Gå till innehåll
lördag 19 juli 2025

Mercury_44XS

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    579
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    16

Allt postat av Mercury_44XS

  1. Hej Finns två propelleralternativ med 6" stigning. 48-8M0081143 som har dimensionerna 7.8 x 6 Sedan finns en Hi-Thrust variant avsedd för segelbåtar och har reservdelsnummer: 48-812951A02. Men denna skall du inte köpa, har mycket större bladarea och är ingen fartpropeller... Jag hade inte köpt propeller nu, jag hade väntat lite på testet Great White Sweden kommer att göra så fort de får propellern. Håll koll på deras hemsida. Du kan ju prova och se om du får lite bättre fart om du hissar motorn lite, skadar inte att testa. Mvh Pär
  2. Bra inlägg från Kalle-Anka. Jo man lär märka ganska tydligt om propellernavet slirar, speciellt under acceleration så motorns varvtal ökar betydligt snabbare än vad farten ökar. Propellern ser ju oskadad ut men om man får en förtöjningslina, tross, fiskenät eller liknande som viras runt propellern kan navet släppa i vulkningen men själva propellerbladen ser fortfarande oskadade ut till skillnad om man kör på grund eller över en sten som ligger strax under vattenytan. Och ett fiskenät som fastnat i en propeller ser absolut inte ut som det som Foppa håller upp i TV-reklamen för något försäkringsbolag🤣 Svårt att avgöra om det är en aluminiumpropeller eller stålpropeller på bilden, vissa tillverkare har svartlackerade stålpropellerar i sitt sortiment för att inte lock till sig tjuvar. En stålpropeller kostar ju ca 2–3 gånger mer än aluminiumpropellern. Man kan ju testa ganska enkelt om det aluminium eller stål genom att knacka lite försiktigt med ett metallföremål på ett propellerblad. Dov eller ingen. klang= aluminium, mer tydlig klang= stål. Sedan finns det olika typer av nav till utombordarpropellrar, förr var det uteslutnade vilkade nav men idag har det blivit ganska vanligt med lösa utbytbara nav. Jag hade nog kollat upp propellern lite mer noga och kollat navet. Mvh Pär
  3. Hej Har du demonterat varenda munstycke i förgasaren och rengjort allt noggrant med bromsrengöring samt blåst rent med tryckluft? Även dessa som sitter här under? Här sitter bl.a. emulsionsrör som måste vara rena. Om inte demontera de 3 skruvarna och lyft spridarenheten. Hade varit bra om du kan ta en bild på typskylten så att serienumret syns. Alla reservdelar och alla verkstadshandböcker, inställningar mm. är beroende av ett serienummer för att få fram korrekt info. Mvh Pär
  4. "Jag har läst en hel del men vill nu få bekräftat från er proffs om ni tycker detta är rätt" Ja, vi "proffs" har lämnat våra synpunkter vad vi tycker och hur vi hade gjort mer kan vi inte göra. Det är ändå du själv som bestämmer i slutändan, vi vill bara ge dig goda råd och dela våra erfarenheter. Det var inte jag som råkade ut för en "fullagning" det var en kund som gick miste om någon månad till på sjön den sommaren men fick torrsätta i förväg och vänta på att laminatet skulle torka upp så det gick att laga på ett sätt som vi "proffs" använder. Vi "proffs" lagar inte GRP med epoxi, inte jag iaf... Sen råder det ju delade meningar om epoxi eller inte men enligt mitt tycke och mina erfarenheter: Nej. Mvh Pär
  5. Ja jag bara gjorde en snabbkoll via google på "Suzuki DF100 WOT rpm" och fick fram varvtalen jag skrev. Lite märkligt ändå att motorn varvar 6000 r/min och båten bara gör 22 knop🤔 Du ligger ju bara 300 r/min under max och hade båten varit beväxt, full med vatten (synligt eller osynligt) så hade motorn inte varvat så pass och den hade jobbat tungt. Vad loggar du med? Trycklogg, GPS eller vad? Vad är det för monteringshöjd på motorn? Aluminium eller rostfri propeller? Tråden startades 2021 och Tony1972 är kanske inte aktiv just nu. //Pär
  6. Hej Jag hade varken använt epoxi, epoxispackel, någon annan form av spackel eller målat botten med epoxifärg... Jag tillhör den skolan som anser att GRP (glasfiberlaminat) skall lagas med polyester, glasfibermatta och avslutas med riktig topcoat samt att polyester och epoxi inte hör ihop. Utför man en lagning av ett glasfiberlaminat på ett korrekt sätt får man ett slutresultat som varar båtens livslängd ut. Ett skräckexempel på dåliga lagningar: I början av 1990-talet hade en mina kunder köpt och privatimporterat en begagnad båt från USA, när båten levererades till kunden så bottenmålade han den innan sjösättning och båten användes under sommaren. I slutet av sommaren ringde kunden och tyckte att båten blivit slö och ville att jag skulle felsöka motorn. Från början hade motorn (Mercruiser 350 Magnum) varvat ca 4500 r/min men med tiden hade den tappat i både fart och varvtal. Jag åker ner till hamnen för felsökning och under provkörning varvade motorn inte ut och det gick tungt, jättetungt... Väl tillbaka på rätt båtplats gör jag en felsökning men hittar inget direkt fel på motorn. Sedan står vi på bryggan och diskuterar ev. fel och jag tittar på båten i vattnet och säger till kunden: –Har den alltid legat så djupt? Va? Svarade kunden. Ja, när du säger det så ser jag ju att den ligger ju ganska djupt och markerad vattenlinje är ju flera centimeter under vatten. Vi kollar runt i båten efter synligt vatten i kölsvin och motorrum men allt är näst intill snustorrt. Båten togs upp och när botten kontrollerades upptäcktes flera lagningar under vattenlinjen, båten vägdes på lastbilsvågen i hamnen som visade att den vägde betydligt mer än normalt. Båten hade gått som uthyrningsbåt och ”snabblagats” med diverse sorters spackel som lossnade ganska lätt. Kunden hade inte haft en tanke på dessa lagningar utan bara målat över med bottenfärg. Båten blev kvar på land, all bottenfärg togs bort och alla skador letades upp. Allt ”spackel” togs bort (lossnade ganska lätt) och botten slipades ren in till glasfiberlaminatet där V-botten var som djupast. När man kom ner till glasfiberlaminatet avtog slipdammet och det började droppa vatten nästan direkt ur laminatet. Båten fick stå på tork först utomhus under tak och sedan inomhus hela vintern och tidigt på våren kontrollerades fukthalten och konstaterades att båten behövde torka lite till, den fick stå ute under tak igen. I maj månad påbörjades arbetet med att laga alla skador under vattenlinjen med polyester, glasfibermatta och slutligen riktig topcoat. Båten sjösattes i slutet av maj och vid första provkörningen varvade motorn strax över 4700 r/min på topp och nådde en toppfart som den aldrig gjort innan. Det är ju ytskiktet gelcoat/topcoat som gör ett glasfiberlaminat vattentätt, utan detta ytskikt hade glasfibern sugit åt sig vatten som en tvättsvamp som via kapillärverkan sedan sprider sig i laminatet. Därefter väntar sönderfrysning om båten vinterförvaras i omgivningstemperatur (d.v.s. icke uppvärmd lokal) och/eller böldpest... Man får ta de filmer på Youtube som visar hur man lagar båtar i GRP med en nypa salt, de flesta tar genvägen med div. spackel för det går snabbare men oftast får de göra om reparationen efter ett tag. Finns böcker på bibliotek att låna hur man reparerar båtar i glasfiberlaminat och dessa böcker är betydligt bättre än Youtube. Mvh Pär
  7. Hej Har den aldrig kommit över 22 knop? Med 100 hk borde den göra 28–30 knop iaf. Enligt Ryds skall den göra ca 34 knop med 120 hk. Vad har du för varvtal på full gas? Börja med att kontrollera vad du har för propeller, diameter och stigning. Suzuki DF100 har ett rekommenderat varvtalsområde mellan 5250 – 5750 r/min på full gas, man ska ligga så nära max varvtal det går med 1 person ombord. Jag har inga rekommendationstabeller för Suzuki DF100 men kontakta en Suzuki ÅF/verkstad så får du hjälp att hitta rätt propeller. Kontrollera även båtbotten om det finns några skador som lagats med "spackel" eller om botten är beväxt med alger/havstulpaner o.s.v. Spackelreparationer under vattenlinjen innebär ökad risk för vatteninträngning i laminatet och båtens vikt ökar, glasfiberlaminat utan gelcoat/topcoat suger vatten som en svamp... Mvh Pär
  8. Liten uppdatering! Jag tyckte det var konstigt att en RIB som har l.ö.a. på 2,70 m inte planar med 2 personer och 6 hk. Jag har sålt många 6 hk (2-takt i.f.s.) som har planat på längre och tyngre båtar en denna, så jag kunde inte låta bli att undersöka saken lite mer. Kollade med Great White Sweden och de hade fått ett meddelande efter det att videon publicerats från en kund med just 6 hk och hans RIB planade med 2 personer. Tydligen hade kunden bytt propeller till 6" stigning och motorn orkade varva ur bättre. Fick ett svar från Great White i morse och de skulle göra om testet med en annan propeller på 6 hk motorn så fort de får propellern. Angående akterspegelshöjd och rigglängd: Great White 270 AL har en akterspegelshöjd på 410 mm enligt Great White Sweden. Mercury 6 hk 4-T har en rigglängd på 435 mm med kort rigg. Motorn sticker alltså ner 25 mm för långt under båtens botten, detta påverkar fart och motorns varvtal genom ökat motstånd genom vattnet, dessutom en massa vattensprut och tungstyrt. Inväntar med spänning Great White Swedens nya test med en propeller med lägre stigning. Mvh Pär PS. Fyrtaktsmotorer är inte lika "rappa" som tvåtaktsmotorer och är lite långsammare i acceleration men även toppfart. Hade man jämfört en 6 hk 2–T och en 6 hk 4-T på samma båt hade tvåtaktaren vunnit i både toppfart och acceleration. Tvåtaktsmotorn skall givetvis vara nyare än 1986, för innan dess var det bara en 5 hk...
  9. Hej Det finns två enkla alternativ, se bilden nedan: Övre bilden: På insidan av svivelfästet men det finns risk att slangen kommer i kläm ner du trimmar in motorn, tiltning brukar gå bra men det är sista biten som är kritisk. Fäst upp med självhäftande fästplattor för buntband, finns hos välsorterade järn-/byggvaruhus samt Kjell&Co Nedre bilden: Enklaste sättet är att dra slangen här enligt gul linje, fäst upp med buntbandplattor. Absolut snyggaste och bästa dragning sker genom svivelröret som går igenom svivelfästet men här har du en växelstång, kan bli trångt. Funkar bra på motorer som inte har växelstången genom svivelröret. Kolla var din växelstång går ner i underkåpan på motorn, kan vara ett alteranativ men med lite pill och tålamod så går det kanske. Du får nog inte upp skarvnippeln på slangen i röret men det är ju bara att kapa slangen från växelhuset lite så den nedre skarven hamnar utanför. Sen är det bara att dra en slang genom röret och sen ut genom underkåpan tillsamans med övrigt kablage. Sen sätter du en ny skarvnippel någonstans utanför underkåpan på framsidan av motorn så kan allt sitta kvar från nedre skarv till övre skarv. Frågor på det? Lycka till! Mvh Pär
  10. Hej Har du en bild där man även ser nedre motofästet och en bit av växelhuset? Alternativt så man ser under ifrån mellan upphängningsbyglarna och fästet på motorn. Lägg upp bilder så ska jag rita på bilden hur du ska dra slangen, brukar finnas mer än ett alternativ. Drar man den fel så är det risk att den kommer i kläm och då visar inte tryckloggen någon fart. Mvh Pär
  11. Ursäkta men vad är ChatGPT? Var tvungen att "googla" och beskrivningen skrämmer mig😱 2001 a space odyssey... 1984... Nä, sånt håller jag mig långt, långt ifrån... //Pär
  12. Hej Vet inte riktigt vad so menas med "diesel från landmack för bilindustrin" är det en helt vanlig bensinmack de tankat på månne? Personligen är jag mer rädd för HVO100... All form av biodiesel (HVO, RME eller FAME) är baserade på organiskt material och är estrar som är helt eller delvis vattenlösliga. Dieselbakterier eller dieselalger började dyka upp under 1980-talet då ett visst oljebolag började blanda i biodiesel i vanlig Mk1 och denna förvarades i fuktiga och varma bergrum. Senare följde andra bolag efter och till slut hade alla samma problem. Biodiesel är betydligt mer känslig för fukt och kondens och bildar slam och utfällningar som täpper igen ett bränslefilter på nolltid. Serviceintervaller är betydligt tätare med biodiesel än vanlig diesel. Man skall alltid läsa instruktionsboken avseende anvisningar om drivmedel och seviceintervall samt om motorn är kompatibel med biodiesel över huvud taget. Hittar man inget i instruktionsboken bör man kontakta tillverkare, generalagent/importör eller auktoriserad ÅF/serviceverkstad. Fukt, vatten och/eller olja i ett motorrum bör undersökas/kontrolleras omgående. Vatten kan komma från flera olika källor men vanligt förekommande från dåliga slangar/slangklämmor. S-drev kan läcka i bälgen mellan skrov och drev, innebär torrsättning av båten och demontering av drev i vissa fall även motor. Svårt att se om något är "misshadlat" på bilder. Mvh Pär
  13. Bra tips👍 Man kan försiktigt göra rent stosen med s.k. "Scotch Brite" duk för att få bort ärg/oxid mm. då glider den lättare in på plats. Använd försiktigt och inte slippapper. Scotch Brite duk finns på Hornbach samt Jula, Hos Jula säljs dom som Meec Tools slipduk 2-pack och kostar 30kr. Finns fin, medium och grov. Använder själv dessa och funkar bra, toppen till all typ av metallrengöring och putsning av metaller. Jag använder dessa även som mellanslipning när man behandlar trä med hårdvaxolja samt lackar/fernissar ädelträ. Passar bra och fäster på slipdynor med kardborrfäste. Stosen kan ju omöjligt svällt av sig själv om man inte värmt den och kylspray känns lite onödigt, gör som bemek skriver och tänk på att O-ringar kan svälla och skadas av petroliumbaserade produkter som fett, olja mm. om de inte är speciellt avsedda för dessa produkter. Har O-ringen svällt upp kan man behöva köpa en ny i värsta fall. VVS-glidmedel för PVC- rörstäningar eller vitt vaselin funkar också om man inte har siliconfett. Mvh Pär
  14. Det är lite svårt att bedöma avstånd på en bild och jag hade nog satt dit minst 3 skott för att den borttagna durkbiten skall ligga så stilla som möjligt när den skall lamineras fast på plats. Det var min tanke iaf. Även svårt att se vissa detaljer på de borttagna durkbitarna men det ser du ju mycket bättre än vad jag gör på en bild. Jag hade försökt lägga dom på en plan yta och försöka spänna fast med tvingar eller klämmor och sedan laminera ihop delarna men det är ju vad jag hade gjort. Betydlig skillnad att se i verkligheten och se på bild... Ser bra ut det du gjort hittills👍 Mvh Pär
  15. Jag dricker iaf inte kranvatten om det kommer från kommunalt vattennät🤮 Har som tur väl är egen brunn med tre olika filterpatroner som renar vattnet och inga tillsatser, dessutom mycket gott vatten att dricka. Men när det gäller slutna kylsystem i motorer använder jag endast destillerat/avjoniserat vatten om jag int köper färdigblandat som är 50% destillerat/avjoniserat vatten och 50% glykol, inte kranvatten...
  16. Helt korrekt som IngemarE skriver: Röd Etylenglykol Finns att köpa hos aukt. Yanmar återförsäljare och många båttillbehörs-/båtmotorreservdelsbutiker. Kolla var du har närmsta ÅF om du vill ha "original". Hittade ett SDS på Yanmars hemsida gällande deras "original" glykol: https://www.yanmar.com/eu/industrial/service/service-parts/engine-oils-coolants/ SDS (säkerhetsdatablad) https://www.yanmar.com/eu/industrial/wp-content/uploads/sites/11/2024/11/804056-Yanmar-Genuine-Engine-Coolant-SDS-ENG-V0824.pdf Länk till Yanmar ÅF/serviceverkstäder i Sverige: https://www.yanmar.com/se/dealerlocator/?cat1=20&country=se Tyvärr ingenkartbild längre via google maps men väl en lista med tel.nr o.s.v. Tänk på att helst använda destillerat/avjoniserat vatten (batterivatten) om du inte köper färdigblandad kylvätska. Destillerat vatten är helt fritt från kemikalier, salter och annat "mög", tyvärr är vanligt kranvatten inte alltid rent. Blanda inte etylenglykol och propylenglykol. //Pär
  17. Hej Det är egentligen inte kulören på glykolen som är det viktiga, utan om det är etylenglykol eller propylenglykol. Titta i din instruktionsbok om du kan hitta något av ovanstående, står det inget så ring en Yanmar verkstad eller gå in på https://www.yanmar.com/marine/sv/ och kolla om du hittar telefonnummer eller e-mailadress du kan kontakta. Mvh Pär
  18. Ja om man ska ha "bojlös" akterförtöjning, skall kättingen vara tung som bara den och fäst i en bojring, bojsten alternativt dragg/ankare. Det går inte med vilken klen "varuhuskätting" som helst. Jag köpte ca 30 meter ankarkätting på skroten som använts på ett mindre fraktfartyg. Kapade upp i lämpliga längder 1,5– 2m som jag doppade i tjära, hängde upp på tork och sedan sålde i min butik till kunder som tröttnad på klena kättingar. Var länge sedan men har för mig att varje ögla var ca 75 mm lång och godstjockleken låg på ca 14–16 mm. Hade även någon kätting som var lite mindre ca 50x12 som morfar använt till sina fiskeredskap. Har tyvärr inget kvar av detta idag... I min gamla hemmahamn som en gång var ett fiskeleje, låg alla båtar i hamnen förtöjda på detta vis med bojlös akterförtöjning. När fisket dog ut tog fritidsbåtarna över platserna i hamnen och alla började förtöja med boj bakom. Hamnen var trång naturhamn med stenhammrar och det var omöjligt att ta sig ut och in i hamnen p.g.a. alla bojar som låg mitt i farvattnet. När en fritidsbåtägare tillslut fick en flytande bojlina runt propellern, tröttnade han och bad mig göra en bojlös akterförtöjning. Flera hakade på denna nygamla trend och till slut var det bara två mindre bojar kvar mot 15 tidigare och inga lösa tampar som låg och flöt runt i hamnen. Har aldrig sett att någon har använt sig av bojlös akterförtöjning i utsatta lägen men förekommer i mer skyddade hamnar. Det är den tunga kättingen som drar ut båten från bryggan eller kajen och anpassar sig automatiskt efter vattenståndet i havet. När man ska hoppa i båten från stäven drar man bara i förtampen och båten kommer närmre så man kan ta sig i båten via fördäcket. När man sedan hoppat i båten drar tyngden från kättingen ut båten igen till ett normalläge. När man lägger ut lossar man akterförtöjningen från båten och akterförtöjningen sitter ihop med en fånglina som går ända in till kaj. Bara att släppa akterförtöjningen i vattnet som sjunker men den sitter ju fast i fånglinan. Sen släpper man förtampen och backar ut från sin plats. När man ska lägga till så kör man in på sin plats, gör fast förtampen och sedan tar man fånglinan och drar upp akterförtöjningen och gör fast den. Hittar man ingen riktigt tung kätting (ø10–15 mm gods) så kan man ta en klenare kätting och sedan fästa en mindre tyngd i kättingen med ett schackel. Tyngden kan man göra själv av gjutbetong och bör väga 2-5 kg lite beroende på båtens storlek och vikt, men vikten på tyngden minskar ju i vatten. Se även min simpla skiss... Klart som korvspad🙂 I insjöar har man ju inte så kraftiga skiftningar i vattenstånd som i havet. Ligger du vid brygga eller en stenhammare? Man måste ju kunna dra in båten till kaj/brygga/stenhammare så man kan komma i utan risk att göra en farbror Melker. Kom precis på att jag skrivit stenhammare och googlar man på det så visas bilder på just hammare som används till sten🤣 Jag kom inte på vad man säger på Svenska men det kallas nog för pir men det är inte riktigt samma sak ändå... Om du vill kan jag göra en bättre och tydligare ritning. Annars är det bojring, boj med grov kätting som gäller och man måste ju kunna dra in båten så man kommer ombord på ett säkert och bekvämt sätt och kättingen gör jobbet... Vet de som haft näst intill stum bojförankring och det är mycket jobbigt att ta sig i och ur båten. Alternativet är en mindre flytbrygga som man ligger långsides eller enklare Y-bom. Mvh Pär
  19. Hej Har du någon bild på skadorna på botten? Mvh Pär
  20. Hej igen Har funderat lite och läst tråden från början för att sätt mig in i projektet ordentligt och komma med ett förslag. Tror även att Boanjohan var inne på en liknande lösning. Så här hade jag gjort med lagningen av durken i tankutrymmet: Dessa bitar hade jag först skarvat ihop på undersidan men man måste tänka på att sågbladet tar någon mm. så lämnat en liten spalt mellan bitarna. 1. Slipat rent och fasat av in mot skarven på undersidan. 2. Lagt upp bitarna på ett plant underlag (bordsskiva) med undersidan upp. 3. Spänt fast bitarna med tvingar eller klämmor så de ligger still. 4. Plastat med polyester och matta i flera lager på undersidan (kan vara rätt tjockt laminat) och vänta tills laminatet härdat. 5. Vänd på durkbiten och slipa rent samt fasa av in mot skarven på ovansidan. 6. Samma procedur som på undersidan. 7. Slipa ner lagningen på ovansidan lite så den blir slät och ligger knappa millimetern under ursprunglig yta. Nu till utrymmet mellan durken och botten. 1. Laga hålen i botten från både in- och utsida. 2. Slipa ytan lätt på insidan så det blir någorlunda jämnt. Använder man polyester och glasfiber ska ytan tvättas med aceton. 3. Slipa och fasa av kanterna på durkbiten och på befintlig durk innan man gör något annat. 4. Tillverka minst 3 skott i lämpligt distansmaterial (t.ex. 20 mm Inotan) enligt skiss nedan: Obs! Bilden ovan är bara ett exempel och inte skalenlig! 5. Placera skotten enligt de gula linjerna på bilden och kontrollera att skotten passar perfekt mot båtbotten och att de inte är varken för höga eller för låga upp mot durken som sedan skall vila på dessa skott. Vill man göra fler än 3 skott så gör man det och passar in alla i turordning. Tänk på att inte placera något skott direkt under skarven av durkbiten. 6. Laminera skotten med minst ett lager 300 grams glasfibermatta, runtom och alla ytor skall vara laminerade. Tänk på att GRP laminatet bygger lite på höjden, så ha lite marginal för detta och hellre lite för lågt än för högt. Vill man så kan man lägga på mer GRP laminat på fram- och baksida av skotten men inte för mycket på under- och ovansida, då ökar ju höjden. 7. När GRP laminatet på skotten härdat klart ska man slipa ytan och tvätta med aceton. Sen kan man laminera fast skotten på sin rätta plats där de är inpassade. Börja med en smal (ca 50–75 mm) remsa på vardera sidan. Lägg sedan på en ny remsa som är 25–30 mm bredare. Man bör laminera upp på halva skottet, helst lite högre om möjligt. Skall läggas vått i vått om man vill undvika slipning mellan lagren. Säkra skotten på plats med något stöd så de inte tippar under arbetet. Man kan ju göra en sida i taget så kan man ha stöd på den sidan man inte laminerar. 8. När alla skott är på rätt plats och laminatet är härdat kan man prova durkbiten om den ligger bra i höjdled. Ligger durken för lågt kan man ev. lägga på lite mer GRP laminat på ovansidan så den höjs upp. Durken skall ligga plant mot skottens ovansida och inte tippa eller glappa. Prova flera gånger till man är nöjd med nivån och durken skall ligga "flush" runt om och inte tippa åt något håll. Det är här man måste vara noga och kolla, dubbelkolla och trippelkolla. 9. När man är nöjd med resultatet kan man lägga en tunn sträng eller klicka ut med Sikaflex 591på skottens ovansida. Lägg försiktig ner durken på skotten med den tunna limstängen och passa in biten exakt så att det är lika spalt runt om. 10. Placera ut tyngder på durken och låt limmet härda över natten. 11. Dags att laminera fast durkbiten med befintlig durk. Börja med smala remsor och gå över till bredare efter hand. Man kan lägga vått i vått eller lägga den smala först och låta härda men då måste det slipas och tvättas innan man fortsätter. 12. Ju bredare man slipat rent och fasat av, desto högre styrka på lagningen. Jag hade minst slipat 50 mm på varje sida där det är möjligt att slipa så mycket. En fråga: Vid de gröna pilarna ser det väldigt konstigt ut, är det någon byggmiss från fabriken eller vad är det? Ser ut som ytan här ligger lägre än övrigt laminat... Lycka till! Mvh Pär
  21. Det är väl dessa bitar du skall lägga tillbaka och plasta in? Jag hade slipat rent lite mer (20–30 mm) än vad du markerat med tuschpennan. Ju mer du slipar du slipar bort i skarven, desto tjockare laminat kan du lägga på och får högre hållfasthet. Ska du laminera detta med polyester eller epoxi? Distansmaterialet är väl bara för att du skall komma upp i rätt nivå med durken? De bitar du sågat bort håller bra styrka tack vare "korrugeringen" och "knäna" på den aktre biten. Här hade jag slipat bort så mycket "torrsprut" det går och lagt på ny polyester och matta, snyggat till lite... Tomutrymmet i "balken" på bilden ovan kan du egentligen fylla upp med fogskum eller distansmaterial Laminatet är sprutat direkt på distansmaterialet på fabriken för att få vinklar och korrugeringar som styvar upp det färdiga laminatet. Kan jämföra med en slät plåtbit eller korrugerad takplåt eller korrugeringar i bottenplattan/golvet på en bil. Det är inbyggda förstyvningar... Ska se om jag kan göra en begriplig skiss på någon av dina bilder, återkommer i morrn. Gamla folk behöver sova🥱 //Pär
  22. Hej Jag hade inga tester i mitt arkiv av Silver Hawk med 60 hk. Kolla runt i båttidningarna eller testfakta för de olika motorfabrikaten om du hittar något men de flesta tester utförs bara med 2 personer ombord. Jag tror att det kan fungera men det kan gå lite tungt och slö acceleration med fyra vuxna ombord. Med 4 vuxna ombord skulle jag tro du hamnar på ca 26–28 knop på topp och 1000 r/min under toppvarv hamnar du runt ca 20–22 knop men det varierar mellan olika motorfabrikat. Beror även på propellerval (stigning och material) samt monteringshöjd av motorn (hissning). En rostfri propeller kan ge något högre toppfart och bättre grepp under acceleration p.g.a. tunnare blad och mer "cuppning" av bladen. Närmast jämförbara båt är nog Buster X/LX som med 60 hk Yamaha 4-T toppar ca 30 knop vid 5800 r/min med 2 personer och 1300 r/min under toppvarv hamnar man på 22,6 knop. Testmotorn har 11 3/8 x 13 aluminiumpropeller och 30 mm hissning. Testresultat från Yamaha körfakta. Fördelen med en större motor är att man får lägre motorvarvtal vid marschfart, så med en 70-75 hk får man ca 30 knop på topp och du kan kanske hålla 20–22 knop med ytterligare 500 r/min lägre varvtal på motorn. Men beror också på motorfabrikat o.s.v. Men en 70–75 hk motor blir också tyngre. Ska du köpa en Silver Hawk med 60 hk motor eller ska du byta motor på befintlig båt? Motortyp och fabrikat? Mvh Pär
  23. Hej Behöver ett serienummer på motorn för att säkerställa att det är helt korrekt. Det står nog wht/blk på den första plinten och den kabeln skall var vit med svart rand. På nästa står det blk/yel och den skall vara svart med gul rand Nästa står det blu och den är blå Sen är det en röd på sista. Dessa kablar kommer från "triggern" som har 4 kablar. Ser inte ut som original när jag ser anslutningarna för blu och red, nästa (svart/gul) är däremot en originalkabel. Kan vara någon "klåfinger" som skarvat eller kopplat fel och sannolikt är en eller flera komponenter i tändsystemet defekta. Inget man kan mäta själv om man inte har specialmultimeter med DVA adapter och tillgång till korrekta mätvärden. Mvh Pär
  24. Hej Det är väl synd att kasta en ambolt i vattnet, är det någorlunda hel så sätt in annons och sälj det om du inte har användning för det själv. Många smeder som suktar efter detta... Hittade denna sida om bojringar som kan vara ett alternativ men kanske greppar dåligt om det är mycket djupt med dy innan man når fastare botten. Det är kättingen som tar upp det mesta av krafterna och bör ha tjockt gods och helst galvad och/eller tjärad. https://www.moory.se/svar/hur-tung-bojring-och-bojankare-behovs/ Även denna sida kan vara nyttig: https://svenskasjo.se/wp-content/uploads/Fortojningsbroschyr-2.pdf Man kan även förtöja utan boj, gjorde en slarvig skiss lite snabbt, kan förklara mer ingående om det är intressant. Så förtöjde man förr när det inte fanns bojar och man slipper hålla reda på var den där bojen är när man skall lägga till. Ypperligt i trånga hamnar där det är tusen bojar att hålla reda på🤫 Mvh Pär
×
×
  • Skapa nytt...