Mambo

Fyrkantiga / platta fendrar, jag har inga sådana själv men har funderat på att skaffa. Jag innbillar mig att om en platt fender ligger mot skrovet så fastnar det mesta av smuts, sand mm på den sidan som är vänd utåt, från båten. Det är samma sak med runda fendrar men dom kan sedan rulla runt och då hamnar den smutsiga sidan mot skrovet med slipande effekt som följd. Samtidigt som smutsen har en möjlighet att hamna jämt fördelat runt hela fendern. Att hålla fendrarna rena är viktigt men det räcker tyvärr inte att tvätta dom en gång per år, det räcker med en blåsig dag då vinden kommer innifrån land för att fint sand-damm ska blåsa runt och sedan är slipmaskinen igång.

Fendrarna nöter nog inte så mycket men all smuts som finns på fendrarna kan ibland bestå av grusdamm eller annat hårt finfördelat slipmedel och därmed uppstår en nötning. Jag använder ogärna fendrar i hemmahamn p.g.a just den anledningen. Ligger med Y-bommar som är klädda med skydd och spänner upp båten så att den inte nuddar bommarna annat än vid hårdare blåst eller svall.

Det är också den utvecklingen som jag är rädd för, att man generellt i alla våra gästhamnar skapar en ny lägstanivå på hamnavgifter. Även de kommunalt ägda gästhamnarna tittar ju på andra och kan andra lägga sig på ett pris på, säg 300 kr, så kan väl också vi -tänker dom. Och då alla gästhamnar ligger på ungefär liknande nivå så har vi båtfarare inga alternativ. Mer än möjligtvis att ligga i naturhamn men det är inte möjligt på alla våra kuststräckor som ju ibland saknar öar och skärgård. Nu är det kanske så, eller har i alla fall varit så, att gästhamnsavgifterna här i Sverige, och Norden, är ganska moderata i jämförelse med de nere på kontinenten och Medelhavet. Även en nivå runt 300:- skulle anses som billigt i Medelhavet. Men än är det inte för sent att påverka. Om vi båtägare protesterar mot Promarinas höga avgifter så drabbar det i första hand Promarinas ekonomi men för oss kan vinsten vara att också andra gästhamnar (kommunala så väl som privata eller båtklubbsägda) känner motståndet och därmed avstår från att följa efter. Jag tycker inte vi ska acceptera Promarinas höga avgifter och motivering att det kostar att driva en gästhamn, vi kan ju inte betala bara för att det är synd om dom. Kan dom inte driva runt hamnarna rent ekonomiskt kanske dom ska lämna den verksamheten. Senast ändrad av Mambo | 26 april 2012 | 10:23

När det finns så många båtar av en och samma modell till salu är det några faktorer som kan avgöra om den blir såld. Antingen: -Är din båt i finare skick och med fräschare utrustning än andra. -Är din båt billigare än andra. -Ligger din båt närmare köparen än andra. När det gäller båtar i den här prisklassen kanske man inte orkar åka land och rike runt för att titta på olika exemplar, man väljer i första hand att titta på de båtar som ligger närmast.

Finns det någon som är insatt i driftskostnader för gästhamnar eller liknande och som är duktig på att räkna? Den här tråden är annars lite mycket objektivt tyckande, typ dom är för dyra. Jag hör också till dom som tycker Promarinas avgifter (i Gästhamnar) är för höga i jämförelse med andra hamnar. Men det vore kanske nyttigt att få klart för sig hur mycket det kostar att driva en gästhamn. En lite start från min sida: Vi antar att man har intäckt 300kr/natt för en gästande båt. Om man får in 100 båtar blir det 30 000kr/natt. Om man sedan har denna beläggning 50 dygn/sommar blir det 1,5 milj. Vad kostnaden är har jag ingen aning om men det handlar väl om löner, el, vatten, hyra/arrende till kommunen, underhåll av anläggningen mm.? Någon som kan räkna?? Senast ändrad av Mambo | 23 april 2012 | 09:09

Ny säsong och snart dags för gästhamnsbesök, alltså lyfter jag denna tråd igen. Jag tycker så många av oss båtägare som möjligt undviker Promarinas dyra gästhamnar denna säsong. Vi måste visa dom att det inte går att plocka ut sådana priser för dålig service. Försök sprida budskapet, detta är vårt sätt att utöva makt. Självklart vill vi ju innerst inne att hamnarna ska få finnas där men det är prissättningen vi motsätter oss. Men får dom för få besökare kommer det att synas i deras årsredovisning och eftersom pengar är det enda dom verkar förstå får vi svara med samma mynt.

En Mamba 31 fungerar bra för 2-4 pers och kanske hjälpligt ett fåtal tillfällen för 6 pers. Håller däremot inte med om att den är välbyggd. Jag har själv haft en sådan och vill nog påstå att det är ett billigt bygge, den var billig som ny med billiga materialval. Många är byggda av amatörer i 3/4 fabrikat. Nu är detta visserligen många år sedan och många byggmissar är säkert förbättrade och tillrättade men båtens grundläggande kvalité är inte den bästa. Se detta som en förklaring till de förhållandevis låga priserna. Däremot seglar den hyggligt om man orkar med att skota hem den stora genuan. Är den 1-cyl motorn bytt mot en flercylindrig är det ett plus. Den 1-cylindriga Yanmaren är inte direkt känd för sin mjuka gång och 12 hk räcker inte till då det blåser motvind. Jag skulle hellre kika på en Nova eller Comfortina eller möjligen Maxi, visserligen dyrare båtar men man får också mer för pengarna.

Jag tog hem en båt förra våren, ungefär samma avstånd fast en annan sträcka. Det kostade ca 16000:- vita pengar. Då var båten några fot längre och ett par ton tyngre. Det som är viktigt är hur hög båten är, eller rättare sagt hur högt hela ekipaget blir så att det inte slår i några broar/viadukter -detta bestämmer i sin tur vilken typ av lastbil/släp som ska användas. Det är en fördel om transportören kan samordna resan med en återresa. Ett tips, ifall det behövs en följebil p.g.a bredden, om du eller bekant har C-körkort får man köra följebilen. Att segla runt båten eller invänta Göta-kanals öppnande kan vara ett alternativ men det kanske inte blir någon större vinstaffär. Beror givetsvis på din arbetssituation och båtens skick men om du ska segla runt behöver alltså båten först vårrustas, sjösättas mm, sedan ska du ha ett par veckor ledighet, som i och för sig kan vara en trevlig semester. Du får kostnader för resor, ev hotell, gästhamnar, bränsle , ev Götakanal och ev ett 14 dgr inkomstbortfall (om du inte tycker det är en kul semester). Räkna samman summan av allt detta så får du se vad det blir. Senast ändrad av Mambo | 03 april 2012 | 15:12

Det sägs att varje resa börjar med ett första steg och det är väl där ni är nu. Det finns dom som, precis som ni, gjort jorden runt-seglingar helt utan erfarenhet och lyckats bra med detta, man har så att säga fått lära sig på vägen. Läs gärna Danjel Henrikssons bok alla sa vi skulle dö. Alla tänker säkert olika och mina råd i detta skede är: -Definiera er grupp (4-6 pers) mera exakt, alla i gruppen ska ha samma mål och vara medvetna om vad en så lång segling innebär -inget romantiskt rödvinsflummande om stjärnklara varma nätter i Karibien. -Gör en realistisk tidsplan med ett avresedatum som inte ligger för nära i tiden, detta för att hinna skaffa kunskap, erfarenhet och kapital. -Skaffa båt/båtar redan nu för att få erfarenhet av båtliv och båthantering. Det behöver inte alls vara den båt ni slutgiltigt ska göra långresan med utan något att träna med. Passa sedan på att segla så mycket som möjligt de somrar ni har på er innan avfärd, då kommer många frågetecken att klarna och ni blir betydligt mer erfarna. -En jorden-runt-båt för 6 pers för 200 000:- ? Glöm det, om det inte är ett vrak ni är ute efter. Bara ett segelställ av bra kvalité till en någon så när stor båt kan kosta 200´ . Ni måste se seriöst på hur ni ska finansiera er resa, prata med andra som gjort liknande resor med motsvarande besättningsstorlek. Man kanske inte behöver satsa så stort som Arne Mårtensson som seglade jorden runt med en HR62 och en driftskostnad på 5-10 milj/år men man ska heller inte jämföra sig med levnadskonstnären Yrvind och hans budgetprojekt. Men helt klart kommer en sådan resa som ni planerar att kosta en del, både i form av hårdvara (båt-utrustning-sjökort) och hamnavgifter, oförutsedda flygresor mm. Låt inte detta sätta käppar i hjulen för era planer men utan en vettig finansiering och erfarenhet kan det bli ett äventyr som slutar innan ni ens hunnit lämna hamnen. Jag är själv ingen långseglare men har många års erfarenhet av segling runt omkring i Östersjön (även Medelhavet) och vet att det både kostar en slant och att jag, trots alla år, hela tiden får nya erfarenheter och hamnar i oväntade situationer där det gäller att båt och besättning är i toppskick.. Senast ändrad av Mambo | 30 mars 2012 | 09:07

Att aprilskämten kommer några dagar innan den 1-a april kan ha att göra med att 1-a april i år infaller på en söndag. Och på söndagar har man ju inte tid att surfa med sin dator, då måste man jobba med båten. Det är bara på vardagarna (läs arbetstid) vi har tid för sådant här skoj. Sedan tycker jag heller inte det är något fel i att låta det få finnas några skämtsamma inlägg ibland, speciellt då 99% av alla andra är allvarliga. Detta forum är ingen strikt statlig, tråkig objektiv informationskanal utan en blandning av medlemarnas subjektiva tyckanden där det är upp till oss själva att bedöma hur seriösa inslagen är. Senast ändrad av Mambo | 30 mars 2012 | 08:30

Jag såg också i Svenska Kyrkans tidning att man önskar få hjälp av Sv Korsarklubben med övervakning av båtar som seglar. Man anser att hissade segel är detsamma som sattyg och därmed borde förbjudas. Det kanske blir att segla utomlands i sommar istället?

Jag tror att jag läste i samma artikel att kontrollerna även skulle innefatta spritkök i båtarna. Man anses tydligen bli lite påtänd av att anrätta sin mat på spritkök och därför får de inte användas då man färdas med båten. Så nu får man väl äta rå potatis till sillen och snapsen också! Nä visst tusen -snappsen fick man ju inte ta. Det får väl bli bara sill då, för så jäkla illa kan det väl inte vara att också sillen blir förbjuden? Senast ändrad av Mambo | 29 mars 2012 | 13:57

Det lilla glappet i mobiltäckning mellan kusten och Gotland är tyvärr ganska lång bit. De som åkt Gotlandsfärjan kan uppleva det som en kortare sträcka för då befiiner man sig på en högre position över havet men i en liten motorbåt pratar vi om 1-2 m upp. En VHF har klart längre räckvidd. Även om motorn är ny kan det vara klokt att kolla att det inte finns något skräp i tanken, det skvalpar runt en del då det blir sjögång.

En gång i tiden, det var ganska många år sedan nu, så var jag i samma sits och valde mellan ungefär samma båtmodeller. Jag tror vi hade en Shark 24 med i urvalet också. De båtar du nämner är alla vettiga båtar som man kan tillbringa några semesterdagar i. Eftersom båtarna nu har många år på nacken är skicket på det aktuella exemplaret viktigt. Är båten bara välskött och uppdaterad spelar inte åren så stor roll. Gärna med bra segel och motor. I mitt fall blev det en Ohlson 22, en båt som gav mersmak och byttes ut efter ett par år till en större. Ohlson 22 seglar hyggligt bra (kryssen är sämsta bogen) och är ganska rymlig i både sittbrunn och ruff.

Det finns inget som hindrar att man går direkt från Sandhamn mer än att sträckan blir något längre. Jag vet inte vad du har för båt , motor- eller segelbåt, och vilken fart du kan beräknas hålla. Jag skulle snarare gå iväg mycket tidigt på morgonen för att kunna hinna fram innan det blir mörkt på kvällen. Att det skulle vara lugnare och mindre sjö på natten ser jag inte som någon viktig fördel, om man noga följer väderprognoserna så kan man nog tajma in en dag då det är relativt snälla vindar och solsken. Detta tycker jag är att föredra istället för att färdas i mörker på natten och kanske vara utan vind. Dagtid finns också bättre möjligheter att få hjälp ifall oturen skulle vara framme. Ett tips om vind och vågor. Om det blåser 5-10 m/s inomskärs är det oftast en ganska angenäm färd. Ute till havs kan det bli jobbigt om det börjar gå upp emot 10 m/s, vågorna börjar då bli klart märkbara, speciellt om vinden ligger mot. Men som sagt -det beror en hel del på vilken båt man har. De flesta båtar klarar det nog men det kan bli jobbigt för besättningen.

Jo toaen, det är så sant. Forumet är ju till för att just kunna sprida information på ett enkelt och ibland lite färgat sätt. Tänk så mycket enklare det är nu jämfört med för 20 år sedan då man fick leta i gamla tidningar och fråga bekanta för att få veta mer om båtmodellerna, och inte heller då var informationen objektiv. Senast ändrad av Mambo | 27 mars 2012 | 16:31

Det kan också vara värt att kolla upp vilka Maxi 95-or som anses vara bäst, de med utanpåliggande järnköl eller de med inplastad bly. Detta är något som kan betala sig i form av mindre bekymmer och lättare att sälja den dagen det är dags. Finns det någon speciell anledning till att just Maxi 95 är intressant? Det finns ju många andra båtar i storleksklassen, prisklassen och åldersklassen. Maxin har sina påänger i att den är rymlig men det finns andra båtmodeller som kan vara bättre på mycket annat. Eller blir det mer grillor i huvudet nu?

Undersök också resten av kölinfästningen uppmot skrovkanten för att se ifall det finns sprickbildningar där. Kolla också inuti båten, framför och bakom kölen, efter sprickor. Om allt ser OK ut runt kölens infästning, alltså där de största brytkafterna bildas, och skadan bara begränsar sig till kölens främre hörn ser inte jag det som något större problem. Slipa upp den gamla reparationen och försök få det att torka ut på bästa sätt, kanske med en kupévärmare inkopplad och lite vindskydd runt omkring. Är det sedan bara torrt så får man plasta i ordning allting på ett snyggt sätt som håller tätt. Om båten är som du säger, en av de finare, så är detta värt mycket i förhållande till den relativt låga kostnad det blir att reparera skadan (om den begränsas av kölens nederkant). Kolla vad ett reparationsvarv tar för jobbet och pruta motsvarande. Senast ändrad av Mambo | 26 mars 2012 | 10:32

Träskyddsmedlet (mot mögelangrepp) Boracol får ju inte säljas längre och istället finns numera Boracol Special. Är det någon som vet om detta är lika bra som den gamla produkten? Jag tänkte blanda i ytterst lite i teakoljan då jag oljar däcksytor för att slippa svartmögel.

Om man får säga något om Dehlerbåtarna så finns det en skillnad mellan de lite äldre och de nyare som är byggda nu när Hanse äger varvet. Hanse har ju inte höjt kvaliten, snarare åt andra hållet. Men seglar duktigt gör dom. Men det finns många andra båtar i ungefär samma kategori, Kolla Bavaria, Hanse, Dufour, Jeanneau m.fl. Alla seglar hyggligt, har ganska plastiga (moderna kanske det heter?) inredningar och har stora utrymmen så väl inombords som i sittbrunnen. Glöm heller inte bort Elan och Delphia, här får man lite mer trä i inredningen.

Den fotogenprodukt som en gång i tiden hette Esso Blå har för vana att byta namn ungefär en gång per år. Den har fått heta Statoil Blå, Campingparafin mm. Dessutom har man bytt färg på fotogenen. Men det har alltid varit en ren och bra fungerande fotogen -en del säger att man inte ska experimentera med något annat i sin Wallas om man vill ha en bekymmersfri värmare. Inte för att jag har någon som helst utbildning i marknadsföring men om jag hade en väl fungerande och välsäljande produkt i min affär så skulle jag inte förvilla kunden genom att ideligen byta namn på produkten och färg på förpackningen så att folk inte vet vad det är. I synnerhet om jag visste att t.ex Biltema saluför liknande produkter till ett mycket lägre pris. Jag är ingen storkonsument av nämnda produkt men skulle nu behöva köpa mig en flaska, gick in på den lokala Statoilmacken där jag möttes av en ung dam i kassan som nog inte ens var född på Esso-Blå-tiden. Hon hade alltså ingen aning om vad jag pratade om och kunde heller inte föreslå vilken av de olika av Statoils fotogenprodukter som kunde motsvara det jag var ute efter. (har Statoil ingen produktutbildning för sin personal?). Googlade in på Statoils hemsida men där får man inte veta något om sådana här produkter -däremot går det bra att hyra bilar och köpa köttbullsmackor (via webben?). Finns någon här som är insatt och kan ge mig ett tips på vad som är årets namn på den produkt jag söker? Senast ändrad av Mambo | 15 mars 2012 | 08:34

Att måla över den gamla bottenfärgen men någon ny är inte någon bra lösning i mina ögon, eftersom den gamla färgen uppenbarligen inte sitter helt perfekt kommer nog den att fortsätta flagna -tillsammans med den nya. Slöseri med pengar. Prova att skrapa av färgen med en bra färgskrapa, det finns en variant som heter Bahco- eller Sandvikskrapa med utbytbart hårdmetallskär. Det är betydligt behagligare än att kladda med färglösningsmedel. Jag vet inte hur stor båt du har men att skrapa en 10-metersbåt är gjort på en helg. Eller också låter du botten vara och tar itu med allt nästa säsong istället, det vore klokt att lägga på epoxyfärg när du ändå har skrovet fritt från färg. Den extrakostnaden kan vara väl investerad.

Du kanske kan definiera vad du tänkt använda båten till? Det finns snabba båtar som hävdar sig bra vid kappsegling men som är mindre lämpade som semesterbåtar. Och det finns välseglande båtar, alltså med perfekt balans och som inte tröttar ut sin besättning under långa etapper men som kanske inte är det optimala att fara runt på kappseglingsbanan med. Så definiera gärna begreppet bra seglande.

Det behöver egentligen inte vara något fel bara för att kvinnor designat en båt, eller vad det nu är. Lite patetiskt att just denna monter fått så mycket uppmärksamhet bara för att det är kvinnor som designat. Om man i de artiklar som skrivits om detta istället byter ut ordet kvinna mot barn så skulle också jag höja på ögonbrynet. Men att kvinnor skulle kunna designa -är det en så stor nyhet egentligen? Men i grunden håller jag med dig Peter_K, jag tror att denna monter med idéer snarare kommer från någon eller några som egentligen inte är båtmänniskor och därför har en ganska vag uppfattning om livet ombord på en båt. Bra är dock att våga tänka utanför ramarna, av 100 dumma idéer kanske det poppar upp 1 eller 2 bra. Man måste ställa rätt frågor för att få rätt svar. Visst skulle det vara kul med en bastu ombord -håller 100% med men hur man ska få till det i praktiken i en 10 metersbåt är är inte det lättaste.

Helt riktigt att man har svårt att hitta någon bottenfärg som får användas i insjöar. Och helt krasst kan man nog påstå att det inte behövs någon bottenfärg i insjöar -det gröna slemlagret bildas nog oavsett om man har bottenfärg eller ej. Snarare bör man ha en hård blank färg som är lätt att göra ren och där slemmet inte får fäste lika lätt. Men sedan har vi ju det relativt stora antal båtar i Mälaren, Vänern, Vättern mm. som varje sommar tar sig ut i havet för att tillbringa några semesterveckor. Lite beroende på under vilken period semestern infaller och hur mycket båtarna används så kan det här vara idé att ha någon typ av bottenfärg som hindrar påväxt. Men det är som sagt inte tillåtet. Om nu kopparn inte är farlig vare sig i Östersjön eller på Västkusten -hur farlig är den då i våra större insjöar? Man ska också beakta att en del av våra större insjöar också utgör dricksvatten för städer och samhällen. Vatten som når våra hem och kranar via kopparledningar i husen!