Mambo

Viker mig gärna för sakkunskapen, Pseudonym. Jag ville bara belysa att det inte "bara" är att ta en lastbil och lyfta på båten utan att man kan hamna inom vissa regler när det rör sig om större båtar. Lyfta på förresten -det är bra ifall bilen har egen lyft, annars måste man engagera någon på platsen där båten idag står samt vid målet. Som en liten fingervisning kan jag berätta att jag betalade 17 000:- för att flytta min båt, bara något större än din, 40 mil med landtransport (då var det en "vit" transport med omfattande försäkringsskydd) för några år sedan. Då var jag inte ute att jaga den billigaste utan snarare den bästa och tryggaste transporten så det går säkert att få det billigare om man inte tar hänsyn till dessa faktorer.

Saker att tänka på ifall det blir vägtransport: Hur högt blir hela ekipaget? En lastbil är ofta 90 cm hög till flaket och då får inte båtens höjd bli för mycket för att man ska komma under broar mm. I annat fall får det bli ett lågbyggt släp efter lastbilen (=dyrare) Hur bred blir transporten? Blir det över en viss bredd (kommer inte ihåg just nu men googla fram det) så måste man ha följebil (=dyrare). Föraren av följebilen måste ha C-körkort.

Många gånger kopplar man samman kvalité med yrkesstoltheten hos de personer som bygger produkten, båten i detta fall. Ni vet det där när varje kille/tjej i produktionen anstränger sig lite extra och med sitt kunnande ser till att alla detaljer ser bra ut och verkligen kommer att fungera som det är tänkt. I Bavarias fall tror jag att man har rationaliserat bort sådana här personliga och objektiva egenskaper. Man satsar, och har alltid satsat, på att fabriksbygga en båt på ett snabbt och rationellt sätt. I en fabrik som ligger 50 mil från havet och av människor som i många fall inte har minsta intresse av segling eller ens ha sett havet annat än från en badstrand. Så jag håller med några av de andra här i tråden om att Bavaria är en billig produkt som säkert gör sitt jobb i många år men att prata om kvalitetsbåt tror jag är att dra det lite för långt.

33-fotare säger egentligen inte så mycket mer än att det rör sig om en ca 10 m lång båt. Vi vet inget om bredd, höjd eller vikt och det är dessa faktorer som får en avgörande betydelse för hur den ska fraktas på väg. Om du ger oss lite mer kött på benen kan svaren bli mer korrekta.

Kul att det finns många idéer och åsikter om toatömning men jag tänkte leda tillbaka tråden till ursprungsinlägget, alltså kommunala avloppsöversvämningar kontra fritidsbåtars toatömning. Jag tycker Mackey haft några bra och kunniga inlägg i tråden och tänkte vidareutveckla min åsikt lite. Jag tycker alltså att det är lite "stoppa-huvet-i-sanden"-mentalitet från kommuners och politikers håll då det gäller utbyggnad av sugtömningsanläggningar. Man anser tydligen, och med all rätt, att det är vi båtägare som skapar problemen och att vi sedan får bekosta och ta hand om vår egen skit. De flesta av oss gör, eller kommer att göra, detta också. Vi installerar hålltankar och möjlighet att tömma dessa, i våra båtklubbar investerar vi i egna sugtömningsanläggningar. Då borde man väl också kunna kräva att våra kommuner gör samma insats för vår miljö genom att dimensionera avloppssystemen för kraftiga regnväder. Det innebär visserligen stora kostnader men om det nu är viktigt så kan man inte skylla på att extrema regnväder bara inträffar max 1 ggn/år. Utsläppen blir då också extremt stora och miljöpåverkan densamma. Åter till ett räkneexempel som även denna gång är väldigt grovt räknat. -Om vi är 10 000 båtägare i Mälaren som omfattas av toatömningslagen och varje båtägare investerar 1000:- i sin egen båt och sin båtklubbs toasug så har vi tillsammans lagt ut 10 milj på miljösparande åtgärder. -Om det, i kommunerna runt Mälaren, finns 1 milj hushåll, och det satsas samma 1000:- per hushåll (av kommunens pengar d.v.s alla våra pengar) blir det 1 miljard som läggs på miljösparande åtgärder. Med exemplet vill jag belysa att vi båtägare i jämförelse tar/kommer att ta ett stort miljöansvar.

Håller med Pentax om att uträkningen säkert haltar lite men det var en ganska grov uppskattning . Samtidigt ska man vara medveten om att den, i media, rapporterade händelsen bara är ett av de lite större utsläppen som nu fått uppmärksamhet. Jag bor själv i en annan Mälarkommun där jag vet att också utsläpp skett fast kommunen inte vill erkänna detta. Jag tror mörkertalet är större än man tror -kommunerna håller helt enkelt tyst. Det enda man ser nu och då är att vattenprover visar att ett och annat bad har höjda bakteriehalter. Att förbättra och bygga ut de kommunala avloppssystemen medför stora kostnader och det finns inte alltid plats för detta i budgeten, speciellt inte ett valår då man riskerar behöva höja skatten. Politikerna pratar sig varma om miljön men egentligen handlar det mest om röstfiske.

Nyheterna har de senaste dagarna rapporterat om att avloppsvatten runnit ut i Mälaren vid Mälarhöjden p.g.a de kraftiga regnväder som förekommit i juli. Man räknar med att 30 miljoner liter avloppsvatten gått ut orenat i sjön och har därför infört badförbud vid många badplatser (bada är väl en sak men samtidigt ska man tänka på att Mälaren är dricksvattentäkt för 1,7 milj människor!). Allting beror på att kommunerna inte dimensionerat sina avlopps- och dagvattensystem ordentligt, ett problem som finns i många kommuner. För att få lite jämförelse siffror för oss fritidsbåtburna tar jag följande ränkneexempel: -Vi antar att en toatank i en fritidsbåt rymmer i snitt 30 liter. -30 miljoner liter avfallsvatten blir i så fall 1 miljon toatömningar. -I Mälaren finns det, högt räknat, 10 000 fritidsbåtar med toatank. -Om alla fritidsbåtar med tank tömmer i snitt 5 ggr/år rakt ut i sjön kan man hålla på så i 20 år för att komma upp i 30 milj liter. Man undrar ju om våra kommuner skulle fundera lite till innan dom sätter hård press på oss fritidsbåtägare om att skaffa sugtömningsmöjligheter. Även fast vi måste dra vårt strå till stacken finns det en hemläxa att göra på det kommunala planet också. Visst tusan -det är ju valår, då ska vi inte prata om kostnader i kommun.

Hörde på nyheterna att en segelbåt sänktes av blixten den 7 aug. Vet inte så mycket mer om det men ingen blev skadad. http://www.dn.se/nyheter/sverige/askovader-i-stockholm-blixt-sankte-bat/

Det är inte överallt längs vår långa kust där det finns naturhamnar, man kan vara hänvisad till gästhamn vare sig man vill eller ej. Personligen trivs jag bra i naturhamnar där de finns men jag kan också tänka mig att besöka en gästhamn nu och då även fast det inte bara är för att bunkra -det kan vara kul med lite folkliv ibland. Om det är stökigt och festande blir man sedan desto gladare då man kommer till en naturhamn.

Besökte Fjäderholmarnas gästhamn (vid Stockholms inlopp) nu i slutet av juli och kunde konstatera följande: -Vi var enda gästande båt då vi dök upp vid 14-tiden men det kom 2 st till på kvällen, lite märkligt med tanke på att det var under högsäsong. -Man tar 300:- i hamnavgift (100:- dagavgift). Då vi nämnde att vi tyckte det var lite dyrt med tanke på vad man fick för pengarna fick vi bara svaret att -det är ännu dyrare i Sandhamn. Vi kontrade med att Sandhamn och Vaxholm nog har fullsatt ändå -dom kanske har mer att erbjuda. -Långt att gå till duschar (finns bara 1 dam- och 1 herrdusch som heller inte var fräscha) och toa. -I hamnavgiften ingår el och vatten. -Hamnens läge gör att den störs en del av svall, bl.a från förbindelsebåtarna som kommer flera ggr/timmen. Mitt tips är alltså att köra förbi denna gästhamn -det finns bättre och billigare. Fjäderholmarna är dessutom en sorts lotsas-skärgård för turister. För oss båtfarare finns mycket mer genuina miljöer inom räckhåll.

Jo, det är så rätt Spancox -vi har möjlighet att välja och samtidigt premiera de gästhamnar som ger bra valuta för pengarna. Tyvärr har hamnar som t.ex Sandhamn, Utö m.fl fullt i hamnen varje kväll ändå trots sitt höga prisläge och halvtråkiga bemötande. Dom behöver med andra ord inte bry sig eller anstränga sig. Visst kan det långsamt ske en förändring genom att vi gamla gnällspikar bojkottar deras anläggningar men det kommer samtidigt in nya fritidsbåtbesökare som kanhända tycker att det är just så här det ska vara i en "inne-gästhamn" och att priset är helt OK, inte värre än ett inträde på Stureplan.

Gästhamnen i Sandhamn är dyr men jämför gärna med priserna i t.ex Viamare´s gästhamnar eller Mariehamn, Visby m.fl så hamnar man i samma prisläge.Gästhamnsavgifterna har stigit de senaste åren. Sedan kan jag hålla med om att Sandhamn sommartid är lika uttröttande som en dag på tivoli, mycket bättre under lågsäsongen. Utö, som här i tråden nämns som alternativ, är egentligen inte så mycket bättre under högsäsong, trångt och svårt att hitta plats (Utö är en av våra mest ockuperade gästhamnar) och charmen har försvunnit i takt med att Stureplansfolket hittat dit -folk som tror dom är i en genuin skärgårdsmiljö men i själva verket går omkring i en kuliss.

Låter klokt att inte ha den som navigationsinstrument, jag brukar försöka avråda folk till sådant. Men jag förstår om du vill ha en bildskärm som ändå fungerar utomhus en solig dag samt lång batteritid p.g.a slippa ladda hela tiden.

Vad ska du ha datorn till? Är det som en motsvarande GPS-plotter som du kommer att navigera efter eller är det för att kunna planera rutter och leta information? Det jag menar är om datorn kommer att vara ute i sittbrunnen under hela tiden medans du seglar eller om du kommer att använda den då du ligger i hamn.

Tänkte inleda en liten undersökning; Vad får man betala för avgift vid olika gästhamnar 2014 och finns det något gott/ont/nytt att säga om hamnen ifråga. Har besökt Promarinas gästhamn i Strängnäs, där har man passat på att höja avgiften till 310:-/dygn för min båtstorlek (drygt 10 m). Det positiva var att det numera finns WiFi, det negativa är att toa/duschar fortfarande är i dåligt/trasigt/smutsigt skick. Promarina säger att dom är stolta över sina gästhamnar -det säger en del om Promarinas nivå.

Det är inte helt ovanligt att master kan vibrera eller pumpa då båten ligger still i hamn. Det varierar med vindstyrka och -riktning. Jag har haft så på några av mina forna båtar, det man kan göra är att prova sträcka/släppa akterstaget men ofta så brukar det sluta om man hissar upp något i masten som stör luftströmningen. Jag brukade hissa upp en fender. Sedan den här frågan, som är lite utanför trådskaparens ämne, vad det gäller hur hårt riggen ska sättas an ska man se t.ex Seldéns riggtips som en generell anvisning. Olika båtmodeller kan därefter ha lite olika riggtrim, det finns dom som sätts an hårdare och andra mjukare. Jag hade för ca 15 år sedan en Comfortina 32 där riggen skulle sättas an väldigt hårt för att båten skulle kryssa optimalt (jag lärde mig av en erkänt duktig kappseglare på just den modellen). Den båtmodell jag hade efter skulle istället sättas an lösare än normalt för att segla bra. Men, som sagt, de anvisningar man får i t.ex Seldéns guide är ett bra utgångsmaterial -då har man i alla fall hamnat hyggligt rätt. Därtill finns olika segelmakare som syr segel för en viss typ av riggspänning och massor med enskilda seglare som har sin åsikt om hur just deras rigg ska spännas för att båten ska gå bäst.

Anta att man vill stoppa in en el(inombords-)motor i en segelbåt på ca 7-8 m som väger 2,5-ton så är min åsikt att den bör vara på ca 7 kW (knappt 10 hkr). För att få till en vettig aktionsradie, alltså kunna ta sig fram en längre sträcka i stiltje eller motvind, behöver man kunna köra i ca 5 timmar (5 knop x 5 tim=25 DM). Går motorn på 12V tar den då ca 500A, på 5 timmar blir det 2500Ah. Du måste alltså kunna plocka ut 2500Ah från batteribanken vilket innebär att du bör ha en batteribank på nästan det dubbla för att inte djupurladda. Säg 4000-5000Ah i batteribanken. SEDAN då du kört dina 5 timmar behöver du ladda, det behövs en rejäl laddare för att klara detta på rimlig tid, helst ett dygn.(om du hittar strömuttag med tillräcklig kraft) Vet ej vad batterier, elmotor, laddare och kablage kostar men tror det nog far iväg rätt många tusenlappar. Samtidigt ökar båtens vikt med ca 1 ton. Av ovan framgår varför eldrift inte på allvar ännu blivit något vettigt alternativ till förbränningsmotorer.

För min del är det också viktigt att tejpen är vit, i alla fall den på spridarnockarna. Annars får seglet märken/ränder av tejpen. Jag tycker för övrigt att Tesa fungerar bra -den håller visserligen bara ca 1 år men då jag mastar av/på varje år blir det ändå ny tejp.

Efter att ha betraktat bilderna säger jag -nej, det där är ingen kul båt. Mycket jobb för att få den bra. Jag brukar tänka så här -om det syns en massa saker som behöver åtgårdas, hur mycket är det då som inte syns som kan vara lika dåligt? Nu vet jag inget om hur mycket du vill satsa och hur din ekonomi ser ut men du får räkna med att även fast denna båt är billig i inköp så kommer det att kosta många slantar och tid innan den är i drägligt skick. Samtidigt är B31-an (detta är min personliga åsikt) ingen perfekt segelbåt för skärgård och sjöar, den seglar halvdant och har ett ganska stort djupgående i förhållande till sin längd vilket gör att det är knepigt att komma in till stranden på vissa ställen. Dessutom är den ganska trång för att vara 31 fot. Jag skulle istället satsa på en Compis 28, dom duger också att ta sig över Atlanten med. http://www.blocket.se/stockholm/Compis_28__varvsbyggd__76_52517827.htm?ca=11&w=3 http://www.blocket.se/halland/COMPIS_28_i_bra_skick_52458260.htm?ca=11&w=3 http://www.blocket.se/stockholm/Compis_28__familjeseglare_52256652.htm?ca=11&w=3

Ja, att man inte sliter på naturen borde inte utgöra grund för att slippa ifrån skatt. Tänk om alla båtfarare seglade -då blev det ju inga skatteinkomster alls. (Eller om alla bilister cyklade)

Det värsta med seglare är att de kan färdas långa sträckor utan att göra av med något bränsle. Tänk vad osolidariskt det är att t.ex åka över till Gotland och sedan kunna gå ut på krogen och äta eftersom man inte behöver göra av med alla pengar på soppa för att kunna ta sig tillbaks. Men, hävdar en del -segel kostar också pengar. Jovisst, men det är "bara" 25% moms på dessa. På bensin/diesel är det bra mycket högre skatteintäckter. Det värsta med seglare är att dom kommer undan för billigt! Jag, som kör bil i Stockholm, upplever samma irritation över cyklister -bara glider fram sådär, GRATIS! Och ivägen är dom och man måste ta hänsyn till dom. Bort med dom!

Antingen finns det något lurt med båten eller också är det någon som är i stort behov av pengar. Om det rör sig om det senare fallet ska du kolla extra noga så att inte båten har några kvarvarnade skulder i form av varvsavgifter/båtklubbsavgifter som måste lösas.

Håller med Kalman, inte mycket till fria ankringsplatser i dessa trakter. Men vad har du mot gästhamnar egentligen? Förutom att det medför en kostnad. Många av gästhamnarna söder om Oskarshamn är faktiskt ganska små och mysiga, man kan ju undvika Byxelkrok och Kalmar om man inte trivs med många båtar. Mitt emot Byxelkrok ligger Mönsterås, kanske inte den vackraste hamnen men det brukar vara väldigt lugnt där. Nästan mitt emot Kalmar, på Ölandssidan ligger Stora Rör, trevlig liten hamn med familijär stämning. Kristianopel redan nämnd, en av de mer välbesökta. Mörbylånga på Öland är rätt trevlig och lugn. Du kanske får gilla läget och tänka om lite -det kan faktiskt vara rätt trevligt i en gästhamn också även fast man inte har naturen runt hörnet.

Mina två pentrypumpar sitter monterade nästan längst bak i båten, alltså långt(nåja, allt är relativt) från pentry och salong. Detta för att störa så lite som möjlgt. Det blir lite längre slangdragning förstås.

Först; Grattis till nya båten. Jag tycker du ska försöka ta reda på vilka krav som kommer att gälla för bottenmålning i Sthlm skärgård, det kan mycket väl gå åt samma håll som det nu lutar i Mälaren, d.v.s ingen bottenmålning alls. Om det blir så vore det smartast att inte bottenmåla alls eftersom du då måste avlägsna all färg igen. Däremot är det bra att lägga på epoxy för att hindra vatteninträngning, ytan blir då samtidigt hårdare. För att hålla botten ren kan man köra båtbottentvätt någon gång per säsong.