Jump to content
Friday 16 April 2021
Georg_Ohm

Flexibel förtöjning?

Recommended Posts

Posted (edited)

Så här när det inte finns så mycket att skriva om, så undrar jag om ni andra har med er elastiska förtöjningslinor, eller förtöjningslinor med gummidämpare på?

 

Som vanligt ordbajsar jag på en del, och kanske gör övertydliga förklaringar.

 

När jag köpte min båt fick jag med bland annat fyra jättekorta, linor, två av dessa har traditionella gummidämpare. Tidigare ägaren hade en plats vid flytbrygga med Y-bommar, och linorna var anpassade till dessa.

 

Ibland när man ligger ute i naturhamn eller i gästhamn kan det ju ”ia” rätt så ordentligt.
Jag vet inte den korrekta fullständiga betydelsen av bohuslänskans ”ia” men en betydelse är iallafall att vattnet i hamnen häver sig på grund av en dyning någonstans i närområdet.

 

Jag brukar ofta relatera till Syd-Koster, även denna gången. Ekenäs och Korshamn. Hamnen är skyddad för sydvästliga vindar, och det blåste en hel det därifrån, men det ”iade” rätt ordentligt, vi låg på den nordligaste gästbryggan och trots vågbrytaren så kändes det som om hela den norra Kosterfjorden låg på. Grannarna i en båt blev sjösjuka och en annan granne fick en stum akterlina avsliten mitt i natten samt de förliga linorna skadade i halkiparna, han hade inga gummidämpare, det hade nästan alla andra, även jag. Jag hade då skarvat ihop de där korta linorna med längre, och hade klämt på ”Bungy” på någon lina. Då blev det bättre, inga ryck i knapar och pollare.

 

Nu under vintervilan skall jag antingen sätta på gummidämpare på befintliga förtöjningslinor, eller splitsa in en kaus i ögla i nya och sätta i nya gummidämpare omkring 50 cm från denna.

I kasusen sätter jag sedan en kraftig karbinhake, eller så sätter jag gummidämpare på den fria tampen så att jag iland kan försöka med halvslag eller det Havsguden förbjude, pålstek om slutet föremål i land*. Alltså alltid korta tampen i land och den långa ombord, så att man slipper hoppa i land mitt i natten om man behöver släppa ut på sin hanfot iland.

 

Det finns i min besättning en uppfattning om att man tar med sig linans tamp med öglan iland vid tilläggning, jag anser att det är opraktiskt. När jag får förbereda tilläggning lägger jag öglan som en löpsnara i mina moderna pollare. Och jag får då lina med fri tamp mot land.

 

*Ett pålstek i en moring kan bli rätt så dumt, ett dubbelt halvslag om ringen eller om egen part är bättre. Detta då ett pålstek inte (eller med stor vårlighet) kan lösas upp på spänd lina. Ett förberett pålstek (ytterst) på förtöjningslinan som kan träs över en pollare i land är ju helt ok.

(Sedan brukar jag medvetet göra ett falskt pålstek, genom att låga sjöodjuret fly fältet upp på land, när det tagit den fagra oskuldsfulla prinsessan som gisslan. Ja alltså tampen på utsidan av öglan.)


 

Ultrakort nautiskt bildlexikon för ”sjö-övare”

7599FC56-D8EA-47CC-943E-EF078F4B206C.jpeg.82b68a601003b060c03f652d9a48bb88.jpeg

Pollare, modern.

 

5A21D07E-4BD0-42F3-AFFD-463227F698A2.jpeg.4e33d5b3af5556759b3a3e19f12ae13b.jpeg

 

Halkip, pluralis.

 

24AEE649-2CDE-416B-BBF1-9D7C77105AAF.jpeg.37c188249ca89ebe3c0fef606a02c850.jpeg

Kaus, rostfri.

 

7961EBD5-BF61-4BB4-BB53-04C9BA7DCB1E.jpeg.3d9c6e688aa7a9b57ad1c1a1ea71d883.jpeg

Bungy

B5E0E65B-B838-4EF4-96C8-D497AAB7E989.png.f1f880721faa556964076ae7734c797b.png

 

Hanfot

 

48C6DA61-F152-40B5-88EE-22A6C80830B9.thumb.jpeg.8523188f05514677214f1b396f4b93bc.jpeg

Honfot, human, pluralis.

CBF15A3D-C557-493D-937A-6ABC1E2A7FF0.png.2acad134db9917c204034cbf4e75b15e.png

Pålstek, äkta.

 

28807D7C-9558-4FE3-AAAC-66D73D1E50AE.png.bb21b951ef22ed6d9af7ca8f4210ad67.png

Dubbelt halvslag.

2B13B037-163A-4DEB-9CB6-DBD91C29B59D.png.8d80d02f5ded7434ba68f0349fd76b48.png

 

Dubbelt halvslag om egen part.


90F206F5-90B3-45C0-B48D-B1391CFE2737.thumb.jpeg.35b3a82c55b83899ef631ca94657be3d.jpeg

Gummidämpare, ekonomimodell.


56B777EA-BCBA-419A-A97F-995E893BE1FB.gif.cdc58143f6af1e7913d3993cc48eda82.gif

 

 

Edited by Georg_Ohm
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Som svar på din fråga, nej. Jag tycker att linorna bilir så otympliga då.

Dock har jag en påse med rätt många "Bungy" liggande. Typ ett tjugotal.

Dessutom har jag två "Forshedakopior" så jag kan rigga till dämpade linor med dessa vid behov.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag har nuförtiden med mig två linor med en karbinhake i änden på varje. Väldigt nära karbinhaken har jag varsin Forsheda-fjäder. Dessa används när vi ligger mot någon brygga med ringar.

I början hade jag fjädern lite för långt ifrån haken så det blev knepigt att justera förtampen rätt.

 

I naturhamn har jag alltid runtgående linor, naturligtvis iland och tillbaka till samma sida på båten!

I många år hade vi vanliga rep som vi kveilade på vanligt sätt men för några år sedan köpte jag två kinkfria linor i påse som vi använder istället. Det blev alltid trassel när den som skulle gå iland tog med sig den ganska långa kveilade linan men med den kinkfria funkar det alltid. Nackdelen är väl att det tar ett tag att mata ner linan i påsen/säcken när man tagit ombord linan.

Jag fick faktiskt ett samtal från en man som sett oss i en naturhamn och som vi då hade pratat med lite och fann att vi hade en gemensam bekant på avstånd. Han hade ringt vår gemensamme bekant för att få redan på vad heter och sedan slagit upp mitt telefonnummer för att få redan vad det var vi hade när vi gick iland. Så nu har det spritt sig! 😀

 

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag använder inte heller dämpare. Till den förra båten gjorde jag, men tycker att de blir allt för klumpiga när man använder båten mycket. 

 

Har knasig knapar som egentligen bara är en ensam fyrkanig ögla på för och akterdäck. Så då fungerar inte de stora fina men klumpiga gummifjädrarna... 

 

Kanske finns det mer mening med dämpare om man sover över i båten? Den möjligheten har jag tyvärr inte

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Jo, jag hade också tänkt att ha dämparen på tampen nära land.

 

Runtgående lina, eller löpande lina, ja jag slarvar ibland och har det också! Det hade även båtgrannen på Syd-Koster, akterut, från sb pollare, ut till en boj, genom dess ögla och tillbaka till båten och bb pollare. Nu vet jag inte linans kondition innan den lades så men den nöttes iallafall sönder ute vid bojen, mitt i natten, varvid stävankaret slog i bryggan. Linan var en Ø16 mm lina av välkänt fabrikat, båten en 32 fots segelbåt, även den av välkänt fabrikat med varv på nordvästra delen av Orust.

Men det är ju klart bekvämt att ha en sådan ”tur och retur-lina” när man skall ge sig iväg, man behöver ju inte gå i land, eller utföra cirkuskonster halvvägs överbord, det är ju bara att lägga loss ena ändan och rappa ur.

 

Jag har också kinkfria flätade linor, men jag väljer att kveila upp dem, med öglan innerst. Sedan har jag några kortare icke uppkveilade linor strategiskt placerade i för, akter och midskepps på sb sida, som lättillgängliga tillfälliga förtöjningslinor att ta till vid kritiska situationer eller om det skiter sig vid tilläggning, eller vid tillfälliga stopp vid bryggor där man tömmer vissa tankar och fyller andra.

 

Av nostalgiskäl har jag en lina ombord som varit med i alla mina båtar, från optimistjollen och fram till idag, kanske sjömansskrock, men det betyder tur att ha med den. Numera används den till att surra gummibåten eller för att binda hunden.

 

Ja, och då de där blåa plastlinorna, dom har länge varit bannlysta ombord, och i höstas togs de flesta av de jag hade i presseningarna bort också. Om de inte duger åt Ove*, så duger dom inte åt mig heller!

6C1A93A7-73C9-4424-93B8-578CE8D44F5A.jpeg.739ae422345c020a5b58a7a5afd59e53.jpeg

 

*Boken och filmen, ”En man som heter Ove”.

Edited by Georg_Ohm

Share this post


Link to post
Share on other sites
Just nu skrev Lasse-L:

Är det en tillfällighet att vi har samma bild??

 

Eh, jag fann bilden fastnaglad på en bänk, på en nagelbänk.

Share this post


Link to post
Share on other sites

I GKSS hamnen i Långedrag är det förbjudet att använda gamla fall till förtöjning, de är för stumma.

Share this post


Link to post
Share on other sites
35 minuter sedan skrev Lasse-L:

I GKSS hamnen i Långedrag är det förbjudet att använda gamla fall till förtöjning, de är för stumma.

Det är ju självfallet!
 

Men skulle väl kunna svänga till det med något ordspråk om högfärd och fall också.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
1 timme sedan skrev ChristerN:

Det blev alltid trassel när den som skulle gå iland tog med sig den ganska långa kveilade linan men med den kinkfria funkar det alltid.

Om man låter bli att "snurra" linan när man kveilar så det blir skitfula, utseendemässigt, regelvidriga åttor i stället för fina ringar med lina kinkar de inte när linan löper ut.

Ser skittråkigt ut men här går funktion före utseende för min del.

Edited by McLasse

Share this post


Link to post
Share on other sites
49 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Runtgående lina, eller löpande lina, ja jag slarvar ibland och har det också! Det hade även båtgrannen på Syd-Koster, akterut, från sb pollare, ut till en boj, genom dess ögla och tillbaka till båten och bb pollare. Nu vet jag inte linans kondition innan den lades så men den nöttes iallafall sönder ute vid bojen, mitt i natten, varvid stävankaret slog i bryggan. Linan var en Ø16 mm lina av välkänt fabrikat, båten en 32 fots segelbåt, även den av välkänt fabrikat med varv på nordvästra delen av Orust.

Men det är ju klart bekvämt att ha en sådan ”tur och retur-lina” när man skall ge sig iväg, man behöver ju inte gå i land, eller utföra cirkuskonster halvvägs överbord, det är ju bara att lägga loss ena ändan och rappa ur.

Felet där var ju att linan gick från BB till SB, att den kunde löpa. Om den hade gått från säg BB, via bojen och åter till BB så hade skavet inte uppstått.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag har gummifjädrar i hemmahamn. Annars har jag inga dämpare. Har ett klätterrep som börjar bli för gammalt för att klättra på. Funderar på att göra förtöjningslinor av det. Mycket töjning. Frågan är om det är för mycket.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
1 timme sedan skrev sajjen:

Felet där var ju att linan gick från BB till SB, att den kunde löpa. Om den hade gått från säg BB, via bojen och åter till BB så hade skavet inte uppstått.

Jovisst var det så, men även om linan var dubbelvikt, helt parallell till samma pollare ombord hade det ändå uppstått ett slitage i bojens ring, ett större slitage än ett dubbelt halvslag. Den optimala linan till en boj hade i detta fall haft en isplitsad karbinhake i en kaus.
Jag har en speciell lina, ja det är ett band, för sådan förtöjning, det har en sydd och skonad ögla i vilken det sitter en låsbar karbinhake med en lång bojkrok i. 

1 timme sedan skrev sajjen:

Jag har gummifjädrar i hemmahamn. Annars har jag inga dämpare. Har ett klätterrep som börjar bli för gammalt för att klättra på. Funderar på att göra förtöjningslinor av det. Mycket töjning. Frågan är om det är för mycket.

Jag tror egentligen inte att det kan bli för mycket elastiskt. Klart att nån måtta får det väl kanske vara, man kan ju inte förtöja i ett resårband... Men beroende på båttyp kan det nog bara omkring 50cm töjbarhet i linan för en 5-10 meters fritidsbåt om det iar både på längden och höjden. Klart det beror även på linans längd och båtens tyngd, samt hur flexibel akterförtöjningen är.

 

Jag hade en hel rulle med skotlina, den linan var inte bra som förtöjning, då den är lika elastisk som en stålvajer.


Risken med stumma förtöjningar är ju, om nu någon inte redan vet det, att krafterna rycker sönder förtöjningsbeslagen ombord, eller beslagen på bryggan, eller rycker loss bergskilarna i naturhamnen.

 

Där på Syd-Koster sommaren -20, så tog jag en videosekvens med mobiltelefonen, man ser att båtarna rör sig  framåt-bakåt samt vakar upp och ned. Och om inte det var nog, så rullade båtarna en del också. Känsliga personer kunde bli sjösjuka bara att se eländet från land. Men det går inte (?) att lägga upp videoklipp i detta forum, och då jag saknar konto på tuben orkar jag inte hålla på med plågsamma webbförsök.

 

Nämnas bör väl att när det mojnade för ett par timmar stack dom flesta iväg söderut med förhoppningen att hinna över Tjurpannan innan nästa oväder kom in. Min besättning hade tagit Kosterfärjan till en shoppingrunda inne i Strömstad, så jag övervägde att gå dit, men stannande kvar och flyttade båten till ankdammen innanför betongkajen.

Edited by Georg_Ohm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Olika material bör hanteras på olika vis, gäller även något så simpelt som tågvirke.

 

En treslagen lina mår bra av att bli kvajlad på gammalt vis så att den får lite hjälp att behålla vridningen av kardelerna medan en modern lina bara kinkar sig om man gör på samma vis. Tänk på att "samla upp" (var länge sedan jag hörde kvajla faktiskt) den treslagna linan åt rätt håll så att kardelerna vrider ihopsig mera när man drar ut den, inte mindre. 

 

Elkabel viker man med fördel dubbel innan man "samlar upp dem" så blir det inga kinkar när man drar ut den. Det lärde jag mig av en roddare för länge sedan och det funkar bra även på vattenslang och modernt tågvirke.

 

Man bör vara extra försiktig med fall och spinnakerskot där kinkar kan ställa till det ordentligt. Man vill inte gärna få en kink så att segel inte går att få ner.

Därför tycker jag att man alltid ska slänga ner fallen i ruffen istället för att ha dem i praktiska påsar, då blir de ganska "avkinkade" automatiskt.

 

Kolla den här videon med den erfarne  Chris Stanmore-major.

 

 

 

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

I hemmahamnen använder vi fasta förtöjningar eftersom vi ligger mellan bommar på flytbrygga och dessa består av treslagna linor med Forsheda gummifjäder i fören samt treslagna "stormlinor" i aktern varav den ena som ligger på västsidan har även den en Forshedafjäder och detta eftersom linorna är så korta i aktern så den inbyggda töjningen är inte tillräcklig när vinden tar i.

Det ska också nämnas att vår plats ligger i yttre delen av hamnen och är ganska utsatt särskilt vid västlig vind så när vindarna närmar sig kuling brukar jag lägga spring också.

 

När vi är ute så har vi flera flätade linor som kompletteras med några Bungy vid behov men jag har funderat på att ta med ett par extra gummidämpare av den typen vi har i hemmahamnen

när man ligger utsatt

 

1017245136_Forhedafjder.jpg.8d094d977c95970aa9d11b70117468c0.jpg.

 

Gummidämpare av "ekonomimodell" som @Georg_Ohm nämnde tidigare har jag dåliga erfarenheter av.

Jag köpte färdiga förtöjningslinor med kaus och ovan nämnda gummidämpare på Erlandssons brygga för några år sen till dåvarande 24 fots båt på ca 2500 kg som låg på samma plats som vi har idag och vid ett tillfälle när vindarna var runt kuling så sprack gummidämparna mellan hålen och på ett par dygn trillade de själva av linan.

 

Denna här förtöjningsfjädern som ska vara löstagbar har jag också testat men när den blev utsatt för några kraftiga ryck fick jag nästa inte isär den igen senare utan en stor skruvmejsel och hammare fick användas.

Edited by Makro
Stavfel
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

I hemmahamnen har jag 4 x forshaga. Det är en traditionell brygga med stolpar som akterdörtöjning. Aktern ligger mot sydväst ungefär. Men jag har den femte platsen på bryggan. Jag tror det är rätt skyddat. Men i höstas hade en av de aktre Forshagadämparna ryckts sönder i hålen där man trär i linan.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

I hemmahamn har jag stålfjädrar på stolparna och gummifjädrar i fören. Stålfjädrarna gör det lätt att dra in båten nära bryggan när man kliver ombord och gummidämparna av sån ekonomimodell passar mig då förtöjningsringarna sitter en bit in på bryggan. Jag har splitsat kaus och trätt linan i dämparn på sådan sätt att den lägger sig med sidan mot bryggan. På så vis nöter inte linan mot bryggan. 

 

Jag har inga ryckdämpare till linorna jag tar med ut. Men det är treslaget rep som har bra töj i sig själva. Det räcker på mälarn tycker jag. 

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

I hemmahamnen har jag 4 x forshaga. Det är en traditionell brygga med stolpar som akterdörtöjning. Aktern ligger mot sydväst ungefär. Men jag har den femte platsen på bryggan. Jag tror det är rätt skyddat. Men i höstas hade en av de aktre Forshagadämparna ryckts sönder i hålen där man trär i linan.

Ja, inte ens s.k kvalitetsgrejer håller alltså i längden, men den kanske var äldre än mina dämpare av ekonomimodell som gick sönder redan under andra säsongen?

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

I hemmahamnen har jag 4 x forshaga. Det är en traditionell brygga med stolpar som akterdörtöjning. Aktern ligger mot sydväst ungefär. Men jag har den femte platsen på bryggan. Jag tror det är rätt skyddat. Men i höstas hade en av de aktre Forshagadämparna ryckts sönder i hålen där man trär i linan.

 

22 minuter sedan skrev Makro:

Ja, inte ens s.k kvalitetsgrejer håller alltså i längden, men den kanske var äldre än mina dämpare av ekonomimodell som gick sönder redan under andra säsongen?

Vi har biltemadämpare (Forshagakopia) i hemmahamnen, samma i 10 år och de ser fräscha ut.

Inga sprickor i höstas, men det kan ju gå fort när gummit blir för gammalt.

 

Sedan har vi ett antal Bungys vid behov. Det kan bli väldigt stor skillnad från att båten rycker i förtöjningslinorna fram och tillbaks till att den ligger näst intill stilla med ett par Bungys på varje lina.

 

Ankarlinan fjädrar vi av med ankarvikt vid behov.

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
8 timmar sedan skrev Mackey:

 

Vi har biltemadämpare (Forshagakopia) i hemmahamnen, samma i 10 år och de ser fräscha ut.

Inga sprickor i höstas, men det kan ju gå fort när gummit blir för gammalt.

 

Sedan har vi ett antal Bungys vid behov. Det kan bli väldigt stor skillnad från att båten rycker i förtöjningslinorna fram och tillbaks till att den ligger näst intill stilla med ett par Bungys på varje lina.

 

Ankarlinan fjädrar vi av med ankarvikt vid behov.

Jag har i båten litet klenare dämpare än vad som rekommenderas vid fast förtöjning. Ryckdämpare för 12-16 mm lina, dessa ger en mjukare fjädring än de som är avsedda för 14-18 mm lina, inte så konstigt egentligen. Alltså för att vara övertydlig, när vi sovit över i båten i hemmahamnen när det varit skitväder har rycken känts med att stumma och mer okomfortabla än när det ryckt i de klenare ryckdämparna jag förtöjt med i andra hamnar.

 

Jag kollade nu i källarförrådet där jag har mina linor, jodå det var Forshagadämpare på allihopa, den till en akterförtöjning som brast hade jag ju kastat bort men eftersom den andra var en Forshaga som inköptes samtidigt 2016 så vad nu den brustna det också.

Jag funderar på att köpa billigare dämpare på Biltema att ha i båten, dessa skall ju användas för tillfälliga förtöjningar i gäst- eller naturhamn, de dagar och nätter det kan ia. Jag brukar om möjligt vara väldigt noggrann på gränsen till omständig då jag väljer plats i hamn eller vid en klippa, det är många krav som skall vara uppfyllda, så det är inte blir ett utsatt läge.

 

(1 båten skall då plats både på bredden, längden och på, djupets.

2 det skall vara vindlä och sjölä.

3 fören mot vinden, och då skall man känna till kommande vindkantringar.

4 lätt att komma i land, gäller framförallt i naturhamn.

5 det skall vara lätt att lämna hamnen.

6 om det finns färskvatten skall slangen räcka ända fram.

7 på tidig vår och på höstarna skall det inte vara längre än 30 meter till eluttagen.

8 om det går att identifiera en stökig besättning i annan båt, så undviks den, en del börjar festa rätt tidigt.)

 

Men, föregående sommar... valdes riktigt dålig plats, dyr var den också, det fanns inte så många att välja på, om jag inte valt en Dock Spot, som jag alltid undviker. 
Fjällbacka, det blåste en hel del, och regnet hängde i luften. Det fanns inga lediga platser vid bryggorna nedanför Järnaffären, men flera lediga Dock Spot. Var inne mellan bryggorna och backade ut igen, det var väldigt svårt att manövrera båten i det trånga utrymmet mellan flytbryggor och bojar. När man måste ge halv eller full gas vid manövrering i trånga utrymmen blir det sällan bra. Sedan längre in i hamnen nära SSRS fanns det en längsidesplats som var knappt tio meter lång, min båt båt är nio komma fem, det var inte alls läge för ”fickparkering”, även då det fanns en hjälpsam man på bryggan, han erbjöd oss även att lägga till på utsidan av sin båt, men vi tackade nej med tanke på att vi har hund ombord. De andra långsidesbåtarna hade inga marginaler så det var heller inte lägga att beordra förhalning.
Så vi valde en långsidesplats den norra oskyddade flytbryggan på hamnholmen. Ja, det var nära till vatten och el, bra hundpromenad in till övriga hamnen och byn, men fy fasiken vad det iade och ryckte i förtöjningarna. Vinden vände till väst och vi vände båten på kvällen så att fören kom mot vind och vågor, det hjälpte litet iallafall. Jag var även uppe sent på kvällen och hjälps en familj (som också hade hund ombord) att vända båten mot vinden samt lägga spring och avhåll, då kom ösregnet och åskan.

 

Ett tips i Fjällbacka, det kan finnas grönmärkta fasta platser i den yttre hamnen på hamnholmen.

Annars är Fjällbackas hamn rätt dålig, dåligt lä från flera vindriktningar. På den tiden man ankrade släppte ankarna då det är vällinglera på botten. Nu är det istället bojar, som ligger alldeles för tätt så det är svårt att komma emellan om det blåser en del.
Då det finns krogar i hamnområdet kan det även ibland vara ganska stökigt. Nu är hamngatan enkelriktad och delvis avstängd, jag vet inte om det var tillfälligt, men annars kan det vara en hel del trafik med bilar och ettriga mopeder.

 

Jag förtöjer för övrigt i hemmahamnen med akterförtöjningarna i X, bb pollare till sb stolpe och vice versa. Egentligen skall man ju förtöja på samma sätt som båtarna intill för att båtarna skall röra sig likadant, men jag har segelbåtar på varje sida, båda har väldigt smala akterdäck så effekten blir den samma, dom rör sig inte i sidled så värst många centimetrar.

Edited by Georg_Ohm
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Georg_Ohm:

Jag har i båten litet klenare dämpare än vad som rekommenderas vid fast förtöjning. Ryckdämpare för 12-16 mm lina, dessa ger en mjukare fjädring än de som är avsedda för 14-18 mm lina, inte så konstigt egentligen. Alltså för att vara övertydlig, när vi sovit över i båten i hemmahamnen när det varit skitväder har rycken känts med att stumma och mer okomfortabla än när det ryckt i de klenare ryckdämparna jag förtöjt med i andra hamnar.

 

Jag kollade nu i källarförrådet där jag har mina linor, jodå det var Forshagadämpare på allihopa, den till en akterförtöjning som brast hade jag ju kastat bort men eftersom den andra var en Forshaga som inköptes samtidigt 2016 så vad nu den brustna det också.

Jag funderar på att köpa billigare dämpare på Biltema att ha i båten, dessa skall ju användas för tillfälliga förtöjningar i gäst- eller naturhamn, de dagar och nätter det kan ia. Jag brukar om möjligt vara väldigt noggrann på gränsen till omständig då jag väljer plats i hamn eller vid en klippa, det är många krav som skall vara uppfyllda, så det är inte blir ett utsatt läge.

 

(1 båten skall då plats både på bredden, längden och på, djupets.

2 det skall vara vindlä och sjölä.

3 fören mot vinden, och då skall man känna till kommande vindkantringar.

4 lätt att komma i land, gäller framförallt i naturhamn.

5 det skall vara lätt att lämna hamnen.

6 om det finns färskvatten skall slangen räcka ända fram.

7 på tidig vår och på höstarna skall det inte vara längre än 30 meter till eluttagen.

8 om det går att identifiera en stökig besättning i annan båt, så undviks den, en del börjar festa rätt tidigt.)

 

Men, föregående sommar... valdes riktigt dålig plats, dyr var den också, det fanns inte så många att välja på, om jag inte valt en Dock Spot, som jag alltid undviker. 
Fjällbacka, det blåste en hel del, och regnet hängde i luften. Det fanns inga lediga platser vid bryggorna nedanför Järnaffären, men flera lediga Dock Spot. Var inne mellan bryggorna och backade ut igen, det var väldigt svårt att manövrera båten i det trånga utrymmet mellan flytbryggor och bojar. När man måste ge halv eller full gas vid manövrering i trånga utrymmen blir det sällan bra. Sedan längre in i hamnen nära SSRS fanns det en längsidesplats som var knappt tio meter lång, min båt båt är nio komma fem, det var inte alls läge för ”fickparkering”, även då det fanns en hjälpsam man på bryggan, han erbjöd oss även att lägga till på utsidan av sin båt, men vi tackade nej med tanke på att vi har hund ombord. De andra långsidesbåtarna hade inga marginaler så det var heller inte lägga att beordra förhalning.
Så vi valde en långsidesplats den norra oskyddade flytbryggan på hamnholmen. Ja, det var nära till vatten och el, bra hundpromenad in till övriga hamnen och byn, men fy fasiken vad det iade och ryckte i förtöjningarna. Vinden vände till väst och vi vände båten på kvällen så att fören kom mot vind och vågor, det hjälpte litet iallafall. Jag var även uppe sent på kvällen och hjälps en familj (som också hade hund ombord) att vända båten mot vinden samt lägga spring och avhåll, då kom ösregnet och åskan.

 

Ett tips i Fjällbacka, det kan finnas grönmärkta fasta platser i den yttre hamnen på hamnholmen.

Annars är Fjällbackas hamn rätt dålig, dåligt lä från flera vindriktningar. På den tiden man ankrade släppte ankarna då det är vällinglera på botten. Nu är det istället bojar, som ligger alldeles för tätt så det är svårt att komma emellan om det blåser en del.
Då det finns krogar i hamnområdet kan det även ibland vara ganska stökigt. Nu är hamngatan enkelriktad och delvis avstängd, jag vet inte om det var tillfälligt, men annars kan det vara en hel del trafik med bilar och ettriga mopeder.

 

Jag förtöjer för övrigt i hemmahamnen med akterförtöjningarna i X, bb pollare till sb stolpe och vice versa. Egentligen skall man ju förtöja på samma sätt som båtarna intill för att båtarna skall röra sig likadant, men jag har segelbåtar på varje sida, båda har väldigt smala akterdäck så effekten blir den samma, dom rör sig inte i sidled så värst många centimetrar.

Jag ska prova Biltemas gummidämpare jag med, jag har sneglat på dem ett tag men inte köpt eftersom jag varit osäker på kvaliteten men erfarenheten av de andra billigare dämparna som jag hade.

Fjällbacka tillhör inte våra favoriter heller särskilt inte om man tvingas ligga på nordsidan flytbryggan på hamnholmen.

Med tanke på den höga hamnavgiften är det ingen prisvärd hamn.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 minuter sedan skrev Makro:

Jag ska prova Biltemas gummidämpare jag med, jag har sneglat på dem ett tag men inte köpt eftersom jag varit osäker på kvaliteten men erfarenheten av de andra billigare dämparna som jag hade.

Fjällbacka tillhör inte våra favoriter heller särskilt inte om man tvingas ligga på nordsidan flytbryggan på hamnholmen.

Med tanke på den höga hamnavgiften är det ingen prisvärd hamn.

Näppeligen.

Det kan ha varit en hamnavgift på 350 kr. Jag hade fått två av Biltemas Forshagakopior av mellanmodellen för det priset ändå pengar över.

 

Jag har skrivit det i an annan tråd om gästhamnar  man bör undvika, Fjällbacka är en av dem, om man nu varit där innan, för en förstagångsbesökaren finns det ju ändå värden att ta del av, som de världsberömda marängbergen i Konditoriet/bageriet vid hamnen.

Om man bara vill lägga till för en kort stund, för att exempelvis handla maränger på bageriet så finns det en speciell ”handlingsbrygga” med begränsad tilläggningstid. Efter detta kan kan man ju praktisera påsnavigering, då man har en 100% säker utgångsposition. Adressen står nämligen på papperspåsen dom lägger marängerna i.😇 🍪 🥖 

 

Det blir väl en tur till Biltema, eller så väntar jag tills dom öppnat nya butiken i Partille, så slipper jag trängselskatten. 

Edited by Georg_Ohm
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
11 timmar sedan skrev mikael_matsson:

I hemmahamn har jag stålfjädrar på stolparna och gummifjädrar i fören. Stålfjädrarna gör det lätt att dra in båten nära bryggan när man kliver ombord och gummidämparna av sån ekonomimodell passar mig då förtöjningsringarna sitter en bit in på bryggan. Jag har splitsat kaus och trätt linan i dämparn på sådan sätt att den lägger sig med sidan mot bryggan. På så vis nöter inte linan mot bryggan. 

 

Jag har inga ryckdämpare till linorna jag tar med ut. Men det är treslaget rep som har bra töj i sig själva. Det räcker på mälarn tycker jag. 

Stålfjädrar är också något jag funderat på, de verkar ju rejäla och har en säkerhetskätting om fjädern brister eller vad den nu är till för?

Flera på vår brygga har sådana förtöjningar, men en del av dem verkar gnissla/knarra, och det gör ju egentligen inget utom de gånger man sover i båten i hemmahamnen vilket förekommer i vårt fall eftersom platsen ligger bra till i lagom strömt vatten så att det till och med går att bada där.

Platsen går att hyra via Mooringo när vi är ute😉

Men stålfjädrar kanske inte är så illa som jag tror?

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Just nu skrev Makro:

Stålfjädrar är också något jag funderat på, de verkar ju rejäla och har en säkerhetskätting om fjädern brister eller vad den nu är till för?

Flera på vår brygga har sådana förtöjningar, men en del av dem verkar gnissla/knarra, och det gör ju egentligen inget utom de gånger man sover i båten i hemmahamnen vilket förekommer i vårt fall eftersom platsen ligger bra till i lagom strömt vatten så att det till och med går att bada där.

Platsen går att hyra via Mooringo när vi är ute😉

Men stålfjädrar kanske inte är så illa som jag tror?

Det är väl just därför som någon uppfann de tysta gummiryckdämparna.

Jag kan erindra mig precis hur det lät, där på 60-talet i småbåtshamnen i Arendal (nu delvis utfylld).

Jag kan även minnas precis hur dom såg ut, lätt rostiga där galvet skavts bort. För på den tiden var dom galvaniserade. 
Det var ett gnissel från fjädrarna kombinerat med ett rassel från kättingen, dessa oljud utgjorde inget ackord, då de klingade i olika tonarter, om de nu ens klingade dom var iallafall inte transponerande. Till det tillkom ju då stående riggars monotona melodislingor och fallens inte alls så taktfasta slag mot dåtidens sällsynta aluminiummaster. En näst intill olyssningsbar symfoni.
Bryggan hade även skavmärken under moringarna där fjädrarna och dess kedjor skavt rännor i träet.

Nä, @Makrovälj den tysta gummidämparen istället!

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 minuter sedan skrev Makro:

men en del av dem verkar gnissla/knarra

Min erfarenhet av stålfjädrar är att de alltid knarrar när de har några år på nacken. Har en sån som avhåll, spring, i fören på min ordinarie plats som jag tajtar upp ordentligt om jag ska sova i båten. Då låter den inte. 
Det går iofs att smörja dem med vattenfast fett men det krävs många smörjningar per säsong om de ska hållas tysta. 

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 minut sedan skrev ChristerN:

Min erfarenhet av stålfjädrar är att de alltid knarrar när de har några år på nacken. Har en sån som avhåll, spring, i fören på min ordinarie plats som jag tajtar upp ordentligt om jag ska sova i båten. Då låter den inte. 
Det går iofs att smörja dem med vattenfast fett men det krävs många smörjningar per säsong om de ska hållas tysta. 

Jag förstår bara inte hur dessa har överlevt. Men det kanske finns nyblivna båtägare, sjö-övare, som inte vet bättre eller inte känner till detta forums existens.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag använder https://www.poly.se/butik/batliv/foertoejning/fortojningslinor/fortojningslina-storm/?gclid=Cj0KCQiA6Or_BRC_ARIsAPzuer_uWZCWfD1y703Vbs_2nqQdrPxM-v4X2qYEiYrzjTNiF6aT-ULVUvwaAk2YEALw_wcB Har vid olika tillfällen lånat ut några till bekanta när vi legat i mindre skyddat läge där vågorna medfört det allmän kända tvärstoppet i bryggförtöjningen. Samtliga som lånat har köpt egna.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag gör på tre sätt:

1. Hemmahamnen. Fasta förtöjningar med Forsheda-dämpare. Ligger på en flytbrygga med Y-bommar
2. Gästhamnen. Har två fjädrande linor för att knyta i bryggan. 
3. Naturhamnen. Kör vanligt treslaget, då det blir lite längd på snörena fjädrar de rätt bra. 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Georg_Ohm:

Jag förstår bara inte hur dessa har överlevt.

Stålfjädern har likt blindtarmen glömts bort i evolutionen.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Efter att ha provat några olika gummidämpare återvände jag till lätt rostiga stålfjädrar vid hemmabryggan. Man vill ju inte förlora det hemtrevligt nostalgiska gnisslet. Tyvärr är man ju alltid på väg till eller från bryggan så det är mest omgivningen som får avnjuta ljudet. Visst är det trevligt att gå på en brygga omgiven av kluckande och gnisslande, då känner man närheten till sjön. Gummidämpare? Bläh!

Edited by trewq
  • Like 1
  • Haha 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy