Jump to content
Friday 10 April 2020
velum_navia

Ang rådande situation och kommande båtsäsong...

Recommended Posts

Ubåt kan ju vara nåt. Om det skiter sig utanför stänger man luckan och går till botten. :)

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
19 timmar sedan skrev raol:

Att bromsa hårt nu kommer bara att leda till för svåra ekonomiska konsekvenser. Eftersom det inte finns (och inte kommer att finnas innan detta är över oavsett hur det går) vaccin, så måste mer eller mindre alla bli sjuka och därefter immuna, för att detta ska ta slut. Att tvärbromsa smittspridningen genom närapå utegångsförbud, reseförbud och annat, leder bara till att det hålls nere, men så fort man släpper på trycket kommer det att blossa upp igen. I slutänden har lika många drabbats av sjukdomen, men med en hård nedstängning av samhället tar ekonomin så innihelvitti mycket mer stryk.

Nej, vi får se 2020 som ett förlorat år på många plan. Det blir en djupdykning, och stor arbetslöshet, men om vi portionerar ut de svårt sjuka under hela året, så blir det nog ganska bra. 35 000 svenskar kommer att dö av detta under året, men det går förmodligen inte att göra nåt åt.
 

Jag för min del anser att det är bättre för ekonomin att bromsa hårt och få den åtföljande krisen men samtidigt bibehålla medborgarnas förtroende för samhället och vilja att bygga upp samhället på nytt.

När ältar och ältar ekonomin med den underförstådda poängen att den och den och den gruppen måste offra sig och dö för ekonomins skull och sedan också låter en stor del av dem dö i brist på vård för att virusspridningen går för snabbt då slutar det ju med att alla överlevarna ur de grupperna och alla anhöriga till personer i de grupperna tappar tilltron till samhället och ger blanka fan i allt gemensamt ansvar och allt återuppbyggnadsarbete.

 

Inget land i synnerhet inte Sverige vars ekonomi är till stor del baserad på konsumtion av importvaror för lånade pengar kan stå ensamt med goda tider när resten av världen krisar. Hur man än gör dras man ned i krisen. 

Alltså är det återuppbyggnaden efter krisen som vi skall tänka på nu. Alltså skall vi göra allt som går att göra för att rädda liv vad det än innebär för ekonomin på kort sikt!

Share this post


Link to post
Share on other sites
28 minuter sedan skrev heimlaga:

Jag för min del anser att det är bättre för ekonomin att bromsa hårt och få den åtföljande krisen men samtidigt bibehålla medborgarnas förtroende för samhället och vilja att bygga upp samhället på nytt.

När ältar och ältar ekonomin med den underförstådda poängen att den och den och den gruppen måste offra sig och dö för ekonomins skull och sedan också låter en stor del av dem dö i brist på vård för att virusspridningen går för snabbt då slutar det ju med att alla överlevarna ur de grupperna och alla anhöriga till personer i de grupperna tappar tilltron till samhället och ger blanka fan i allt gemensamt ansvar och allt återuppbyggnadsarbete.

 

Inget land i synnerhet inte Sverige vars ekonomi är till stor del baserad på konsumtion av importvaror för lånade pengar kan stå ensamt med goda tider när resten av världen krisar. Hur man än gör dras man ned i krisen. 

Alltså är det återuppbyggnaden efter krisen som vi skall tänka på nu. Alltså skall vi göra allt som går att göra för att rädda liv vad det än innebär för ekonomin på kort sikt!

Så det är bättre att kasta in landet i en 5-10 år lång ekonomisk kris, för att kanske rädda ett antal tusen människor (de kanske dör oavsett)?

Jag menar inte att man inte ska göra nåt alls. Jag tycker det är rätt lagom just nu. Men att stänga stenhårt i 6-10 månader, som det som minst krävs för att helt få stopp på detta, det är helt förödande. Vi snackar 2-3 miljoner arbetslösa. Tiotals biljoner i skulder som inte kan återbetalas. Tiotusentals självmord pga hopplöshet. En förlorad generation som kommer ut i ett samhälle i ruiner.

Nej tack.

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Hmmm....det talas så mycket om förlorade generationer och hopplöshet men jag undrar......

 

Min farfarsfar borde rimligtvis ha varit ett sådant fall. Hans pappa dog i hungertyfusen under hungersnöden 1867-68. Farfarsfar var barn mitt i det eländet. Växte upp i en backstuga. For till Kronstadt och arbetade på ryska flottans skeppsvarv och sparade ihop pengar. For hem igen. Gifte sig. Fick en son. Frun dog. Lämnade sonen hos släktingar och for till Amerika. Arbetade i skogen och sparade ihop pengar till en nystart. Flyttade hem igen. Köpte en bondgård. Gifte om sig...... men då kom allting ifatt så han söp antagligen ned sig och förlorade gården. Frun tog kommandot och fick honom torrlagd. De blev torpare. Fick en hel drös barn. Friköpte torpet. Dikade och nyodlade och arbetade upp det till ett riktigt skapligt småbruk på 9 hektar åker och en del skog som sedan dess går i arv i släkten.

 

Min morfar borde rimligtvis ha varit ett sådant fall. Förlorade 5 år av sin ungdom i kriget. Kom hem med vad man i dag skulle kalla posttraumatisk stress och fötterna fördärvade av en dåligt skött förfrysning. Då kriget var slut var hela landet bankrutt så det var bara att försöka hitta på någonting att leva av och sedan arbeta allt man kunde och litet till. Han startade eget företag. Gifte sig. Fick barn. Klarade sig skapligt i livet och blev en bra familjefar. Visst.... han satt och grät på nätterna och hade hemska mardrömmar och fötterna blev aldrig bra men han levde endå. Vid 58 års ålder fick han veta att hjärtat var kaputt och han hade ungefär ett år kvar att leva. Kämpade på och höll sig vid liv på ren tjurskallighet tills han var 80. Han tyckte livet var värt att leva.

 

Jag hävdar bestämt att hopplöshet föds när människor får lära sig att de är B-klass medborgare som saknar värde och är tvingade att offra sig för att andra skall få vara vinnare.

 

Lyckas man däremot skapa en miljö där alla som vill vara med och arbeta får dela på vinsten och känna att man har ett människovärde fastän man inte är född vinnare då klarar människan av nästan vad som helst. Ett världskrig eller en hungersnöd går bra...... så vad är då en liten lågkonjunktur. Småpotatis.

 

Nu gäller det bara att börja tänka hur vi kan skapa goda och intressanta liv på litet pengar med knappa resurser.

Den delen som gäller lågbudgetbåtliv borde ju angå det här forumet!

 

 

Edited by heimlaga

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 minuter sedan skrev heimlaga:

Hmmm....det talas så mycket om förlorade generationer och hopplöshet men jag undrar......

 

Min farfarsfar borde rimligtvis ha varit ett sådant fall. Hans pappa dog i hungertyfusen under hungersnöden 1867-68. Farfarsfar var barn mitt i det eländet. Växte upp i en backstuga. For till Kronstadt och arbetade på ryska flottans skeppsvarv och sparade ihop pengar. For hem igen. Gifte sig. Fick en son. Frun dog. Lämnade sonen hos släktingar och for till Amerika. Arbetade i skogen och sparade ihop pengar till en nystart. Flyttade hem igen. Köpte en bondgård. Gifte om sig...... men då kom allting ifatt så han söp antagligen ned sig och förlorade gården. Frun tog kommandot och fick honom torrlagd. De blev torpare. Fick en hel drös barn. Friköpte torpet. Dikade och nyodlade och arbetade upp det till ett riktigt skapligt småbruk på 9 hektar åker och en del skog som sedan dess går i arv i släkten.

 

Min morfar borde rimligtvis ha varit ett sådant fall. Förlorade 5 år av sin ungdom i kriget. Kom hem med vad man i dag skulle kalla posttraumatisk stress och fötterna fördärvade av en dåligt skött förfrysning. Då kriget var slut var hela landet bankrutt så det var bara att försöka hitta på någonting att leva av och sedan arbeta allt man kunde och litet till. Han startade eget företag. Gifte sig. Fick barn. Klarade sig skapligt i livet och blev en bra familjefar. Visst.... han satt och grät på nätterna och hade hemska mardrömmar och fötterna blev aldrig bra men han levde endå. Vid 58 års ålder fick han veta att hjärtat var kaputt och han hade ungefär ett år kvar att leva. Kämpade på och höll sig vid liv på ren tjurskallighet tills han var 80. Han tyckte livet var värt att leva.

 

Jag hävdar bestämt att hopplöshet föds när människor får lära sig att de är B-klass medborgare som saknar värde och är tvingade att offra sig för att andra skall få vara vinnare.

 

Lyckas man däremot skapa en miljö där alla som vill vara med och arbeta får dela på vinsten och känna att man har ett människovärde fastän man inte är född vinnare då klarar människan av nästan vad som helst. Ett världskrig eller en hungersnöd går bra...... så vad är då en liten lågkonjunktur. Småpotatis.

 

Nu gäller det bara att börja tänka hur vi kan skapa goda och intressanta liv på litet pengar med knappa resurser.

Den delen som gäller lågbudgetbåtliv borde ju angå det här forumet!

 

 

Av den generation som nu söker jobb på arbetsmarknaden är dock många (inte alla) så kräsna att ett smutsigt jobb inte intresserar dom utan det verkar vara bättre att leva på sina föräldrar och bo kvar hemma tills de är över 30 (och jag vet hur bostadsmarknaden ser ut med dyra eller inga lägenheter för ungdomar).

Share this post


Link to post
Share on other sites
2020-03-29 vid 19:05 skrev pseudonym:

och jag vet hur bostadsmarknaden ser ut med dyra eller inga lägenheter för ungdomar

 

Och inte finns det några torp för torpar-ungdomar heller...

 

Nä, det enda vi vet är att inget blir som förr.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Själv fick jag också höra under krisen 2008 att jag var kräsen och lat när jag lät mig sägas upp från det arbete jag hade och vägrade att ta emot de arbeten som erbjöds.

Uppsägningsorsakerna var enligt arbetsgivaren att jag citat "inte betalade avgifterna" det vill säga en betydande del av lönen som skulle betalas tillbaka åt honom kontant utan kvitto och att jag inte utförde arbetsuppifter som han gav order om det vill säga inte rev asbest utan skydd och att jag citat "hörde till en kriminell organisation" och vägrade gå ur den. Organisationen i fråga var facket och A-kassan.

Arbetena som erbjöds var av samma slag eller rentav värre.

Nåja...... jag bodde hemma hos mamma och pappa medan jag övervintrade krisen och så fort det gick att få en seriös anställning började jag arbeta på ett bygge.

 

Enligt många borde jag själv också vara deprimerad missbrukare men vem har tid med sådana dumheter. Ju fler motgångar man har haft destu mer tid har ju gått åt till att sätta livet på fötter gång på gång.

 

Någonting är grundligt fel om folk växer upp med en så enkelspårig livssyn att när allt inte går exakt enligt planerna ger de upp och blir sittande...... eller börjar missbruka. I grunden är det ju föräldrarnas fel om en generation växer upp med en sådan förvriden världsbild.

Jag hade ju vuxit upp med vetskapen om att sånt där brukar hända oss i släkten och att då är det bara att försöka så gott man kan så brukar det ordna sig till slut.

  • Like 4

Share this post


Link to post
Share on other sites
11 timmar sedan skrev heimlaga:

Själv fick jag också höra under krisen 2008 att jag var kräsen och lat när jag lät mig sägas upp från det arbete jag hade och vägrade att ta emot de arbeten som erbjöds.

Uppsägningsorsakerna var enligt arbetsgivaren att jag citat "inte betalade avgifterna" det vill säga en betydande del av lönen som skulle betalas tillbaka åt honom kontant utan kvitto och att jag inte utförde arbetsuppifter som han gav order om det vill säga inte rev asbest utan skydd och att jag citat "hörde till en kriminell organisation" och vägrade gå ur den. Organisationen i fråga var facket och A-kassan.

Arbetena som erbjöds var av samma slag eller rentav värre.

Nåja...... jag bodde hemma hos mamma och pappa medan jag övervintrade krisen och så fort det gick att få en seriös anställning började jag arbeta på ett bygge.

 

Enligt många borde jag själv också vara deprimerad missbrukare men vem har tid med sådana dumheter. Ju fler motgångar man har haft destu mer tid har ju gått åt till att sätta livet på fötter gång på gång.

 

Någonting är grundligt fel om folk växer upp med en så enkelspårig livssyn att när allt inte går exakt enligt planerna ger de upp och blir sittande...... eller börjar missbruka. I grunden är det ju föräldrarnas fel om en generation växer upp med en sådan förvriden världsbild.

Jag hade ju vuxit upp med vetskapen om att sånt där brukar hända oss i släkten och att då är det bara att försöka så gott man kan så brukar det ordna sig till slut.

Så du blev erbjuden en "seriös anställning" å så valde du att börja på ett bygge.

Va de ett bra beslut?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Rådande situation

Sambon jobbar inom vården, de som är 50+ verkar tycka det är kämpigt (det här var före Covid-19) men de unga som förväntas vara starka säger sig vara helt slut vid arbetspassets slut, mycket tröttare än de äldre...
Hur är det långdistanslöpare säger, när man är på väg att ge upp så har man kraftreserv för lika mycket till.

Jag är väldigt tacksam att bo i Sverige i dessa Corona tider, misstänker det finns en majoritet på klotet som har det sjuresor värre.

 

Kommande båtsäsong

I-landsproblem onekligen att semesterplanerna behöver ändras, i värsta fall får vi segla längs kusten och hålla distans till grynnor och medmänniskor, i ett halvbra scenario kanske vi kan segla till våra grannländer i juli.

(Bygghandeln verkar ha mycket att göra i dessa tider)

 

Edited by skippeer

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det senaste jag hörde är att män och kvinnor ska få gå ut varannan dag för att glesa ut på gatorna.

 

Hur funkar det när man seglar. Varannan dag i ruffen och varannan i sittbrunnen?

 

Sjösättningen blir sannolikt också påverkad. Klubbhuset är stängt så det blir ingen god soppa till lunch, om det nu blir någon sjösättning alls.

 

Jag är inte bitter eller negativ!

Share this post


Link to post
Share on other sites
20 timmar sedan skrev Caribic410:

Så du blev erbjuden en "seriös anställning" å så valde du att börja på ett bygge.

Va de ett bra beslut?

Haha........ en ansträllning som byggnadsarbetare med kollektivavtalsenlig lön och lagenliga förmåner och nästan lagenligt arbetarskydd och vettig chef är så seriöst som någonting kan vara.... eller vad inbillade du dig;-)

 

Ett väldigt bra beslut när allt annat som erbjöds var antingen ocker eller rysk roulett. Riva asbest på svart utan skydd....... platschef med ett års oavlönad prövotid....... resemontör som skulle bekosta resorna och inkvarteringen själv på 12 euro i timmen före skatt för effektivt arbetade timmar.

 

Vad hade du valt?

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev heimlaga:

Haha........ en ansträllning som byggnadsarbetare med kollektivavtalsenlig lön och lagenliga förmåner och nästan lagenligt arbetarskydd och vettig chef är så seriöst som någonting kan vara.... eller vad inbillade du dig;-)

 

Ett väldigt bra beslut när allt annat som erbjöds var antingen ocker eller rysk roulett. Riva asbest på svart utan skydd....... platschef med ett års oavlönad prövotid....... resemontör som skulle bekosta resorna och inkvarteringen själv på 12 euro i timmen före skatt för effektivt arbetade timmar.

 

Vad hade du valt?

Förstod vad du menade men skojade lite eftersom det gick att tolka det du sa lite som en motsättning. Typ.. om man sätter dit ett tydligt istället för ett tyst  "men"..

"...blev erbjuden ett seriöst.. "men" jag började på ett bygge"

Byggen har ju en stämpel på sig..

Men grattis t dej.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.









×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy