Mambo

Stiga gör bra grejer, tänk bara på att du kanske behöver anpassa propellerns stigning till båtens tyngd och topphastighet!

Man ska nog passa sig lite för att tvätta med Klorin, har en bekant som gjorde detta och visst blev tyget rent men samtidigt blev tyget sprött så det blev revor och sprickor lite här och var efter en tids användning.

Radio Stockholms sjöväder verkar vara lite sporadiskt och titt som tätt misslyckas man med uppkopplingen från SMHI i Norrköping (hade varit OK för 100 år sedan men inte i dagens högteknologiska samhälle). Men normalt har man en väderprognos efter varje nyhetssändning vid halvslagen (alltså kl 07.30, 08,30 o.s.v). Denna prognos brukar också innehålla en hyggligt detaljerad sjöväderprognos för Stockholmsområdet. Säkrast brukar det dock vara vid 08.30 och 16.30 på vardagar (helgerna bara 08.30 tror jag). Alltså verkar det hela gå lite på en trekvart liksom. Det var faktiskt bättre för några år sedan, då kunde man lita på tider och utsändningar. En annan sak som ibland får en att höja ögonbrynen är det faktum att det lokala Stockholmsvädret får sin prognos från Norrköping. Med påföljd att det ibland kan ösregna samtidigt som metrologen/programvärden förkunnar uppehåll. Man tycker det skulle räcka med att titta ut genom fönstret för att kunna ge en säkrare prognos. Man skyller på att det kan finnas lokala variationer i vädret men samtidigt är det ju just lokalväder som är ämnet! Jag ska dock inte gnälla för mycket på detta lokalväder. Var i Åländska skärgården och skärgårdshavet i somras och de finska/åländska väderprognoserna är allt annat än lokala; det var rätt vanligt att man angav ett prognosområde som innefattade norra Östersjön, Skärgårdshavet, Ålands hav samt södra Bottenhavet. Alltså ett rätt stort område där det otvivelaktigt måste finnas en del skillnader i väder och vind. Senast ändrad av Mambo | 17 augusti 2012 | 13:24

Jovisst är det bra att man håller sig nykter på sjön, med sämre omdöme och förmågan att själv överskatta sin flytförmåga kan det lätt gå snett. Men samtidigt är statistik något man kan vrida och vända hur det bäst passar den som beställt den. Så i detta fall är det ju lika anmärkningsvärt att hälften av de som drunknar är nyktra, med omdömet i bästa skick. Det är alltså lika illa att vara nykter!

Jag har haft båtar med både Selden- och Isomatrigg. Aldrig råkat ut för sprickbildningar vid spridarfästena men vet sådana som haft dessa problem. Annars tycker jag generellt bättre om Selden, Isomatriggarna har sämre kvalité på linhjul, bomfäste mm som gör att man får byta lite småprylar som slits ibland. Sådant gör man nästan aldrig på en Seldénmast.. Volvo MD7B hör till de mer slitstarka dieselmotorerna och motorstyrkan på 18 hk (tror jag) räcker rätt bra för båten, jag vet för jag har själv haft en Comfortina med sådan motor. Visst skulle det vara fint med en 25-30 hk men som sagt -det räcker bra som det är.

Jag får väl backa lite i mitt svar då jag hävdade att jag inte alls tycker det är så vanligt med skador i fören -man är väl inte sämre än att man kan ändra sig. Jag syftade nog på de lite större segelbåtarna där man har en inombordare och alltså har större möjlighet att bromsa. Jag tror också det är vanligare att det sitter metallskenor i fören på de större båtarna. Att lägga till vid bryggor och kajer är också något man lär sig bättre och bättre ju mer man övar och lär känna båten, har man sedan en gast i fören som på ett vettigt sätt kan kommunicera och berätta hur långt det är kvar underlättar det mycket. Också typ av brygga spelar roll, en träbrygga skadar sällan båten om man nu inte råkar ha rejäl fart. Har man en hemmabrygga av hårdare material kan det vara idé att sätta dit någon typ av bryggfender eller liknande Visst kan man sätta dit olika typer av stötdämpande gummilist eller liknande i fören men man ska samtidigt vara medveten om att det kan störa vattenflödet i en känslig del av båtens våta yta ifall listen går ned under ytan. Jag har visserligen en metallist på min båt men den är spacklad vid skarven mot skrovet på den halvmeter som ligger under ytan. Nu kanske en del tycker att det inte kan spela någon större roll för helheten och hastigheten men har man en botten där man försökt minimera friktionen spelar just den främsta biten av skrovet en förhållandevis stor roll.

Jag vet inte riktigt vilken kategori av båtar du studerat men jag skulle nog vilja påstå att det inte alls är så att det är skador i fören på de flesta båtar. Men en enkel metallist i fören skyddar i alla fall mot de mindre smällarna, en del båtar är utrustade med sådana från början. Både min nuvarande och min förra båt har en sådan och jag har inga skador/märken i min för.

Svar till happysix, Motorn bara lägger av, utan att spotta och fräsa. Verkar snarare vara något med tändningen. Men den blir som sagt också varm och går sedan inte igång förrän den svalnat lite.

Ursäkta löjlig fråga men hur tusan kan man hitta Watski och deras butiker på webben? Om man slår på ordet Watski får man inget vettigt? De flesta kanske vet var den lokala Watskibutiken ligger men bor man i Stockholmstrakten kan det vara bra att veta var de olika butikerna finns, även utanför sitt normala närområde.

Båten är egentligen inte min utan den finns i familjen sedan 20 år tillbaka. Men det har inte skett några förändringar i motorns arbetsmiljö i form av ljudisoleringar eller byte av detaljer. Det verkar som kylvattenflödet är OK, impellern är hel och det kommer vatten ur avgasröret. Det finns en möjlighet att vattenflödet kan vara mindre (svårt att avgöra), jag vet inte hur känslig denna motor är för mindre störningar i kylvattenflöde. Motorn är sjövattenkyld. Det där med trasslande kondensator kan vara något att fundera över. Såg att det var mycket sjögräs i propellern, kan det vara så att motorn, för att få samma hastighet på båten, tvingats jobba extra hårt och då blivit varm?

Har en Albin O-21 som helt plötsligt, efter den körts 1-2 timmar, blir för varm och därmed lägger av. Impellern är OK och det kommer kylvatten. Någon som har tips?

Det hävdas i media och även bland bränslestationerna att man har olika typer av diesel på landmackarna (för bilar) och sjömackarna (för båtar)! Sjömackarna ska inte ha någon inblandning av biobränsle RME för att det inte ska kunna bli driftstörningar. Men stämmer verkligen detta, är det så att oljebolagen lagerför olika kvalitéer av diesel bara för att under några sommarmånader kunna sälja detta i begränsad omfattning på sjömackar? Eller är det bara vi konsumenter som blir lurade? Frågar man de som driver sjömackarna svarar de naturligtvis att det är en RME-fri diesel, det ligger ju i deras eget intresse att vi inte tankar billigare på landmack i dunkar. Någon som vet?

Problemet löst! Tack för tipsen, det var mycket riktigt NMEA0183-serieportarna som behövde ändras till High-speed. Sedan funkade det.

Ja, att man inte sliter på naturen borde inte utgöra grund för att slippa ifrån skatt. Tänk om alla båtfarare seglade -då blev det ju inga skatteinkomster alls. (Eller om alla bilister cyklade)

Tack för tipsen, jag ska hem och leka med knapparna på Garmin. Jag har dock inte sett någonstans i instruktionsboken att det nämns något om att man kan ställa in villkor för serieportar eller NMEA. Jag har en Garmin 4010, möjligen kan det vara någon inställning av visningsläget som behövs. Den kan ju visa allt från överlagrade fiskekort till radarbilder och det kan vara något jag missat?

Det värsta med seglare är att de kan färdas långa sträckor utan att göra av med något bränsle. Tänk vad osolidariskt det är att t.ex åka över till Gotland och sedan kunna gå ut på krogen och äta eftersom man inte behöver göra av med alla pengar på soppa för att kunna ta sig tillbaks. Men, hävdar en del -segel kostar också pengar. Jovisst, men det är bara 25% moms på dessa. På bensin/diesel är det bra mycket högre skatteintäckter. Det värsta med seglare är att dom kommer undan för billigt! Jag, som kör bil i Stockholm, upplever samma irritation över cyklister -bara glider fram sådär, GRATIS! Och ivägen är dom och man måste ta hänsyn till dom. Bort med dom!

Jag har kopplat in en AIS, RX Carbon (alltså bara en mottagande enhet) , till min Garmin-plotter men får det inte att lira riktigt! -AIS-en har kopplats in med sin inbyggda antennsplitter mellan VHF-antenn och VHF-apparat. -Sedan har AIS-en två kablar för datasignalen till plottern och två kablar för 12V. -Till Garminplotterna kommer de två datakablarna in till NMEA 0183 kontakten -jag har skarvat in mig på original Garmin NMEA0183-kabelns vit och vit/orange precis som det hänvisas till i AIS-ens inkopplingsanvisning. -När jag startar upp allting lyser och blnkar AIS-ens lampa så som den påstås göra då den tar emot data. Men när jag tittar på Garmin-plottern ser jag inga AIS-mål på sjökortet och om jag tittar i en sorts lista som ska visa föremål ser jag heller ingenting. Jag uppfattar att Garmin inte tar emot någon info från AIS-en. Nu ligger jag visserligen så till med båten i hemmahamn att det inte finns några AIS-mål i omedelbar närhet men jag kan via webbens AIS-sajt live Stockholm se att det finns ett par båtar på ca 4-8 DM-avstånd och så långt borde min antenn i masttoppen kunna klara? Är det någon som gjort liknande installation och har några goda råd?

Jag har själv inte gått vägen söder om Föglö/Degerö men en titt på sjökortet skulle få mig att tveka, det verkar finnas rätt mycket grund där och dessutom är området inte heller är jättebra utmätt. Man ska nog ta till en rätt bra marginal söder om allting och då blir inte vinsten i distansminuter så stor längre. Troligen har man också en del sjöhävning att ta hänsyn till som också gör att man vill ha grundfritt den tänkta rutten. Bästa svaret får du säkert från någon Åländsk seglare, du kanske stöter på någon vid Rödhamn.

Att beslå storseglet som beskrivs av Jansan är en bra metod så länge som båten/seglet inte är alltför stor. Har man göra med ett större storsegel (kanske på en båtstorlek över 30-35 fot) börjar det bli lite jobbigare. Att försöka sträcka akterliket bakåt börjar bli ett tungt arbete och det blir mycket duk/tyngd att hantera och extra jobbigt ifall det blåser/rullar. Om det blåser är heller inte metoden bra med att sänka ned en bit segel i taget -beslå -sedan sänka ned en bit till o.s.v. , då vill man oftast ha ned allting på en gång för att slippa oroande fladder. På en större båt är trots allt Lazy jacks en bra metod att samla allting på bommen.

Hur ska man tänka då man väljer tampar till sin bryggförtöjning? Säg att man har en båt som väger 6 ton, ska man då välja tampar med en hållfasthet upp till 6000 kg? Eller hur stora blir krafterna egentligen? Om man har ett något-så-när skyddat läge med sin 6-tonsbåt och den utsätts för en svallvåg eller vågor och vindtryck vid storm -är det då så att hela båtens vikt hamnar på en enda förtöjningstamp inkl fjäder, schackel, knap mm och räcker då en 6000kg-tamp? Eller kan det bli ännu högre belastning om t.ex båten är på väg uppåt i en våg samtidigt som flytbryggan är på väg nedåt? Ibland får jag intrycket att folk köper förtöjningstampar som ska klara båtens vikt. Det viktigaste tror jag snarare är att ha en vettig fjädring/dämpning som dels skonar linan men också båtens knap och infästningen i bryggan (eller var den nu sitter). Även om man har en överdimensionerad förtöjningstamp så är det något annat som kommer att ge sig när krafterna blir för stora.

Jag brukar varje sommar, under båtsemestern, läsa några bra och gärna spännande böcker som handlar om sjöliv och äventyr, långfärder eller strapatser till sjöss. Det kan vara bra så att man får lite distans till sina egna båtfärder (-det finns alltid dom som har det värre). Har ni några bra förslag på vad som kan införskaffas till denna säsong? Tänk på att en bok som läses i båten gärna ska vara ganska liten i formatet -dom där stora fina böckerna som man har hemma på vardagsrumsbordet är jobbiga att hantera i båten.

Jag håller på att installera en AIS och behöver då förlänga en NMEA0183-kabel så att den blir ca 4 meter. Endast 2 st av kabelns ledare kommer att användas. Behöver man har skärm runt dessa ledare eller ska dom vara tvistade, eller både och?

KillerBoo, Det jag skrev om vindstyrkor till havs gällde som ett tips till trådens startare, alltså en person som utger sig för att vara ganska ny och oerfaren i att hantera egen segelbåt (som vi inte vet storleken på). Dina egna erfarenheter om 5 resp 12 m/s i en Viggen kan bero mycket på dels din egen erfarenhet, sjövana, förberedelse mm samt även vindens och båtens riktning. Hur säker var vindstyrkeuppgiften? Var det via egen vindmätare eller nyheternas vädersändningar? Om man bara har erfarenhet av skärgårdsegling lär man sig hur båten uppträder i olika vindstyrkor utan att egentligen behöva ta hänsyn till någon besvärande sjögång. Om man kryssar till havs i, låt oss säga 10 m/s får man, beroende på båttyp/storlek, räkna med att det skvätter över en och annan våg och att vind och vågor ibland samverkar och trycker omkull båten mer än i skärgården. Just på Ålands hav kan man räkna med att syd/sydost- och nordlig vind bygger upp rätt höga vågor, dom kan byggas upp under lång sträcka. Åkte över med Finlandsbåten i vintras i 16-17 m/s (enligt rapporten) och då låg våghöjden på dryga 4 m (enligt rapport). Så mitt råd, som baserar sig på 10-tal seglingar över Ålands hav med olika båtar/storlekar, är att det blir obekvämt vid en 7-8 m/s på kryss, på undanvind kan man tåla några m/s till. Annars -ligg kvar och vänta på bättre vind. Att segla över i högre vindstyrkor fungerar nog också men ifall något vitalt går sönder kan man räkna med ordentliga problem. Ett annat tips kan vara att man bör vara observant på dimma som inte är helt ovanligt i dessa vatten på försommaren. Ofta är vinden ganska svag vid dimma men här är den betydande trafiken med handelsfartyg det som skrämmer. En AIS skänker en viss trygghet. Senast ändrad av Mambo | 01 juni 2012 | 14:38

Det finns många miljöbovar i samhället. Orsaken att Transportstyrelsen/staten ger sig på just gamla 2-taktare kan vara att dessa inte bidrar till någon direkt samhällsnytta -det rör sig om fritidsintresse och nöjesåkning. Industri som miljöbov är heller inte bra men den tillför i alla fall en del samhällsnytta, det samma för tung lastbilstrafik. Fritidsbåtar har vi bara för vårt höga nöjes skull, alltså kan man bestraffa oss utan att vi har speciellt tunga argument att sätta emot.

Jag bor vid en av landets största dricksvattentäkter, östra Mälaren. Skulle jag få för mig att ro ut på sjön och hälla i några liter bensin i vattnet och polisen såg mig blev jag säkerligen ställd till svars för detta. Om jag däremot tar en båt med en gammal 2-taktare och surrar runt i samma vatten ett par timmar är det ingen som höjer ögonbrynen utom möjlighen någon som störs av oljudet. Men egentligen har jag ställt till med samma sak -hällt flera liter bensin rakt ned i sjön. Det har i flera år förvånat mig att man låtit de gamla 2-taktarna få fortsätta brukas. Så jag stöder ett förbud men man kunde kanske ha en vettig mjukavslutning. Börja med ett förbud i insjöar och fortsätt sedan, kanske något år senare, i havet.