Gå till innehåll
söndag 07 september 2025

Mackey

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    14 744
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    279

Allt postat av Mackey

  1. Jo, det är olika diesel på mackarna på sommaren och på vintern. Grumlingstemperaturen är fortfarande okej att få igenom filter så det finns en annan temperatur som är cirka 10 grader lägre och då är det kört så att säga, eller snarare går det inte att köra. Detta förvånade mig också. Nu är det ju sällan -26° söder om Gävle, men det är ju inte uteslutet. Något som också förvånar mig är att problemet med paraffinutfällning inte diskuteras oftare på båtforum. Alla har ju sommardiesel i tankarna. Plötsligt blir rådet att fylla tanken full inför vintern ännu konstigare för vem vill ha 500 liter paraffinerad diesel att ta hand om. Trots att jag är väl medveten om problemet med paraffinering så har jag aldrig tänkt på det i samband med båtåkandet. I lastbilar händer det ju att grönsakslaster från södra Europa blir stående på vägen eftersom de inte alltid har koll på det här med låga temperaturer och diesel.
  2. Självklart kan man använda en snubber även om man har den typ av kättingstopp du har, det har jag aldrig menat att ifrågasätta. Behöver man dämpning är man ute även när det blåser. När kedjan blir helt sträckt är det rätt skönt med en dämpare och kedjan blir helt sträckt när det blåser ordentligt.
  3. He, he! Nämn något som inte kan gå fel! Det funkar troligen jättebra, men allt kan gå fel. Bara en tanke. Om du kör HVO så får du ju ingen tillväxt så varför lägga tid, möda och rätt mycket pengar på att byta tank. Det finns ingen anledning att vara "besatt" av ha en invändigt ren tank. Bättre att satsa några hundralappar på ett förfilter med vattenavskiljare om du inte redan har det, tycker jag.
  4. OM su ska lägga på epoxi ska du göra set ganska snabbt, innan aluminiumet hinner oxidera så mycket. Det kan inte ta lång tid att rolla på epoxi och stryka den jämn med en pensel. Ett par timmar inklusive vägning och blandning av bas/härdare. Nils Malmgren AB är jätteduktiga och hjälpsamma, så ring dem och fråga hur de tycker du ska göra för att göra det enkel för dig. En strykning med deras lamineringsepoxi borde fylla ut det grova mönstret och ge en slät yta.
  5. En sådan har jag inte sett förut. (Inte för ut utan förut! ) Det funkar ju också bra om man inte behöver någon dämpning.
  6. Du behöver en snubber, vet inte vad det heter på svenska. En förtöjningslina. Ett slitskydd om det är risk för slitage över tex. relingen. Gärna en gummidämpare, men det behövs bara om man ofta ankrar där det blåser kraftigt så att kättingen är sträckt. Ett fäste till kättingen av något slag. Det är bra att ha detta färdigt och gärna med en ögonsplits i änden så att man bara lägger den över knapen/knaparna. Lycka till! Mackey
  7. Lite riktlinjer när det gäller pris och kostnad och det beror ju givetvis på båtstorlek, kvalitet och säsong också. Komplettera och korrigera gärna ålder och priser om ni tycker och tänker något annat. En motor håller i 40 år och kostar 100 000 om man byter själv, 130 000 om man lejer bort installationen. Dynor håller i 20 till 30 år (fast våra är 40 + och fasta, hela och luktfria) och kostar 40 000. Segel håller i 10 till 15 år och kostar 60 000. El och elektronik som kyl/kompressor, vindinstrument, logg, ekolod, plotter, vhf mm. håller i snitt i 20 år och kostar 30 000. Riggen (mast, bom, stag och vant) vill jag påstå håller nästan evigt länge om de skötts om och spänts upp ordentligt, men en 30-årig rigg kan vara bra att låta en riggverkstad gå igenom och nu gissar jag friskt att det kostar 10 000 inklusive lite tillfixning. En helt ny rigg är dyrt, gissar på mer än 100 000.
  8. Min erfarenhet är att besiktningsmän friskriver sig från bedömning av just motor eftersom det i princip inte går att göra en säker bedömning. Det kan absolut vara en bra idé. Om man kan köpa rätt dammsugarpåse och byta den själv utan att läsa några instruktioner klarar man av att byta en motor själv. Det är betydligt lättare än man tror vill jag påstå efter att ha gjort det. Så här gör man. (Det är en länk.)
  9. Det finns tillsatser som håller bakterierna i schack. Vi använder Bio-Protect, men det finns andra också. Jag sög ut lite vatten och slem med oljesug, som Peter_K föreslog, för kanske 5 år sedan och har sedan dess använt Bio-Protect och inte fått något skit i förfiltret. Vi har aldrig brytt oss om vilket bränsle vi tankar med eller hur mycket eller lite diesel det är i tanken på vintern. Din tank är inte rostfri, så det är lite extra viktigt att få bort vatten som annars kan ge rost. Jag skulle hälla i en halvliter E85 och suga ut det som går innan jag fyllde på diesel. Sptiten absorberar vattnet och med tiden blandar sig det sista med dieseln och du har en vattenfri tank som inte rostar. Det finns fuktabsorberande tillsatser för kontinuerligt bruk också, men jag vet inte hur bra dessa funkar.
  10. Jag tror den största risken med samägande är att man har olika ambitionsnivå och olika intresse/möjlighet att satsa pengar i båten. Om den ena ägaren hela tiden skaffar nya dyra grejor och den andra ägaren i te är intresserad av dessa förbättringar är konflikten i te långt bort. Samma sak om en delägare städar, putsar och fixar med båten och den andra inte alls tycker det är viktigt att allt är tipptopp. Innan man väljer att samäga en båt är det viktigt att vara överens om vilken nivå man vill hålla. Kanske bättre att vara överens om att underhålla utrustning, segel, tågvirke, motor mm. för 20 000:- kronor/år istället för att bestämma att man delar på alla kostnader. Kanske är det bättre att komma överens om att man städar båten till önskat skick när man börjar använda den istället för något krystat om att lämna båten i det skick du själv skulle vilja ha den i. Om vi inte skulle använda båten så mycket som vi faktiskt gör så skulle ett samägande absolut vara något för oss. Nu har vi 50 - 60 övernattningar per år och ibland mera och då är det svårt att få in en ägare till.
  11. En kapellmakare nära dig fixar en ny båge.
  12. Vi har inge bottenfärg, så epoxin är ett bra slitstarkt material i borsttvätten. Dessutom blev botten väldigt slät med den lamineringsepoxi som vi använde vilket gjorde båten lite snabbare. Har men inte böldpest efter 48 år och använder bottenförg är det sannolikt helt onödigt att lägga pengar och tid på epoxi.
  13. Det kan vara oskyddade polskor (o utalas som o, inte som å) eller som du själv konstaterat att brytaren saknar skydd eller oisolerade ledare bakom en instrumentpanel, ungefär som en jordskena i en elcentral fast en för plus och en för minus. Jag skulle ha fotat hur det ser ut bakom min instrumentpabel där jag håller på att rensa, men jag tänkte inte på det idag. Många tänker att 12 volt är ju inget farligt, men den som har kortslutit en osäktad 0,75 mm2 kabel för att testa vet att den blir glödande nästan direkt. Hur hanterar man e glödande kabel? Eller om man av misstag kommit åt båda polerna med ett verktyg med resultatet att verktyget smälter sönder i kontajtytorna.
  14. Tänkte samma sak eftersom väldigt många djup är typ tre gånger så djupa i den undre bilden.
  15. Tyvärr blir motsvarande betydligt dyrare när man väljer att inte köpa kinesiskt. 😭
  16. Absolut! Mera jobb nu, men totalt sett betydligt mindre jobb att byta alla samtidig än att byta de en och en. Kuntze har motorkuddar och gör beräkningar så att du får rätt hårdhet på kuddarna. Det blir väldigt mycket billigare än att köpa originalkuddar. https://www.kuntze.se/
  17. Bra tips, men jag kommer att hålla mig till mitt gamla sjökortskort sedan före det sk. sjökortslyftet som ju tyvärr är ett sjökortssänke i Stockholms skärgård. Det positiva är att det bör bli flera lediga vikar när alla är markerade helt i mörkblått istället för med en liten ljusblå yta i mitten. Vem ger sig in i viken i den vänstra bilden? I just den här viken har ju Navionics (till höger) bra info, men så är det inte alls överallt.
  18. Som elektriker kommer du att bli mörkrädd när du tittar på hur båtel ser ut, iaf. om det är en lite äldre båt där dessutom flera ägare hunnit fixa till lite, som de tycker, bra lösningar. I nyare båtar är det betydligt bättre. Det är ju aldrig fel att avhjälpa de allra värsta riskerna (särskilt inte om det är en släkting man hjälper) som brukar vara oskyddade kopplingar runt batterierna och oskyddade anslutningar på batterierna.
  19. Snart dags att starta sommarens abonnemang på Fello. Fello använder Telias. Den stora fördelen är att man kan pausa abonnemanget när man inte behöver det. Absolut värt att jämföra med för den som behöver nytt abonnemang eller för den som inte är nöjd med sin nuvarande leverantör. Bra erbjudanden för studerande och 55+:are tycker jag. Såg att man får halva priset i fem månader om man beställer före 25 april. https://www.fello.se/ PS Jag har inget med Fello att göra annat än att jag är en nöjd kund.
  20. Verkar ju inte bli snö iaf, kanske tom. lite sol.
  21. Intressant lösning, men tveksam funktion. Som raol föreslår, men det finns säkert mycket annat arbete du kan göra på båtbottnen som ger mycket bättre effekt. Man vill inte att havstulpaner och annat bygger bo i utrymmet. Jag skulle ta bort gummiflärparna och lägga i gelcoatspackel i skruvhålen, eller elastisk Plastic pading.eller Plastic pading gelcoat filler.
  22. Ser jätteskönt ut! 😇 Som sig bör är det aprilväder i april. Vi brukar komma i kring Valborg och då är det nästan aldrig snö, men det händer.
  23. Nu står det dock effekt. Och då är det kubiken, dvs 2^3, eller åtta gånger. Kraftökningen kanske är mer relevant att jämföra med än energin? Raol, hjälp mig!
  24. Det blir en ganska "kemikalisk" lukt som sätter sig i kläderna om den är kraftig. Ta en trasa och gnid den mot sanitetsslangen en stund. Lukta på trasan. Luktar den inte illa så är det något annat. Tänk på att även slangar för avluftning av toatanken kan lukta.
  25. Jag är upväxt med och på båt och är nu pensionär, men jag har faktiskt bara upplevt storm till sjöss en enda gång och den var kort, max 30 minuter. Vädret var soligt och fint, men vi hade sett att det skulle blåsa upp kraftigt mitt på dagen så vi letade oss in i en så skyddad vik som möjligt och ankrade 15 - 20 meter från stranden som var ganska hög och skogsbeklädd. Eftersom vi såg att det var en frontpassage med vindar upp mot 20 m/s körde vi fast ankaret ordentilgt (tyckte vi). När molnen tornade upp sig och regnet kom gick vi ner i ruffen. Efter en stund bröt helvetet löst. Det fanns inte en chans att ankaret skulle hålla båten. Ut i sittbrunnen och igång med motorn för att stötta mot vinden så att vi inte fortsatte att dragga. Så fortsatte vi i nästan 30 minuter fram till regnet upphörde, molnen drog bort, vinden mojnade och solen och värmen kom fram på nytt. Öven varsin öl kom fram. Grannbåten hade mätt upp 25 m/s trots att vi låg nära skyddande land. För att sätta 25 m/s i proportion till något väder som många faktiskt har upplevt (12 - 13 m/s) så ger dubbel vindhastighet åtta gånger så stor vindeffekt.
×
×
  • Skapa nytt...