Mercury_44XS

Bra tips👍 Man kan försiktigt göra rent stosen med s.k. "Scotch Brite" duk för att få bort ärg/oxid mm. då glider den lättare in på plats. Använd försiktigt och inte slippapper. Scotch Brite duk finns på Hornbach samt Jula, Hos Jula säljs dom som Meec Tools slipduk 2-pack och kostar 30kr. Finns fin, medium och grov. Använder själv dessa och funkar bra, toppen till all typ av metallrengöring och putsning av metaller. Jag använder dessa även som mellanslipning när man behandlar trä med hårdvaxolja samt lackar/fernissar ädelträ. Passar bra och fäster på slipdynor med kardborrfäste. Stosen kan ju omöjligt svällt av sig själv om man inte värmt den och kylspray känns lite onödigt, gör som bemek skriver och tänk på att O-ringar kan svälla och skadas av petroliumbaserade produkter som fett, olja mm. om de inte är speciellt avsedda för dessa produkter. Har O-ringen svällt upp kan man behöva köpa en ny i värsta fall. VVS-glidmedel för PVC- rörstäningar eller vitt vaselin funkar också om man inte har siliconfett. Mvh Pär

Det är lite svårt att bedöma avstånd på en bild och jag hade nog satt dit minst 3 skott för att den borttagna durkbiten skall ligga så stilla som möjligt när den skall lamineras fast på plats. Det var min tanke iaf. Även svårt att se vissa detaljer på de borttagna durkbitarna men det ser du ju mycket bättre än vad jag gör på en bild. Jag hade försökt lägga dom på en plan yta och försöka spänna fast med tvingar eller klämmor och sedan laminera ihop delarna men det är ju vad jag hade gjort. Betydlig skillnad att se i verkligheten och se på bild... Ser bra ut det du gjort hittills👍 Mvh Pär

Jag dricker iaf inte kranvatten om det kommer från kommunalt vattennät🤮 Har som tur väl är egen brunn med tre olika filterpatroner som renar vattnet och inga tillsatser, dessutom mycket gott vatten att dricka. Men när det gäller slutna kylsystem i motorer använder jag endast destillerat/avjoniserat vatten om jag int köper färdigblandat som är 50% destillerat/avjoniserat vatten och 50% glykol, inte kranvatten...

Helt korrekt som IngemarE skriver: Röd Etylenglykol Finns att köpa hos aukt. Yanmar återförsäljare och många båttillbehörs-/båtmotorreservdelsbutiker. Kolla var du har närmsta ÅF om du vill ha "original". Hittade ett SDS på Yanmars hemsida gällande deras "original" glykol: https://www.yanmar.com/eu/industrial/service/service-parts/engine-oils-coolants/ SDS (säkerhetsdatablad) https://www.yanmar.com/eu/industrial/wp-content/uploads/sites/11/2024/11/804056-Yanmar-Genuine-Engine-Coolant-SDS-ENG-V0824.pdf Länk till Yanmar ÅF/serviceverkstäder i Sverige: https://www.yanmar.com/se/dealerlocator/?cat1=20&country=se Tyvärr ingenkartbild längre via google maps men väl en lista med tel.nr o.s.v. Tänk på att helst använda destillerat/avjoniserat vatten (batterivatten) om du inte köper färdigblandad kylvätska. Destillerat vatten är helt fritt från kemikalier, salter och annat "mög", tyvärr är vanligt kranvatten inte alltid rent. Blanda inte etylenglykol och propylenglykol. //Pär

Hej Det är egentligen inte kulören på glykolen som är det viktiga, utan om det är etylenglykol eller propylenglykol. Titta i din instruktionsbok om du kan hitta något av ovanstående, står det inget så ring en Yanmar verkstad eller gå in på https://www.yanmar.com/marine/sv/ och kolla om du hittar telefonnummer eller e-mailadress du kan kontakta. Mvh Pär

Ja om man ska ha "bojlös" akterförtöjning, skall kättingen vara tung som bara den och fäst i en bojring, bojsten alternativt dragg/ankare. Det går inte med vilken klen "varuhuskätting" som helst. Jag köpte ca 30 meter ankarkätting på skroten som använts på ett mindre fraktfartyg. Kapade upp i lämpliga längder 1,5– 2m som jag doppade i tjära, hängde upp på tork och sedan sålde i min butik till kunder som tröttnad på klena kättingar. Var länge sedan men har för mig att varje ögla var ca 75 mm lång och godstjockleken låg på ca 14–16 mm. Hade även någon kätting som var lite mindre ca 50x12 som morfar använt till sina fiskeredskap. Har tyvärr inget kvar av detta idag... I min gamla hemmahamn som en gång var ett fiskeleje, låg alla båtar i hamnen förtöjda på detta vis med bojlös akterförtöjning. När fisket dog ut tog fritidsbåtarna över platserna i hamnen och alla började förtöja med boj bakom. Hamnen var trång naturhamn med stenhammrar och det var omöjligt att ta sig ut och in i hamnen p.g.a. alla bojar som låg mitt i farvattnet. När en fritidsbåtägare tillslut fick en flytande bojlina runt propellern, tröttnade han och bad mig göra en bojlös akterförtöjning. Flera hakade på denna nygamla trend och till slut var det bara två mindre bojar kvar mot 15 tidigare och inga lösa tampar som låg och flöt runt i hamnen. Har aldrig sett att någon har använt sig av bojlös akterförtöjning i utsatta lägen men förekommer i mer skyddade hamnar. Det är den tunga kättingen som drar ut båten från bryggan eller kajen och anpassar sig automatiskt efter vattenståndet i havet. När man ska hoppa i båten från stäven drar man bara i förtampen och båten kommer närmre så man kan ta sig i båten via fördäcket. När man sedan hoppat i båten drar tyngden från kättingen ut båten igen till ett normalläge. När man lägger ut lossar man akterförtöjningen från båten och akterförtöjningen sitter ihop med en fånglina som går ända in till kaj. Bara att släppa akterförtöjningen i vattnet som sjunker men den sitter ju fast i fånglinan. Sen släpper man förtampen och backar ut från sin plats. När man ska lägga till så kör man in på sin plats, gör fast förtampen och sedan tar man fånglinan och drar upp akterförtöjningen och gör fast den. Hittar man ingen riktigt tung kätting (ø10–15 mm gods) så kan man ta en klenare kätting och sedan fästa en mindre tyngd i kättingen med ett schackel. Tyngden kan man göra själv av gjutbetong och bör väga 2-5 kg lite beroende på båtens storlek och vikt, men vikten på tyngden minskar ju i vatten. Se även min simpla skiss... Klart som korvspad🙂 I insjöar har man ju inte så kraftiga skiftningar i vattenstånd som i havet. Ligger du vid brygga eller en stenhammare? Man måste ju kunna dra in båten till kaj/brygga/stenhammare så man kan komma i utan risk att göra en farbror Melker. Kom precis på att jag skrivit stenhammare och googlar man på det så visas bilder på just hammare som används till sten🤣 Jag kom inte på vad man säger på Svenska men det kallas nog för pir men det är inte riktigt samma sak ändå... Om du vill kan jag göra en bättre och tydligare ritning. Annars är det bojring, boj med grov kätting som gäller och man måste ju kunna dra in båten så man kommer ombord på ett säkert och bekvämt sätt och kättingen gör jobbet... Vet de som haft näst intill stum bojförankring och det är mycket jobbigt att ta sig i och ur båten. Alternativet är en mindre flytbrygga som man ligger långsides eller enklare Y-bom. Mvh Pär

Hej Har du någon bild på skadorna på botten? Mvh Pär

Hej igen Har funderat lite och läst tråden från början för att sätt mig in i projektet ordentligt och komma med ett förslag. Tror även att Boanjohan var inne på en liknande lösning. Så här hade jag gjort med lagningen av durken i tankutrymmet: Dessa bitar hade jag först skarvat ihop på undersidan men man måste tänka på att sågbladet tar någon mm. så lämnat en liten spalt mellan bitarna. 1. Slipat rent och fasat av in mot skarven på undersidan. 2. Lagt upp bitarna på ett plant underlag (bordsskiva) med undersidan upp. 3. Spänt fast bitarna med tvingar eller klämmor så de ligger still. 4. Plastat med polyester och matta i flera lager på undersidan (kan vara rätt tjockt laminat) och vänta tills laminatet härdat. 5. Vänd på durkbiten och slipa rent samt fasa av in mot skarven på ovansidan. 6. Samma procedur som på undersidan. 7. Slipa ner lagningen på ovansidan lite så den blir slät och ligger knappa millimetern under ursprunglig yta. Nu till utrymmet mellan durken och botten. 1. Laga hålen i botten från både in- och utsida. 2. Slipa ytan lätt på insidan så det blir någorlunda jämnt. Använder man polyester och glasfiber ska ytan tvättas med aceton. 3. Slipa och fasa av kanterna på durkbiten och på befintlig durk innan man gör något annat. 4. Tillverka minst 3 skott i lämpligt distansmaterial (t.ex. 20 mm Inotan) enligt skiss nedan: Obs! Bilden ovan är bara ett exempel och inte skalenlig! 5. Placera skotten enligt de gula linjerna på bilden och kontrollera att skotten passar perfekt mot båtbotten och att de inte är varken för höga eller för låga upp mot durken som sedan skall vila på dessa skott. Vill man göra fler än 3 skott så gör man det och passar in alla i turordning. Tänk på att inte placera något skott direkt under skarven av durkbiten. 6. Laminera skotten med minst ett lager 300 grams glasfibermatta, runtom och alla ytor skall vara laminerade. Tänk på att GRP laminatet bygger lite på höjden, så ha lite marginal för detta och hellre lite för lågt än för högt. Vill man så kan man lägga på mer GRP laminat på fram- och baksida av skotten men inte för mycket på under- och ovansida, då ökar ju höjden. 7. När GRP laminatet på skotten härdat klart ska man slipa ytan och tvätta med aceton. Sen kan man laminera fast skotten på sin rätta plats där de är inpassade. Börja med en smal (ca 50–75 mm) remsa på vardera sidan. Lägg sedan på en ny remsa som är 25–30 mm bredare. Man bör laminera upp på halva skottet, helst lite högre om möjligt. Skall läggas vått i vått om man vill undvika slipning mellan lagren. Säkra skotten på plats med något stöd så de inte tippar under arbetet. Man kan ju göra en sida i taget så kan man ha stöd på den sidan man inte laminerar. 8. När alla skott är på rätt plats och laminatet är härdat kan man prova durkbiten om den ligger bra i höjdled. Ligger durken för lågt kan man ev. lägga på lite mer GRP laminat på ovansidan så den höjs upp. Durken skall ligga plant mot skottens ovansida och inte tippa eller glappa. Prova flera gånger till man är nöjd med nivån och durken skall ligga "flush" runt om och inte tippa åt något håll. Det är här man måste vara noga och kolla, dubbelkolla och trippelkolla. 9. När man är nöjd med resultatet kan man lägga en tunn sträng eller klicka ut med Sikaflex 591på skottens ovansida. Lägg försiktig ner durken på skotten med den tunna limstängen och passa in biten exakt så att det är lika spalt runt om. 10. Placera ut tyngder på durken och låt limmet härda över natten. 11. Dags att laminera fast durkbiten med befintlig durk. Börja med smala remsor och gå över till bredare efter hand. Man kan lägga vått i vått eller lägga den smala först och låta härda men då måste det slipas och tvättas innan man fortsätter. 12. Ju bredare man slipat rent och fasat av, desto högre styrka på lagningen. Jag hade minst slipat 50 mm på varje sida där det är möjligt att slipa så mycket. En fråga: Vid de gröna pilarna ser det väldigt konstigt ut, är det någon byggmiss från fabriken eller vad är det? Ser ut som ytan här ligger lägre än övrigt laminat... Lycka till! Mvh Pär

Det är väl dessa bitar du skall lägga tillbaka och plasta in? Jag hade slipat rent lite mer (20–30 mm) än vad du markerat med tuschpennan. Ju mer du slipar du slipar bort i skarven, desto tjockare laminat kan du lägga på och får högre hållfasthet. Ska du laminera detta med polyester eller epoxi? Distansmaterialet är väl bara för att du skall komma upp i rätt nivå med durken? De bitar du sågat bort håller bra styrka tack vare "korrugeringen" och "knäna" på den aktre biten. Här hade jag slipat bort så mycket "torrsprut" det går och lagt på ny polyester och matta, snyggat till lite... Tomutrymmet i "balken" på bilden ovan kan du egentligen fylla upp med fogskum eller distansmaterial Laminatet är sprutat direkt på distansmaterialet på fabriken för att få vinklar och korrugeringar som styvar upp det färdiga laminatet. Kan jämföra med en slät plåtbit eller korrugerad takplåt eller korrugeringar i bottenplattan/golvet på en bil. Det är inbyggda förstyvningar... Ska se om jag kan göra en begriplig skiss på någon av dina bilder, återkommer i morrn. Gamla folk behöver sova🥱 //Pär

Hej Jag hade inga tester i mitt arkiv av Silver Hawk med 60 hk. Kolla runt i båttidningarna eller testfakta för de olika motorfabrikaten om du hittar något men de flesta tester utförs bara med 2 personer ombord. Jag tror att det kan fungera men det kan gå lite tungt och slö acceleration med fyra vuxna ombord. Med 4 vuxna ombord skulle jag tro du hamnar på ca 26–28 knop på topp och 1000 r/min under toppvarv hamnar du runt ca 20–22 knop men det varierar mellan olika motorfabrikat. Beror även på propellerval (stigning och material) samt monteringshöjd av motorn (hissning). En rostfri propeller kan ge något högre toppfart och bättre grepp under acceleration p.g.a. tunnare blad och mer "cuppning" av bladen. Närmast jämförbara båt är nog Buster X/LX som med 60 hk Yamaha 4-T toppar ca 30 knop vid 5800 r/min med 2 personer och 1300 r/min under toppvarv hamnar man på 22,6 knop. Testmotorn har 11 3/8 x 13 aluminiumpropeller och 30 mm hissning. Testresultat från Yamaha körfakta. Fördelen med en större motor är att man får lägre motorvarvtal vid marschfart, så med en 70-75 hk får man ca 30 knop på topp och du kan kanske hålla 20–22 knop med ytterligare 500 r/min lägre varvtal på motorn. Men beror också på motorfabrikat o.s.v. Men en 70–75 hk motor blir också tyngre. Ska du köpa en Silver Hawk med 60 hk motor eller ska du byta motor på befintlig båt? Motortyp och fabrikat? Mvh Pär

Hej Behöver ett serienummer på motorn för att säkerställa att det är helt korrekt. Det står nog wht/blk på den första plinten och den kabeln skall var vit med svart rand. På nästa står det blk/yel och den skall vara svart med gul rand Nästa står det blu och den är blå Sen är det en röd på sista. Dessa kablar kommer från "triggern" som har 4 kablar. Ser inte ut som original när jag ser anslutningarna för blu och red, nästa (svart/gul) är däremot en originalkabel. Kan vara någon "klåfinger" som skarvat eller kopplat fel och sannolikt är en eller flera komponenter i tändsystemet defekta. Inget man kan mäta själv om man inte har specialmultimeter med DVA adapter och tillgång till korrekta mätvärden. Mvh Pär

Hej Det är väl synd att kasta en ambolt i vattnet, är det någorlunda hel så sätt in annons och sälj det om du inte har användning för det själv. Många smeder som suktar efter detta... Hittade denna sida om bojringar som kan vara ett alternativ men kanske greppar dåligt om det är mycket djupt med dy innan man når fastare botten. Det är kättingen som tar upp det mesta av krafterna och bör ha tjockt gods och helst galvad och/eller tjärad. https://www.moory.se/svar/hur-tung-bojring-och-bojankare-behovs/ Även denna sida kan vara nyttig: https://svenskasjo.se/wp-content/uploads/Fortojningsbroschyr-2.pdf Man kan även förtöja utan boj, gjorde en slarvig skiss lite snabbt, kan förklara mer ingående om det är intressant. Så förtöjde man förr när det inte fanns bojar och man slipper hålla reda på var den där bojen är när man skall lägga till. Ypperligt i trånga hamnar där det är tusen bojar att hålla reda på🤫 Mvh Pär

Är det propelleraxel eller mellanaxel? Ska du byta hela trycklagerenheten komplett? I så fall kan du spräcka ytterhylsan (orange pil) och dubbelkolla så att alla muttrar och ev. stoppskruvar är borttagna. Borra ett antal hål (se bild) och på motsatt sida om det går att borra, ta sen en vass huggmejsel och kraftig hammare och spräck denna hylsa. Då släpper den greppet om spännhylsan (den inre delen). Går det inte att borra så slipa upp ett spår mellan hålen med en Dremmel alternativt tryckluftdriven rak slipmaskin och liten kapskiva. Gör ett spår på vardera (motsatt) sida om hyslan, sen en vass huggmejsel samt kraftig hammare och spräck hylsan. Kan gå åt några skivor eftersom de är små och tunna. Är nog svårt att komma åt att kapa upp ett spår med vanlig 125 mm vinkelslip. Om du kan slå från den sida som inte syns på bilden: Slå inte på några blottade gängor på axeländan med hammaren direkt, lätt att gängorna stukas. Mutter på som ligger flush med gängorna på axeln och sedan mässingsdorn samt slå på dornet med hammaren. Träbitar mm. mjuka material svarar inte emot och går sönder direkt. Mvh Pär

Jag hade ju inte plastat in plywood under vattenlinjen men det är jag... Enligt vad jag sett så ligger bränsletanken här och det kan bli tungt fulltankad. Högre densitet= klarar högre belastning Men sen gör ju lamninatet sitt också på hållfastheten och samma grundregel där, ju tjockare laminat desto högre belastning klarar det av. //Pär

Hej Hittade en video där de testar Great White AL270 med Mercury 6 resp 9.9 hk. Motorn jobbar tungt och den kommer inte upp i planingsfart med 2 pers och 6 hk. Går man ner en tum i stigning på propellern ökar motorns varvtal med ca 200 r/min. Du kommer alltså upp i varvtal men frågan är om du kommer över planingströskeln. Nästa propellerstorlek nedåt är 7.8 x 7 Du kan även kolla så växelhuset inte sticker ner för långt under båtens botten. För att kolla detta behöver du nästan göra det på landbacken och kolla med en linjal eller något som är rakt och räcker från båtens botten till motorns antiventilationsplatta. Har du mycket vattensprut i fart och den är tungstyrd, så kan motorn sitta för långt ner. Detta kan påverka fart eftersom motståndet ökar med mer växelhus under vatten. Se även bild nedan: Antiventilationsplattan skall ligga i linje med lägsta punkt på båten botten. Sitter den för djupt kan du lägga en träbit som distans och prova om det blir bättre. Blir det bättre så fixar du en bit som passar perfekt och i ädelträ eller massivplast. Att montera motorn högre ökar även motorns varvtal något. Kolla, testa och se. Mvh Pär

Hej Klämhylsor som sitter på ditt axellager kan sitta så in i h.....e Är det propelleraxeln som syns på bilden? Jag förutsätter att du skall byta hela trycklagret. Hakmuttern har du lossat helt och hållet så den hänger på axeln nu? Kolla först så det inte sitter stoppskruvar, sprintar eller en mutter på andra sidan lagret som inte visas på bild. Har du möjlighet och ingen brandfara föreligger så kan du värma lite på klämhylsan. När du värmt kan du gå ur båten och om propellern sitter kvar kan du slå försiktigt med en stor smehammare på en stor mässingsdorn på flera ställen runt om på propellernavet och se om den släpper taget. Alternativt om någon kan hjälpa dig så har ni varsin hammare och varsin dorn och bankar samtidigt, snurra propellern under tiden ni bankar så det inte blir på ett och samma ställe. Annars värm igen men inte för mycket så axeln blir för varm eller hylsan glödgad och ut och banka igen. Alternativt ta loss propellern och fixa en adapter så det passar på gängan till propellermuttern, leta upp den största glidhammare du hittar och koppla ihop med adaptern. Var rädd om axelgenomföring, tätningar och cutlesslager mm. Mvh Pär

OK, då vet jag. En kompis fick för sig att bygga en surfbräda i just "blåskum" i början av 1980-talet. Efter många timmars slit med sågar, raspar och slippapper började han plasta med polyester och glasfibermatta. Han gick in och käkade lite mat och när han kom ut i garaget igen då det låg en stor klump på golvet. Nästa byggde han i polyuretanskumskiva och den blev riktigt bra. Jag har lite svårt för epoxi och lagar alltid skrovskador med polyester och matta samt topcoat. //Pär

Här är en riktig crimptång för oisolerade kabelskor, kostar ca 1525 kr ink. moms. Kabelskor till grövre kablar > 10 mm2 löder jag fast men det är vad jag gör... //Pär

Om man läser TS inlägg från början så skriver han att han endast skall ha ett ekolod och till ett ekolod behövs inga 20A huvudsäkring och det gäller en liten styrpulpetbåt på 4.10 x 1,70. Lanterna behöver man om kör båten när det gryr, skymmer eller är mörkt, är visst böter om man kör utan lanterna under dessa förhållanden. En elstartad utombordsmotor har egen huvudsäkring ofta 20A eller mer beroende på motorstorlek. Har använt RKUB (högtalarkabel) i hur många år som helst utan problem med kabelbränder men det gäller ju att veta hur hög strömstyrka som passerar genom kabeln... Man kan ju inte börja koppla in kylboxar, värmeplattor mm på en 1,5 mm2 kabel. Det fiffiga med RKUB är att man slipper dra två stökiga kablar som hänger och slänger samt fastnar i div. skott eller råa plastrester när man drar kabeln. Hur mycket ström drar ett ekolod? Hur mycket ström drar en lanterna? Finns ju lanternor med LED idag som inte drar många W. Huvudströmbrytare skrev jag i mitt första inlägg. De flesta paneler man köper i båttillbehörsbutiker har säkringar, jag skrev inte att TS skulle köpa en panel utan säkringar eller göra en själv men jag skrev att den skulle vara vattentät. Jag rekommenderar inte att använda den typen av kabelskotång men de flesta har ju den typen i sin verktygslåda, därför la jag upp den som exempel och duger gott om man använder den på rätt sätt. Jag visade med bilden hur det blir om man använder kabelskor utan plast och pressar dessa på avsett ställe med en enkel kabelskotång som de flesta redan har. Har man ingen användning av en dyr crimptång som kostar minst 500-660 kr om man inte köper på billighetsvaruhusen som håller en halv förmiddag och dessa är avsedda för kabelskor med plast på. Finns speciella criptänger för oisolerade kabelskor och jag har inte sett att de har på något av billighetsvaruhusen, kostar från ca 1000 kr och uppåt idag. Jag köpte min för snart 40 år sedan och den håller fortfarande, var inte billig på den tiden... Jag personligen avskyr dessa kabelskor med plast runt, blir dåligt pressat, plasten spricker och det blir trångt i en kopplingsbox eller instrumentpanel och slutade använda kabelskor med plast på 1980-talet. Det var ganska svårt att få tag på oisolerade kabelskor och dessa såldes oftast bara av väskedängare från Würth, Veidec m.fl. När de jag köpt var slut så började jag använda såna med plast på men tog bort plasten och vips gick det att använda med min riktiga crimptång... Men som sagt det finns flera skolor och var och en gör som de själva vill i slutändan. Mvh Pär

Hej De flesta stora båttillverkare har sprutlaminat, går snabbare och blir billigare än handupplagt. Inget större fel med sprutlaminat men det måste rollas direkt och noga med tandrulle för att få ut all luft och pressa samman laminatet. På sista bilden är det en stor luftficka och "torrsprut" av glasfibertrådar, beror nog mest troligt på att polyestern tog slut och de behövde byta fat och/eller att de glömde rolla ordentligt. Polyester har en bearbetningstid på ca 20–25 min sen börjar den segna och blir svårare att bearbeta och få ut all luft. Beror ju givetvis på hur mycket härdare man tillsätter, för mycket härdare så går det betydligt snabbare att den börjar segna och man kan inte rolla ut luften längre. De har varit snåla med polyester på flera ställen ser det ut som och ganska mycket omättad glasfiber. Ser även ut som de haft lite väl mycket härdare eftersom laminatet är lite rödfärgat, brukar bli så om man har för mycket härdare men det kan ju vara rödfärgad polyester, vi är ju vana vid blåfärgad. Men på de stora fabrikerna skall det gå snabbt och bristande kvalitetskontroll, de har ju ett pressat tidsschema att följa speciellt om det är en Amerikansk båt från 1980-talet. Många båtlaminat hann ofta inte härda klart innan de lyftes ur formarna och skador uppstod på laminat och vanligast är topcoat skikten där man ofta kunde se slarviga lagningar som utfördes vid slutkontrollen EOL. US Marine (Bayliner och Maxxum) höll mycket dålig kvalitet fram till början av 1990-talet, då Brunswick (Mercury Marine) tog över och kvaliteten ökade men "måndagsexemplar" förekommer ju överallt oavsett vad det är. Om "Blåskum" är såna skivor som man använder som isolering, testa först på en liten bit så den inte äts upp av polyestern och kollapsar helt. Annars köper du riktiga distansmaterial (bonocell, divyncell, polyutretanskum) och inget trä (organiskt material) inplastat under vattenlinjen. Mvh Pär

Kom till att tänka på länspump... Ska du ha en automatisk länspump (med nivåbrytare) skall denna kopplas direkt över batteriet, inte via huvudströmbrytaren. Den måste ju ha 12V alltid om den ska göra nytta. Strömställare och säkring sätter du inne i förvaringsutrymmet för bränsletank och batteri. Finns bra länspumpar med inbyggd automatik så man slipper ha vippan som lätt trampas sönder i små, öppna båtar med relativt liten ösbrunn. Skruva inte fast länspumpen, botten i ösbrunnen är båten botten. Limma fast med PL400 eller SikaFlex eller gör en infästning på skottet mot förvaringsutrymmet för braänsletank och batteri. Inga skruvar under vattenlinjen eller i flyttankarna. //Pär

Jag har själv inte skruvat så mycket med dessa mer än bytt brytare/kondensator samt rengjort och justerat förgasare på en och samma motor och detta är ca 40 år sedan, fanns nog bara den inom mitt område. Ganska ovanlig... Hittade en instruktionsbok på Svenska: https://www.maximalt.dk//files/teknik/pdf/haandbog-mb2-50s-web.pdf Det är 197 cc motorn inte 149 cc som jag trodde först men fortfarande Honda. Vet inte om de byggdes på Nymans eller om de kom kompletta från Japan och isf. är det "Japansk aluminium" i alla komponenter= korrosions risk! //Pär

Hittade ett ganska enkelt, tydligt och förklarande elschema här: https://www.fiskesnack.com/forum/fiskebåtar-och-fiskekajaker/elektronik/2539010-nybörjare-styrpulpet-elekronik-basic //Pär

Hej Brukar inte vara så märkvärdigt att dra ström till ett ekolod och ev. lanternor. "Huselektriker" brukar bara krångla till det eftersom de arbetar med 230V och uppåt, detta är svagström 12V och skall bara ha plus och jord. Om vi börjar med båten så är max motorstyrka 25 hk (19 kW) men det finns dom som kör med 30 hk motorer utan problem. Med 25 hk (beroende på tillverkningsår och fabrikat) hamnar man på en toppfart på ca 23–24 knop och kan marscha i runt 20 knop om vädret tillåter. Med 30 hk får du några knop till på topp och kan marscha i ca 20 knop med lägre varvtal än 25 hk. Håll dig runt 25–30 hk så klarar motorn att hålla båten i marschfart runt 18–20 knop även med flera i båten. 20 hk och under är lite klent om man är mer än 1 person eller har lite last. Om du köper en utombordare med 4-taktsmotor så håll koll på vikten, de flesta utombordare i 25–30 hk klassen med 2-taktsmotor ligger runt 50–60 kg, du bör helst inte överstiga 75–80 kg i motorvikt. Var uppmärksam när du monterar motorn så att antiventilationsplattan inte sticker för långt under båten botten, rigglängden på utombordare varierar beronde på om det är en Amerikansk eller Japansk motor, de Japanska har ofta lite längre rigglängd. Lång rigg skall vara 510 mm vilket brukar stämma på Mercury och OMC (Evinrude/Johnson) medan de Japaska kan vara allt från 510 upp till 550 mm. Köper du en motor med elstart så sitter batterikablarna på motorn och motorn har redan generator och bara att ansluta till et batteri via huvudströmbrytare (på + sidan). Köper du en manuellstartad måste du kontrollera att det finns en belysningsspole och likriktare för att kunna ladda ett batteri. Från batteriet dra du sedan en dubbelledare med 2,5–4,5 mm2 area och ansluter den till en panel som monteras på styrpulpeten där du sedan kan fördela strömmen till olika förbrukare. Förbrukarna behöver ofta inte mer än 1,5 mm2 kabel. Det smarta med dubbelledarkabeln är att den har en röd (+) och en svart (-) ledare som sitter ihop och kan delas enkelt genom att dra isär försiktigt. Kallas nog för RKUB (högtalarkabel) och finns på båt- och bildelsfirmor, Kjell & Co, Clas Ohlson, Jula, Biltema mfl. Vissa av de stora byggmarknaderna säljer även denna typ av kabel som metervara. Jag tar alltid bort plasten från presskabelskor och använder krympslang, sitter bättre eftersom pressningen blir hårdare, tar mindre plats, håller fukten borta och ser snyggt ut😉 Använd presskäkarna vid orange pil och tanden mot baksidan utan skarv på presshylsan. Glöm inte att trä på krympslangen innan du pressar, annars får man göra om. Du behöver en manöverpanel (vattetät), en jordningsplint, kabel och kabelskor, krympslang (om du väljer den metoden) buntband. Eltejp behöver du inte... Manöverpaneler finns hos båttillbehörsbutiker och online att beställa. Kom ihåg att du bara har plus och jord, pluskablarna till och från panelen och jordkablar till en jordningplint. Ska se om jag hittar någon bra bild eller rita ett enkelt elschema. Mvh Pär

Hej Punkt 1: Blåser du med tryckluft (> 2 bar) nedåt mot sjövattenpumpen (som för övrigt sitter i drevets underdel) kan det vara svårt att blåsa i den riktiningen, dels bromsar impellern luftflödet och det kan ju vara tvärstopp p.g.a. av gamla rester/bitar från den gamla impellern så det blir tvärstopp. Punkt 2: Ta inte loss sjövattenavstängningsventilen när du ligger i sjön, det kan börja läcka in vatten den vägen även om det inte gör så direkt när du demonterat ventilen. Punkt 3: Bästa alternativet, lyft upp båten och gå igenom hela kylsystemet. Om du inte vill/kan felsöka och reparera, så ring runt till båtmotorverkstäder i din närhet och hör om de kan hjälpa dig eller ge tips på någon som kan. Punkt 4: Gör inte detta! Är slöseri på pengar och löser inga problem med kylning. Skaffa en IR-termometer om du inte har, bra sätt att kolla temperatur på olika ställen på motorn. Volvo Penta MB2/50S är själva motorn från en utombordsmotor (Honda B75) som även såldes som utombordare under namnen VOLVO PENTA 75 / ARCHIMEDES 7.5 unde senare delen av 1970-talet. Volvo Penta (Nymanbolagen) importerade kompletta utombordare från Japanska Honda och sålde dessa under eget namn (s.k. Rebadging/Badge engineering) som är vanligare än man tror. Har du instruktionsbok? Om inte skaffa en, sök på internet kan även finnas för nedladdning som pdf, skriv då ut den och sätt in i en pärm och ha den i båten. Kan även finnas verkstadshandböcker att köpa på säljsidor som Blocket, Tradera, e-Bay, Amazon eller kleinanzeigen.de (Tyska Blocket). Kontakta Snickeri & Marin Näsum (inge Andersson), finns tel.nr om du googlar och har nog en FB-sida. Lite långt från dig men han kan nog tipsa dig om någon som kan hjälpa dig om du behöver hjälp. Inge har även reservdelar och om han inte har vet han säkert var du kan köpa vid behov. Mvh Pär