Mambo

Problemet löst! Tack för tipsen, det var mycket riktigt NMEA0183-serieportarna som behövde ändras till High-speed. Sedan funkade det.

Ja, att man inte sliter på naturen borde inte utgöra grund för att slippa ifrån skatt. Tänk om alla båtfarare seglade -då blev det ju inga skatteinkomster alls. (Eller om alla bilister cyklade)

Tack för tipsen, jag ska hem och leka med knapparna på Garmin. Jag har dock inte sett någonstans i instruktionsboken att det nämns något om att man kan ställa in villkor för serieportar eller NMEA. Jag har en Garmin 4010, möjligen kan det vara någon inställning av visningsläget som behövs. Den kan ju visa allt från överlagrade fiskekort till radarbilder och det kan vara något jag missat?

Det värsta med seglare är att de kan färdas långa sträckor utan att göra av med något bränsle. Tänk vad osolidariskt det är att t.ex åka över till Gotland och sedan kunna gå ut på krogen och äta eftersom man inte behöver göra av med alla pengar på soppa för att kunna ta sig tillbaks. Men, hävdar en del -segel kostar också pengar. Jovisst, men det är bara 25% moms på dessa. På bensin/diesel är det bra mycket högre skatteintäckter. Det värsta med seglare är att dom kommer undan för billigt! Jag, som kör bil i Stockholm, upplever samma irritation över cyklister -bara glider fram sådär, GRATIS! Och ivägen är dom och man måste ta hänsyn till dom. Bort med dom!

Jag har kopplat in en AIS, RX Carbon (alltså bara en mottagande enhet) , till min Garmin-plotter men får det inte att lira riktigt! -AIS-en har kopplats in med sin inbyggda antennsplitter mellan VHF-antenn och VHF-apparat. -Sedan har AIS-en två kablar för datasignalen till plottern och två kablar för 12V. -Till Garminplotterna kommer de två datakablarna in till NMEA 0183 kontakten -jag har skarvat in mig på original Garmin NMEA0183-kabelns vit och vit/orange precis som det hänvisas till i AIS-ens inkopplingsanvisning. -När jag startar upp allting lyser och blnkar AIS-ens lampa så som den påstås göra då den tar emot data. Men när jag tittar på Garmin-plottern ser jag inga AIS-mål på sjökortet och om jag tittar i en sorts lista som ska visa föremål ser jag heller ingenting. Jag uppfattar att Garmin inte tar emot någon info från AIS-en. Nu ligger jag visserligen så till med båten i hemmahamn att det inte finns några AIS-mål i omedelbar närhet men jag kan via webbens AIS-sajt live Stockholm se att det finns ett par båtar på ca 4-8 DM-avstånd och så långt borde min antenn i masttoppen kunna klara? Är det någon som gjort liknande installation och har några goda råd?

Jag har själv inte gått vägen söder om Föglö/Degerö men en titt på sjökortet skulle få mig att tveka, det verkar finnas rätt mycket grund där och dessutom är området inte heller är jättebra utmätt. Man ska nog ta till en rätt bra marginal söder om allting och då blir inte vinsten i distansminuter så stor längre. Troligen har man också en del sjöhävning att ta hänsyn till som också gör att man vill ha grundfritt den tänkta rutten. Bästa svaret får du säkert från någon Åländsk seglare, du kanske stöter på någon vid Rödhamn.

Att beslå storseglet som beskrivs av Jansan är en bra metod så länge som båten/seglet inte är alltför stor. Har man göra med ett större storsegel (kanske på en båtstorlek över 30-35 fot) börjar det bli lite jobbigare. Att försöka sträcka akterliket bakåt börjar bli ett tungt arbete och det blir mycket duk/tyngd att hantera och extra jobbigt ifall det blåser/rullar. Om det blåser är heller inte metoden bra med att sänka ned en bit segel i taget -beslå -sedan sänka ned en bit till o.s.v. , då vill man oftast ha ned allting på en gång för att slippa oroande fladder. På en större båt är trots allt Lazy jacks en bra metod att samla allting på bommen.

Hur ska man tänka då man väljer tampar till sin bryggförtöjning? Säg att man har en båt som väger 6 ton, ska man då välja tampar med en hållfasthet upp till 6000 kg? Eller hur stora blir krafterna egentligen? Om man har ett något-så-när skyddat läge med sin 6-tonsbåt och den utsätts för en svallvåg eller vågor och vindtryck vid storm -är det då så att hela båtens vikt hamnar på en enda förtöjningstamp inkl fjäder, schackel, knap mm och räcker då en 6000kg-tamp? Eller kan det bli ännu högre belastning om t.ex båten är på väg uppåt i en våg samtidigt som flytbryggan är på väg nedåt? Ibland får jag intrycket att folk köper förtöjningstampar som ska klara båtens vikt. Det viktigaste tror jag snarare är att ha en vettig fjädring/dämpning som dels skonar linan men också båtens knap och infästningen i bryggan (eller var den nu sitter). Även om man har en överdimensionerad förtöjningstamp så är det något annat som kommer att ge sig när krafterna blir för stora.

Jag brukar varje sommar, under båtsemestern, läsa några bra och gärna spännande böcker som handlar om sjöliv och äventyr, långfärder eller strapatser till sjöss. Det kan vara bra så att man får lite distans till sina egna båtfärder (-det finns alltid dom som har det värre). Har ni några bra förslag på vad som kan införskaffas till denna säsong? Tänk på att en bok som läses i båten gärna ska vara ganska liten i formatet -dom där stora fina böckerna som man har hemma på vardagsrumsbordet är jobbiga att hantera i båten.

Jag håller på att installera en AIS och behöver då förlänga en NMEA0183-kabel så att den blir ca 4 meter. Endast 2 st av kabelns ledare kommer att användas. Behöver man har skärm runt dessa ledare eller ska dom vara tvistade, eller både och?

KillerBoo, Det jag skrev om vindstyrkor till havs gällde som ett tips till trådens startare, alltså en person som utger sig för att vara ganska ny och oerfaren i att hantera egen segelbåt (som vi inte vet storleken på). Dina egna erfarenheter om 5 resp 12 m/s i en Viggen kan bero mycket på dels din egen erfarenhet, sjövana, förberedelse mm samt även vindens och båtens riktning. Hur säker var vindstyrkeuppgiften? Var det via egen vindmätare eller nyheternas vädersändningar? Om man bara har erfarenhet av skärgårdsegling lär man sig hur båten uppträder i olika vindstyrkor utan att egentligen behöva ta hänsyn till någon besvärande sjögång. Om man kryssar till havs i, låt oss säga 10 m/s får man, beroende på båttyp/storlek, räkna med att det skvätter över en och annan våg och att vind och vågor ibland samverkar och trycker omkull båten mer än i skärgården. Just på Ålands hav kan man räkna med att syd/sydost- och nordlig vind bygger upp rätt höga vågor, dom kan byggas upp under lång sträcka. Åkte över med Finlandsbåten i vintras i 16-17 m/s (enligt rapporten) och då låg våghöjden på dryga 4 m (enligt rapport). Så mitt råd, som baserar sig på 10-tal seglingar över Ålands hav med olika båtar/storlekar, är att det blir obekvämt vid en 7-8 m/s på kryss, på undanvind kan man tåla några m/s till. Annars -ligg kvar och vänta på bättre vind. Att segla över i högre vindstyrkor fungerar nog också men ifall något vitalt går sönder kan man räkna med ordentliga problem. Ett annat tips kan vara att man bör vara observant på dimma som inte är helt ovanligt i dessa vatten på försommaren. Ofta är vinden ganska svag vid dimma men här är den betydande trafiken med handelsfartyg det som skrämmer. En AIS skänker en viss trygghet. Senast ändrad av Mambo | 01 juni 2012 | 14:38

Det finns många miljöbovar i samhället. Orsaken att Transportstyrelsen/staten ger sig på just gamla 2-taktare kan vara att dessa inte bidrar till någon direkt samhällsnytta -det rör sig om fritidsintresse och nöjesåkning. Industri som miljöbov är heller inte bra men den tillför i alla fall en del samhällsnytta, det samma för tung lastbilstrafik. Fritidsbåtar har vi bara för vårt höga nöjes skull, alltså kan man bestraffa oss utan att vi har speciellt tunga argument att sätta emot.

Jag bor vid en av landets största dricksvattentäkter, östra Mälaren. Skulle jag få för mig att ro ut på sjön och hälla i några liter bensin i vattnet och polisen såg mig blev jag säkerligen ställd till svars för detta. Om jag däremot tar en båt med en gammal 2-taktare och surrar runt i samma vatten ett par timmar är det ingen som höjer ögonbrynen utom möjlighen någon som störs av oljudet. Men egentligen har jag ställt till med samma sak -hällt flera liter bensin rakt ned i sjön. Det har i flera år förvånat mig att man låtit de gamla 2-taktarna få fortsätta brukas. Så jag stöder ett förbud men man kunde kanske ha en vettig mjukavslutning. Börja med ett förbud i insjöar och fortsätt sedan, kanske något år senare, i havet.

Magnifik Midget är en bra liten båt som dock kan variera en del i kvalité beroende på vem som byggde den. Om det är rätt båtmodell för dig vet nog bara du själv -det beror på hur mycket utrymme, bekvämlighet och fart du vill ha. Personligen skulle jag inte satsa 5000:- på ett objekt bara för att den är billig. Innan du är färdig har den kostat det flerdubbla och det finns ganska många av denna båtmodell ute på annonser för priser mellan 10-30 000:-. Om du köper en båt i toppskick med nyare segel, motor och fin inredning så kanske du behöver ge 25 000:-. detta ska du då jämföra med att köpa och rusta en risig båt. segel -15 000:-, utombordare 8 000:-, nya dynor 5000:- o.s.v. kolla: http://www.blocket.se/helsingborg/Magnifik_Midjet_40048229.htm?ca=11&w=3 Sedan kan man få loss en Maxi 77 från 25 000 och uppåt (det finns ännu billigare) och då har man en helt annan båt med både mera plats och fart. Ett betydligt bättre köp.

Tycker trots allt att Pirayan har en sund tanke med att det kostar att ha en båt, ju större och dyrare desto mer. Även fast man kan göra en del jobb själv och kan ordna vinteruppläggningen gratis så kan man inte komma ifrån kapitalkostnaden för lån eller om man nu råkade ha pengarna liggande på kontot så kunde man ha fått en del ränta på dom istället. Även fast sparräntan är dålig just nu så kanske man kan få 2% vilket gör 10 000 på 1 milj. på 6 mån. Så visst, det kan i vissa fall vara bättre att vänta med köp till våren, få en vårrustad och sjösatt båt även fast man får betala en slant extra. Dessutom brukar utbudet vara större så att möjligheten att hitta just drömbåten ökar.

Man kanske måste bryta ned frågan lite. Marknaden är nog inte den samma för roddbåtar och hardtoppbåtar som för 42-fots motorkryssare i 3-milj-klassen. Kan också vara olika mellan segel- och motorbåt. Generellt brukar det vara så att små, billiga, båtar är lättare att sälja på våren. Kanske beroende på att det är mer impulsköp och att det inte krävs samma planering ekonomiskt. En stor, dyr, båt kräver en översyn av ekonomin för de flesta och därmed en längre planering. Jag kan också tänka mig att dyrare båtar påverkas mer av konjuktursläget än de billiga mindre. Hur situationen ser ut just nu denna vår är jag inte man att svara på. Däremot var det väldigt trögt i höstas.

Om startkablar, eller liknande, som hänger ned i vattnet från vant och stag är lika bra som en genomgående mast jordad till kölen tror jag inte går att svara på. Kan tänka mig att det räddar elektroniken vid en mindre urladdning men eftersom alla urladdningar och situationer är olika är det svårt att med säkerhet påstå något. Då man sitter vid skrivbordet och funderar kan det se logiskt ut att en jordning, via mast eller startkablar, borde fungera upp till vissa effektgränser men sedan blir verkligheten en annan. Det kan dock inte skada att hänga i några kablar från stagen.

Utan att komma med några större utsvävningar om elektroners och joners livsvillkor i samband med urladdningar (även fast jag jobbat med ämnet) vill jag, baserat på den lilla erfarenhet av segelbåtar i åskväder jag skaffat mig, påstå att ja -det är bra att ha genomgående mast och att den är jordad mot kölen. Gärna kan masten och kölen inte ha en direkt jordning utan ett liten gnistgap (ngn millimeter). Precis som att blixtar kan slå åt helt okontrollerade håll kan också blixtens effekt variera avsevärt. Att ha jordning till kölen kan rädda elektroniken i båten vid en mindre urladdning. Vid kraftfulla blixtar vet jag inte om det har någon jättestor betydelse -risken är nog att det går åt pipan ändå. Jag har med egna ögon sett de effekter en 25 kA-blixt hade på en 32-fots segelbåt som fick en direktträff i masten (som stod på däck), det såg ut som om man skjutit med hagelbössa genom skrovet. Det som sänkte båten snabbt var dock vatteninströmningen i de hål som kvarstod där logg- och ekolodsgivare funnits. Jag vet inte om en genomgående jordad mast hade hjälpt i detta fall men bland de båtar i närheten som hade ojordad mast på däck fanns flera som fick elektronik förstörd medans andra båtar med just jordad mast klarade sig oskadda.

Tiden, nästan 2 veckor, borde nog räcka till. Det man ska tänka på är att det kan behövas någon reservdag både på svenska och åländska sidan som väntedag på bättre väder. Jag skulle lägga upp rutten så att jag gasade på upp till skärgården utanför Norrtälje för att ha ett bra utgångsläge, där kan man sedan bestämma dag för överfart. Eventuellt kan man sikta mot Åland redan lite längre söderifrån ifall vädret är mycket gynnsamt. Samma sak när man ska tillbaka, ligg i Mariehamn eller ännu hellre Rödhamn och kolla väderrapporten -sedan har man lite fler alternativ då man ska över tillbaka mot Sverige, man kan sikta t.ex på Grisslehamn eller Söderarm. Nu vet jag ingenting om vilken båt ni ska segla med men man ska tänka på att 7-8 m/s i skärgården blir en helt annan sak ute till havs. Personligen tycker jag 5 m/s och halvvindsbog är det optimala, då är inte sjön besvärande och båten gör sin maxfart. Är det undanvind kan man stå ut med några ytterligare m/s och har man kryss (undvik helst) kan det bli stampigt även i 4 m/s. Detta kanske låter lite i försiktigaste laget men jag har kryssat över Ålands hav i 12 m/s och tro mig, det är ingen lek. Lycka till med seglatsen, det låter som en rolig tripp och ni kommer att vara i Mariehamn en bra tid på året innan värsta turistsäsongen drar igång.

Har du solcellspanel? Prova i så fall att koppla ifrån den och se ifall det blir någon skillnad.

Utan att vara någon som helst expert på svajkölar i allmänhet och din båt i synnerhet kan man nog konstatera att det finns flera båtar (båtmodeller) i vårt land med svajkölar och att det sällan sker att man tappar kölen. Finns säkert många som inte ens känner till att dom har svajköl. Samtidigt förstår jag din oro och din vilja att få kölen åtgärdad. Temperaturmässigt är det en bra tid att göra jobbet nu snart och också att ta upp båten på land igen så att inte alltför mycket fukt tränger in i laminatet då den ligger i sjön. Görs jobbet i höst är båten fuktigare (behöver torka innan plastjobb) och temperaturen kan också vara svalare för platsjobb. Så om det vore jag som satt med problemet skulle jag se till att få det fixat snarast. Du får planera om lite med seglingarna nu på den tidiga säsongen men kan sedan njuta av en tryggare tillvaro. Hur du ska åtgärda själva problemet vet jag inte, du måste kolla upp var någonstans i kölpartiet som båten är svag. Kanske kolla med andra C30-ägare och kanske Comfortförbundet, det finns säkert tips att få. Lycka till med jobbet.

Det var väl skönt att veta att hela denna tråd var ett skämt, även fast vi fick en del seriös vetande i svaren. Jag är lite frestad att bygga vidare på ämnet konstiga men självklara frågor där svaren kan bli vad som helst. Vad sägs om: Varför tutar motorbåten? (har aldrig hört en segelbåt tuta)

Jag kan ingenting om generatorer men tänkte i alla fall förmedla sådant jag hört under åren som båtägare: -Jag har för mig att temperaturen i båtens motorrum många gånger är väsentligt högre än i en bils motorrum, något man kanske behöver ta hänsyn till då man väljer generator. -Jag har någon gång hört att en generator för båtbruk är gnistsäker till skillnad från de i bilarna, kanske också något att tänka på ifall temperaturen är hög i ett trångt utrymme.

De senaste inläggen om dyra avgifter för kortare besök visar på en tråkig utveckling men jag tror samtidigt att det kommer att bli en sorts självsanering. Om det, precis som här antyds, visar sig att besöksfrekvensen minskar kommer de näringsidkare som driver handel på orten säkert att protestera. Samtidigt kommer Promarina, eller andra aktörer som tar för mycket betalt, att få svårt att räkna hem sin ekonomi och dessutom få utstå en hel del kritik från ortens handelsmän. Det är egentligen det som hela den här tråden och diskussionen handlar om. Vi båtbesökare är bara en av brickorna i spelet. Om vi tycker det är för dyrt och utblir är det så många andra som också blir lidande. En levande gästhamnsmiljö upprätthålls inte med för höga priser, då kommer de omkringliggande verksamheterna långsamt att dö ut. Vi båtbesökare är snabba och otrogna och hittar fort nya billigare hamnar som i sin tur kommer att få ett frodande näringsliv. Jag hoppas att både kommunala beslutsfattare och Promarina m.fl följer diskussionen här på MG och andra liknande forum och inser att det inte bara rör sig om gnäll från oss snåla båtägare som inte vill betala för sig. Det handlar om mer omfattande konsekvenser. Det kan, som jag skrev i början, bli en självsanering men det tråkiga är att det kan komma att skördas en del offer på vägen.

Utan att veta tror jag som du -att det har att göra med revning. Kan tänka mig att man kan sträcka ut / justera buken på det revade seglet.