fjollberg

Jag skulle nog också kolla möjligheten för landtransport. Men Svajarn, menar du på fullt allvar att båten skulle ha sugit upp 200 liter vatten? Spontant känns det lite osannolikt, det är ett helt badkar som ska försvinna in någonstans. Men jag vet inte, kan det vara så mycket?

Jag kan inte säga vad som är fel men har en Suzuki DT4 ifrån 98, det rinner hela tiden ur skvallerhålet på den, även på tomgång.

Det finns väl godkända färger med mer än 40% koppar. Hur mycket vill du ha?

Men per capita har Kina fortfarande väldigt mycket lägre utsläpp än vi har. Det är också ett land med sisådär halvannan miljard människor, så att jämföra Sverige och Kina är inte som att jämföra två lika storheter precis. De har också en stor del av befolkningen som fortfarande lever i akut fattigdom. Den populära kinajämförelsen haltar med andra ord en del. Det sagt så börjar den fantastiska tillväxt de har haft under det senaste decenniet eller två också göra att det börjar ställas större krav på dem ifrån andra håll, och det kommer att bli mer så i takt med att de börjar nå någonting som kan liknas någon form av välstånd. Det är ju inte rimligt att förvänta sig att den största delen av världen som lever under mycket fattiga förhållanden ska fortsätta att göra det för att vi ska få brassa omkring bäst vi vill i stora bilar och båtar. Och med en dåligt utbyggd eller obefintlig infrastruktur är det i princip bara olja som gäller. Alternativen kräver mer välfungerande samhällen.

Jag tror att kemikalieinspektionen hävdar att man kan ha nationella striktare regler, så det är inte säkert att det innebär något för fritidsbåtar i Sverige om EU godkänner kopparfärger generellt. Det går nog att åberopa saker och ting för att ha strängare krav i vissa miljöer, typ Östersjön osv, precis som idag.

Det brukar dyka upp diverse goda idéer om det här då och då, oftast då fråga om någon tillsats som man ska röra ner i en färdig, köpt färg. Tyvärr är det nog så att det inte finns något universalrecept som verkligen fungerar. Fanns det skulle det vara allmänt känt och många använda det vid det här laget. En ytterligare komplikation är att de som testat sällan gjort det under någon form av kontrollerade omständigheter och eftersom påväxten kan variera kraftigt mellan säsonger och platser blir de påstådda resultaten väldigt osäkra. Det sagt är cayennepeppar kanske det som oftast föreslås, men jag skulle inte förvänta mig några fantastiska resultat.

Jag har för mig att man kan hitta lite info om de standarder som gäller på svenska och finska sjöfartsverkens hemsidor om man söker lite.

Jag känner nog att jag är lite pragmatisk på den här punkten. Står man på en grusplan är det inte riktigt så enkelt så att allt slipdamm åker ut i havet eller grundvattnet. Rekommendationen är dock att man försöker samla upp slipdammet så gott det går på en press under båten och lämna in på miljöstation för att minimera effekten, men det är det väl få som i realiteten gör. Mängden gift blir ju dock densamma, oavsett om den sitter på båten eller slipas bort, det blir varken mer eller mindre giftigt om man ersätter den med miljövänlig färg. Dessutom hamnar slipdammet i en miljö som i allmänhet redan är kontaminerad, istället för i en naturvik någonstans där det gör större skada. Att slipa bort befintlig giftig färg för att ersätta den med ny giftfärg ökar däremot den totala mängden gift. Och jag är inte så säker på att bilden av att de flesta som bekymrar sig över båtbottenfärger gladeligen tappar ut avfettningsmedel i dagbrunnarna är korrekt. Det är för övrigt ett moment som ingår i teoriutbildningen nuförtiden.

Som tidigare sagts är det funktion, tillgänglighet och pris. Exakt hur tvätten fungerar spelar nog ingen roll bara det blir rent utan att båten skadas. Viktiga saker att tänka på är nog att få så låga investerings- och driftkostnader som möjligt för att kunna få så många installationer att tillgänglighetsfrågan kan adresseras. Idag finns det bara ett fåtal tvättar i hela Sverige.

Kemikalieinspektionen har också konstaterat att man måste göra kontroller i en rapport.

Kina och indien, det är väl bara ca en tredjedel av jordens befolkning. Och de har nog en betydligt lägre förbrukning än vi har, per capita. En stor del av dessa människor lever fortfarande i vad som kallas akut fattigdom. Senast ändrad av fjollberg | 17 april 2008 | 08:16

Jag använder helst fotogenkök i dagsläget, men då är jag van vid det och det ger lite genklang ifrån barndomsseglatser. Min bättre hälft hade nog gärna sett att det var något annat. Det låter som att du är lite snål och förvärmer för lite f.ö. Det sagt så börjar det bli svårt att hitta reservdelar till gamla Optimuskök, åtminstone här i Sverige, så det är nog dags att fundera på alternativ hursom. Jag hade nog gått på gasol i det läget om jag hade haft plats för en sådan installation, men ett Origokök ligger nog närmre till för mig eftersom det är i stort sett samma formfaktor som Optimusköket. För min egen del har jag renoverat upp köket i år och hoppas att det pallar med ett tag till. För dina behov skulle jag nog också säga att ett spritkök á la Origo verkar lämpligt. Jag funderar också på att överge det fasta köket helt och istället skaffa ett modernt fotogenkök typ Optimus eller Primus och använda istället. Jag har ett vanligt Trangiakök med idag, dels som reserv, men framför allt för att man kan plocka med sig det upp på klippan och sitta där istället. Det är redan ganska mycket camping över min båt, så lite till skulle jag nog kunna leva med. Laga mat under gång är inte att tänka på ändå.

Det här beror mycket på vilka saker man talar om, vissa grejer är inte alls billigare utomlands, så jag begränsar mig till båttillbehör. Jag skulle tro att en av de stora skillnaderna är att en Amerikansk nätbutik har en betydligt större marknad och omsättning, och därför klarar sig med lägre marginaler. Jag har handlat både över nät ifrån USA och EU, och det är långt ifrån självklart att det blir billigare att importera själv än att handla i Sverige i slutänden. Det beror på vad det är man ska köpa, så man får som vanligt kolla upp det innan man köper, ibland är det lätt att lura sig själv. De senaste inköpen av block visade sig bli billigast via mässrabatter och utförsäljningar här hemma i Sverige. Jag vänder just nu på varenda krona som går till båten, så jag lade ner mycket tid på att kolla priser innan. Mervärdesskatt (eller moms) i USA fungerar ungefär som internationellt, att det ska beskattas i den delstat varan hämtas ut i och skattesatserna varierar. De är vana vid att hantera detta och därför har de inga problem att exportera utan mervärdesskatt. Jag tycker på sätt och vis att det är sympatiskt att redovisa priser utan moms, liksom det vore att redovisa alla löneskatter på lönespecen, det skulle nog få lite fler att ifrågasätta vad pengarna går till. En annan skillnad är att båttillbehörsmarknaden i Sverige domineras av ett fåtal stora aktörer så att konkurrensen inte riktigt är vad den borde, vilket nätet kan hjälpa till med. Ofta tycker jag dock att det går att hitta ställen även i Sverige som säljer vissa varor till lägre priser än de stora butikerna om man letar lite.

Nja, kryssarklubben har tagit ståndpunkten att en hård färg med koppar är det bästa alternativet idag, jämfört för de fysikaliskt verkande miljövänliga bottenfärger som man i realiteten har ganska dålig koll på hur de faktiskt fungerar och vilka effekter de har på miljön. http://www.sxk.se/koppar/ Färger som innehåller organiska tennföreningar är inte något alternativ för någon eftersom de har dokumenterad och oomtvistad effekt på miljön, är förbjudna på fritidsbåtar sedan flera år och även på handelsfartyg sedan en tid tillbaka. Det förbudet håller dessutom på att ratificeras världen över.

Jag skulle nog rekommendera boken Plastbåtsvård, Björn Peter Behrens. Den kostar inte så mycket (eller kolla med ditt bibliotek). Dispositionen i den tycker jag kanske är lite konstig, men den ger mer generella svar på dina frågor, http://www.norstedtsforlagsgrupp.se/templates/Nautiska/Book.aspx?id=43288 Senast ändrad av fjollberg | 15 april 2008 | 12:33

Man kan sy genom splitsen några gånger när den är klar för ökad säkerhet.

Nej, det är knapert med mackar här. De landbaserade finns i huvudsak i områden med mycket skogsbruk eftersom alkylatbensinen används mycket i motorsågar. Det ska dock enligt uppgift (jag har inte varit där) finnas ett par stycken: Södermalms trädgårdsmaskiner, Stensätrav 5-7, Skärholmen(!) Bromma skog och trädgård, Sulkyv 28, Bromma Mer info finns här: http://kartdata.sjofartsverket.se/website/miljobensin/viewer.htm

Hmm..., segel och roddbåtar som bara för vitt ljus ska hålla väl ur vägen för andra fartyg. Gäller inte det även motorbåtar?

Hmm..., jag har varit ute en vecka i kajak med en stor andel nybörjare i gänget ganska långt ut i skärgården utan att någon kantrade. Havskajaker är väldigt stabila (upplever i alla fall jag) i normalt väder. Det var iofs ganska nära en gång då en person med en felpackad kajak fick panik när det började blåsa på lite vid en övergång. Fören pekade uppåt så att hon inte klarade att hålla upp den mot vinden. Hon paddlade för livet rakt mot den närmaste öns klippiga lovartsida. Inte bra. Det var lite trassligt innan vi fick situationen under kontroll precis intill klipporna, jag blev till och med uppspolad någon gång, men ingen behövde bada. Lite byte av kajaker och några stenar i nosen, så var allting frid och fröjd sedan.

Ähm, jag hade tänkt skriva Rivalbåtar ifrån min gamla hemstad Södertälje också, men tji fick jag. En del av programmet verkar ha hamnat hos Rocad boats, http://www.rocadboats.se/ Är det någon som vet var smaragden tog vägen?

Långedrag, http://www.langedragmarin.com/ men det är stålbåtar. De hade en intressant jolle förut också, for2 tror jag att den hette, men den verkar inte finnas kvar?

Favoriter Lagavulin Special Edition. (20 årig, finns inte på systemet) Auchentoshan Three Wood Prisvärda Auchentoshan, 10 och 12.

Det ska bli någon form av övergångsregler som gör att de med tidigare kompetens ska kunna få ut ett båtkörkort. Men exakt hur dessa regler kommer att se ut vet man inte eftersom det slutliga förslaget inte är presenterat. Hur det ska gå till rent praktiskt är nog ännu längre bort.

Jag tror väl att sanningen finns lite mitt emellan, det är klart att det finns lobbygrupper som drar åt båda håll, och att det finns folk som lever på det. Det är väl också klart att de riktigt stora kommersiella krafterna knappast är positiva till klimatdiskussionen. Men det finns samtidigt problem med att det kan vara svårt att få andra anslag om man avviker alltför mycket ifrån det som är den etablerade uppfattningen, i synnerhet som offentlig finansiering av forskning börjar tendera att innehålla politiska pekpinnar trots universitetens protester. Jag tror att det är väldigt svårt att ducka för att det med allra största sannolikhet har skett och sker en temperaturökning orsakad av människans verksamhet (att det råkar ha varit en varm vinter just i år just här har ingenting med det att göra, men kan ställa till det i debatten). Men det är väldigt osäkert hur stor den kommer att bli i framtiden och vad det får för konsekvenser.

Angående tidigare tal om Delphia såg jag det här på deras hemsida. Inte 120mm laminat såvitt jag förstår. 'Bottendelen vid kölinfästningen består av ett enkellaminat på ca 30 mm (Delphia 37). Sen tillkommer en innerliner och däremellan fyllnadspackel. Det blir totalt ca 55 mm för de 9 st grova M30 bultarna att klämma ihop mellan köl och de kraftiga U-balkarna.' http://www.delphiayachts.se/delphia/kvalitet.htm Fyllnadsspackel som bärande material? Jag har ingen Bavaria och har nog inte tänkt köpa någon av helt andra skäl, men jag tycker att det bedrivs en kampanj mot dem som jag har svårt att tycka bara är välförtjänad. Det är lätt att få en känsla av att det finns intressenter bakom som blåser upp det hela.