per_62

Vore trevligt med skräddarsydda lådor i olika format för att passa in lite här och där ombord. Vilken tjocklek på ABS-skivorna behöver man för att få sidor som är lagom styva enligt den storlek på lådor som efterfrågas av TS? Blir skarvarna tillräckligt starka utan att lägga på väv? Är det svårt att få till en snygg skarv eller slipar man till den i efterhand? Var hittar man lämpliga ABS-skivor för ett sådant projekt?

Som sagts tidigare, kontrollera med Benns. Vad är det för båttyp?

På vår båt finns det mesta av det som redan nämnts i denna tråd. Lite mer i detalj kring följande: I första hand se till så att man är kvar ombord, har flytväst och är säkrad med säkerhetssele. Att leta reda på en person som har trillat överbord samt även få ombord denne kan vara mycket krävande och kan inte garanteras. Detta även om man har en ordentlig räddningsstege i aktern som går ner drygt 0,5 m. Våtdräkt & torrdräkt - Att hålla värmen lite längre om man blir tvungen att simma längre tider, även under en svensk sommar. Ocean Signal PBL1 – PLB (Personal Locator Beacon) är en liten nödsändare som fungerar både på land och sjöss via satellit och om den utlöses skickas koordinater för var man befinner sig och närmaste räddningsorganisation gör en utryckning, inget abonnemang. Så liten att den alltid finns med vid utflykter i naturen, skidåkning, segling etc. Odeoflare MK3 LED nödljus – Vattentätt elektroniskt nödljus som fungerar i 6 h istället för pyrotekniska nödljus som bara brinner en kort stund. Firemill – Kolsyresläckare som laddas med en ny kolsyrepatron när den använts. Till skillnad från andra brandsläckare skadar Firemill inte elektronik, mat eller inredning och man behöver inte sanera efter släckning vilket kan behövas om pulversläckare använts. Denna är inte lika effektiv som en pulversläckare men är första valet vid små bränder. Gummibåt – Inte som en räddningsflotte men förhoppningsvis något att hålla sig flytande med om det värsta händer och båten sjunker Ocean Signal AIS MOB1 – Personlig AIS man över bord nödsändare planeras att införskaffas. När denna aktiveras skickas nödsignal över VHF-bandet vilket förhoppningsvis uppfattas av båtar med AIS-mottagare inom VHF-räckvidd. Men räckvidden är begränsad till några distansminuter.

Vad är det för båttyp? Är det inte smidigare med ett teleskopiskt gennakerbogspröt som dras ut när det är dax? Finns olika märken, här Seldens: http://www.seldenmast.com/se/products/spinnaker_-_gennaker_hardware/gennaker_bowsprits.html

Försökt hitta mer information kring Volvo Pentas gummibälg för S-drev. Hitintills hittat följande: SXK-länk från 2010: https://www.sxk.se/forum/125/s-drevets-gummikrage Sailguide-länk från 2016: https://www.sailguide.com/forum/viewtopic.php?t=10866 Hjertmans-länk från 2020: https://www.hjertmans.se/produkter/motor-tillbehor/volvo-penta/volvo-penta-tillbehor/balgssats-volvo-s-drev-21389074 Volvo Penta’s gummibälg är förstärkt med en ingjuten cord (dubbel) precis som ett rayon-bildäck. Att den plötsligt skulle haverera förefaller inte troligt utan istället kan läckage uppstå. Bälgen sitter även skyddad från UV-strålning. Möjligen kan bälgar i båtar som seglar i saltare vatten påverkas mer. Enligt Svenska Sjö (2010) har ingen bälg spruckit. Vid felaktig montering har läckage uppstått. Årlig besiktning föreslås. Felaktiga lyft med sling under S-drev har skadat bälgen. En skadad övre klämring kan böja rosta och sprida sig in under klämringen med läckage som följd. Om en båt skulle sjunka som inte bytt bälg inom rekommenderat intervall blir det troligen en reduktion av ersättningen. Många bälgar som bytts och är äldre än 15-20 år har inga sprickor. Enligt Hjertmans-länk rekommenderar Volvo Penta byte av bälg var 7:e år. ”Varför det är 7år från kvittodatum är för att när den monteras utsätts den för sol, vatten olja, värme och kyla m.m. som får gummit att åldras.” I Sailguide-länken har en segelbåt från 2000 de första 5 åren legat i sjön i Frankrike och därefter i Sverige med vinterförvaring på land. Bälgen från 2000 byttes 2014 då sprickor observerats. Vid kontroll 2016 av bälgen, tjocklek 5 mm, har den sågats sönder och enbart små sprickor mindre än ca 0,5 mm kan observeras enligt de foton som visas i länken. Att som båtägare okulärt besiktiga bälgen, se till att den skyddas från solljus, undvika oljespill i motorrummet, undvika kraftiga motorvibrationer, vara försiktig vid lyft med sling torde ge betydligt längre teknisk livslängd än 7 år. Men det vore intressant att djupare studier görs av gamla bälgar för att ta reda på vad som händer när dessa åldras.

Intressant! Hur fästes ribbotten med skruvarna? Kan du lyfta upp framkanten på ribbotten och skruvarna innerst fungerar som ett gångjärn? Tacksam för en lite mer detaljerad beskrivning.

Mobil kan fungera kustnära men längre ut är den värdelös då täckningen försvinner. Inte något att förlita sig på att den fungerar i en nödsituation till sjöss en bit ut från kusten. En VHF-radio är ett bättre alternativ. Samt trillar man i vattnet så gärna en AIS nödsändare som aktiveras automatiskt (räckvidd kanske 4-5 nm). Eller en vattentät VHF-radio (räckvidd ca 4-5 nm). Samt när det inte finns täckning för VHF-signaler eller om det är en riktig krissituation en PLB som har satellitkontakt men behöver aktiveras manuellt. En fast VHF-radio på båten har ett MMSI-nummer (årsavgift 200kr). Om man även har en AIS på båten, vattentät bärbar VHF samt kanske AIS nödsändare och PLB nödsändare, kan alla dessa använda samma MMSI-nummer som båten? Samt om man vill utrusta fler i besättningen med vattentät bärbar VHF samt kanske AIS nödsändare och PLB nödsändare behöver då varje besättningsmedlem ha ett eget MMSI-nummer?

Jag har funderat på livflotte några gånger men ännu inte införskaffat någon. På en Soling är det även trångt om utrymme men det klart att om man funderar på risker kan en livflotte vara ett alternativ till att behöva hamna i vattnet och försöka påkalla hjälp. Ombord på vår segelbåt finns våtdräkt, torrdräkt och gummijolle. Skulle det värsta inträffa och båten snabbt sjunker så finns det en viss möjlighet att klara sig några timmar beroende på vattentemperaturen. Har även en PLB nödsändare som kan aktiveras. En PLB nödsändare aktiveras manuellt och fungerar utomhus på land och till sjöss över hela världen förutom restriktioner i några länder. Denna nödsändare ger signal till en satellit som skickar signalen vidare till Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral, JRCC, som tar emot larmet och vidarebefordrar larmet till rätt instans. En AIS nödsändare kan även vara ett bra alternativ om man är till sjöss då larmet når AIS-mottagare inom VHF räckvidd, ca 4 nm. Lyssnade nyligen på detta föredrag på Youtube om en person som utan förvarning slungades överbord i Round Ireland Yacht Race 2018 från båten Jedi (J/105). Intressant att lyssna på hur både den som trillade i upplevde situationen samt hur besättningen agerade och efter 15 minuter kunde fortsätta kappsegla. Då gäller det att de som är kvar ombord vet hur man hanterar båten och kan få upp den som trillat i.

En delad skiva som läggs under ordinarie dynor eller fästes mot ett av skotten kanske skulle fungera. Det verkar finnas en lösning enligt bild 39 på denna länk men man ser inte var skivan/skivorna förvaras.

Kanske du kan få inspiration från denna länk: http://www.sm7ucz.se/Autopilot/Autopilot.htm Samt denna: The metal marine pilot Kanske går det att montera ett hjul på ratten och ett mindre hjul på en motor som styrs från en intelligent svart låda med styrutrustning vilken justerar kursen. Eller prova på detta: "Jack Edwards Arduino Based Sailboat Autopilot #1" https://youtu.be/-nA6wo9PXls

Juho Karhu gillar både segling och skidåkning och lägger upp video på Youtubekanalen Alluring Arctic. Båten s/y Sylvia av typen Beneteau Idylle 11.50 har seglats till nordnorge och det är nu andra vintern med både segling och skidåkning. Senaste videon visar fantastiska vintervyer med utförsåkning. Filmar med drönare med follow mode.

Har något liknande strandtält vilket även har en öppning med dragkedja. Den väger ca 0,7kg och har varit med i resväskan på utlandssemester och i båten. Fungerar bra som både vind- och solskydd för två personer när man är på stranden. På sydliga breddgrader dock inte så mycket skugga när solen står högt upp men i Sverige duger det. Lite pyssel med förankringslinor om det blåser, alternativt lägga tunga prylar i tältet. Lätt presenning , tarp mm är ett alternativ men till dessa behövs stödpinnar och linor.

hmmm... jo... inte vill man ha någon njursten igen. Så framöver gäller det att dricka ordentligt, typ 2 l/dag för att få ett bra flöde genom njurarna. Blev även komplikation med bla sepsis (tidigare hette det blodförgiftning) och ambulans till akuten samt omgående inläggning med antibiotika och senare operation med laser genom urinledaren. Så jag har besökt både akut och sjukhus under förra året. Personalen gör vad dom kan och är jättetrevliga men tyvärr finns det inte tillräckligt med resurser och folk hamnar i långa köer för operationer. Nästan så att ansvariga politiker skulle tvingas hamna på akut, sjukhus och i operationsköer för att uppleva hur det är.

Fick en slang från njuren till en påse på 500 ml (nefrostomi) i samband med njursten. Faktiskt riktigt praktiskt, bara öppna ventilen och tömma påsen på lämpligt ställe. Skulle kanske frågat att få en påse till den andra njuren också. När man jolleseglade hände det någon gång att det blev panik under kappsegling så då var det bara att kissa i våtdräkten.

Sidenmatt vit yta kan nog bli tjusigt men man får nog sätta upp en riktig whiteboardtavla om nu behovet finns. 🙄

Passar den vita standardfärgen som tak i båt? Lätt att rengöra? Kanske det skummade PVC-taket kan fungera som whiteboard om det är enkelt att rengöra efter att man har kladdat med whiteboardpennor.

Kan man forma skummad PVC så att den följer in- och utbuktningar som kan finnas i taken på en segelbåt. Hur gör man då?

Är det inte grovrengöring med tex Abralon som kan vara ett alternativ. Men med rubbing borde man nog prova först. Är det någon som har erfarenhet av Abralon?https://www.mirka.com/SharePoint/mirkascandinavia/marketing/ProdbladBrochyrer/Polera båten/Polera-båten-A6.pdf Hittade info om Abralon i en äldre tråd:

Det vore intressant med test där panelen delvis skuggas och vilken påverkan det ger. Att förbereda kabeldragning för kommande paneler där koppling med lödning/krympslang görs senare är väl smart om det annars skulle bli att nedmontering av innertak etc. Solpanelerna ska väl vara fast monterade så någon extra kontakt på kabeln inne i båten borde inte behövas. Victron's regulator har även en lastutgång som kopplar ifrån ansluten belastningen när batteriet har laddats ur till en förinställd spänning så att inte batteriet skadas. Bra att montera en schottkydiod på plusledningen till varje solpanel:

År 2013 skrev livsmedelsverket följande: Är det farligt att använda tallrikar gjorda av melamin? Nej. Melaminet är så hårt bundet i plasten att det inte överförs till maten i farliga mängder. Gränsvärdena för hur mycket melamin som får läcka från material som är i kontakt med livsmedel är betydligt lägre än de halter som kinesiska barn och vuxna blivit sjuka av. I de fall ämnet melamin har orsakat sjukdom har människor fått i sig det på annat sätt än via plastkärl. Inga farliga mängder alltså vad det nu kan innebära. Hur små mängder får man i sig per måltid om man använder dessa tallrikar?

Läste om segelkanoten UNDA från 1921 (6,4x1,3 m) som numera finns på Sjöhistoriska museet vilken har handmålat porslin. "Dessa stora barlastade segelkanoter, klass D, kallades också för kanotkryssare. De blev snabbt populära främst bland kanotseglare som ville ha det lite bekvämare ombord men ändå kunna njuta av kanotens alla fördelar. Enligt reglerna fick inte måtten överskrida 6 meters längd respektive 1,30 meters bredd. Segelytan skulle vara max 13 kvm." I vår segelbåt använder vi dock melamintallrikar och plastglas, främst för att det är enkelt och för att slippa att något går sönder.

Mycket tragisk olycka med M/S Estonia. I kap 17 i den svenska översättningen av slutrapporten redovisas fakta kring den radiokontakt som upprättades i samband med att M/S Estonia sjunker: https://www.havkom.se/assets/default/Estonia_JAICrapport_Sv.pdf Här finns en sammanställning med klockslag gällande radiotrafiken där M/S Estonia 1994-09-28 kl 01:24 (UTC+2) sänder MAYDAY MAYDAY https://oona.windytan.com/estonia/

En fundering är även kring de krafter som kan uppstå vid ankring. Om ankarlinan tex spänns upp hastigt och framförallt om riktningen inte är i båtens längdriktning så gäller det att infästningen av peket klarar de krafter som kan uppstå.

Kan gummikudde från Biltema fungera som vibrationsdämpare för stolpe och även för stödbenen? Vibrationer vill man ju inte ha för många av från en vindgenerator.

Di's prognos är att bensinpriset stiger och kommer nå 20kr/l om 5 år. Prognoser kan man dock inte alltid lita på. Vi får väl se hur det blir 2025 samt därefter. Jämför man nuvarande bensinpriser ligger Sverige på en hedrande 17:e-plats (16.04kr/l) samt Hong Kong har högsta priset (21.92kr/l) . Ska man hitta billig bensin så åk till Venezuela (0,01kr/l). Kommer alla gå över till segel eller batteridrift i framtiden?