Mambo

Ska man låta gummijollen följa med på semestern eller inte? Hjälp mig fatta beslut, här är några för, och emot-argument. Kom med flera. Fördelar: -Man kan jolla runt i grunda vikar och göra små utflykter. -Den kan vara bra som räddningsflotte ifall moderskeppet skulle sjunka. Nackdelar: -Den bromsar farten på moderskeppet. -Den används inte alls 95% av tiden utan är bara ivägen. -Den är besvärlig och ivägen i trånga gästhamnar. -Den är stöldbegärlig, likaså den lilla utombordaren på pushpit. Hjälp mig fatta beslut

Expansionskärl löser ibland problemet men inte alltid. Om det är dåligt flöde kan det vara idé att skruva loss den lilla silen som sitter ytterst på kranen (oftast i alla fall) , där kan det finnas smuts som hindrar flödet.

En liten fråga bara; vad är avsikten med att köpa ett finskt kontantkort? Ska ni ringa mycket eller är det surfen ni är ute efter? Då kan jag bara nämna att ovanligt många av de Åländska och Finska gästhamnarna har WiFi. Och i gästhamn ligger man ju de flesta kvällarna då man har en stund över för att glida runt på nätet. Vi, som själva brukar segla i dessa vatten har aldrig brytt oss om att köpa ngt Finskt/Åländskt kort, det är inte direkt gratis.

Nu vet jag inte vilken av Wallasvärmarna du har men principen är densamma för glödstift och veke. Man köper lämpligen en sk. Veksats som innehåller några packningar, en veke(strumpa) och en glödspiral. Det är lämpligt att byta allt detta på samma gång eftersom det är svårt att få loss de gamla grejorna utan att det går sönder. Inte speciellt svårt att byta för en normalbegåvad, det brukar finnas en beskrivning med i satsen man köper. Var noga med att följa beskrivningen bara och kolla att alla måttangivelser följs. Svåraste jobbet brukar vara att böka loss värmaren från sin undangömnda plats i något trångt fack. Du kan köpa veksatser hos de större båttillbehörsbutikerna eller också hos Värmedoktorn.

Jag kunde inte riktigt släppa det där med att jag fick betala 495:- för en påfyllning så igår kväll åkte jag in på en annan OKQ8-mack och frågade vad en fyllning av en 2012 kostade. Svaret blev 269:-! Då jag frågade vad en ny tub kostade (alltså om jag inte har något inbyte) fick jag svaret 495:-. Jag hade alltså fått betala för en helt ny tub och inte för en påfyllning och trots att jag påpekade för personalen att priset måste ha höjts rejält vidhöll dom att; jo -det är en rejäl höjning. Nåja, jag fick beloppet reglerat och därmed är jag nöjd men jag undrar samtidigt hur många stackare som fått betala för mycket och inte funderat så mycket mer över det? Den korrekta uppgiften i denna marknadsundersökning är alltså att OKQ8 tar 269:- för en fyllning.

Jag kan förstå att varenda ICA-affär inte längre kan fylla, eller får fylla, en tub. Det behövs lite extra säkerhetstänk kring detta med att fylla tuber. Förr hände det att dom som fyllde var snälla och fyllde på lite extra i tuben. Det är en sak att överfylla en tub med kall gasol men det kan bli en helt annat, och betydligt kvickare, utveckling om tuben för stå i t.ex en solvärmd bil en hel dag. Tack för alla svaren, det är ju helt uppenbart att priset varierar kraftigt och att det också höjts rätt bra de senaste åren. Undrar vad som motiverar denna höjning?

Jag var på min lokala OKQ8-mack idag och fick min gasoltub utbytt -det är en P2 (heter 2012), alltså en 2,5 kg blå. Det kostade 495:-. nytt rekord tänkte jag. Jag byter tub en, eller ett par ggr, per år och tycker att priset går upp någon 50-lapp varje gång, detta måste vara en produkt som kan prishöjas hur mycket som helst. Nu är ju prissättningen fri och kan därför variera en del. Jag tänkte därför passa på att fråga er andra -vad betalar ni för byte av gasol?

Mitt lilla tips är att skaffa vita/ljusa förtöjningslinor. Det har varit lite mode nu under senare år med mörka/svarta/blå linor men har man legat i en välbesökt naturhamn en mörk kväll så vet man hur knepigt det kan vara att ta sig fram i mörkret bland ett virrvarr av osynliga mörka linor.

Jag vet inte exakt vilken av packningarna du åsyftar men misstänker att det kan vara den med 2 rörliga läppar på, som har tyngder på läppen. Om det rör sig om den packningen är det nog inte helt lätt att tillverka en som fungerar perfekt -jag tror man måste hittar ganska rätt i gummikvalité och tjocklek. Den ska ju inte bara täta utan också ha rörliga delar med samma funktion som originalet. Jag ser två lösningar, ingen billig: 1) Köp en packningssats och sedan kan du passa på att byta flera av packningarna samtidigt så får du en toalett som är helrenoverad. 2) Köp en ny toalett, men inte en Biltema eller annat billigt skit utan satsa på t.ex en Jabsco, en sådan kan man hitta på extrapris nu på våren för under 2000:-. Då får du en toa som kanske inte håller samma fina klass som din Wilcox men ändå fungerar bra i några år tills du även här måste byte några packningar, men då till ett billigare pris.

Sorry Helena, Jag var inne och skulle fylla i din enkät men frågorna kändes lite väl allmänna och luddiga, jag har svårt att begripa vad du ska kunna nyttja svaren till. Har man en gång skaffat, eller tänkt skaffa en Ankarolina, eller annan rulle med samma princip, är det liksom vitsen med alltihop att linan är upprullad och inte ligger i en enda röra på däck. Att ställa en fråga om detta är vad jag kallar en ledande fråga där man med säkerhet förväntar sig ett visst svar och då behövs ju ingen enkät. (jämför med vill du ha ditt kaffe i en kopp eller uthällt på bordet?) Skulle det inte gå att precisera frågorna lite mera? Typ; Skulle du kunna tänka dig betala 1000:- extra för att slippa rulla upp linan på rullen med handkraft?. Jag kände mig inte motiverad att fylla i något som det ser ut nu.

Jag tycker att man ska fundera lite på vad man ska ha båten till, i vilka vatten den ska seglas. Är det mycket skärgårdssegling eller mest öppet hav? Kommer man att ligga mest i gästhamn eller naturhamn? Moderna båtar, speciellt de som tillverkas nere på kontinenten är många gånger avsedda för havssegling och gästhamnsliv. Man kan t.ex se detta på hur man utformat pulpit och akter/badbrygga. Stäven är ganska rak vilket skapar lång vattenlinje men samtidigt skapar behov av peke ifall man gillar naturhamnar. Kölarnas utforming är ofta effektiv och djup men hindrar tillträde till en del naturhamnar. Kvalitetsmässigt kan man säkert hitta mycket fina byggen av den modernare typen, man ska inte tro att man får en toppenkvalité bara för att man köper en HR från 80-talet. Men som sagt, även fast man sitter där i sin moderna breda båt av fin kvalité så kanske den inte fungerar som avsett vid skärgårdssegling. Vise värsa med en t.ex vacker slank Smaragd i havssjö (därmed inte sagt att den seglar dåligt i havssjö, tvärtom, men det kanske stänker mera). Då kanhända en underriggad Bavaria känns bekvämare? Så fundera över användningsområde.

Jag säger som en del andra här; ju större desto bättre. Jag har erfarenhet av både 5-tums och 10-tums plottrar och jag vill hävda att man använder dom på olika sätt. Har man en liten plotter är det i första hand sjökortet som man navigerar efter och sedan använder plottern för att studera detaljer och få en bild av var man är o.s.v. Har man en stor plotter är det plottern man navigerar med och har sjökortet mer som backupp. Med en liten plotter är det svårt att få en vettig överblick över den tänkta rutten, därför får man ha sjökortet framme hela tiden. Så köp så stort pengarna räcker till och så stort som praktiskt får plats där den ska placeras. (sedan måste kanske nämnas att en större plotter ofta drar mer ström än en liten)

Först vill jag rätta en uppgift, det är 2-graders intervall och inte 1 grad. Jag tittade enbart på de olika termometrarna och försökte se om de visade olika temp på olika nivå men såg ingen skillnad. Tanken var kanske halvfull vid kontrolltillfällena.

Jag satte förra våren dit 4 st självhäftande LCD-termometrar( Clas Ohlson) på olika höjd. Försökte sedan vid ett antal tillfällen läsa av dessa för att se om det gicka att hitta en nivå i tanken men jag vill påstå att metoden inte är speciellt tillförlitlig. Jag blev inte mycket klokare hur mycket jag än stirrade på termometrarna. Mina termometrar har en noggrannhet på 1 grad, det skulle kanske vara bättre om de indikerade 10-delar? Vet dock inte om sådana finns? Annars är som sagt metoden billig och vettig förutsatt att man enkelt kan komma åt att se tanken, sitter den inbyggd bakom ett skott är det kört.

Håller med, du måste ge oss mer kött på benen och berätta vad du menar med justera ankringsutrustningen. Kanske också förtydliga vad du avser med gästhamn. Speciellt i gästhamnar, om det är en sådan där ankare krävs, kan det vara knepigt att använda gamla grundregeln som att man ska lägga ut ankarlina 3 ggr djupet, det finns oftast inte plats för så mycket. Men sådant kan ibland kompenseras av kätting eller ett bra ankare eller en kombination av bägge, samt att man kan hoppas att hamnens skyddade läge tillåter kortare lina.

Att man ställer upp mastkranar på var sida bron och därmed anser sig lösa seglarnas problem är tyvärr inte så mycket tröst. De segelbåtar som berörs, alltså de med master som är högre än 10-12 m, är ganska omständiga att masta på och av. För min 17-meterspipa behöver jag några gubbar/gummor till hjälp och det tar någon timme att plocka av segel och bom, sedan ska masten åter justeras in då den kommit upp igen. Det hela blir ett projekt som logistiskt och tidsmässigt gör att alternativet att köra S-tälje kanal kanhända blir vettigare trots omvägen. Sedan ska man inte bara tänka på de Mälarbåtar som vill ut i saltsjön, det finns faktiskt turistande båtar som vill in i Mälaren under sommaren också. Gästhamnar som Mariefred, Strängnäs m.fl lär märka nedgång.

Även fast sommaren ännu känns lite avlägsen så kanske en del har börjat drömma sig iväg. Vart bär det av i sommar, finns några färdmål inplanerade? För egen del, eftersom jag ligger i Mälaren, kommer Danvikstullsbrons reparation/stängning att rubba lite på planerna då tanken är Åland. Omvägen via S-tälje kommer tyvärr att ta några extra transportdagar men man får väl se även dessa som semester.

Bredgott på mackan, smör till stekning och olivolja på salladen. Aldrig olivolja till stekning -den mår inte bra av upphettning.

Det finns alltid vetenskapsmän eller forskare som sticker ut med en kontroversiell åsikt. Får dom rätt kommer dom att höjas till skyarna och tjäna multum med pengar på sina föreläsningar, har dom fel faller dom i glömska och efter ett år eller två har dom ändå sin försörjning ordnad som innan. Själv tror jag att Östersjöns vatten kommer att få dubbelt så hög salthalt som idag. Kom ihåg var ni hörde det först och vem som sa det. Jag kommer att berätta mera i min bok om mina teorier, men bara om jag har rätt!

Om du väljer YSM12 så försök att välja motorfästen/gummikuddar med omsorg. Se också till att det inte finns något vinkelfel mellan motor och propelleraxel -allt måste vara 100% rakt. Eventuellt kan man montera en flexibel koppling mellan motor och axel för att få bort vibrationerna. Som sagt -motorn är bra men det gäller att få bort vibrationerna som fortplantar sig till skrovet. Hur tung är båten? Vi hade en 3,5 tons segelbåt och då var YSM12 i klenaste laget om det var motvind.

Ja, det är lite knepigt. Normalt så brukar sådana här kontrakt ha underskrifter av både säljare och köpare men i MG´s kontrakt finns bara plats för säljarens underskrift/kvittens av köpeskillingen. (Kanske något MG bör tänka på framöver.) Sedan kan man visserligen tycka att båten bytt ägare eftersom bägge parter, köpare och säljare, varit överens om detta samt pengar utväxlats. Har du varit i kontakt med köparen? Eller är det en knepig typ där du har svårt att komma någon vart? Om det nu skulle visa sig, rent juridiskt, att han INTE är ägare till båten så kan ju du faktiskt sälja den en gång till, så egentligen borde han/hon inse att problemet också ligger på köparens sida. Jag förstår på sätt och vis också varvsägaren som egentligen inte vill ha en båt på sin mark (eller ligger den i sjön) där den nye ägaren kanske inte gör rätt för sig och där man befarar att båten kan bli stående i årtal, kanske utan erlagd avgift. Sedan blir det inte helt lätt för varvsägaren att bara be kronofogden komma ut, det tar sin beskärda tid och är dessutom ägarbilden diffus lär det ta ännu längre tid. Så båten kan nog bli stående där rätt länge och under denna tid kan varvsägaren inte göra något åt saken, speciellt inte när han blandat in länsman. Mitt förslag är att: Du pratar med nya ägaren för att dels få koll på status och framtida avsikter, det kanske går att få någon sorts uppfattning och känsla för vad som kan ske. Du också pratar med varvsägaren, efter kontakten med nye ägaren, och försöker övertyga varvsägaren om båtens rätta ägare. Om det visar sig att nya ägaren inte kan, av olika skäl, flytta båten så är det ännu viktigare att varvet vet att det inte längre är ditt problem, du vill ju inte fungera som någon sorts mellanhand i det här.

Jag skulle definitivt välja 2QM20. Inte för att YSM12 är dålig men den skakar/vibrerar så förbaskat, jag har erfarenhet av detta. En 2-cyl går mycket mjukare.

Rent generellt kan man säga att det bästa sittbrunnskapellet är det som går snabbt att fälla upp/ned. Därför är det bra om kapellet kan stuvas och rullas ihop på bågen -arna. Om man ska ha permanenta bågar som man viker upp eller andra som stuvas undan beror lite på hur det finns plats på båten runt sittbrunnssarg mm. Det finns varianter av permanenta vikbara bågar som sitter på skenor på däcket/sargen så att dom går att skjuta bakåt/framåt och därmed passar bättre. Sedan är alternativet att lyfta loss bågar/kapell hoprullat och förvara allting nere i båten eller i ett stuvutrymme -detta kräver dock att det finns hyggligt med plats, vilket det sällan gör. Lasse L´s variant är en utmärkt lågbudgetlösning men jag ser det mer som ett regnskydd än ett sittbrunnskapell. Ett riktigt sittbrunnskapell håller regn, blåst och kyla borta (även mygg) och fungerar bra som det extrarum som trådskrivaren eftersträvar. Men det kostar givetvis en rejäl slant.

Jag har fått upplysningen att det är bättre för motorns kondition att ligga på ett högre motorvarv (i mitt fall 2600-2800 v/m för 3-cyl Yanmar) istället för att snålköra på lägre varv (2000 v/m) för att, som man tror, spara motorn. Visst spar man säkert en del bränsle på att gå långsammare med lägre varv och det är en välgärning för miljön men för den egna plånboken spelar det inte så stor roll, möjligen om man ska långsegla och räknar med att gå en massa motorgång. Det som spelar roll för bränsleekonomin är däremot den rackarns biodiesel vi tvingas tanka. Motoreffekten blir också något lägre. Så detta kan möjligen motivera en motor som är något kraftigare än de ursprungliga 23 hkr. Jag skulle välja en 28-30 hkr i den båt du har.

Jag hoppas också att dom kommer igen. var medlem i över 20 år men gick ur för ett par år sedan då jag tyckte all energi i SXK gick inåt och alla medlemmar mera betraktades som en intäckt för att kunna hålla igång maskinen. Till slut tröttnade jag och bad i ett mail om svar på hur jag som medlem kunde få fortsatt glädje av klubben -fick inte ens ett svar. Ett tecken på att medlemmarna inte var prioriterade. SXK blev som en fackförening -en för stor apparat som mest fokuserar på sig själv och glömde bort syftet med sin existens. Som sagt, hoppas att dom kommer igen. Men det behövs mycket sopande med stora kvastar innan det blir rent så man kommer ned och ser den grund man står på.