ChristerN

Vilken display? Jag menar att det är välkänt att BMSens interna mätare på kvarvarande kapacitet är rätt dålig och det är många som tror att man kan gå på spänningen även på LFP-batterier. Dvs det krävs fortfarande en mät-shunt för att veta. Sen blir jag alltid lite misstänksam när någon påstår att batteriet ”alltid är fullt”. Brukar ofta vara husbilsägare som har fyra dioder på en display som de tror är laddstatus men i själva verket visar spänningen.

Jag har för mig att ”man” rekommenderar 2,5 x vattendjupet för kättingar mot bojring men det går bra att ha den längre. I mitt fall har jag ena bojen på en dryg meters djup men det är så pass nära stranden att bojen riskerar att driva in på för grunt vatten om jag har mer än 2m kätting. (Fast egentligen har jag en sk mooringlina mellan boj och p-ring. Kräver dock lite tyngder under bojen för att den ska stå upprätt.) Vad gäller hur tight båtar ska förtöjas så finns det två skolor. Den ena är att båten tillåts ”vaka”, dvs röra sig ganska fritt med en bra bit in till bryggan. Den andra är att hålla förtöjningen tight. Den senare kräver mer av fjädringen på landförtöjningen och vilken man använder beror mycket på hur nära båten ligger andra båtar och hur djupt det är, tex som för bojen jag skriver om ovan.

Kanske lite näsvis fråga men hur vet du att batteriet fortfarande är fulladdat?

Ja, det funkar säkert ett tag med den gamla solcellen/panelen men ska du börja uppgradera är nog en ny panel en bra investering ihop med en bra regulator, tex Victron SmartSolar 75-15, och gärna en batteritankmätare, tex Victrons SmartShunt eller BMV712. SmartShunten är lättare att installera då man inte behöver dra en kabel till en display men saknar då alltså display så man är hänvisad till mobilen för att se hur det laddar/laddar ur. Inställningarna gör man helst på telefonen iaf.

En boj-ring/P-ring eller vad de kallas skulle jag rekommendera. Gissar att det räcker gott med en 25kg för när den sjunkit ner i dyn är den nästan omöjlig att rubba. Men ge den några veckor på botten så den ”sätter sig” innan du frestar på den. Ett annat alternativ är att borra ett hål i en sten och där sätta en ögla som man fäster bojkättingen i. En sten behöver vara tyngre än ett bojankare i järn. Kommer inte ihåg vilket förhållande som gäller men räkna med 1,5-2 x tyngre och stenen blir då svårare att sätta ut. Förr i världen, när det alltid blev is på sjöarna, la man ut bojstenarna på isen på vintern och sen hade de sjunkit och satt sig lagom till sjösättning.

fråga 1) hur farlig är det för batteriet att köra utan regulator förutsatt att jag säkrar upp att batteriet aldrig blir överladdat i och med kontinuerlig förbrukning via wifi? Svar: Rejält skadligt för batteriet som riskerar att åldras snabbt. Detta är lite beroende av hur stor panelen är och vilken utspänning den har. Klarar panelen att lyfta batterispänningen över 14,7V är det skadligt. Fråga 2) Har också börjat skissa på att sätta in regulator, se förslag till koppplingsschema nedan, några input tankar där? Svar: Svårt att se riktigt vilka prylar du planerar men i huvudsak ser det bra ut. Vad gäller val av säkring så ska den dimensioneras efter kabelarean och vilken effekt panelerna beräknas ge. Fråga 3) vilka komponenter ska man satsa på gällande regulator, förstår det som PWM eller MPPT är viktigt val, lutar nu åt MPPT för att i framtiden kunna sätta tid större modernare solcell och kanske byta batterier. Något mer man bör tänka på kring valet här eller är billigaste av resp. ok? Svar: Satsa på Victrons MPPT med blåtand (="smart"). Välj storlek efter hur mycket paneler du beräknar sätta in. Tänk också på att om du har paneler som är riktade åt olika håll eller olika vinklade eller där en panel riskerar att bli skuggad är det en fördel att ha fler regulatorer, dvs en för varje panel. Fråga 4) vad för typ av av solcell är bra nu för tiden Svar: Pass på den frågan

Jag håller med men vill rekommendera att välja deras regulatorer som heter något med Smart. Det är bara dessa som man kan se i telefonen och som kan integreras med andra delar för att de har blåtand.

Nu måste vi nog vara lite försiktiga med råd. @Svanteman har en lösning med ett LFP-batteri som förbrukarbatteri och sedan ett startbatteri och vet inte hur bogisen är kopplad. För att kunna ge mer råd behöver vi veta mer om hur det är kopplat och hur LFP-batteriet är inkopplat till laddning från generator och tex längd och dimensioner på kablarna fram till bogisen. Alla råd i all välmening kan bli mycket fel för den som inte vet hur det ser ut i verkligheten. Vad vi vet är Att ett LFP-batteri inte mår bra av att köra en bogis Att ett bly/syra-batteri (tex AGM avsett för start) gör ett betydligt mycket bättre jobb som strömkälla för bogisar Att ett anpassat batteri (se ovan) med grova kablar nära bogisen ger bäst effekt Att laddning av LFP och bly/syra ställer olika krav på laddningen Att laddning av ett bogis-batteri långt ifrån start-batteri och/eller generator ställer krav på kablarna dem emellan (och andra krav på laddningen än ett LFP-batteri) Att alla el-installationer måste säkras av med rätt dimensionerade säkringar för att inte vara farliga Kan @Svanteman återkomma med hur det är kopplat, om bogisen går på start eller förbrukning, längd på kablarna mellan generator/startbatteri/förbrukarbatteri till bogisen, dimension på kablarna, var säkring sitter, hur laddning sker av LFP-batteriet och kanske lite till ska vi nog kunna ge bättre råd.

Att ha en bogis på ett litium-batteri är inget bra. Inte för att kemin inte klarar stora strömmar utan för att den nödvändiga BMSen aldrig är byggd för dessa starka strömmar. Dessutom brukar inte färdiga batterier ha interna kablar som klarar dessa strömmar utan riskerar att fatta eld. Ordna istället ett separat bly-batteri till bogisen som placeras nära och som får matning från startbatteriet.

Trevligt att du hittat den här tråden och välkommen till MG! @Thallatha har inte varit online på länge men prova att klicka på namnet så har du en stor knapp för att skicka meddelande till honom. Jag gissar att han skulle uppskatta det.

Med bakgrund av dina frågor på kopplingarna till pumpen drar jag slutsatsen att du inte kopplat loss slangarna från pumpen under vintern. Detta bör man absolut göra för att undvika frostsprängningar i pumpen som dessutom bör tömmas på allt vatten inför vinterförvaringen tex genom att köra lite tryckluft genom den. Och, förlåt om jag tjatar. Prova mina tips med slangar i en hink ovan innan du far iväg och köper saker. Sånt brukar bli dyrt i längden. Bättre att först identifiera VAR problemet finns.

Självklart ska du (om du inte är gjord av pengar) kolla elektriska fel innan du köper nytt. Börja med mitt förslag om att sätta såväl inflöde som utflöde med slangar. Funkar det med tillfälliga kablar men inte i båten så har du ju hittat felet.

Brukar inte den klumpa ihop sig och bli svår att steka? Testade det en gång och då blev det så men det kanske bara var en tillfällighet?

Testa att koppla en kortare slang på ingående vatten och den lägger du i en hink med vatten. Sen har du en annan slang på utgående sidan som du drar till en annan hink eller utanför båten och sen kör du pumpen. Då kan du se om det är pumpen som inte funkar. Inget flöde betyder trasig pump. Nästa steg är att koppla utloppet till systemet i båten och sätta på pumpen och samtidigt fylla på med vatten i hinken som har slangen på inkommande vatten. Kolla nu flödet i kranarna. Är det ok så har du problem med vattnet in till pumpen. Sen stänger du kranarna och slutar inte pumpen då så skulle jag säga det är pumpen som är trasig.

Jag (som är den som står vid spisen i vår familj) tycker det är svårt att under stekningen dela bacon som läggs klippt i delar i stekpannan. Att dela dem efter stekningen är inget alternativ då de måste få stekyta på bägge sidor. Däremot klipper jag den ibland när den är stekt. Att klippa före stekning skulle säkert ge +25 minuters tillagning 😉

Tack @Mackey! Tänkte samma när jag såg om årsboken. Taskig timing. Bra idé med lite recept under tiden. En av våra favoriter ombord är en baconsås med pasta. Bacon håller länge och tar liten plats i kylen. Mycket bra. 2 portioner. Vi börjar med att steka ett paket bacon. Lyft ur bacon ur stekpannan och om vi har med champinjoner steker vi dem i delar i fettet efter baconet. Dela baconet i ca 2 cm långa bitar och lägg tillbaka i stekpannan. I med ca en halv burk Creme Fraiche och ungefär lika mycket grädde och rör om och koka upp. Under tiden sätter man på en kastrull för pastan. Vi brukar köra med en pasta som behöver koka i 6 minuter. Serveras med en fräsch sallad och en kall öl. Mat på ca 20 minuter.

Är det inte ganska enkelt att lägga i en boj med bojsten? Och om du har en brantare strand någonstans där du kan dra in en båt från land och kliva i så kanske du inte behöver varken slip eller kärra? Bara en tanke (ja, eller två då😉)

Enligt spec drar modell CR50X 1,1 A i snitt, om det är den du har.

Funkar avluftningen från den fasta tanken så att det inte blir ett undertryck i den när lite soppa förbrukats? Testa att öppna påfyllningslocket och se om du har samma problem då.

Tack för att du delar med dig (förutsatt att du inte har någon inblandning i gästhamnen ifråga). Jag har själv aldrig varit med båten där men väl på deras mässor.

Tråkigt att det inte blir bättre. Men, om det är som jag misstänker så får du inte bort problemet med mer än att du gör en (ultraljuds-)rengöring av förgasarna. Avlagringar som sitter där pga kvarlämnad bensin försvinner inte iom att du byter till en bensin som inte hade gett samma avlagringar. Jag har försökt skriva detta men har tydligen misslyckats.

Tack. Det indikerar att det har funnits åtminstone sedan 2021.

Det har tidigare funnits en sida på nätet som är författad av Magnus Sterky (alias @Seawolf här på forumet) men jag hittar den inte nu. Han kanske själv kan svara med en länk om sidan fortfarande finns? Annars finns dokumentation i en ISO-standard om vad man får göra i mindre fritidsfartyg. Jag tror dock inte att standarden ger några bra handfasta tips på grejer att köpa och bygga ihop men väldigt mycket matnyttigt. ISO 13297 heter den kostar en slant om man ska ha hela. Man kan dock hitta en del matnyttiga utdrag ur dem. Här är ett. https://www.batliv.se/wp-content/uploads/2015/11/LandstromRev3.pdf Som du ser så är Magnus Sterky delförfattare till detta exempel. Han har även deltagit i många andra delar av standarden. Lycka till!

Det var en nyhet för mig! Var finns detta att läsa? Annars tycker jag som du. Minus ska vara svart. ”Det är sen gammalt!” som ungdomarna säger 😉

Du har ju egentligen svarat på din egen fråga här. Om radion alltid prioriterar den interna GPSen sist och radion känner att den är inkopplad till NMEA-nätverk (vilket alltid är strömsatt) där det finns en ”säkrare” GPS-källa och denna inte ger signal till radion vid uppstart så är det väl klart att den signalerar. Lösningen torde vara att radion inte auto-startar när den blir strömsatt utan du sätter på den manuellt när plottern startat.