Mambo

För min del är det också viktigt att tejpen är vit, i alla fall den på spridarnockarna. Annars får seglet märken/ränder av tejpen. Jag tycker för övrigt att Tesa fungerar bra -den håller visserligen bara ca 1 år men då jag mastar av/på varje år blir det ändå ny tejp.

Efter att ha betraktat bilderna säger jag -nej, det där är ingen kul båt. Mycket jobb för att få den bra. Jag brukar tänka så här -om det syns en massa saker som behöver åtgårdas, hur mycket är det då som inte syns som kan vara lika dåligt? Nu vet jag inget om hur mycket du vill satsa och hur din ekonomi ser ut men du får räkna med att även fast denna båt är billig i inköp så kommer det att kosta många slantar och tid innan den är i drägligt skick. Samtidigt är B31-an (detta är min personliga åsikt) ingen perfekt segelbåt för skärgård och sjöar, den seglar halvdant och har ett ganska stort djupgående i förhållande till sin längd vilket gör att det är knepigt att komma in till stranden på vissa ställen. Dessutom är den ganska trång för att vara 31 fot. Jag skulle istället satsa på en Compis 28, dom duger också att ta sig över Atlanten med. http://www.blocket.se/stockholm/Compis_28__varvsbyggd__76_52517827.htm?ca=11&w=3 http://www.blocket.se/halland/COMPIS_28_i_bra_skick_52458260.htm?ca=11&w=3 http://www.blocket.se/stockholm/Compis_28__familjeseglare_52256652.htm?ca=11&w=3

Ja, att man inte sliter på naturen borde inte utgöra grund för att slippa ifrån skatt. Tänk om alla båtfarare seglade -då blev det ju inga skatteinkomster alls. (Eller om alla bilister cyklade)

Det värsta med seglare är att de kan färdas långa sträckor utan att göra av med något bränsle. Tänk vad osolidariskt det är att t.ex åka över till Gotland och sedan kunna gå ut på krogen och äta eftersom man inte behöver göra av med alla pengar på soppa för att kunna ta sig tillbaks. Men, hävdar en del -segel kostar också pengar. Jovisst, men det är "bara" 25% moms på dessa. På bensin/diesel är det bra mycket högre skatteintäckter. Det värsta med seglare är att dom kommer undan för billigt! Jag, som kör bil i Stockholm, upplever samma irritation över cyklister -bara glider fram sådär, GRATIS! Och ivägen är dom och man måste ta hänsyn till dom. Bort med dom!

Antingen finns det något lurt med båten eller också är det någon som är i stort behov av pengar. Om det rör sig om det senare fallet ska du kolla extra noga så att inte båten har några kvarvarnade skulder i form av varvsavgifter/båtklubbsavgifter som måste lösas.

Håller med Kalman, inte mycket till fria ankringsplatser i dessa trakter. Men vad har du mot gästhamnar egentligen? Förutom att det medför en kostnad. Många av gästhamnarna söder om Oskarshamn är faktiskt ganska små och mysiga, man kan ju undvika Byxelkrok och Kalmar om man inte trivs med många båtar. Mitt emot Byxelkrok ligger Mönsterås, kanske inte den vackraste hamnen men det brukar vara väldigt lugnt där. Nästan mitt emot Kalmar, på Ölandssidan ligger Stora Rör, trevlig liten hamn med familijär stämning. Kristianopel redan nämnd, en av de mer välbesökta. Mörbylånga på Öland är rätt trevlig och lugn. Du kanske får gilla läget och tänka om lite -det kan faktiskt vara rätt trevligt i en gästhamn också även fast man inte har naturen runt hörnet.

Mina två pentrypumpar sitter monterade nästan längst bak i båten, alltså långt(nåja, allt är relativt) från pentry och salong. Detta för att störa så lite som möjlgt. Det blir lite längre slangdragning förstås.

Först; Grattis till nya båten. Jag tycker du ska försöka ta reda på vilka krav som kommer att gälla för bottenmålning i Sthlm skärgård, det kan mycket väl gå åt samma håll som det nu lutar i Mälaren, d.v.s ingen bottenmålning alls. Om det blir så vore det smartast att inte bottenmåla alls eftersom du då måste avlägsna all färg igen. Däremot är det bra att lägga på epoxy för att hindra vatteninträngning, ytan blir då samtidigt hårdare. För att hålla botten ren kan man köra båtbottentvätt någon gång per säsong.

Bra information från er alla, nu börjar det klarna. Tycker det är lite olyckligt bara att Sjöassistans i sin produktbeskrivning kallar det för VHF-abonnemang. Begreppet abonnemang var i alla fall förut förknippat med att man t.ex hade en vanlig fast telefon som man därmed kunde ringa på. Nuförtiden har begreppet en mera vid betydelse men jag kan tänka mig att många, liksom jag, tror att det är Stockholm Radio som ansvarar för VHF-tillståndet. Det Stockholm Radio numera gör är att till varje pris (som uppenbarligen stiger i takt med att dom tappar abonnenter) försöker motivera sin existens och heller inte drar sig för att i samarbete med Sjöassistans uppfinna låtsasprodukter.

Det är just den där oklarheten som är lite förbryllande för mig, alltså vad Stockholm Radio har att göra med VHF-avgiften och också med Sjöassistans. Har för mig att det är samma ägare, alltså Viamare? Då förstår jag i så fall sambanden i deras paket som jag får fakturan på. Men om jag betalar PTS en årsavgift för att få inneha en VHF, är det då det privatägda Stockholm Radio som utgör själva sambandscentralen/callcentret? Det paket som Sjöassistans erbjuder består, förutom ett VHF-abonnemang hos Stockholm Radio, av en massa snömostjänster av typen Koll-på-båten, Information om broar och slussar mm. Är det därför som jag varje år, förutom att betala fakturan till Sjöassistans inkl VHF-abonnemang, även får en avgift från PTS för VHF tillstånd?

Nu har den landat i brevlådan igen -fakturan från Sjöassistans med årsavgiften för VHF och medlemskap. Jag har dålig koll och brukar slentrianmässigt bara betala de 699:- de vill ha men sedan har jag för mig att det brukar komma någon faktura till på våren från SthlmRadio. Men egentligen skulle jag hellre vilja vara medlem i Sjöräddningssällskapet och därför kommer nu min fråga: Finns det ett motsvarande paket där man kan betala för sitt VHF-tillstånd och samtidigt vara medlem i Sjöräddningssällskapet? Egentligen borde det bara vara att googla upp detta men jag gjorde ett fruktlöst försök.

Den bästa flytvästen, eller flytplagget, är den man har på sig! Då kanske man kan fundera lite runt detta: -En uppblåsbar väst har bra flytkraft men är ibland obekväm och behöver dessutom service rätt ofta. -En seglarväst är enkel att bära men kan inte vända en avsvimmad person i vattnet. -En flytoverall gör stor nytta i kalla vatten men är kanske inget man vill ha på sig en varm solig sommardag i sittbrunn. -En räddningväst (alltså inte uppblåsbar) har bra flyt/vändförmåga men är lite obekväm att ha på sig. Man kanske kan ha en av varje och sedan anpassa efter väder och kyla samt i vilka vatten man seglar. Att satsa bara på ett av dessa flytplagg innebär ofta någon sorts kompromiss -västen/plagget ska fungera under väldigt skiftande förhållanden och därför kanske inte åker på över huvud taget. Och därmed är vi tillbaks på min första mening -den bästa flytvästen är den man har på sig -jämt.

Du som verkar skrivkunnig kanske kan erbjuda dina tjänster till SMBF eller SBU för att där hjälpa till med ett av de, på länge, största utmaningarna man står inför; att få båtfolk att förstå att deras båtar måste vara utrustade med toatankstömning samt att få båtfolk på ostkusten och speciellt i insjöarna att förstå att man inte kan måla bottenfärg hur som helst längre, om än alls måla. Bägge dessa krav från våra myndigheter är det som kommer att ha största betydelse för fåra fritidsbåtvänner de närmaste åren och jag tror inte alla ännu inser vidden av arbetet.

Jag tycker lite både och om besiktningsmän i allmänhet. Nu ska man visserligen inte dra alla besiktningsmän över en kam, det finns bättre och sämre. En bra besiktningsman är påläst och kan se installationer (gas, el, säkerhet mm) som är korrekt gjorda eller amatörmässigt och kanske t.o.m farligt gjorda. Hon/hon kan också jämföra den aktuella båtens skick med liknande båtar/årsmodeller. Eventuella defekter i skrov kan upptäckas och med lite skicklighet kan motorers skick bedömas. Men samtidigt ska man vara på det klara över att allt inte kan kontrolleras och man ska därför inte vara helt övertygad om att båten är i bästa skick bara för att den klarat en besiktning. Det som jag tycker illa om är att jag hört/läst om att flera besiktningsmän motiverat sitt arvode med att; jo visserligen tar jag 6000:- för besiktningen men jag vet att jag kommer att hitta saker som gör att du sedan kan pruta minst denna summa på båten. Denna inställning tycker jag är felaktig, man får en känsla av att besiktningsmannen till slut hittar på defekter bara för att kunna motivera sitt arvode. Dessutom kanske det inte alls är så att säljaren är beredd att pruta eftersom det ursprungliga priset är satt med hänsyn till vissa kända defekter. Eller att det finns andra köpare bakom hörmet som betalar mer. Det är inte på detta sätt en besiktningsman ska motivera sitt uppdrag.

Jag tycker nog Najad ska få fortsätta vara en dyr båt med hantverksmässig inredning mm. Speciellt nu när det är Lidköpings båtsnickeri som tar över, det är ju just deras gebit att bygga fina träinredningar. Därmed inget illa sagt om enkla, billiga och löpandebandproducerade båtar. Vore kul om något svensk varv med lite nytänkande kunde ge sig in i sådant, vi har en tradition av att bygga fritidsbåtar i det här landet. Det billiga båtarna kunde nå nya generationer (så som Bavaria tänker) och samtidigt får man inte vara främmande för tanken att faktiskt skrota bort de gamla plastbåtarna i sämst skick. Sedan kommer det alltid att finnas en köpkrets för de mer påkostade byggena som t.ex Najad, HR o.s.v. Jag tror att också delar av den nya båtgenerationen Bavariaseglare en vacker dag kommer att uppskatta det gedigna träarbetet och detaljfinnishen i en fin Najad och finns bara ekonomin inom räckhåll så köper man en.

Då man tittar efter en båt som dessa som trots allt har rätt många år på nacken är båtens skick och skötsel A och O. Låt alltså inte priset i första hand vara vägledande utan värdera också hur nya segeln är, motorn skick/ålder och framför allt båtens allmäna skick. En välskött båt brukar också ofta vara väl uppdaterad med fräscha segel, prylar mm. Jag har inte seglat någon Tur80 men har en känsla av att Maxi 77 är lite roligare/snabbare, om än mera plastig invändigt. Jag skulle välja en Maxi av den orskaken och även på grund av att utbudet av sådana är mycket större. Det finns alltså större chans att hitta en välskött båt och då utbudet är stort går priserna nedåt (även på de fina båtarna). Tur80 är lite mera uddabåt vilket också kan innebära att priserna inte ligger på topp men här blir det svårare att hitta ett välskött ex (nu vet jag visserligen inte hur den båt du funderar på ser ut).

Man får ibland en känsla av att det är båtklubbarnas, eller gästhamnarnas, ansvar att sätta upp tömningsstationer runt vår kust och i våra insjöar. Och visst -det är många klubbar som har, eller håller på att sätta upp, egna anläggningar men till dom är inte alla välkomna. Den anläggning vi har i vår klubb är till för våra medlemmar, inga andra. Och i gästhamnarna tar man betalt, vilket är förståligt. Mackeys ursprungsfråga är bra, den kan hjälpa till att utreda var behoven av sugtömning finns. Sedan tycker jag man borde forsla svaren vidare till våra myndigheter som kan få klart för sig vad som måste göras för att vi ska få ett renare hav. Det finns en massa EU-miljoner som ska användas just för att vi ska få en renare miljö. Var behövs det toatömning? I mina trakter, alltså Mälaren/ Sthlm skärgård, kan jag tänka mig i närheten av de mest populära naturhamnarna utan att egentligen nämna någon speciell. Man ska alltså inte behöva åka till sin egen hemmahamn och tömma där på söndagskvällen utan istället kunna göra det även ute bland kobbar och skär.

Din fråga är omöjlig att ge ett svar på eftersom vi inte vet någonting om stålvaggan mer än att den använts till en Vega. Vegan är en helt annan båt(från en annan tid) än Balladen, annan längd, bredd, djupgående och vikt. Är vaggan beräknad specifikt för en Vega och inte har så många möjligheter att justeras så blir det nog knepigt att få till det. Men det kan ju råka vara så att det är en generell stålvagga som använts till en Vega och att det går att justera allting på alla ledder och då kan det vara en annan sak. Kom gärna med mera fakta och kanske en bild så får vi se ifall det blir fler svar.

Jag är absolut ingen kappseglare men har likväl boken Principals of Yacht Design och har också satt mig in i vikten av korrekta profiler och släta ytor. Jag har inte gått ned på detaljnivå och ändrat/spacklat profiler (min köl/roder är bra gjutna) men jag har försökt hålla den målade ytan hyggligt slät. Och som sagt, jag tävlingsseglar inte men ser det ändå inte som en nackdel om båten presterar så bra den kan. Jag tror också det betyder en del för mig som komfortseglare att båten går något så när lika på bägge bogar, att den axelererar fint och är lättdriven. Det är ju delvis därför jag seglar, alltså för att det ska vara ett nöje. Hade jag bara varit ute efter att flytta mig från A till B eller att ha så stor boyta som möjligt i båten hade det kanske blivit en helt annan båttyp. Däremot kanske inte jag lägger ned alla dom där extra arbetstimmarna på att få en världsmästarbotten eftersom jag saknar förmågan att utnyttja båten till bristningsgränsen.

En epoxybehandlad botten utan bottenfärg låter som en vettig idé på ostkusten eller i insjöar. Om inte annat så kommer denna åtgärd att påskynda färgföretagens iver att få fram en ny färg som både är helt giftfri och inte heller blöder eller på andra sätt påverkar naturen. Dom kommer ju att mista en enorm marknad om båtägarna slutar köpa nya färgburkar vareviga vår. Nöden är uppfinningarnas moder.

Är du säker på att man får använda kommande Hempel Hard Racing Copper i Mälaren? Jag är ganska tveksam till att måla en hård bottenfärg ovanpå en blödande, själva principen med den blödande bottenfärgen är ju att den inte ska sitta kvar. Så även om den nya hårda bottenfärgen förenar sig med den underliggande behöver det inte betyda att den sitter speciellt bra någon längre tid. Sedan kanske man får ha en viss förståelse för att båtklubbar, speciellt i Stockholmsområdet, kommer med en del begänsningar gällande bottenfärger. Trycket från kommuner och länsstyrelser angående miljön är väldigt stort och just båtklubbarnas miljöfarliga verksamhet står i strålkastarskenet. Mälaren är samtidigt vattentäckt för en hygglig andel av Sveriges befolkning och om inte vi på båtklubbarna sköter oss kommer bagateller som val av bottenfärg att framstå som rena sommarbrisen i jämförelse mot vad som kan komma. Sedan blir tyvärr saken inte så mycket bättre av alla lappkast från myndigheterna -vi stackars båtägare vet ju till slut inte på vilket ben vi ska stå.

Ursäkta min tjatighet men jag kommer tillbaka till det här med hur lång tid det tar att spola en båt på spolplattan. TVR_gbg menar att det tar ca 5 min/båt och andra menar att båten då inte blir helt ren utan att man måste kompletteringstvätta efteråt på sin landplats -då blir det ju så att man gör sådant som man inte ska göra, alltså tvättar båten utanför spolplattan. Om jag vänder lite på frågan; hur många båtar tar ni upp per dag, ni som har spolplatta? Jag kan tänka mig att ifall klubben/marinan inte har något direkt tempo så spelar 5 min extra ingen stor roll. I vår klubb skulle det fördubbla antal upptagningsdagar.

Mitt tips är att vidga blicken och också titta efter andra fabrikat än just Mamba, det finns mycket begagnat på marknaden. Jag har själv ingen erfarenhet av just 341-an och 33-an men väl 31-an. Mitt omdöme säger att det var ett ganska billigt bygge från början, oavsett om det var halvfabrikat eller varvsbyggt. Nu har visserligen en massa år gått sedan dessa båtar var nya och mycket har säkert rättats till av omsorgsfulla ägare men det finns saker i grundkonstruktionen som man inte kan göra mycket åt. Exempel är plastens kvalité och tjocklek, känsliga fönsterkonstruktioner. Isomatmasten kan man byta mot en bättre ifall det inte är gjort. Men seglingsmässigt är det trevliga båtar, speciellt i lättare vindar.

Det är det här, Mackey, som är problemet. Kommunerna vet inte, myndigheterna vet inte och forskarna kanske vet men vi vet inte om deras forskning kanske betalas av t.ex färgfabrikanter eller om den är oberoende. Samtidigt är det tacksamt att ge sig på oss båtägare som ändå står i strålkastarljuset och dessutom villigt försöker rätta oss (de flesta av oss i alla fall) efter olika direktiv. Ibland är koppar farligt och sedan blir det ofarligt igen. Och vi målar och skrapar och köper nytt. Tänk om man gjorde samma sak med landets villaägare. Ex; Nu är det farligt med Falu rödfärg, alla som har sådan på sina hus måste bygga dränerade spolplattor runt sina grunder så att färgen tas om hand när det spöregnar. Eller; hoppsan, ska du gräva på tomten -då kan du röra upp eventuella tungmetaller eller ruttnande slipers så allt måste nog lastas i en speciell container och märkas med farligt gods. Det skulle bli ramaskri ute i stugorna men likväl belastar också husägarna miljön på ett negativt sätt, precis som resten av mänskligheten. Jag, och de flesta andra båtägare, stugägare och medbordare i vårt land vill absolut bidraga till en renare miljö men i brist på egen kunskap behöver vi få kloka direktiv som styr oss rätt från början utan att vi behöver bekosta en massa snabbt hopkomna åtgärder som kan visa sig vara felaktiga om något år.

Jag vet egentligen inte så mycket om Maxi 95 men har för mig att det finns några st. som gått över atlanten och säkert något ex som gått längre än så. Så riktiga hav tål dom nog. Jag har också för mig att det gjordes någon uppdatering av kölkonstruktionen men vet ej årtalet, likaså byttes masten mot Seldén någon gång under produktionen, vilket kan vara en fördel. Jag såg att du satt ribban vid 300 000, jag hittade ett par intressanta båtar på blocket som är något dyrare i annonsen men kanske går att få ned lite i pris. Dom verkar hur som helst vara i toppskick: http://www.blocket.se/stockholm/Maxi_100_PS___Allt_bytt___Allt_nytt_50440231.htm?ca=11&w=3 http://www.blocket.se/ostergotland/Maxi_95___78_49765985.htm?ca=11&w=3&last=1 Ett tips från min sida är att hitta en så fin båt som möjligt och i så fall kanske betala lite mer -den extrakostnaden har men sedan igen många gånger om jämfört med om man får börja rusta på en halvrisig båt.