själva verket torde tvåtaktaren producera minst koldioxid, mätt som gram per kilo bränsle, eftersom en hel del av bränslet rinner igenom utan att förbrännas. För jag betvivlar inte att tvåtaktaren släpper ur sig nästan hur mycket andra otrevligheter som helst. De kan möjligen ha resonerat i termer av koldioxidekvivalenter eftersom en del kolväten har högre växthuseffekt än koldioxid, men det är ändå orimligt att ett kilo bensin skulle resultera i 20 gram koldioxid med en bilmotor. Jag har mailat Naturskyddsföreningen för en kommentar och väntar på svar. Den huvudsakliga rekommendationen ifrån Naturskyddsföreningen, såväl som sjöfartsverkets, www.sjofartsverket.se/templates/SFVXPage____7747.aspx är att man ska köra på alkylatbensin. Nu är problemet ungefär detsamma som för båttvättar. Det går inte att få tag på. Det verkar finnas ett antal försäljningsställen på sjömackar ute i skärgården, en eller två dagsetapper ifrån min hemmahamn. Jag säger verkar, för när jag frågade på stationen vid Hornstulls strand som enligt Grön Kemi ska ha alkylatbensin på pump, www.gronkemi.nu/alkylat.html, så var det inte fallet sommaren 2007. Det är det enda försäljningsställe i Stockholm som uppges sälja alkylatbensin i lösvikt! Närmaste ställe som Grön Kemi uppger säljer alkylatbensin är Statoil sjöstation Sätra, ca en och en halv timme bort med min båtfart. På Statoils egen sida uppges dock inte att den säljer alkylatbensin. Återstår att undersöka hur det förhåller sig i verkligheten nästa säsong. Det enda ställe jag idag vet att jag kan få alkylatbensin på är på dunk ifrån OKQ8 vid Telefonplan till närmast hutlöst pris. Men med en årsförbrukning på ca 20 liter kan man väl i och för sig leva med det. Jag får kånka hem det, jag får inte ta bensin med mig i kollektivtrafiken av uppenbara skäl. Jag har skickat mail till samtliga större bensinföretag i landet för att få reda på var det faksiskt säljs alkylatbensin på pump i Stockholm, i förhoppning om att det ska visa sig att det finns något ställe som inte nämnts. Det var helt nyligen och jag väntar på svar ifrån alla utom OKQ8 som låter meddela att det närmaste försäljningsstället är Norrtälje, sex mil fågelvägen. Känner någon till andra försäljningsställen i Stockholm är man välkommen att höra av sig. Så länge har jag utrustat båten med en genua och kompletterat för att kunna hissa spinnakern till nästa säsong, så att järngenuan på aktern ska kunna tiga still i lättare vindar än i somras. Fredrik Jönsson Norrström Med Individuell Blå Flagg, www.hsr.se/sa/node.asp?node=207 under spridaren Senast ändrad av fjollberg | 03 januari 2008 | 01:02

Sommaren 2006 debuterade jag som ägare av en liten segelbåt i Stockholms innerstad, hemmahamn på Mälarsidan av Hammarbyslussen. Jag har sedan dess ägnat mig åt att försöka lära mig vad jag kan göra för att bidra med så lite miljöpåverkan som möjligt. Man kan konstatera att det krävs en hel del envishet bara för att hitta och sålla i informationen. Att sedan genomföra det i verkligheten är inte lättare. Det var med viss tvekan jag ställde upp och anmälde mig till Individuell Blå Flagg, Individuell Blå Flagg. En av de mer innehållsrikare sidor på webben om båtbottenfärger, båtbottenfärger hittar man hos Naturskyddsföreningen. Ett problem med den sidan är att det känns som att den försöker att få båtbottenfärger att framstå som giftigare än de är genom att ta upp aktiva ämnen som numera är förbjudna, antingen i hela Europa, eller åtminstone i mina farvatten i Östersjön. I princip så är all bottenfärg som på väsentligen förhindrar beväxning förbjuden för mig. Att använda sig av en fysikaliskt verkande färg som blöder ut jox i vattnet som inte har där att göra som ersättning för en kopparhaltig färg verkar helt vansinnigt. Utan att för den skull halka in på huruvida koppar är ett förträffligt alternativ (se debattsidan, debattsidan) är det en gåta för mig hur kemikalieinspektionen har kommit fram till att det är en bra idé att ersätta kopparfärgerna med färger som utsöndrar saker man inte vet något om. Vissa av de godkända färgerna misstänks också ha besvärande egenskaper för den marina miljön, men här återstår mycket att utreda. Debatten har avstannat eftersom EU:s nya biociddirektiv låter vänta på sig. Kvarstår då rådet att använda en hård bottenfärg och båttvätt. Läser man information på webben i frågan är det lätt att få intrycket att det är ett realistiskt alternativ. I Kemikalieinspektionens faktablad Båtbottenfärger för fritidsbåtar Båtbottenfärger för fritidsbåtar, står det till exempel att båttvättar börjar användas alltmer. Det måste vara rent önsketänkande ifrån författarens sida. Haken är att det helt enkelt inte finns några båttvättar. Jo, jag vet, det finns några testanläggningar. Den närmaste ska finnas i Wasahamnen enligt den lista på fyra(!) båttvättar som ska finnas i Sverige enligt Håll Sverige Rent, Håll Sverige Rent. Man kan dock notera att det inte finns någon som helst information om denna service på Wasahamnens egen hemsida. Det är för få för att göra någon skillnad och ingen av dem har såvitt jag vet kunnat ta kölbåtar. Företaget Boatwasher som leverar båttvättar kan nås antingen på www.boatwasher.nu, www.boatwasher.nu eller www.boatwasher.net, www.boatwasher.net och på de sidor man kommer till står det olika information. Enligt den ena ska det finnas några anläggningar till, bl.a. vid Hammarbyslussen vilket vore perfekt för mig. Tyvärr är det nog som det står på den andra, att anläggningen inte kommer i drift förrän 2008 om Stockholms Miljöförvaltning så vill. Vill man få det tvättat är det alltså bara att ta på sig badbrallorna. Eftersom den hårda färgen också är en utmärkt grund för andra färger valde jag att pröva med en sådan den här sommaren för att se hur illa det egentligen blev. Det är lätt att måla över den med något annat sedan om det skulle behövas. Erfarenheten är faktiskt att det inte blir så värst mycket beväxning. Lite trådar (nässeldjur såvitt jag kan bedömma), men inte notabelt mer än det verka sitta på båtar med fysikaliskt verkande färger. Huvuddelen av beväxningen uppstod nog under den sista månaden båten var i sjön. Under sommaren dök jag ner och skrubbade båten en gång, och skrubbade de delar jag kom åt ifrån däck ett par gånger till. Då var det mest slem (trådalger om jag har förstått det rätt), jag lade inte märke till de namnet till trots mer trådaktiga nässeldjuren när jag dök under båten i alla fall. Jag har inte bestämt mig för om jag ska fortsätta med samma färg helt utan anti-fouling, International Lago Racing II, eller prova någon tunn-films anti-fouling i stil med Lefant TF till nästa år. Erfarenheterna verkar gå isär när man läser folks erfarenheter i olika forum på nätet, frågan är om det verkligen färgen gör någon skillnad eller om det i själva verket har varit olika beväxningsomständigheter där båtarna har varit. Det som får mig att tveka att pröva en anti-fouling är att när man väl har börjat använda en färg med fysikalisk verkan verkar man mer eller mindre vara fast med den, om man inte vill lägga ner mycket arbete på att grunda för en annan färg. Sedan kan man ju krasst konstatera att de båtar som kommer upp ur vattnet med en vackert kopparskimrande brun nyans under vattenlinjen är avsevärt renare än alla andra båtar vid höstupptagningen. Fredrik Jönsson Norrström Med Individuell Blå Flagg, Individuell Blå Flagg under spridaren Senast ändrad av fjollberg | 03 januari 2008 | 00:53 Senast ändrad av fjollberg | 03 januari 2008 | 00:54