Mambo

Ursäkta min tjatighet men jag kommer tillbaka till det här med hur lång tid det tar att spola en båt på spolplattan. TVR_gbg menar att det tar ca 5 min/båt och andra menar att båten då inte blir helt ren utan att man måste kompletteringstvätta efteråt på sin landplats -då blir det ju så att man gör sådant som man inte ska göra, alltså tvättar båten utanför spolplattan. Om jag vänder lite på frågan; hur många båtar tar ni upp per dag, ni som har spolplatta? Jag kan tänka mig att ifall klubben/marinan inte har något direkt tempo så spelar 5 min extra ingen stor roll. I vår klubb skulle det fördubbla antal upptagningsdagar.

Mitt tips är att vidga blicken och också titta efter andra fabrikat än just Mamba, det finns mycket begagnat på marknaden. Jag har själv ingen erfarenhet av just 341-an och 33-an men väl 31-an. Mitt omdöme säger att det var ett ganska billigt bygge från början, oavsett om det var halvfabrikat eller varvsbyggt. Nu har visserligen en massa år gått sedan dessa båtar var nya och mycket har säkert rättats till av omsorgsfulla ägare men det finns saker i grundkonstruktionen som man inte kan göra mycket åt. Exempel är plastens kvalité och tjocklek, känsliga fönsterkonstruktioner. Isomatmasten kan man byta mot en bättre ifall det inte är gjort. Men seglingsmässigt är det trevliga båtar, speciellt i lättare vindar.

Det är det här, Mackey, som är problemet. Kommunerna vet inte, myndigheterna vet inte och forskarna kanske vet men vi vet inte om deras forskning kanske betalas av t.ex färgfabrikanter eller om den är oberoende. Samtidigt är det tacksamt att ge sig på oss båtägare som ändå står i strålkastarljuset och dessutom villigt försöker rätta oss (de flesta av oss i alla fall) efter olika direktiv. Ibland är koppar farligt och sedan blir det ofarligt igen. Och vi målar och skrapar och köper nytt. Tänk om man gjorde samma sak med landets villaägare. Ex; Nu är det farligt med Falu rödfärg, alla som har sådan på sina hus måste bygga dränerade spolplattor runt sina grunder så att färgen tas om hand när det spöregnar. Eller; hoppsan, ska du gräva på tomten -då kan du röra upp eventuella tungmetaller eller ruttnande slipers så allt måste nog lastas i en speciell container och märkas med farligt gods. Det skulle bli ramaskri ute i stugorna men likväl belastar också husägarna miljön på ett negativt sätt, precis som resten av mänskligheten. Jag, och de flesta andra båtägare, stugägare och medbordare i vårt land vill absolut bidraga till en renare miljö men i brist på egen kunskap behöver vi få kloka direktiv som styr oss rätt från början utan att vi behöver bekosta en massa snabbt hopkomna åtgärder som kan visa sig vara felaktiga om något år.

Jag vet egentligen inte så mycket om Maxi 95 men har för mig att det finns några st. som gått över atlanten och säkert något ex som gått längre än så. Så riktiga hav tål dom nog. Jag har också för mig att det gjordes någon uppdatering av kölkonstruktionen men vet ej årtalet, likaså byttes masten mot Seldén någon gång under produktionen, vilket kan vara en fördel. Jag såg att du satt ribban vid 300 000, jag hittade ett par intressanta båtar på blocket som är något dyrare i annonsen men kanske går att få ned lite i pris. Dom verkar hur som helst vara i toppskick: http://www.blocket.se/stockholm/Maxi_100_PS___Allt_bytt___Allt_nytt_50440231.htm?ca=11&w=3 http://www.blocket.se/ostergotland/Maxi_95___78_49765985.htm?ca=11&w=3&last=1 Ett tips från min sida är att hitta en så fin båt som möjligt och i så fall kanske betala lite mer -den extrakostnaden har men sedan igen många gånger om jämfört med om man får börja rusta på en halvrisig båt.

Jag skulle nog tänka ungefär som du ifall jag hade dessa tre båtar att välja mellan och med dom färdplanerna. Malön är säkert den mest gedigna av dom. Maxi 95 är helt OK men jag skulle inte ha behov av 7 kojer, jag tror inte byggkvalitén heller är densamma som Malö (hoppas att ingen Maxiägare blir sur nu, inte illa ment). Sunrise 33 faller bort eftersom det är en ganska okänd båt utan någon direkt historik. När det gäller hastighet är säkert Malön den långsammaste men man ska även väga in hur pass bra den uppträder i sjön, en snabb båt är inte alltid det bekvämaste. Sedan, och det gäller generellt för alla båtar, är alla tre båttyperna ganska gamla vilket betyder att man måste granska skicket noga. Här har Maxi 95 fördelen att vara tillverkad i många ex och att det därmed finns fler till salu. Och bland alla dessa kan man hitta någon pärla som är extra välskött, utrustad och bra uppdaterad. Jag skulle i så fall hellre välja en extra välskött/uppdaterad Maxi än en halvrisig Malö.

Är det förresten någon som vet vilken tid som brukar sättas av för att spola en båt vid spolplattan? Tar det 5 min, 10 min eller 20 min? Då jag spolar av min båt då den står i sin vagga brukar jag hålla på 30 - 60 min, men jag jobbar då ensam med en vanlig hobby-högtryckstvätt. Vid en spolplatta kan man vara flera personer som hjälps åt och då kanske med effektivare högtryckstvättar.

Jag gillar inte myndighetsövervakning men en metod som kanske kan hindra folk att måla med förbjuden färg kan vara att aktivt bjuda in representanter från kommunens/länstyrelsens miljöenhet för att vid vårrustningen gå runt och kontrollera vilka färger som målas på. Och att i förväg ha informerat båtägarna om att så kommer att ske. Då tror jag man skulle skrämmas till att använda lagliga färger. Som sagt, ingen rolig metod men det skulle säkert fungera. Det skulle dock bara drabba de som inte sköter sig och som istället på lite sikt kan förvärra båtägarnas situation.

Jag har också läst om höga halter av div. gifter i småbåtshamnar, kommer inte ihåg var någonstans men har för mig att det var i Stockholmstrakten. Håller också med de talare som säger att vi båtägare själva måste sluta använda förbjudna färger. Visst kan det vara intressant att vinna en och annan kappsegling men det är lite ojuste att vissa har giftfria bottnar medan andra har värsta släta botten som är behandlad med giftfärg. Du vinner kanske kappseglingen men anses som miljösvin, då är äran inte mycket värd. Man kanske skulle justera SRS-talet beroende på vilken bottenfärg man använder?

Uppfinningen Spolplatta är något som många kommuner (och båtklubbar) ser som den bästa lösningen på fritidsbåtarnas smutsiga bottnar. Men hur bra och miljövänligt är det egentligen? Jag är själv med i en Mälarbåtklubb där vi idag inte har någon spolplatta utan båtarna lyfts med mobilkran och ställs därefter på plats i vaggor/på bockar. Sedan tvättar varje medlem sin båt med, i många fall, högtryckstvätt. I Mälaren har man ingen påväxt av snäckor och man får heller inte använda giftfärger, det som däremot ofta finns på båtarna är ett tunnt lager av Mälarslem, alltså någon sorts algpåväxt. Samma algpåväxt som för övrigt och finns på sjöns botten, undervattenshällar, bryggor mm. och som bl.a uppkommer p.g.a övergödning från jordbruket. När båtbottnarna tvättas rena hamnar denna algpåväxt, tillsammans med mindre mängder bottenfärg, på marken och så småningom åter i sjön. Ju hårdare bottenfärg desto mindre avsöndring vid tvätt. Märk väl -det är giftfri färg som avses men även giftfri färg har säker en effekt på naturen. Mälarslemmet däremot hamnar ju tillbaka dit det kom ifrån och det enda som händer är att vattnet kanske blir grumligare ett tag. Vid båtupptagningen på hösten är det flera hundra båtar i vår klubb som tas upp samma helg -vi håller ett snabbt tempo och det tar inte många minuter att lyfta och sätta en båt innan det är dags för nästa. Båtupptagningen i sig har också en miljöpåverkan, mobilkranen släpper ut avgaser och alla båtägare som kör bil till båtuppläggningsplatsen har också de en negativ miljöpåverkan. Så man får inte stirra sig blind på enbart tvättningen av båtbottnar. Om vi skulle tänka oss att vår mobilkran tvingas stanna upp i, säg 5 min, vid en spolplatta för att botten högtryckstvättas innebär också detta att kranens avgasutsläpp kommer att öka till i princip det dubbla (upptagningen kommer alltså att ta dubbelt så lång tid). Vår upptagningshelg kommer att behöva sträckas ut till två upptagningshelger vilket också kommer att medföra mer bilåkande för många av båtägarna. Sammantaget får detta negativa konsekvenser för miljön. Vart vill jag komma med detta resonemang? Jo, vår stat och våra kommuner tror sig lösa miljöproblemet med att låta oss investera i spolplattor men man kanske skulle sätta sig ned och räkna och istället fokusera på andra åtgärder, som: -Se till att båtarna (i speciellt insjöarna) målas med hårda bottenfärger som inte behöver målas om speciellt ofta. Påverka färgfabrikanterna att ta fram en hållbar bottenfärg med hård, gärna blank, yta som hindrar algpåväxt mekaniskt. -Fundera över åtgärder som minskar jordbrukets övergödning och miljöpåverkan. -Förbjuda gamla 2-taktsmotorer, inför ett statligt byta-motor-bidrag så dom skrotas ut. Kommunerna är fullt medvetna om det vattenburna friluftslivets förträfflighet och lockar gärna folk till vattennära boende med bilder från just fritidsbåtar i solsken. Men sedan griper man desperat efter åtgärder som man tror minskar miljöpåverkan för att kunna lugna sina samveten och därmed ibland silar mygg och sväljer elefanter. Kom gärna med kommentarer och någon får gärna berätta hur lång tid det brukar ta att spola av en snittbåt vid en spolplatta. .

Gränsen mellan lätt- och tung lastbil går väl vid 3,5 ton? I detta fall gäller det alltså att hålla släpet inklusive båt på en vikt under 3,5 ton så att det får dras med en bil som väger under 3,5 ton.

En Amigo 23 väger ca 1,8 ton medan en Amigo 27 väger 3 ton. Detta ställer andra krav på dragbil och körkort ifall man ska dra ekipaget på släp.

När du letar transportör, kolla då också på Sthlms-baserade firmor. Det bästa är om dom kan samköra, alltså ha en transport nedåt och sedan köra din båt upp, eller tvärt om. Din båt har fördelen att kunna gå på flak, jag tror den klarar maxhöjden (under viadukter mm) och den har heller inte den bredd som ställer till det med följebil å sånt. Alltså borde det gå att hitta någon som kan ta den på en vanlig lastbil vilket ökar möjligheterna och sänker priset. KTH i Karlshamn är duktiga på båttransporter.

Jag håller med om att allt här i livet inte ska ses som kostnader utan att en lite längre seglats kan vara en fin upplevelse. Men jag tog även med det i mina tankar och kom fram till att om jag skulle göra upplevelsen fin och inte alltför händelserik så var jag tvungen att jobba och rusta båten en hel del för att kunna lita på att allt fungerar och då börjar ju kostnaderna ticka iväg igen, alltså kostnader för semesterdagar och eventuell hotellvistelse, taxiresor till och från hamnen (den låg lite avsides) mm. I mitt fall fick jag hem båten på en dag och sedan kunde jag på hemmaplan göra allt det där rustandet under kontrollerade former, sedan sjösätta och börja att känna på båten under lite kortare turer. Om man ska segla hem den så måste man kunna lita på att säljaren, dels varit ärlig, och att båten verkligen är i toppskick för en längre tur. För trådskrivaren Jonas som dessutom är nybörjare behövs nog någon erfaren och sakkunnig som kan bedöma båtens tillstånd innan färden påbörjas, alternativt att han sätter av längre tid för att i vår/sommar för rustning och eventuella avbrott på färden. Så någonstans i tankebanorna måste man trots allt börja titta på kostnader och ta sig en allvarlig funderare på om det är bäst att betala och få båten snabbt hemtransporterad eller om man ska sätta av ett antal dagar för hemsegling och samtidigt få en upplevelse för livet. Och det är ju precis det som Jonas frågar efter så vi får fylla på med förslag och erfarenheter.

Förslagsvis gör du som Mackey skriver, kombinerar hemseglingen med semester. Om du bara ska få hem båten så är det inte så dumt att ta den på lastbil. Det kostar visserligen en slant (10 - 15 000:- ) men du ska märka att det inte blir så mycket billigare om den ska transportseglas hem. Då ska du först vara ledig från ditt jobb (ifall du har något), sedan ta dig till Ängelholm, kanske bo på hotell medans båten rustas, sedan hemsegling med gästhamnsavgifter, diesel eller bensin. Ja kostnaderna tickar iväg. Du kanske dessutom ska ha med dig en resekamrat och denne kanske inte nöjer sig med burkkonserver. Jag gjorde en ganska noggrann kalkyl då jag tog hem vår båt från sydsverige till Stockholm och kom fram till att det, i det närmaste, gick på ett ut att ta biltransport eller segla. Då pratar vi om 16 000:- (min båt var större). Jag valde biltransport och en transportör med bra försäkring ifall något skulle hända. Jag valde dessutom att låta båten övervintra hos säljaren -tyckte inte om att ta hem den under vintern i snöslask och kyla.

Det enklaste sättet, för dig själv, är att låta någon annan utföra jobbet. Men det är också det dyraste sättet. Ska du göra jobbet själv handlar det tyvärr om en del hårt arbete, jag har rengjort några båtars botten från gammal färg och den snabbaste metoden har varit att använda en 55 mm färgskrapa med skär av hårt stål. Fördelen är att du oftast kommer igenom alla gamla färgskikt med ett drag av skrapan, nackdelen är att det tar tid. Man lyckas skrapa 1-2 kvm på 1-2 timmar, sedan är man trött. Jag vet inte hur stor båten är men en 30-35-fots segelbåt kan ha en bottenyta på 20-30 kvm så det blir några timmars jobb. Det kan vara bra att veta att det ibland kan kännas lättare att skrapa färgen på vintern då det är låg temperatur -färgen verkar bli sprödare då och lossnar lättare. Men skjut inte upp jobbet tills i vår för då kan det bli trångt om tid/ alt kroppen blir mycket trött. Täck gärna in marken under båten med plast eller något som samlar upp den giftiga färgen, använd också andningsmask.

Inte för att på något sätt misskreditera trådskaparen yodabaggins men om man från ett skrivbordsperspektiv sitter och jämför förhållandevis billiga surfplattor med dyra plotters så kommer surfplattan att vinna de flesta matcherna. Om man däremot är ute ett antal resor med sin båt i ur och skur och behöver ett redskap att lita på blir nog plottern vinnare.

Jag tycker man ska ta hem dynorna/textilier om man har plats hemma. Jag har någon gång hört, men vet definitivt inte om det stämmer, att skumgummi inte mår bra av minusgrader. Det ska tydligen tappa en del av spänsten? Någon som hört detsamma? Ozongenerator skulle jag passa mig för, den tar visserligen bort dålig lukt men åldrar samtidigt plastmaterial. Inte så att jag tror att båtens skrov tar någon större skada men skumgummi, elkablarnas isolering mm är gjort av platsmaterial.

Fin beskrivning Peterwaessing. En sak jag undrar över; hur fästs alla skruvar som luckan försluts med? Sitter dom kvar i någonting eller ramlar dom ner i tanken då man lossar muttrarna?

En fråga till peterwaessing. Hur monterar man den där runda från Watski? Hur tog du upp hålet? och hur sitter luckan sedan fast? Håller den helt tätt?

Om vi medborgare ser och förstår att det finns sunt förnuft bakom reglerna ( i detta fall Transportstyrelsens) brukar vi också pliktroget följa dessa. Om reglerna är obegripliga och till synes ouppnåeliga så kommer de flesta att strunta i att följa dom. Synd bara att våra skattepengar ska gå till löner för personer som hittar på dessa knasigheter och rena skrivbordprodukter, hoppas dom faller på eget grepp.

Båtar behöver inte registreras någonstans

Om ett år har vi val och några av er kommer kanske ihåg hur det var på den tiden då sossarna styrde och ville återinföra båtregistret för att framöver bana väg för införande av båtskatt. Då krävde staten av försäkringsbolagen att uppge vilka båtar som fanns försäkrade. Med detta i backspegeln kanske det inte är så dumt att välja ett utländskt försäkringsbolag, alltså ett bolag där staten inte har insyn (om det nu skulle bli sosse-styre i fortsättningen)

Om någon stjäl den på vintern så får du ersättning, visserligen med åldersavdrag, från försäkringsbolaget. Om du tappar ett blad, eller hela propellern när båten ligger i sjön får man ingen ersättning. Jag resonerar så att risken med av/påmontering är att man inte får skruvarna att sitta tillräckligt bra, trots locktite. Och att man därmed riskerar att förlora propellern i sjön med allt elände detta kan föra med sig (förutom ingen ersättning). Vissa propellerfabrikat verkar ha lättare att lossna än andra. Bara i min bekantskapskrets finns betydligt fler som tappat propeller/blad än som fått dom stulna på land.

Såg att robert99 här ovan rekommenderade att ibland göra fullgasprov på motorn för att bedöma status. Nu vill jag bara nämna att just Yanmar YSB12 (och YSB8) som är alldeles utmärkta och driftsäkra motorer, oftast har rak axel och därmed monteras med bakåtlutning i båten. Oljestickan sitter längst fram (=högst upp). När man fyller olja till sträcket på oljestickan fyller man därför för mycket olja (oljestickans markering bygger på att motorn står helt plant). Det som kan inträffa då man varvar motorn mycket är att oljan börjar tryckas upp i förbränningsutrymmet, sedan antändas och vips har man en självgående maskin som inte heller går ned i varv då man drar ned på gasen -snarare kan varvet öka. Ska man köra fullgas med en sådan här motor ska man se till att den har rätt oljemängd påfylld, beroende på lutning ska den alltså bara nå till en viss nivå på oljestickan -inte till övre kanten på sträcket.

Håller med Peter K. Du får gärna ge oss lite mer info så vi vet vilka ramar du har. En segelbåt med 6 kojplatser kan kosta vad som helst mellan 100 000 och 4-5 milj.