Mambo

Här kommer ett billigt tips! Jag har visserligen en modell D4 men jag misstänker att konstruktionen är likartad. Det finns ett pyttelitet (1-2 mm) lufthål som sitter ned i det gängade hålet där glödstiftet finns. Detta lilla lufthål kan lätt sättas igen av skräp eller sot. Om du ändå tar ur glödstiftet, kolla då efter hålet och pilla med någon tunn böjd järntråd eller liknande för att rensa ur. Jag hade så på min värmare, den ville ofta inte starta förrän efter andra försöket -ibland inte alls. Och spänningen var helt OK. Efter denna hålrensning har den fungerat bra i flera år nu. Det kan vara lite knepigt att få ur glödstiftet, man får inte plats med någon vanlig 11 mm (tror jag det var) hylsa eftersom glödstiftet också har en kabel fästad. Jag köpte en långhylsa på Biltema och slitsade upp den så att man kunde trä på den och låta kabeln sitta kvar. Det finns också en special-hylsa att köpa hos Thermoprodukter i Kalmar.

Båten ser riktigt fin ut och Hållö måste vara underbart så här tidigt på våren, jag har bara varit där i augusti.

Ja, det är ganska vanligt i storstadsnära fritidsbåthamnar att kommunen/byggbolag vill använda den strandnära marken för byggande av bostäder. Samtidigt som man tycker det är pittoreskt med båtar vid bryggor vill man att uppläggningplatserna ska vara osynliga och helst någon annan stans. I vår kommun kom man från kommunal sida med ett förslag -uppläggningsplatsen skulle ligga 5 km upp på land från hamnen. Båtarna skulle fraktas med bil/traktor bl.a under en motorvägsviadukt. Då vi frågade hur detta skulle gå till med båtar upp till 45 fot och hur lång tid det skulle ta hade man inga svar. Man har med andra ord inte tänkt hela vägen, så även i fallet med Slagsta.

Företaget Aqua products har släppt ett nytt ankare, Aqua Anchor, för oss fritidsbåtägare. Ankaret är arbetar enligt en helt ny kemiteknisk princip som bygger på vattnets egen ytspänning: -Istället att som brukligt låta ankaret falla till botten för att där gräva ned sig för att få fäste så ligger detta lättviktsankare PÅ VATTENYTAN. Fäste får ankaret genom ytspänningen, ankaret ligger alltså och flyter på vattenytan och följer vågornas rörelse. Den extraordinära ytspänningen har man uppnått genom att tillföra ett tunt lager kvicksilver på ankarets undersida (ni vet hur kvicksilver bildar droppar -detta på grund av sin stora ytspänning). Ankaret får så att säga en kemisk bindning till vattenytan och släpper inte greppet. För att kunna lätta ankar behöver man bara tillföra ett par droppar vanilgt diskmedel för att få ytspänningen att tillfälligt upphöra. Fördelar: -Väldigt låg vikt sparar rygg vid hantering. -Lätt att stuva eftersom det är hopvikbart. -Man ser enkelt var ankaret ligger eftersom det är orangefärgat och ligger på ytan, liten risk att andra båtar ankrar i kors. Ankaret finns för närvarande i 3 storlekar: -70 gram för båtar upp till 28 fot. -130 gram för båtar upp till 40 fot -200 gram för båtar upp till 55 fot Vad tror ni, ska man satsa på ett sådant till sommaren?

Det finns och har funnits en massa teorier om olika ytfinish och struktur men många av de lite mer professionellt aktiva brukar hävda att det ska vara så blankt som möjligt. "lika blankt som en glasruta" har jag hört av duktiga kappseglare och Lars Larsson, professor i hydrodynamik, hävdar också att man bör ha så lite struktur det bara går. Personligen nöjer jag mig med 240-papper eftersom det finns andra saker som t.ex bottengenomföringar och drev/propeller som stör.

Jag håller med övriga, så stort som pengarna räcker till. Med en liten plotter kommer man i huvudsak att navigera efter sjökortet och ha plottern som hjälp. Med en stor plotter blir det plottern som har huvudrollen och sjökortet är mer som back-up. Nu vet vi inte om du har motor- eller segelbåt men har man en snabbgående motorbåt blir det knepigt att hinna följa med på en liten plotter, men ser så liten bit av "kortet" att man får svårt att uppfatta var man är. Jag har själv en 11 tums och tycker den är i minsta laget ibland. (har segelbåt)

Ventilen ska i viloläge (99% av tiden) vara stängd och då inte spänningssatt. Denna ventil och genomföring är inte tänkt för att spola ut toan i havet utan att ta in spolvatten till toan. Om magnetventilen havererar får man spola med en hink så länge. Jag håller i princip med dig, Thallatha, om att elprylar i båtar ofta är det som ställer till krångel. Nu råkar jag ha ganska mycket elkomponenter i min båt (ex 38 st dimbara lampor inombords!) men jag har ännu inte haft någon speciell otur med mina grejor. Men det är väl bara en tidsfråga....

Ja, Jonas, den är verkligen billig. Men kan man lita på den? Om den börjar läcka kan följderna bli tråkiga.

Tack för svar så långt. Jag tycker det känns lite läskigt att ha en vanlig kulventil som alltid står öppen, från min genomföring och till den elpump som sedan ska ta över är det ca 4 meter slang som är dragen i kölsvin och under durkar. Det är en lång sträcka där slangen kan utsättas för eventuella och plötsliga skador som sedan betyder vatteninträngning. Man tycker att det borde gå att hitta en el-ventil /magnetventil för en ganska billig peng. Det sitter ju sådana, fast 230V, i varenda diskmaskin/tvättmaskin. Min tanke är att då man spolar på toa startas elpumpen och samtidigt öppnas ventilen vid bordgenomföringen.

I samband med att jag ska montera en eltoa tänker jag, för spolvattnet, sätta dit en 12 V-kran/ventil på bordsgenomföringen. Alltså ersätta den befintliga kulventilen med en elektrisk, detta för att slippa det lite otympliga med att öppna lucka och sträcka sig ned i mörkt utrymme varje gång man ska öppna/stänga ventilen, d.v.s varje gång toan ska användas. Har någon ett bra tips på lämplig 12 V ventil? Alltså en pålitlig sak som inte bråkar eller läcker.

Att segla utan vindinstrument (och kanske logg, lod, kompass mm) är kanhända ett sätt att vara närmare naturen och elementen och kan också kännas mera sportigt. Jag skulle också vilja koppla det lite till båttyp, t.ex en klassisk M30 är en sportmaskin där man inte behöver så många instrument för att få den rätta upplevelsen medan en 45 fots modern familjebåt känns lite tom utan instrument och där blir seglingen lite mer en kombination av instrumentövervakning och förflyttning med vindkraft. Fjällvandring eller husbil?

Jag försökte ge mig på att lägga in en bild på bojkroken i fråga men det blev lite för jobbigt. Men det jag menar är en rostfri pinne med ett pistolgrepp i handtagsändan och en krok i andra ändan. Då man nyttjar pistolgreppet öppnas en spärr så man kan haka på kroken på en bojögla. Enkel att anbringa och också enkel att lossa. Den typen använder de finska båtåkarna ofta. Vet inte men det kanske finns flera tillverkare av samma pryl, nackdelen är att den är dyr. Kolla på : http://www.awn24.se/bojenhaken-1.html

Ja, jag kanske får ge den rackarns bojkroksankan en andra chans. Men det är inte så att jag undviker bojankring, vi seglar mycket i Åländska/finska vatten och där är det oftast boj. Vi har faktiskt härmat dom och köpt samma typ av bojkrok som dom använder, där ser man väldigt sällan den gula ankan.

Min mest värdelösa båtgrej är båtshaken/förtöjningskroken Handy duck. Dom står alltid på båtmässorna och demonstrerar hur enkelt och bra den fungerar och för 4-5 år sedan så föll jag för frestelsen och köpte en. Har provat den 1 gång och insåg att den var värdelös. Den är lätt att hantera då man står på ett stabilt golv på båtmässan och angör en lotsas-boj på ett fixt avstånd men försöka göra samma sak i en gungande båt med en gungande boj som rör sig i sidled är inte samma sak. Båtshaken kan man möjligen ha glädje av men förtöjningskroken får ligga kvar hemma.

Det finns inte så många andra segelmakerier just där än Next. Tråkigt, det drevs av entusiaster och det fanns mycket skräddarsydd och egentillverkad utrustning där så det blir nog inte så lätt att bygga upp igen.

Jag har 70 m blyad lina och tycker den fungerar utmärkt, den sitter kopplad till ett ankarspel. Enda nackdelen är att den blir smutsig eftersom den gärna lägger sig på botten. Hittills har ankaret aldrig släppt.

Peter_K, det beror nog på hur seriöst och kunnigt varvet är. Är dom bara ute efter att kortsiktigt tjäna så mycket pengar som möjligt på sina båtar kan det nog vara som du säger. Men finns det lite mer förstånd bakom deras rekommendationer brukar det gå ett lita.

Jag brukar rådfråga det svenska varv där min båt en gång tillverkades, dom brukar ha bra koll på vad som är bra och vad som är skräp. Om man inte har något varv som man kan fråga kan man ju kolla på nytillverkade båtar, svenska eller utländska, för att se vilka detaljer och fabrikat de valt.

De flesta sugtömningsanläggningar är antingen finansierade via Lova-bidrag, kommunala bidrag eller underställda den lag som säger att en gästhamn måste ha en tömningsanläggning. Dessa anläggningar är öppna för alla båtar -t.o.m så att dom måste vara öppna för alla båtar. Sedan kan det hända att en del tar betalt för tömning. Men om en enskild båtklubb med egna pengar bygger en anläggning oavsett om det är toatömning, mastkran, sjösättningsramp eller vad det må vara så innebär det inte automatiskt att alla båtar som råkar passera hamnen har tillgång till dessa faciliteter. Det kan vara egoistiskt tänkt och visst vill vi ha en bra miljö men om bara gästhamnarna bygger ut sina tömningsanläggningar i den omfattning som de måste så har vi kommit en bra bit på rätt väg.

Jag är med i en båtklubb i Mälaren som valt att bygga och finansiera sin toatömningsanläggning privat. Inga Lova-bidrag eller kommunala bidrag utan medlemmarnas egna pengar. Vår tömningsanläggning är inte utmarkerad på några kartor och är heller inte offentlig utan är bara till för klubbens båtar. Det kan låta egoistiskt och alla delar vi nog uppfattning att ju fler tömningsstationer som finns desto bättre blir det för miljön. Men någon måste ju betala för det. Om vi öppnade vår tömningsstation för alla passerande båtar kommer detta att resultera i att vår avloppstank måste tömmas betydligt fler gånger per år (vi är inte anslutna till kommunalt avlopp), alltså till en ökad kostnad för klubbens medlemmar. Vi kanske kunde ta betalt för varje tömmande båt men då ska det finnas något sätt att administrera detta vilket i sig medför ökande kostnader. Om kommun eller länsstyrelse/stat tyckte det var viktigt kunde vi så fall få vår avloppstank tömd utan kostnad men då får ju dom på sig en kostnad som sedan orättvist fördelas på alla medborgare. Så kontentan av detta är att alla vill värna om miljön men det ska inte få kosta något. Är det tokiga tankar eller?

Min Eberspächer D4 airtronic har lite oljud i fläkten, mest då den går på låga varv och då den är nystartad. Funderar på att åtgärda detta. Det går ju att köpa en ny fläkt men priset, 3100:-, avskräcker så jag funderar på om det finns några alternativ. T.ex att smörja fläkten? Och i så fall med vad? Har någon erfarenhet av ämnet och vill dela med sig?

Ett mörkt eftersom det ser fräscht ut längre tid, det blir visserligen också smutsigt men det syns inte lika tydligt (ungefär som vita eller blå jeans). Men välj inte grönt -man ser helt sjuk ut i facet under ett grönt kapell.

Tänker köpa en ny presenning att täcka med och undrar vilken kvalité man ska ha, det finns en uppsjö av varianter? -Det finns 120 gr men dom blåser väl sönder i första stormen. -en 160-180 gr kanhända klarar en hel vinter? -250 gr, är dom starka nog för att klara flera säsonger? -en 400 gr verkar vara kraftig, men det blir tungt att lyfta. Och dyrt. Vad är er erfarenhet? Jag vill köpa en som håller några år. Läget är inte alltför utsatt men en och annan vinterstorm kan nog ruska om en del.

Nu vet jag inte skicket på just din Johnson 23 men en snabbkoll på Blocket berättar att samma båtmodell finns till salu i ett antal exemplar för mellan 9500 och 45 000:- . Hade vi pratat om en segelbåt med ett marknadsvärde på ngr 100-tusen hamnar diskussionen på ett annat plan men som det är nu ligger båtens värde och reparationskostnaden nära varandra. Försäkringsbolaget kommer aldrig att laga den för 20000:- , då skrotar dom den hellre. Jag skulle försöka klämma försäkringsbolaget på en högre ersättning än 7000:- och använda motiveringen att det kommer att kosta mycket för dig att laga den, kanske dom kan sträcka sig ytterligare en bit. Antingen får du ta hjälp av din bekant och laga båten så bra ni kan för en acceptabelt billig penning. Eller också tar du pengarna du fått i ersättning av försäkringsbolaget, köper en av de båtar som finns till salu på blocket och säljer/alternativt skrotar din egen båt. Om du väljer att skrota båten kanske du kan plocka delar från den till en annan likadan båt och på så sätt få ihop ett fint exemplar. Eller också se detta som ett tillfälla att skaffa en helt annan båt!

Röstjärn som sitter plastade mot (insidan av) skrovsidan är ingenting ovanligt. Det är också rätt svårt att själv kolla hur bra dom sitter fast, i vissa båtar kan man inte alls komma åt att titta. I ditt fall har nog inplastningen gradvis försvagats för att sedan ge upp totalt. Om det tyder på en dålig grundkonstruktion, typ för liten anläggningsyta, eller om plastarbetet från början var dåligt utfört är svårt att avgöra men sådant kan säkert en besiktningsman hjälpa till med. Sedan kan man väl tycka att försäkringsbolagets åsikt om normalt slitage låter lite konstigt -en detalj som röstjärn ska hålla båtens livslängd och är inte något som ska "slitas" av flitig användning.