FIATX19

Kan också vara så att vid konserveringen tar man bort termostaten och på våren glömmer man sätta dit den igen (så var gjort på min båt när jag köpte den). Jag bytte termostat till en för slutet kylsystem (hög temperatur) trotts att jag har sjövattenkylt system. Kör inte i saltvatten och motorn trivs bättre med högre arbetstemperatur. Visst blir man lite misstänksam när termostaten saknas men skall man sälja båten är det mycket som skall fixas och motivationen kanske inte är på topp så kan vara en sak man lätt glömmer.

Har gjort elsystem från grunden till bil effter kabelbrand så lite kunskap har jag. Jo visst var det så att kabelbranden troligen var orsakad av mig då jag installerat extra batteri och kabeln mellan batterierna effter en tid skavdes så att den fick kontakt med jord. Man lär sig göra rätt om man gör fel. Men när det gäller båt är den begränsad. Jag tror inte att du behöver byta kablar om de inte har varit utsatta för skav. Däremot är det säkert anslutningar där det ärgat som du kan behöva byta. Möjligen också kontakter som någon skrev. Men om kabeln är tillräckligt lång för att byta ut anslutningen så ser inte jag någon anledning att byta ut den. Din elcentral tycker jag ser helt ok ut, det är ju inget oöverskådligt skatbo som du måste byta ut.

Om man trotts allt vill ha ett rör till tanken så finns det en lösning. Tigerloop. http://www.tigerholm.se/hvac/tigerloop_original.htm Den ansluts till matning och retur på motorn och en anslutning till tanken. Den avluftar bränsleledningen på retur sidan. Problemet med värme kommer man ju inte ifrån. Gissar på att med gammla motorer är det inget stort problem men med comonrail (högtryckssystem ) kan det nog vara det. Tips är att om möjligt ha genomskinliga rör så man ser eventuell luft.

Finns en sida som heter 82ms.se . Gå dit så öppnar du första pdf filen som handlar om md17. Där finns måtten.

Nu kanske jag är dum men mät hur stor den sista cylindern på din md11C och lägg till det måttet. Är väl bara det som skiljer.

Om det bara är två hytter som är till grund för storleken så finns det många båtar på 25 fot som har det. Med tanke på din max budget så söker du nog rätt nya båtar och jag har inte så stor kunskap där. Men skriv ner vilka krav/önskemål du har så tror jag säkert du får förslag. Själv puttrar jag i 5 knop med 5 i familjen på 23 knop, skall vi övernatta blir det lite trångt. I somras åkte vi 10 st i båten (ja den är godkänd för det), men mina passagerare sov på en ö.

Är både du, frugan och barnen nybörjare så skulle jag köpa en betydligt mindre och billigare båt. Visar det sig att båtlivet är er grej så kör på! Om inte någon av er inte skulle tycka om båtlivet är det mindre ekonomisk skada! Sen gör vi ju alla misstag och man gör lite fler i början och då är det mindre konsekvenser med en mindre båt. Avsaknad av skärgård är ju ett problem men kanske ide att ha båt där det finns skärgård. Det går säkert att börja med en 40 fotare men för mig som puttrar i 5 knop i en 23 fotare känns det väl stort att börja med. Nu är det ju inte svårt att köra fort utan oftast är det värst att lägga till. Nu har ju större båtar mer handikapanpassning med bogpropelrar, ankarspel mm så är kanske inte är så svårt med dem. Sen väljer man ju vart man lägger sig beroende på hur säker man känner sig. Ligger man i gästhamnar får man oftast hjälp. Vill man ligga i naturhamn så får man kanske göra allt själv. Är det vindstilla har man gott om tid men blåser det måste man göra rätt och snabbt eller välja annan plats. Barnen är ju lite små för att hjälpa till så behöver du hjälp av någon så är det frugan som får stå för det. Är hon intresserad så är det nog inga problem. Alternativt åka med någon kompis och prova att lägga till några gånger. Är det som oftast är svårast tycker jag!

Din båt bode väl vara värd 100 000 ungefär och med de 320 000 du räknat att kostnaden skulle bli för motorbyte så har du drygt 400 000. Borde få tag på en rätt fin båt (snipa eller halvplanande) med dieselmotor för de pengarna. Visst är det roligt och lärorikt med ombyggnationer och planerandet är intressant. Men jag hade tittat på annan båt.

Jag skulle nog ha tagit ner oljetråget och tagit bort slangen den vägen. Borde gå att lyfta motorn en decimeter och få ner tråget så man kommer åt slangen. Men jag tror inte det är någon större fara heller. Motoroljan blir knappast varmare än 130 grader (vill minnas att det är max arbetstemp på luftkylda motorer) så att slangen skulle smälta tror jag inte. Är inte alls omöjligt att slangen kommer i kontakt med vevaxeln och att små bitar lossnar. Frågan är då om de plastbitar som lossnar från slangen flyter eller inte. Flyter de så är nog allt frid och fröjd. Om de sjunker så komer de kanske fastna i silen på bränslepickupen och de som är mindre fastnar i oljefiltret. Oljefiltret sitter väl före oljan går ut till lager?

Som några har skrivit så blir nog aktiviteten här mindre då frågan redan avhandlats och många hittar den med sökfunktionen. Facebook är mer snabba puckar, men har fördelen att man vet vem som har sagt vad och då kan bilda sig en uppfattning om vilken kunskap eller ideal denne har. Att få samma insikt p åett forum kräver nog att man läst flera inlägg som hen har skrivit. Super pedanten gör kanske en fin lösning som håller och ser vacker ut i 20 år medan en som yrkesfiskar gör en lösning som framför allt är praktisk. Utan att veta ve, av dem som svarat är det svårt att värdera svaret.

Möjligen har du någon klubba för gammla traktorer eller lastbilar i närheten. Dessa kan ha duktiga mekaniker som har skruvat motorer i många år och hjälpa dig med jobbet. Jag lämnade in mina spridare till en i Grålle klubben (de har så kallade grålle doktorer). Han hade verktygen för att byta spridar spets och uster med brickor. I övrigt håller jag dessvärre med om att man ofta kan göra jobbet lika bra eller bättre själv. Men första gången kan ta lite väl lång tid. Dessutom är det roligt att lära sig något.

Vore intressant att föra sillsalladen på båten. Många Norskar här och kunde bli en kul historisk diskution om alla är på rätt humör. Men troligen inte värt att chansa. Landskapsflaggor vet jag inte riktigt vad jag tycker om. Känns inte som vi har någon tradition kring dem och då faller idén lite tycker jag.

Om du får sot på akterspegel och en liten oljefilm på vattenytan när du stannar motorn gissar jag på att spridarna behöver åtgärdas. Men lite sot blir det alltid så behöver ju inte vara något fel.

1 Ren glykol har inte lika låg fryspunkt som blamdad 50/50. Så Nej. blanda glykolen till en fryspunkt du tycker är lagom. Förhållandet beror på vilken glykol du använder (finns många olika sorter idag). 2 Jag har liten motor och klarar mig med 6-8 liter. 3 Nej och JA. Nej om startar motorn och låter den gå och har glykolblandningen i en hink under utloppen och låter det cirkulera tills termostaten öppnat ordentligt. Detta funkar troligen bäst på bränsletörstiga bensinare och inte så bra på snåla dieslar som behöver lång tid att bli varma. Tar du bort termostaten så är du säkrare. 4 Tveksamt. Har du en impellerpump finns risk att du inte får vattnet förbi denna (in i oljan i värsta fall), 5 Är det en gammal motor så är det den gammla klasiska glykolen som är billigast. Nyare motorer skall ha speciella kylvätskor men det tror jag inte gäller för båtmotorer och konservering. Nu skriver du inte vad du har för motor så jag har svarat gennerellt effter min kunskap. Jag har antagit att det är en inombordare också.

Du skulle junna bygga ett filter som filtrerar bort signaler över en viss frekvens om du inte blir nöjd med med relä lösningen (om relät inte hinner dra så du hör de två pipen vid start). Ett lågpassfilter borde lösa problemet och finns lättfunnen information på nätet hur man gör.

Gissningsvis är det inte tilllåtet med anledning av att man inte vill ha fel personer liggande i hamnen. Är man skötsam så går det nog bra på flera ställen. Men det finns ju problem som måste lösas förstås.

Tveksamt men inte omöjligt att inställningen på varvräknaren skall påverka. Om motorn dog samtidigt som du ändrade inställningen kanske du kan mistänka det annars inte. Skönt att det inte var gnista är ju inte så dyrt/svårt att åtgärda. CDI Tunderbolt ... eller transistortändning är samma sak. Svårast att kolla så kolla allt annat och vet du inte hur du mäter upp den köt eller låna en ny och testa med. Har du inte gnista vid tändstiften så kan du ta lös den centrala sladden på fördelaren och hålla den nära jord och se om det finns gnista där. Finns det så kan du utesluta fördelaren. Sedan kollar du tändspolen. Har du ström fram till den och ohm mät anslutningarna. är det kortslutning eller oändligt motstånd är den kass men det finns vissa världen den skall ha (står in reparationshandboken). Är det inget fel på dessa så gå på transistortändningen. Är inte fel att köpa nytt fördelarlock, rotor, kablar samt tändstift när du ändå är igång. Förr eller senare skall de ju ändå bytas och är inte så dyrt. Tändspole är inget jag brukar byta men är inte heller så dyrt. Har inte koll på Merc motorer men är ju amerikanskt så bör finnas billiga delar om man inte letar på båtbutikerna.

Normalt så är varvräknaren på en bensinmotor kopplad till tändningen. Undantag finns säkert. Tror inte att den skurit. Vad jag förstår får du motorn att gå runt på startmotorn. Någon antydan till att vilja starta på startgas tycker jag du borde få om tändningen fungerar. Då den inte tänder på någon cylinder så är felet i fördelaren eller före den. Möjligen är det kondensator och brytarspetsar du kan kolla på men kanske är det transistortändning. Tändspolen brukar gå att mäta motståndet på och se om den är ok. Kolla att du har ordentlig jord till motorn. Kolla fördelarlock och rotor (fördelaren sitter fast så den inte går att vrida?). Kolla tändspole. Kolla kondensator och brytare alternativt transistortändningen (går ofta att mäta även transistormodulen men man måste veta vad den skall ha för världen vilket kan vara svårt). Och ström fram till tändspolen. Om det är transistortändning och du inte hittar något fel skulle jag byta den modulen. Finns säkert någon guide på nätet för felsökning av tändning på motorer.

Intermitenta fel är jobbiga. Låter som tändningsproblem. Kolla att du har gnista helst med stroboskåplampa så du slipper ha gnistor i motorrummet. En gissning är att det är glappkontakt någonstans. Möjligen kan du se på va rvräknaren om du har gnista när du maler på startmotorn. Att det är bränsle i förgasaren betyder inte säkert att det kommer till cylindrarna så skruva ur ett tändstifft och titta/lukta för säkerhets skull. Skulle motorn starta så gäller det att du har med utrustning så du kan testa nästa gång felet uppstår. Voltmeter och stroboskåplampa plus skruvmejslar och fasta nycklar skulle jag ha med åtminstone.

En gissning är att motorn är samma som den vanliga HD varianten. Skillnaden på effektuttag (3hk) tror jag beror på förluster i hydraldriften. Men en gissning är en gissning.

Oj missade hydraldriften. Visste inte ens att det fanns en sådan variant av motorn.

Skillnaden verkar vara att HD har lite mindre effekt och maxvarvet är något lägre. Bränslepumpen sprutar in lite mindre diesel.

http://www.82ms.se Övriga dokument längst ner på sidan finns det information. Workshop manual MD11 C/D MD17 C/D I slutet av PDFen ser du teknisk specifikation och där är HD omnämd.

Kolla att du har en termostat och att den öppnar som den skall. Går att lägga den i vatten i en kastrull och värma så man ser att den öppnar (stoppa ner en termometer också om du vill). Kylvattnet går väl ut tilsammans med avgaserna som om motorn är varm pga för lite kylvatten så får du vit ånga. Om termostaten är ok så gissar jag på för lite kylvatten. Kolla impellern. Ser denna korrekt ut. Du kan kanske ta kyl vattnet ur en hink istället från sjön och på så sätt få en uppfattningg om hur mycket vatten det går åt. Har du fyllt glykolvatten i motorn på vintern så vet du ungefär hur det har varit tidigare. Skräp i kylkanaler slangar kan ju blockera kylvattnet helt eller delvis. Kan ju även vara så att det är skit som täppt igen intaget för kylvattnet. Inser att jag inte vet om motorn kyls av Sjövatten eller om det är ett slutet system vi pratar om men börja med att kolla att kylvattnet in fungerar.

EN backventil före varje pump skulle nog jag montera. Visst är det enkelt med ett intag för varje förbrukare men vill ha få hål genom skrovet. Jag tror alltså att pumpen suger så mycket vatten att den suger även från Toa. Säker är jag inte men genomskinliga slangar är bra. Sätt på kranen och titta om du ser något flöde på vattnet från toan.