raol

Ok, ja, jag förstår att det är väldigt annorlunda förutsättningar på den sidan landet. Här är det ju nästan bara kommunala hamnar, eller marinor, inga båtklubbar, så tidsinvesteringen ser helt annorlunda ut, och det är få båtplatser som ger några egentliga transportsträckor "ut".

Antar att farten är ett hårt krav. Annars kan du ju få samma storlek och komfort för under 150 000 kr om du köper en äldre snipa eller segelbåt. Vi kan byta motor 7-8 gånger innan vi kommer upp i en miljon... Bortsett från segel (som ju även för en segelbåt kan ses som överflödigt om man använder den enbart som motorbåt) är våra kostnader i stort sett bara för "externa" saker som båtplats, försäkring, landförvaring och lyft/sjösättning. Utöver det ofrånkomliga saker som bottenmålning, oljebyte, filterbyte, m m. Skulle tro att totalen hamnar runt 25 000 kr per år för allt det sammanräknat. Nackdelen, om man ser det så, är att man är begränsad till 6-8 knop i toppfart, lite beroende på skrov och motorstyrka.

Är det tvärstopp i draget så det inte ens går att dra ut snöret? I så fall är förmodligen växeln i och aktiverar startspärren. Kan också vara att motorn rostat fast eller skurit av överhettning, men det går också att ta reda på. Börja med att dubbelkolla att motorn är i neutral/friläge när du försöker starta. Du kan kolla genom att rotera propellern. Den ska rotera lätt med motorn i neutral, men bli väldigt trög/fast med växeln i. Om det går att dra i snöret obehindrat, men att motorn ändå inte startar är det ett annat problem.

Arean av cirkeln är hela tiden 7854 cm^2... Ok, jag var tvungen. Det finns ingen superenkel formel för det, utan det är lite bökigt. Så enklast är att använda färdiga kalkylatorer på nätet. Det brukar finnas för de flesta typer av beräkningar av mer vardagliga slag, bara man vet vad det heter på engelska. I detta fallet är det "segment of a circle" som är nyckelfrasen. Här är en bra, som också är den jag använde för svaren nedan: https://www.omnicalculator.com/math/segment-area Tänk på att mata in radien, inte diametern! Och att den inmatade höjden är höjden av den ofyllda diametern för en tank som är fylld mer än till hälften. Svaret i det fallet blir arean du ska dra bort från hela cirkelns area (7854 cm^2). För en tank fylld till mindre än hälften är höjden den fyllda diametern och svaret blir den faktiska arean du frågar efter direkt. Den fyllda delen av cirkeln för 65 cm höjd är 5404 cm^2, vilket är ca 69 procent av tanken. För 80 cm höjd är den 6736 cm^2 vilket är ca 86 procent av tanken.

Man får anta att tjyvarna har mobiler. Det lär nog vara bland det första de kollar, om det finns en aktiv sån i motorn.

Det räcker iofs att en tjyv kollar AIS med t ex MarineTraffic eller nån annan sajt/app där man kan se AIS-utrustade fartyg, för att konstatera att båten man är ute efter har en aktiv sändare ombord. I extremfallet kan man helt enkelt bryta strömmen till all elektronik, men annars kan lite säkringar eller kablar dras ut. Jag tror tyvärr inte att det är särskilt effektivt även om själva apparaten är väl dold.

Apples Airtag fungerar genom att "taggen" skickar ut signaler med väldigt låg effekt, och därmed räckvidd, som behöver fångas upp av andra mobila enheter (i praktiken dessutom bara Apples - visserligen finns det en Android-app, men den är inte standard och fungerar inte passivt i bakgrunden) inom tiotalet meter. I praktiken helt värdelöst för att spåra en båt, för hur ofta är båten inom 10-20 m från en annan person, och särskilt då om den stjäls och tjyven försöker dölja det.

Personligen tycker jag flybridge är det mest förfulande elementet som finns på båtar, oavsett båttyp. Ett fult kapell är bara lite extra bajs på det redan anskrämliga. Å andra sidan är det normalt väldigt sällan som kapell över flybridge förekommer, så fulhetsökningen är sällsynt.

Det är väl bara att hälla ner vatten blandat med nåt lämpligt rengöringsmedel, köra en vända så det stänks och sköljs runt, och därefter pumpa ur det? Det vore väl ett ypperligt tillfälle att ta upp ett hål och göra en permanent golvlucka annars. Båtar har generellt alldeles för få åtkomstpaneler till ställen. De borde ta efter moderna militärflygplan, som har åtkomstpaneler nästan överallt. Min åsikt är att det ska gå att komma åt varje punkt på insidan av skrovet med normallång arm, inom en minut. Ett lämpligt tillgänglighetsmått för båtkonstruktörer att sträva efter.

Valfritt rengöringsmedel för kök eller liknande borde funka fint. Finns på smidiga sprejflaskor. Spruta, torka med hushållspapper, repetera. Tills det är rent och torrt.

På nåt sätt måste den ju skicka sin position, så minimum är ett mobilabonnemang. Svårt att se hur det kan bli kostnadsfritt?

Nej, det ser riktigt ut. Men jag vet också att en del äldre motorer fick den rekommendationen, men att det senare visat sig att slitaget blev för stort så tillverkarna höjde rekommendationen till två procent. Själv hade jag kört med två procent i normalfallet. Hellre lite för mycket än för lite.

Gå absolut inte ner till en procent olja om det inte uttryckligen står så i manualen. Två procent är normen! Jag körde vår senaste på 98, för att få lite mindre mängd etanol i.

Andra gången på en vecka som folk tror att jag skrivit utan att jag gjort det!

Några lagar finns inte, och reglemente är nog ett för strikt ord. Det är bara traditioner, som är helt frivilliga att följa. Med undantag för ett fåtal utomeuropeiska länder av mer diktatoriskt slag som tydligen kräver (inte nödvändigtvis officiellt utan man "ska veta") gästflagga, enligt vad jag läst mig till. Seglar du i Europa kan du strunta i det helt. En kompis från Tyskland var med mig ute med båten, såg en annan, utländsk, båt med en liten svensk flagga under ena spridaren. När jag förklarade vad det var konstaterade hon att det var en märklig grej, för man vet ju var man är. Behövs ingen flagga för det... Och hon hade ju helt rätt. Spara jobbet, spara pengarna och skippa gästflaggor. Det enda du behöver är en svensk flagga, om båten är svensk, och det bara om du är utanför svenskt territorialvatten. Innanför är det helt valfritt.

Hur ofta sjösätter du? Om det bara är 1-2 gånger per år är det nog bättre att dimensionera och välja bil efter vardagliga behov och hyra lämplig bil de fåtal gånger annan prestanda behövs. Om såna hyrbilar finns alltså.

Det är väldigt, för att inte säga extremt, svårt att störa ut GPS inom ett större område om det handlar om marknivå. Det man gör, och det man kan göra, i Ryssland, är att störa ut GPS för flyg. Även där handlar det om ganska begränsad räckvidd (några tiotals mil som mest, i normalfallet betydligt mindre) eftersom det är markbaserade stationer och det är fri sikt som krävs. Möjligen skulle man kunna störa ett stort område från ett flygplan, men det fyller ingen funktion. Man stör ut GPS för att försämra möjligheterna för flygande föremål att navigera korrekt eller hitta rätt mål, t ex för att hindra drönare, långdistansmissiler och flygplan. I fredstid fyller det ingen som helst funktion att skicka upp ett flygplan för att ligga utanför ett annat lands kust och skicka störsignaler för GPS. I krigstid skulle samma flygplan snabbt elimineras. Det finns alltså inget behov för ett sånt.

Ett så litet metallföremål nedsänkt i vatten kommer att ändra sin egen temperatur på sekunder. Värmeledningen är så snabb. Fördröjningen beror knappast på att den är "kall".

Å andra sidan, det är ju inget som hindrar att du matar ut ankaret en halvmeter så det hänger fritt precis under rullen, när du ändå släpper säkringslinan inför ankring.

Finns nog inget enkelt att göra där. Möjligen en rulle placerad så den hamnar en bit in på "armen" på ankaret, som "puttar upp" och gör att ankaret får en annan vinkel i indraget läge, så att det ramlar ut naturligt. Men den rullen behöver så klart också ha en bygel runt så inte linan kan hamna utanför. Ny rulle i lila i min skiss:

Jag tror att det kan ha varit i Norge.

Jag vet att det finns ett annat ställe med samma (eller väldigt likt) namn, men jag minns inte var på alla mina kartutforskningar jag har sett det.

Jo, jag vet. Jag gillar inte de här *i-varianterna av prefixen, men jag står ut med att andra använder dem. Själv använder jag dem inte, men inget jag gör när jag använder prefixen är nåt viktigt, så det spelar ingen roll.

Vi låg i en hamn för några år sen när vi råkade lyfta loss grannbåtens akterankare (dragg) när vi skulle ha upp vårt ankare för att ankra om (fällde det för sent). En öppen plastbåt med utombordare. Inte en chans att hitta ägaren. Vi fick hjälp av en annan grannbåts besättning att få ut draggen till ungefär samma plats och spänna upp den så båten hölls från land.

Ja! Varje säkring är dimensionerad efter den kabel som den ska skydda. Huvudsäkringen är till för de grova kablarna från batteriet till elcentralen (eller motsvarande). Om det blir kortslutning i en tunn kabel till ett ekolod kommer den tunna kabeln att brinna upp (i värsta fall tillsammans med hela båten) innan den stora säkringen är i närheten av att lösa ut. En bra dimensionerad säkring ska lösa ut vid en lägre ström än kabeln klarar, men tåla en hög nog ström för det som är inkopplat. Så en kabel dimensioneras efter högsta förväntande strömmen (ekolod, plotter, lampa, vad det nu må vara) och sen dimensioneras säkringen efter kabeln (och indirekt strömmen). Ett exempel: Säg att en inkopplad pryl drar 11 A maximalt, t ex när den startar. Då kanske man väljer en kabel som klarar 20 A och sen en säkring som är på 15 A. 15 A är högre än maxströmmen vid normal funktion, men lägre än kabeln.