Georg_Ohm

Ja, benaroljan är väl egentligen ingen olja, utan någon form av lack eller fernissa.

Benarolja har jag aldrig förstått mig på, men den kanske är bra… jag tyckte det bara blev kladdigt. Jag använder numera kinesisk träolja, eller kinaolja, den tränger djupt in i trät, även i teak och mahogny. Men man får stryka på varje vår, iallafall ”utomhus” inne i ruffen är det annorlunda där håller den finishen i flera säsonger. Jag lägger på sparsamt med pensel och vid behov torkar torrt med en ofärgad trasa.

Ja, och det är inte original, det är något som tidigare ägare lött dit. Hade det varit en professionell installation hade reläerna suttit i en sockel och så skulle dom inte haft bränn- eller smältmärken efter en varm lödkolv. Det brukar annars vara standardrelän som man kan köpa på exempelvis Biltema. Å andra sidan brukar relä sällan gå sönder, men det händer ju förstås, det vanligaste felet är annars att den elektriska ventilen som öppnar och låter oljan gå tillbaks till pumpen vid ”bow up” havererar.

Kiruna, kyrkan… endast Gud allena visste väl många dispenser som behövdes där.😇

För fem år sedan var etanolinblandningen, reduktionen, i bensinen mindre än vad den är idag. Så är det väl även så att vissa förgasare är känsligare än andra. Jag mekar ju mest med Solex PICT-x och en och annan Weber, och kan redan där se att avlagringarna påverkar funktionen på olika sätt. Lucas kan väl fungera bra om det är torrt, men fukt i anslutningar av aluminium eller av någon tvivelaktig stållegering blir sällan bra. Intet för ty kan det även bli kontaktproblem med Bosch.

Jag tankar likadan DIESEL i mina tankar, inga problem. När det gäller den utspädda bensinen har jag en hel del att förtälja Visserligen från veteranbilshorisonten men ändå. Jag har nu hjälpt flera klubbkamrater att renovera förgasare och bränslepumpar. Nu har jag ingen bild att visa, en om ni visste vilken etanolbaserad klegga som bildas i förgasarnas flottörhus och munstycken, liksom hur det förstör bränslepumparnas membran och backventiler. Om man tankar 98 oktan blir problemen litet mildare, men inte blir det bra. De flesta i klubben tankar säsongens sista tankning med akrylatbensin och kör några mil på den bensinen eller så tömmer man nogsamt tank, bränsleledningar, pump och förknasare innan vinterupphållet. Detta är ju direkt översättningsbart till er med bensininombordare eller utombordare.

Ozon kan väl förstöra inredningsmaterial såsom skumgummi!? AI.. ”För att bli av med kvalster, eller minska deras förekomst, måste du göra miljön mindre trivsam för dem genom att sänka luftfuktigheten, hålla temperaturen låg och minska tillgången på mat. Detta görs genom att vädra regelbundet, tvätta sängkläder och textilier i 60 grader, använda kvalsterskydd för madrasser och kuddar, samt dammsuga ofta.” Och det är väl det du redan gjort… I båten har jag inte haft några odjur, mer än snälla spindlar. Hemma däremot, AI föreslog att jag skulle sanera myror med gasolbrännare. I köket hade det inte fungerat, men kanske mellan betongplattorna på uteplatsen.

Räkna med omkring 30000 40000 kr (en Nimbus 27, Norrtälje-Tjörn kostade cirka 30000 förra sommaren) Priserna är också beroende på om transportören kan få en returtransport så att hen slipper köra halva vägen i tomme. Jag betalade en firma 22000 för en 5,5 ton tung och 9,5 x 3,1m motorbåt från Dalarö till Göteborg, detta var 2015, och det fanns en returtransport, ingenting har blivit billigare i den branschen sedan dess. Jag vet inte när det behövs följebil, men det behövdes inte för min båt.

Jag känner mig någorlunda trygg då jag ligger förtöjd mellan två sådana där båtar med höga åskledare av aluminium, somliga kallar dem för ”segelbåtar”… om det bara är en falsk trygghet eller en reell vet man ju inte förrän efteråt och då kan det ju redan vara för sent. I somras besökte vi ju Vänern, även Ekenäs och delar av dess skärgård, men så in i vassen mycket grund… Men det var inte det, det var när vi var på andra sidan av sjön, i Mariestad, då drog det ihop sig till åskoväder, men det blev ingeting av det, den dagen. Men dagen därpå däremot, bröt ovädret ut in över land, men då var vi på Torsö, Skedberga, och fick se hur en plym med brandrök steg över Mariestad, enligt uppgift hade då blixten slagit ned i ett gårdshus i gamla stan, en K-märkt fastighet. Det är nu farligt att vara till sjöss vid åskoväder, men min erfarenhet, sommartid, är ju att dessa oväder främst häller sig in över land. Men inte för ty, det var väl kanske fyra år sedan, jag har nämnt det tidigare, var det en sportfiskande far och son i styrpulpetbåt i närheten av Vinga som fick en träff, resultatet var hjärtstillestånd och hörselskadade, sonen räddade faderns liv med HLR innan lotsar och SSRS nådde fram.

När det gäller just cayennepeppar har jag i hastigheten blandat ihop tsk och msk… tesked 5ml och matsked 15ml… men kom på misstaget innan det var försent. Men i den grytan visade det sig att även en tesked med cayennepeppar var alldeles för mycket. Måhända hade redan kokboksförfattaren skrivit fel, kanske det skulle varit ett krm, kryddmått på 1ml. Idag blir det spagetti, och därmed pasta! Potäter är bra, lätta att dosera, vanliga spagettistrån är ju hopplösa att dosera, trots att vi både i båten och hemma har ett sådant där spagettimått, en skiva med hål i olika Ø för olika antal portioner, men vår familj/besättning består ju vare sig av anorektiker eller motsatsen, så antingen blir det för mycket eller för litet spagetti även om rätt hål i måttet används. Men familjens hundar har alltid gillat pasta, så det blir inget problem om det blir spagetti till övers.

Det är väl förstås likspänning i blixten, eftersom den kan vara mortal, (dö-dålig ordvits). Men likspänning skall det ju i teorin vara iallafall. Men om den nu är pulserande gör det nu inte saken bättre. Vi hade ytterligare ett blixtnedslag hemmavid, grannar hade fått sina TV-boxar utslagna, våran klarade sig, men en elektronisk väckarklocka slogs ut. Jag har även hört talas om att robotgräsklippare har förstörts, men det var något år sedan, min Klippo med B&S-motor klarar nog inte av en direktträff, men omkringliggande urladdningar bryr den sig sannolikt inte av. Vi omger ju oss med alltmer elektronik och digital elektronik, vi blir ju mer sårbara inte bara av blixten. Pappa hade en (väldigt religiös och kyrklig) kompis som hade en flushdäckad koster, det var då på den tiden inte så vanligt med VHF-radio i fritidsbåtar, men han hade iallafall en sådan där ”grön plåtradio” en Sailor, (Made in Denmark). I en av kölbutarna hade han med min hjälp anslutit en hona till RG58-kabeln, vid risk för åskoväder anslöt han antennkabeln dit, om det var bra eller dåligt kan jag inte riktigt räkna ut. Radion skyddades ju iallafall. Jo han hade ju ”modifierade startkablar” att hänga ut vid behov också. Religiositeten bland de andra båtägarna var väl inte direkt påtaglig, liksom att antalet träbåtsägare inte heller direkt var dominerande, varvid denna båtägare kallades för ”Trä-Jesus”, Tors hammare fruktade han ju ändå.

Jag har aldrig lyckats komma fram till supporten på telefon, bara via mail, och dom har oftast svarat inom 10-15 minuter. Problemet ör väl att jag av någon anledning förlorat allt digitalt intresse, om jag öht någonsin har haft ett sådant. Jag har inte gett mig tid att gå igenom alla inställningar och finesser i apparna. Men jag vet att jag tidigt i våras provade och lyckades aktivera den reläutgången som jag har inkopplad. Jag har nu kvar GeoSafe och har den enheten i princip parallellkopplad, och det är den jag aktiverar relät med som ger spänning till kylskåpet på distans. Men jag skall ta mig tid och undersöka appen mer ingående.

Jo tack, jag har testat både äldre och nyare telefoner att ha som surfpunkt eller vad det brukar kallas. Det fungerar sisådär, dessa har varit anslutna till Telia, Tele2, Comvik eller Tre… men liksom mobiltäckningen i övrigt fallerar det emellanåt. Sedan är väl jag av den uppfattningen att grejer avsedda för någon form av radiokommunikarion skall ha minst en antenn…. Jag vet inte hur ni andra som har Bohusläns farvatten att navigera i? Men jag har alltid tyckt att mottagning av vanlig rundradio, TV och mobiltelefoni har varit problematisk. Måhända har seglarna en fördel som kan ha en högt monterad antenn, men med motorbåt och en antenn placerad max 3 möh blir det genast känsligt då man hamnar i radioskugga bakom en urgammal struktur som mest består av granit.

Jag har full ståhöjd under min pressening, ja inte längst ut på sidorna, men på för-och akterdäck.

Tja… nu funkar det visserligen, men jag har tröttnat. Den nya sensorn fick jag inte igång, lysdioden i den tändes inte vid magnetpåverkan och det gick inte att para ihop den med huvudenheten då den inte hittade sensorn. Det var lång telefonkö till supporten så jag följde telefonsvararens anvisning och mailade istället. Samma dag hade en tekniker fixat detta på distans. Men idag befann sig båten, enligt kartan i appen, i Stockholms Gamla stad. Men den låg tryggt vid sin plats vid bryggan här i Göteborg. Nytt mail, och nu tycks det vara fixat. När jag kollar nu så verkar allting ok. Nu skall jag försöka lista ut var i appen jag kan skicka en signal som aktiverar reläutgångarna och var jag kan avaktivera Northtrackern, nån som vet?

För fem år sedan var jag och besökte en varvsägare i Bohuslän. På hamnplanen stod en då helt ny 40 fots segelbåt med masten på, till synes helt i ordning och klar att sjösättas. Men den hade enligt uppgift fått ett blixtnedslag i VHF-antennen högst upp i masten. Blixten hade letts ned i masten och ut ur båten i en skrovgenomföring. En mindre läcka hade då uppkommit vid denna skrovgenomföring, en automatisk länspump hade inte startat eftersom all elektronik i båten var utslagen. Jag fick se VHF-radion och dess antenn, antennen var svedd och plasten i fästet hade smält, radion såg oskadad ut på utsidan, men utgående kablar var avbrända, hur den såg ut inuti vet jag inte. Båten hade inte sjunkit då den stod på botten i sin hemmahamn, ingen hade varit ombord,, men det hade varit vatten en bit över durknivå. Inte bara navigationselektroniken och VHF-radion var trasiga, även motorns elektronik. Då, den dagen, förhandlade man med försäkringsbolaget, då det inte alls var självklart att ersättning skulle utgå, och hur det gick vet jag inte. Vad jag tror har det inte rört sig om en fullskalig direktträff av blixten, för då tror jag inte att masten hade stått kvar, och jag tror heller inte att det ”bara” uppstått en läcka vid en genomföring av brons, men klart jag kan ju ha fel… En granne berättade angående deras hund, att den ”sket på sig” tidigare i veckan, blixten slog ner i staketet mellan spårvagnshållplatsen och gångbanan, jo jag har sett skadan, sotigt och litet deformerat galvaniseringen är bortbränd, staketet är jordat, liksom allting annat av metall på hållplatserna. I samband med detta hade spårvägen ett kortare strömavbrott på närliggande sektion. Det var nog inte heller någon direktträff. Kanske har staketet haft en så låg elektrisk potential att blixten sökte sig dit.

Jag har en likadan P&S täckställning. Men jag måste använda en trappstege med fem steg för att nå upp och kunna montera rören till åsen, så faller jag blir fallet ändå högt. Jag monterar ställningen på land, och nästan varje höst eller vår tappar jag någonting överbord, en koppling eller en spärrnyckel, nu hamnar då dessa på gräsmattan under båten… Men jag måste liksom du ”masta av” innan torrsättningen, om inte hade radarbågen rivit ned någon trafikportal, spårvägens kontaktledning eller fastnat i något tunneltak.

Jag har i princip en likadan Press & son ställning som @Hybro. Skillnaden är den att mina ställningsrör är högre, jag har en motorbåt med hytt och har inget egentligt mantåg utan ett stabilt räckverk runt hela båten, i vilket jag fäster täckställningen. En gång för flera år sedan kom jag på den mindre briljanta idén att köpa en dyr presenning i väldigt god kvalitet, och den var 9x6 meter… Jodå, jättebra presenning om man är fyra eller fem personer som kan hjälpas åt att lyfta upp den på ställningens takås. Nu har jag tre mindre presenningar i medelgod kvalitet inköpta på Jula, dessa orkar jag lyfta upp själv. Min båt står vintertid ganska vindskyddad invid en husvägg, jag har billiga spännband runt båten och ikrokade i presseningens öljetter. Julapressenningarna håller i ungefär 8-10 vintersäsonger.

Garmin har, tycker jag, väldigt pedagogiska menyer och logiska inställningar.

Idag kom det en ny sensor med posten. Jag noterar att det nu är en större magnet medskickad.

@raol: Jag tänkte på det där ekolodet, det var ju dåtidens high-tech. Det fanns några sådana i de båtar jag mins från barndomen och ungdomsåren. Det kan ha vart fabrikatet ”Seafarer” som var marknadsledande. Lysdioder… nej, det var en grej som roterade med något fluorescerande ämne på längst ut i periferin. På något vis började detta ämne att lysa när signalen från eklodsgivaren på något sätt matchade någon referenssignal eller ekot, eller någonting… ganska elektromekaniskt. Distingta röda lysande fält, hård botten, utdragna lysande fält var lera eller sand, alltså mjuk botten. Det fanns Seafarer med bara den runda roterande tavlan, det fanns dom som bara ritade en bottenkurva på papper, och som dessutom kunde sudda bort gamla bottenkurvor. Det fanns även en modell som hade både den roterande skivan och fönstret med pappersrullen. Ja jag var väldigt fascinerad av dessa underverk ombord. När jag omkring 1990 köpte en liten motorbåt satt det där ett ekolod, med en rund tavla, men det var inget som roterade utan där satt det lysdioder istället, i två rader för olika mätområden. Kom-radion, CB-radion, PR-radion, kärt barn hade många namn, 27Mhz, 11 meters båglängd, oftast bara AM, men det fanns modeller med sidoband, SSB och senare släppte man dessa frekvenser även för frekvensmodulering, FM. Det var mest en massa störningar, ibland kunde man höra italienare prata då deras radiovågor studsade i stratosfären eller någon annan sfär. Kanal 16 var uppropskanal, och skulle då inte blandas ihop med VHF kanal 16. 11A var nödkanalen. Men det är väl idag rätt tveksamt om 27MHz radion innebar någon större nytta för fritidsbåtsfolket, men man hörde ju en del snack som inte var direkt radiodiciplinerat, ”hej var är du? ”Har du fått nån makrill?” Etc… På en del öar i ytterskärgården hade någon, kanske Sjöfartsverket, satt upp radioskåp och en antenn, skåpet innehöll en komradio med bara kanal 11A och batteri. Men jag kunde ändå inte nå dig ”På en bärande våg” PRI-Tjörn var väl bohuskustens mest aktiva privatradiobasstation, killen/gubben som skötte den var rätt tjötig. Påminde litet om någon radiopratare i någon Stanly Kubrik-film, Full metal jacket, men vi slapp ”Surfi’n bird”

Ja, det var tider det…. Jag minns också att den norske kungen, eller möjligen dåvarande kronprinsen hade lagt sig på svaj i SXK-bojen som låg mitt i hamnen. Det var en lång skärgårskryssare, möjligen mörkblå. Ombord fanns även två jungmän i ”Kalle Ankakostymer, ja fast med byxor då, i Ankeborg är nu inte byxor så vanligt… Dessa båda jungmän rodde in kronprinsen eller om det var kungen i land till Bella Gästis. Detta var någon gång i början av 1970-talet. Vid närmare eftertanke var det nog Kong Olav V. Kronprinsen med gemål anslöt sig senare, dom kom i en Vega… måhända var det en ”modifieret Vega”… Om det var samma gång eller vid annat tillfälle minns jag inte, men jag var kanske runt tio år gammal, och vi hade då en mellanpudel. Jag var ute och gick med denne det började regna ordentligt och vi tog skydd, eller ”skulade” som vi säger, under en markis, möjligen till en färg & parfymbutik mitt emot kyrkan, vill minnas att det ligger en skoaffär där nu(?). Det kom en ordentligt regnskur, och en ordentlig åskknall och blixt samtidigt, blixten slog ner i kyrktornets åskledare, och jag bevittnade detta. Bländad och lätt lomhörd fick jag ta hand på hunden, som blivit så rädd så att han skakade. Just den pudeln fick epilepsianfall emellanåt, men konstigt nog inte den gången. Studera betongkajen på bilden! Denna typ av prefabricerad betongkaj finns på flera orter, företrädesvis i fiskhamnar längs bohuskusten, kanske även annorstädes. På många håll rustades fiskehamnar upp och byggdes ut åren efter kriget. Fiskeföreningen på orten hade då samlat in en del pengar för sådana byggen, och staten bidrog med halva summan. När jag var pôjk rodde vi ofta in under dessa betongkajer, det var rätt så mysigt, litet mörkt och så ekade det på ett alldeles speciellt sätt. Sedan brukade det stå en hel del fisk i skuggorna nära vattenytan också.

Det kan tänkas att det finns en rostfri ring med öppning i inuti tanken, ringen har gängade hål för skruvarna, ringen har en öppning för att den skall kunna träs ned i hålet i tanken. En av skruvarna är betydligt längre än de andra, skruva inte ut denna helt! Med litet vardagsmagi kan man nämligen ta ut givaren och ringen i ”ett paket” tillsammans. Om man skruvar ur alla skruvarna faller ringen ned i botten av tanken och blir svår att fiska upp, särskilt som den inte är magnetisk. Men ett verktyg med gripklo kan rädda situationen.

Jag kom över en högkvalitativ armerad gummimatta, den var väldigt bra till mycket, men inte alls bra till att stansa ut olika tätningar och packningar av, den var för hård, och sannolikt tålde den inte olja, bensin eller lösningsmedel så bra.

Detta är inte mitt specialämne, men på nippeln på axeltätningen inne i båten skall det väl sitta en slang, som leder till en behållare i vilken man har propelleraxelolja..? I annat fall skulle du ju med en fettspruta kunna trycka in ett propelleraxelfett i den nippeln.