Georg_Ohm

Ett betydligt kortare svar på frågan är följande: ”Landsvägsdiesel” innehåller organiska produkter i vilka det tillsammans med litet fukt eller vatten kan ge upphov till en växt av ”dieselbakterier” en seg sörja som växer i tanken och som kan sätta igen bränslefiltret. ”Sjödiesel” som säljs på sjömackarna innehåller inte dessa tillsatser, risken att det då växer dieselbakterier i tanken är betydligt mindre, om än nästan obefintlig. Motorn bryr sig inte om vilken diesel du tankar, den går bra på båda typerna. Det du skall undvika på sjömacken är den gröna dieseln, den är inte avsedd för fritidsbåtarna, då den har en lägre skatteklass och du kan bli bötfälld för en slags skattebrott, om du blir ertappad med den i tanken. Det var det enkla svaret, men det finns en hel del mer att säga om detta.

Om det inte redan har nämnts skall alla ombord bära flytväst! Även hund eller katt om sådan medförs ombord skall ha flytväst. Och om det redan har nämnts så tål det att upprepas. Störst risk att trilla i spat är i hamn vid förtöjning eller lossläggning. Sjörapporten i P1 lyssnade man ju alltid på förr på den analoga tiden, nu för tiden laddar man ner en eller flera väderppar och kollar på. Tänk på att då ladda ned en app för sjöväder, eller snarare för kustväder, då det skiljer en hel del på sjöväder och vädret i land. Jag rekommenderar SSRS väderpp ”Kustväder” den använder väderdata från SMHI och YR.

Att gänga upp hål gör man med ett enkelt handverktyg, en gängtapp, om du vill gänga en stång så använder man ett gängsnitt. Det finns speciella gängverktygssatser att köpa men i ditt fall ser jag ingen anledning att göra det. Det finns självgängnde plåtskruv som du kan använda. Om ramen är i aluminium går det bra att använda träskruv, rostfria. Men borra inga hål i själva kylskåpet, du kan förstöra någonting, isoleringen exempelvis. Dom båtkylskåp jag har kommit i kontakt med har alla färdiga skruvhål nertill i listen som finns under dörren. Motsvarande hål kan finnas i listen över dörren. Det brukar räcka att skruva i två skruvar mot underlaget i båten för att kylskåpet skall sitta fast. Ramen fäster du med kullerförsänkta eller plana försänkta rostfria träskruvar. Sannolikt behöver du inte borra några hål, det kan räcka med att göra hål med en syl, men då beroende på skruvarna och hålens dimension. Tänk på att det skall finnas en hel del ”space” kvar på kylskåpets baksida, så att det blir en del luftcirkulation där.

För omväxlings skull slussde vi upp oss i Vänern. Och det verkar ju trevligt, än så länge. Vad jag förstått är Spiken och Läckö de mest frekventa besöksmålen för båtfarare, men det har varit rätt så gott om plats vid bryggorna. Ingen direkt ”Ibiza-stämning” med fest dygnet runt, som det kan vara på orter i Bohuslän där det finns restauranger och systembolag, men den det är vi inte heller intresserade av, så det tog en stund att komma in i denna stillsamma lunken. Ingen stress för att få plats i gästhmnarna. Badvattnet är helt manetfritt, och inte finns det heller några havstulpaner. Diesel som inte är överprissatt, fungerande sugtömningsstationer, ja än så länge. Vi har lyckats navigera oss igenom en väldigt smal och grund prickad farled på Kållndsös västra sida, senare när det googldes så visade det sig att den fanns med i guider för kajakpaddlre…. Men jag har flera gånger haft anledning att fundera på om det finns andra slags regler för sjöfarare här, någon lokal variant? Möte sb mot sb i trånga men någorlunda djupa farleder tycks vara legitimt. Läckö idag iallafall, så får vi se vr vi HAMNar härnäst.

Ja gör om, gör rätt. Det finns ”hundratals” olika oljor och varje skribent. På detta forum, har sin favorit, återkommer till det. Men tvätta bort oljan, Biltems förtunning är detsamma som thinner, och det använder jag, men aceton går säkert bra det också. Det jag använder är kinesisk träolja, eller det som Biltema kallar för ”kinaolja” den tränger djupt in i träet, även i teak. Lägg på med pensel och eftertorka med en ofärgad trasa. Som sagts, det finns hur många metoder som helst, klassikern är ju annars att behandla med kokt linolja innan man lackar. Med kinaoljan som jag använt de senaste åren är det inte säkert att du ens behöver lacka efteråt. Men teak är ju ett svårt träslag att behandla, dessutom finns det olika sorters teak, teak som inte ens kommer från teakträdet, om det nu finns något träd som heter så. Kolla med Wikipedia angående teak…. Bilden, här är någon sorts teak på min peke, alltså utomhus utsatt för saltvatten, smutsiga skor och UV-ljus, som jag varannat år ungefär, behandlar med kinaolja. Men som sagts igen, var och en har sin favoritmetod, sin favoritolja och sin favoritlack, tro inte på allt som skrivs på sådana här forum, även om det finns mycket erfarenhetsbaserad fakta på eller emellan raderna 😉

Att lufta spridarrören med hjälp av startmotorn kan ju ta mer än en halv minut, det värsta som kan hända är nu att man drar ur batteriet. Men på en trecylindrig motor är det ju rimligt att det kan ta 20-25 sekunder. Men kör på! Det viktiga är ju att se att det kommer fram ren diesel utan luftbubblor ur alla, eller minst två, spridarrör. Det blir rätt så söligt så en sådan där oljesugsduk eller ”sölkorv” som innehåller ett oljesugande material är ju väldigt bra att ha under motorn. Om det du nu inte får fram diesel utan luftbubblor trots ett envetet avluftande kan du ha en tjuvläcka nånstans i systemet. Jag brukar ofta referera till min svåger som inte bara har en tumme mitt i handen, utan fem, som i en snipa med en likadan motor hade torrsprickor i bränsleslangen från tanken upp till motorn. På den båten fanns det dessutom en elektrisk bränslepump nära tanken eftersom den låg djupt ned i kölsvinet. Det tog en arbetsdag innan vi hittade orsaken till detta.

Det blir säkert bra! Vad du skall vara försiktig med är kontakten i ”båtändan” på kabeln och intagskontakten. Jag har försökt att laga båda dessa en gång på svågerns förra båt. Det blev en nödlösning till dess att jag satte upp CCD kontakter, av den standarden som sitter i ”landändan” av kabeln, dessa håller bättre. Både startbatteri och förbrukningsbatteri har gemensam minus, och det vanligaste är att startbatteriets minus är förbundet med motorblocket, varvid då förbrukarbatteriet liksom hänger med i samma kabel. Batteriladdarens utgående plus- och minuskblar skall i princip endast kopplas direkt till det batteri som skall laddas, ingen annanstans! Jo möjligen om det är enklare att koppla till en närliggande plus- och minusplint kan man göra det, om du har, vilket jag inte tror, en ”batteritankmätare” skall det kopplas litet annorlunda. Det är ju inte fel om du sätter en säkring nära batteriet på batterilddarens pluskabel, utifall du skulle få kortis i laddarens kabel så löser säkringen ut innan du har en fin kabelbrand. Så det är ju bara att göra om, och göra rätt. Om du samtidigt vill ladda båda batterierna är det enklast för dig att köpa en likadan laddare till. Men det är väldigt sällan man behöver ladda båtens startbatteri i hamn. För du har väl två kretsar, en för start och en för förbrukning??? så att du inte förbrukar startbatteriet vid stillaliggande i hamn!?

Ja gör så! Jag tänker på den Nimbus 2700 från åttitalet som jag hade, det var två plana rutor i vinkel som sluttade bakåt. Den båtens bog var inte alls speciellt konkav, utan mer rak, så det blev alltid en massa stänk eller ryksjö över rutorna vid passage av svallvågor, varvid torkarna fick gå ofta. Båda originalmotorerna av okänt fabrikat gav upp en efter en, så dom byttes ut mot Biltemas kraftigare modell. Som jag då skrev höll dessa i många år utan nån service. I nuvarande båt är rutorna negativa, lutar inåt, och det skall vara till att passera stora svallvågor i fart för att det skall komma upp stänk, hyttens tak skjuter ut ovanför vindrutorna så litet till måttligt regn hamnar inte så ofta på rutorna, så här används vindrutetorkarna sällan, dessutom finns det intervalltorkare. Vad jag då menar är ju att köpa torkarmotorer som passar för båten och hur den används och då i vilken väderlek. Om du har stora konvexa rutor med långa torkararmar och har långa torkarblad och får en hel det skvätt under gång kanske du skall välja en stark och kvalitativ torkarmotor, ävensom en från Biltema kanske håller i fem till tio säsonger… om man har tur…

Har penslat såpvatten på alla rör och kopplingar på undersidan, det är tätt. Men spisen är minst 20 år gammal, klart att munstycken och annat kan fallera.

Så var det. Inte ens på en plan vindruta var det helt lätt att justera in vinklarna, och ibland torkar det bättre på tillbakagången än när torkaren är på väg ut. Misstänker att en kraftigare fjäder i torkararmen hade varit på sin plats. (Byggsatsbilen kördes för övrigt aldrig i regnväder, det var bara ett besiktningskrav att det skulle finnas torkare och spolare).

Jag skall test dess två tips!

Dom här torkarmotorerna har ju två hastigheter, man kan ställa in tre eller möjligen fyra olika svepvinklar, och man kan även välja om man vill ha parkeringsläget till höger eller till vänster.

Ja, Biltemas förtunning är detsamma som thinner.

Jag har testat att tända på olika ställen varvet runt, men med kokkärl på brännren tänder vi ”klockan 6”. Det blir ingen skillnad. Ibland tar det en stund innan jag får en låga runt om, därför funderar jag på om gasen inte kommer ut hela varvet runt. Jag har inte mätt avståndet, men gnistorna ser likadana ut, samma ljusblå färg. Jag har även slipat bort oxid på ginstkatoden, eller om det är en anod, kittlar rätt bra om man sätter fingern emot.

Ja då är ju länga parallellarmar bra. Men svepytan får ju en annan form än om man har enkelarmar. Vad jag sett på bilar, som på en kitcar, med en stor välvd panoramavindruta med endast en centralt placerad torkare, var den att torkrbladets anläggningstryck mot rutan gjorde att torkarbladet inte var så följsamt, det blev osvepta ytor där rutan krökte. Samma problem på en gammal turistbuss jag haft det tvivelaktiga nöjet att meka med. Vad jag kan lista ut av Rocas vindrutetorkarhemsida levererar dom inte bara till fritidsbåtar och andra fartyg, utan även till fordonsindustrin, så problemen är väl välkända. Om man sedan skall ha vindrutespolare, förordar jag spolarminstycken med fyra strålar, som man snäpper fast på torkararmen, då får man spolvattnet där man vill ha det. Även sådana munstycken finns hos Roca.

Roca är nu alltid Roca… det är kvalitetsgrejer! Men för nio år sedan kompletterade jag med två nya torkare till bb och sb, det fanns bara en American Bosch i mitten, (fela mig om jag har rätt, men Roca är en kopia eller vidareutveckling av American Bosch). Och vad skruvade jag då dit..? Jo två torkarmotorer från Biltema, för en bråkdel av vad Rocas kostar. Dom var svarta, men en sprayburk med vit färg löste det. Då jag inte får stänkvatten på rutorna men om det regnar mycket blir det ju en del, och än funkar dessa motorer bra, för inte oväsen. Parallellarmarna är däremot Rocas och torkarbladen kommer från Bosch. På förra båten, en nimbus, med större vindrutor, längre enkelarmar och längre blad satte jag också upp Biltemas likadana torkarmotorer och så länge jag hade den båten, i 21 år, fungerade även dessa. Därmed inte sagt att dom torkarmotorerna man idag köper på Biltema är lika bra som dom jag köpte för flera år sedan, man vet ju aldrig med den firman.

Jag har en Techimpex-spis, tvålågig. Den stora brännaren och dess tändare fungerar som den skall. Men inte den lilla brännaren, ja den fungerar om man tänder den med en vanlig tändare, men gsen tänds inte med den inbyggda peizeoelktroniska tändaren. Det blir en gnista, provat med nytt batteri, men gnistan blir inte bättre. Har slipat på brännarkransens gods så att den blir ordentligt jordad i spisens chassi, har kopplat om så att den stora och lilla brännarens ”gnistgrej” bytt plats, men det funkar inte. Petade även med en synål i lilla bålet i utströmningsmunstycket. Elektronikboxen och batterihållaren är utbytta för några år sedan. Det fungerade lika dåligt då gasolflaskan var nyfylld. Det verkar som om gasen inte når gnistan, båten har lätt slagsida åt bb, pga nästan fulla bränsle- och vattentankar, om nu gasen rinner nedåt bort från gnistgapet… men med den teorin skulle inte heller den stora brännarens tändning fungera. Någon som kan ha en förklaring? Nu är detta inget akut problem på något sett, då jag kan tända brännaren med en vanlig långhalsad extern tändare, men jag är av den åsikten att om det nu finns en inbyggd tändare skall den fungera. Jag tänker inte skruva isär grejerna nu när vi är ute med båten, då risken kan vara att orsaka nya fel som i sin tur orsakar att vi får äta kall mat…

Men jag erfar att både mitt gamla GeoSafe och Northtracker ballar ur när det är molnigt, ja en viss typ av molnighet, inte vid all slags molnighet, den meteorologiskt kunnige kanske kan förklara varför satelliternas signaler inte når fram. Detta gäller även för min 20 år gamla plotter, men inte för den ”nya” endast 11 år gamla Garmin. Jag hade MiniFinder för en del år sedan och den fellarmade också vid molnighet.

Vi gick in vid Måkens västra- och norra grund och tog oss norrut i den smala och grunda farleden genom vassruggarna… en kajak hade varit ett bättre alternativ. Väldigt vacker farled, men rekommenderas inte annat än till båtfarare med mindre båtar. Geologin gjorde sig påmind med ett stycke sedimentära bergarter som kom ivägen, men farten var låg så det blev inga skador på varesig båt eller berggrund. Hydrograficas kort har jag inte. Hamnguiden 9 utgåva 2 från 2020 finns ombord. Båtsportskort från 2022, reviderat 2021. Båda visar inseglingen till Lidköpings gästhamn som en svag båge. Det blev ingen fisk-soppa, på spiken, men väl Fish’n chips på vänergös. Löjrommen är för dyr.

Jag vet inte vad det står i verkstadshandboken, men erfarenhetsmässigt vet jag att man bör ha litet glapp vid växelarmen gentemot reglagekabeln, både på backslag och i drevet om man nu har ett sådant, det blir då även lättare att växla. På förra båten hade jag också en sådan resonans, jag upplevde då det som om det mer kom från reglagkabeln som påverkar dieselpumpen. Även där testade jag litet glapp, det blev inte sämre iallafall. Men när hela reglaget vid styrplatsen skruvades loss (ett infällt fluchmonterat reglage) och hängde löst försvann detta stomljud. Så jag testade att montera en bit gummimatta mellan reglaget och innerlinern, och det hjälpte… inte, kanske gummimattan var för hård. Sista året jag hade den båten blev det trögt att växla, så jag bytte båda reglagekablarna och då blev det bättre, men inte bra, om det berodde på kabelbytet eller någonting annat tog jag aldrig reda på.

Jo, det borde ju vara så. Men man vet aldrig med bränsleslangar, det kan ha varit slangar från en dålig batch.

Tro det eller ej, men jag fick stänk med Demidekk fasadfärg på min båt, ja den stod bredvid husväggen som jag målade. Det var rätt så tjocka färgstänk, och båten var vaxad, så det gick att försiktigt skrapa bort färgstänket med en rakbladsskrapa. Har du testat med någon fin rubbing? Exempelvis Autosol. Vanlig tandkräm är också en slags rubbing, alltså ett väldigt finkorning slipmedel, testa det! Lacknafta gillar inte jag, det är för fett och blir bara kladdigt om man skall tvätta bort färgstänk eller tvätta penslar. Thinner är bra! Doppa en tops i thinner och försök att tvätta bort färgstänket på något ställe som inte är så iögonfallande, jag har sölat med thinner på min båt då jag tvättat bort annat söl, thinner i små mängder skadar inte plasten, men kan kanske missfärga gelcoaten. Om det inte funkar kan man topsa med aceton, men aceton skall man vara väldigt försiktig med, det kan skada gelcoaten.

Det ligger en Triton 29 ute på Blocket. Men den är ju över trådskaparens budget, men kanske det finns nån annan intressent? Triton 29 på Blocket på Tjörn.

Med färsk erfarenhet av bensinluktamde ”landsvägsfordon” så är det ju tre slangar med anslutningar du skall kolla. Tankens utgående anslutning och slang till motorn. Påfyllningen från bordsgenomföringen till tanken. Och tankens avluftning, även den har en bordsgenomföring. Den ”nya” sortens etanolblandade bensin gör så att äldre typer av slangar åldras snabbare. Sedan kan ju själva tanken också läcka. Buster är nu byggd i aluminium och frågan är då om tanken är i samma material?

Tänk… jag håller med dig på samtliga punkter. Jag har samma erfarenheter och har reagerat på samma stavfel. Jag har inte ännu tagit mig tid att kontakta supporten. Det jag fått att fungera är en av reläutgångarna så att jag kan fjärrstyrda kylskåpet. Sedan fick jag med en kombinerat temp och hygostatsensor, som även kunde användas som dörrlarm tillsammans med en magnet, och den indikerar hela tiden att dörren är öppen, oavsett. Några tempparametrar har jag inte ställt in, jag har heller inte kopplat in larmingången från exv. länspumpen. Och inte fasiken har det larmat när jag flyttar båten heller. Appen i telefonen förstår jag mig inte på, men den webbaserade appen ser mer gedigen ut. Men jag har mitt gamla larm inkopplat parallellt och det fungerar så länge det finns 2G eller om det var 3G(?) egentligen orkar jag inte med allt digitalt tjaffs, grejer skall bara funka, skall vara 100% ”plug and play”, tycker jag. Så jag hänger med i denna tråden.