Mercury_44XS

Nä det sitter väl en "mutter" med bricka på undersidan som spänner upp koppen mot bränslepumpen.

Samma typ av övervarvningsskydd inbyggt i ECU eller tändsystemet, för att skydda motorn helt enkelt.

Finns ganska många Marinermodeller med 2-taktsmotor, vet du inte modellbeteckning eller finns det ingen typskylt. Det finns vissa Mariner modeller som har ganska svag stråle utan att det är fel på impellern och på vissa pulserar strålen i takt med att termostaten öppnar eller stänger. Ibland händer det att det lossnar gammal oxid inifrån motorns kylkanaler och fastnar i utloppet för skvallerstrålen och det blir dålig stråle eller bara dropp i värsta fall. Tar man en ståltråd och pillar lite så kan det lossna. På "äldre" Japanska utombordare får man ibland demontera både topp och avgaslucka och rensa kylkanalerna inne i motorn trots att man bytt impeller. Men det är ju inte helt fel att byta om man köpt motorn begagnad. //Pär

Bränslefiltret är (22) på bilden i katalogen. Är ett pappersfilter och ska bytas om det är skitigt, går inte att rengöra. Kan vara gegga i koppen🤢

Det sitter i koppen under bränslepumpen som du inte behöver lossa. Koppen sitter med bygeln (15) på bilden.

Vilket av dom? Det som sitter i förgasaren eller under bränslepumpen eller ett extra vattenavskiljande?

Måste ha missat detta, får köpa nya glojärn på macken idag🤣 2–3 båtlängder ut från bryggan är alldeles för långt ut och sedan 2–3 gånger vattendjupet, det blir ju en j...a massa kätting🤔 Skulle nog säga att det räcker med max 2 gånger båtens längd från bryggan inkl främre förtöjning. Så om båten är 5,5 m + 0,75 främre förtöjning= 6,25 m + 5,5 m≈ 10–12 m ut från bryggan borde vara tillräckligt. Men jag har lagt med betydligt kortare avstånd, ifs utan boj då förstås... Men det viktiga är att det är riktigt tung kätting... Det kan finnas begagnad ankarkätting från större fartyg eller lyftkätting, kolla Blocket, Blinto, Klaravik eller skrotar i närheten. De är oftast tillverkade i mycket hållbara legeringar och finns det galvad så är det ett plus. Finns det bara obehandlad så kan man tjära den vilket förlänger livslängden avsevärt. //Pär

Här kommer en sprängskiss: https://www.megazip.net/zapchasti-dlya-stacionarnyh-dvigateley/volvo-penta/aq130-6630/aq130-13109/aq130-172859/mechanical-lift-device-aq-drive-unit-250-270-mo-xxx-87999-839135-2043152 Kan vara till lite hjälp kanske... Vill du ha länk till komplett katalog så ange fullständig modellbeteckning på motorn och serienummer på både motor och drev. Kan även finnas verkstadshandbok online, är nödvändigt om man inte ska gissa sig till åtdragningsmoment, inställningar mm. //Pär

Impellern i vattenpumpen bör kontrolleras med 2–3 års mellanrum lite beroende på vilken motor det är. Det finns olika utföranden av impellrar, en del med korta vingar som är mer känsliga för att bli komprimerade och ihoptryckta och sedan finns det med längre vingar som inte är så känsliga. Vissa eftermarknadsdelar håller inte måttet och är dåligt vulkaniserade så gummit släpper från navet, man ska alltid köpa original när det gäller såna här delar. Men har du inte bytt på länge eller det är en begagnad motor du nyligen köpt så kan det vara stor idé att kolla först, sedan ev. byta och sedan provköra i balja. Även en ny impeller kan gå sönder efter bara några timmar, veckor eller månader om man är oaktsam och kör bland massa löst flytande sjögräs som kan täppa igen vattenintaget eller kör på grunda sandbottnar som rör om sanden som sliter på impellern. Vad är det för motor? Ta en bild på typskylten så kan jag länka till en reservdelskatalog. //Pär

Här ovan i skärmklippet från Moory (vitsigt) skriver dom 2–3 gånger vattendjupet. Jag själv och många äldre här nere i Skåne har aldrig förstått det där med boj bakom båten som är i vägen och det ligger en massa lösa tampar och flyter. I min gamla hemma hamn var det ingen som använde boj, dels var hamnen trång men det var ingen som begrep varför heller. Detta var en hamn i ett litet fiskeleje och alla större fiskebåtar låg bredsida medan de mindre låg med stäven mot kaj och utan boj akteröver. När antalet sommargäster ökade, ökade även antalet bojar i hamnen och till slut var det en djungel av bojar och blå PP-linor som låg och flöt i hamnen. Till slut var vi i hamnföreningen tvungna att förbjuda bojar och flytande tågvirke inne i hamnen p.g.a. att det var svårt att ta sig fram men ute på stora stenhammaren i ytterhamnen var det tillåtet med boj. När de som låg ute på stenhammaren insåg att det var enklare och gick snabbare att förtöja utan boj, började de också använda samma typ av akterförtöjning som visas på bilden i mitt förra inlägg. De större båtarna 25–35 fot som låg vid stenhammaren låg vid Y-bommar. Som @ChristerN skriver kan man inte använda P-ring på alla bottnar som t.ex. ör eller stenbotten där de inte greppar alls, då ska man använda en s.k. "bojsten" som ska vara stor och tung, större och tyngre än man tror. Kätting närmast P-ring eller bojsten skall vara mycket grov, helst riktig ankarkätting från ett fartyg och med gods på minst 10–12 mm beroende på båtens längd och vikt, ju större båt desto tyngre och kraftigare kätting. Det går inte med klent "lekepykke" med gods på 3–4 mm... Kätting skall alltid vara kortlänkad om den är under 8 mm i gods. Det är kättingens tyngd som håller ut båten från bryggan eller kajen. Får man inte tag på riktigt kraftig kätting så hänger man en barlasttacka eller något annat tungt i ett schackel i kättingen och tyngden skall inte röra botten. Här ett förslag med boj bakom: Har inte satt ut några mått eftersom det är variabelt. Den tunga kraftiga kättingen bör vara ca 2 gånger vattendjupet men det går med lite kortare. Den klena kättingen kan vara betydligt kortare och är egentligen bara en ytfyllnad mellan den grova kättingen och bojen, kan räcka med någon meter. Men allt beror på vattendjup och hur utsatt läget är. Helst ska man inte förtöja i övre tenens ögla utan i den undre och akterförtöjningarna som görs loss från båten hänger man upp i övre öglan, de ska inte ligga i vattnet. Du får googla runt lite och se om du hittar någon bra beskrivning men skippa AI och allt sånt. Prova att söka här på MG, här finns säkert många trådar om just detta ämne och det finns nog olika skolor i detta ämne men välj det du känner dig säker med. //Pär

Snygg övergång😉 Ja utan härdare blir det bara klet som tar lång tid att torka. Vet inte om det går men prova skrapa bort så mycket det går. Sedan kanske det funkar att pensla på lite härdare på resterna och se om det härdar, sen kan du slipa jämnt och börja om med härdare i. Bara se till att vattennivån i tunnan är minst 10 cm över skarven mellan växelhus och drivaxelhus, just i den nivån sitter vattenpumpen och skall ha vatten över sig.

Kan inte förstå att det ska vara svårt med tillstånd för en flytbrygga, det är ju inte en fast installation. Men har förstått att det är svårt med allt nu för tiden och allt ska ältas i åratal innan ett beslut och får man tillstånd så kommer nästa myndighet och river upp föregående myndighets beslut. Ett bygglov kan ju ta flera år om det inte är en grå betongbunker ala DDR som nån känd "arkitekt" ritat, då går det snabbt. Men om någon vanlig dödlig vill riva ett ruckel och bygga upp en likdan med exakt samma mått, då blir det bakslag direkt om det inte blir en svart låda med platt tak och stora "founstär" som är placerade lite huller om buller🤪

Är det inte minst +15 grader så går det inte alls och vissa fabrikat ska t.o.m. ha minst +18—20 grader. För kallt? Hög luftfuktighet? Hur mycket vax-/paraffinlösning har du i? Hur mycket härdare har du i eller glömde du härdare? Om det är kallt ute och om det går, bygg in området där skadan är med kartonger eller lägg en presenning som ett tält och ställ in en värmefläkt under tiden du lägger på topcoat och låt den stå på någon timme men den får inte vara för nära eller direkt på lagningen. Håll koll på temperatur, luftfuktighet och mängden härdare och vaxlösning. //Pär

Kan du göra en enkel skiss hur du tänkt och hur det ser ut? Nä några 14-21 meter kätting är alldeles för överdrivet, var har du hittat det? 7–8 m borde räcka. Några meter som ligger på botten och resten som drar ut båten från bryggan men det är bara det att bojen kan motverka den kraften. Och man ska aldrig förtöja i den övre tenens ögla på bojen vilket många gör men den blir krokig och det blir galet. Däremot kan man med fördel hänga aktertampen i övre tenens ögla istället för de ska ligga i vattnet och flyta. Eller så skiter du i boj och förtöjer så här: Klicka på bilden så blir den större. Akterförtöjningen sitter ihop med en tunnare fånglina som går ända in till kajringen i bryggan. Förtöjning som vanligt i fören med avfjädring. Ingen j...a boj att hålla koll på när man ska backa ut från sin plats. Så här lägger man ut: Starta motorn och varmkör. Släpp akterförtöjningen i aktern först. Kättingen och ev. extra tyngd kommer att sänka tågvirket till botten men det sitter fast i fånglinan som kan ha ett litet flöte strax föröver om låringen så det inte är i vägen. Fånglinan sitter fast i bryggan/kajen och även med aktertampen. Gör loss i fören och backa ut, inget som är i vägen utan bara fritt vatten rakt akteröver. Så här lägger man till: Gör fast förtöjningarna i fören först. Ta fånglinan och följ den akteröver eller lyft upp flötet med båtshaken och ta tag i fånglinan. Dra i fånglinan tills du får upp aktertampen med ögla eller karbinhake. Gör fast aktern. Stäng av motorn, KLART. Kättingen skall vara grov, mycket grov. Helst riktig ankarkätting från fartyg med 10–15 mm gods. Det är kättingens tyngd som drar ut båten från bryggan eller kajen. Ibland kan man sätta en barlasttacka eller något annat tungt som extra vikt på kättingen om man inte hittar grov kätting men tyngden ska inte bottna när båten ligger förtöjd. Frågor på det? //Pär

Ja du har definitivt en bättre maskin om det nu är rätt maskin du länkat till. Starkare, mer oscillation och framför allt tystare😃 Annars får du pudla en gång till🤣

Hittade en annan VHB för Volvo Penta D1-serien och här finns tydliga besked: Länk till VHB: https://ab-marineservice.com/wp-content/uploads/2025/03/d1-13-20-30-d2-40-workshop-manual.pdf

Hittade en "owners manual": https://www.manualslib.com/manual/939506/Volvo-Penta-D1-20.html?page=24&term=alarm&selected=10#manual Tror den startar på sid. 24 för jag sökte efter alarm. Där står även att normal arbetstemperatur är mellan 75–95 grader🤔 Men det står ingenstans när överhettningslarmet löser ut. Volvo Penta... Alltid lika svårt att hitta och deras reservdelskataloger är under all kritik, men det är väl någon i Gen Z som gjort alla manualer och reservdelskataloger och de gör ju aldrig fel🤣 Nu har du både VHB och ÄHB och det är vad som finns att tillgå utan att behöva logga in på Volvo Penta. //Pär

Du har nog en äldre motor om du har den förgasaren om den inte är utbytt. Denna motor har MerCarb med TKS och blandningsskruven är egentligen plomberad för att klara CARB och EPA.

Byggnadsnämd som består av 25-åringar som gått 25 år i skolan🤣 Jag hade iaf. ställt frågan angående flytbrygga som jag och säkert många med mig tycker är ett bättre alternativ. Dessutom går det att asa upp om vintern så isen inte lyfter stolparna. Finns hur många argument som helst som talar för flytbrygga. Vet de som har fått lov av kommunen att reparera gamla stenhamrar och fått tillåtelse att göra trädäck/träbrygga på stenhammaren men sen har länsstyrelsen kommit och sagt "Aja baja". Så bäst att kolla med alla berörda myndigheter. Alla telefonstolpar är olagliga, de innehåller masson av kreosot🤢

Kollade lite snabbt i VP serivce manual för D1-serien och där står inget om termostatens öppningstemperatur men det brukar vara att den öppnar vid 90 grader isf. sen tar det ju lite tid för den att bli fullt öppen. Hade den varit helt kass så hade den nog inte öppnat alls. Testa igen med en annan termometer om du har en stektermometer i köket för att få en annan referens. Skickar länken till service manualen: https://www.manualslib.com/manual/2626346/Volvo-Penta-D1.html#manual Men kolla inloppet på värmeväxlaren och det kan vara så att du behöver demontera båda gavlarna= 2 o-ringar isf. Lys igenom rören så där inte sitter skit inne i rören, brukar funka med piprensare eller ett TOPS på en lån ståltråd för att rensa rören. Vet du när kylvätskan byttes senast? Kanske är dags att göra det och köra igenom med systemrens. Brukar bli avlagringar på rören i värmeväxlaren för att folk använder vanligt kranvatten i stället för destillerat i kylsystemet. //Pär

Flytbrygga är kanske ett bättre och billigare alternativ att fundera på. Finns som sektioner som sätts ihop med "gångjärn" med lösa sprintar. Finns flera olika fabrikat och utföranden att välja mellan och olika storlekar på sektionerna. Eller om man är händig så köper man lite tryckimpregnerat virke, lösa flytelement och bygger själv. Finns säkert riktningar och beskrivningar om man söker på internet. //Pär

Har du kollat inloppet till vämeväxlaren så där inte sitter en drös gammalt sjögräs som kan slinka igenom ett sjövattenfilter. Brukar fastna massa skit i inloppen till rören i vämreväxlaren. Lossa gaveln på inkommande slang från sjövattenpumpen. Du lär behöva en O-ring som har VP reservdelsnummer 3842016. Får inte "lagas" eller ersättas med s.k. packningssilikon. I det slutna systemet skall det endast vara färdigblandad kylvätska eller 50% destillerat/avjoniserat vatten och 50% glykol enligt rekommendation i instruktionsboken. Läs instruktions boken. Ja det finns både 83 och 90 graders termostater men satt det en 90 graders i motorn skall det vara det om ingen varit där och bytt av någon okänd anledning. Vilken som är korrekt vet bara en auktoriserad Volvo Penta verkstad, det kan vara att 83 graders skall användas i varmare vatten t.ex. Medelhavet eller beror det på motorns serienummer. Jag kan tyvärr inte se detta för jag är inte VP återförsäljare så har inget inlogg men jag kan se deras reservdelskatalog online och där står inget. Fråga på VP verkstaden när du köper o-ring till värmeväxlaren vilken termostat du ska ha om det nu är fel på den. Hur testade du termostaten? Sen ska ni sluta använda AI, det där j...a skitet har aldrig rätt i någonting🤯 Tar bara en massa slumpvis utvalda sökresultat och blandar ihop dessa så allt blir en enda röra. Dessutom slösar man på el och vatten när man använder AI, det går åt stora mängder för ingenting... //Pär

På tal om ovälkomna gäster på drev, propellrar, sjövattenintag mm. Detta skall enligt omdömen vara bra mot havstulpaner: https://www.svb24.com/en/yachticon-anti-barnacle-grease-spray.html

Vad får du för leveranstid från dom på Limhamn? På Limhamn finns väl både Gran och Sydsegel... Bor du i Skåne?

Avgasutsläpp för tomgång då motståndet genom huvudavgasutsläppet via drevet är högt när man ligger stilla. Ibland sitter det två krökta gummislangar här men vet inte om det ska göra det på alla, se bild i länk nedan: https://www.ebay.com/itm/135320982066 //Pär