Lintott

Om du följer mitt råd om att stoppa ner oljebytarpumpens sond och suga längst ner i djupaste punkten i tanken så får du med både huvuddelen av ev bakterie-gegg och det vatten som står där. Vatten är tyngre än diesel och sjunker till botten när båten ligger stilla t.ex. vid vinterförvaringen. Om ditt förfilter inte har vattenavskiljare så byt till ett med den funktionen. Sedan dränerar du en skvätt varje år så vet du att du inte får in vatten i insprutningspumpen igen. Å börjar det bli mycket vatten som fastnat i vattenavskiljaren så är det dags att börja kolla hur vattnet tar sig in i tanken. * Otät packning i tanklocket * Felmonterad avluftning så vatten kommer in den vägen * Dålig skötsel av cisternerna på macken där du brukar tanka Men glöm skrönan om att tanken inte varit helt full under vintern. Den mängd kondens som kan uppstå av det skälet är försumbar (är diskuterat i tidigare trådar här).

Om jag var i din situation så hade jag: Hällt i någon bakteriedödare i höst. Köpt extra bränslefilter om det skulle bli stopp till våren. Dessa ska du i alla fall byta när du tömt tanken o häller i ny ren diesel så du inte riskerar framtida stopp p.g.a bakterier som redan snurrat runt i systemet. Köp förresten två omgångar så du har i reserv efter att du bytt nuvarande filter... Kört upp soppan nästa år. När det är nästan slut så hade jag med oljebytardunken sugit ur det sista och kollat runt så eventuella svarta bakterieklumpar kommit med. Om du kan skruva loss tanken o göra den helt ren invändigt så är det ännu bättre. På förra båten (där det fanns lite svart i tanken) så tog jag hem den o körde med högtryckstvätten genom tankmätarhålet så det blev skinande blankt invändigt. Åkt till sjömacken o fyllt ett par dunkar som kan fyllas i vid hemmabryggan för provstart/luftning/testkörning efter tankrengöringen. Det finns ett antal sjömackar runt Stockholm där du kan komma landvägen o fylla i dunk. Några förslag Vaxholm: Gulf i Fästningssundet o OK vid gästhamnen. Lidingö: OK i Islinge. Jag kan norr om stan bäst men det bör finnas även i Saltsjöbaden, Dalarö, Nynäshamn o inne i Mälaren m.fl. Jag tycker inte du ska ha panik o behöva hälla ut dieseln. Förbered istället med filter o verktyg för att fixa ev stopp innan tanken körts tom (Det kommer med stor sannolikhet inte att hända. När jag insåg biodieselproblemet så sög jag ur klumparna men körde i många år innan tanken togs ur o spolades i samband med en större motoröversyn. Jag fick aldrig motorstörningar...). Ett sätt att kolla flödet genom filterna är att köra med belastning på fullvarv några minuter. Om motorn då går rent utan att hacka så kommer det tillräckligt med diesel genom filterna för mer normala varv på motorn.

Ren glykol fryser vid ungefär -10 grader. Koncentrerad vätska ska för bästa effekt och frysskydd blandas 50/50 med vatten.

Det var rätt långt från de ursprungliga planerna o idéerna. Både storleks- och prismässigt. Men grattis till att ha blivit båtägare å bonus för att du återkopplade med hur valet blev.

35 kvadrats kabel är att ta i alldeles för mycket för att mata förbrukarna. En sådan kabel klarar 60A kontinuerligt. Även om du hänger på väldigt mycket grejor framöver så kommer du aldrig att komma upp i sådana strömstyrkor. Jag har väldigt mycket grejor på min förbrukarsida (kylbox, vattenpumpar x 2, länspump, autopilot, stor plotter, TV, VHF, mm mm) och har en 16 kvadratmm kabel vilket räcker till med råge för mig (ska kunna belastas konstant med 37A). Sen har jag även upp till 50 kvadratskablar men de går från batteriet till huvudströmbrytaren där det grenas vidare till vinchar (200A avsäkring), ankarspel (80A avsäkring) å så förbrukaranslutningen med sin Det finns ringkabelskor med M6 hål både röda för klena kablar (0,5 - 1,5 kvadrat), blåa för medium kablar (1,5 - 2,5 kvadrat) och gula för lite kraftigare kablar (4-6 kvadrat). Du bör klara dina förbrukare och mycket mer med 6 kvadrat kabel och gul kabelsko till spridningsplint. Sen ansluter du de olika enheterna med klenare kabel och röd eller blå kabelsko. Till både 35 o 16 kvadratskablar behövs rörkabelskor där det krävs professionellt pressverktyg för att pressa ihop kabelskon runt kabeln. När du ska pressa röda, blå eller gula kabelskor så ska du skaffa en riktig presstång. De klena verktyg som finns med i satser tillsammans med kabelskosortiment ger inte tillräcklig presskraft för att få en tillförlitlig förbindning. En sån här presstång ska du skaffa. De finns från olika tillverkare. Biltemas räcker t.ex. bra. Färgmarkeringarna för olika kabelskor är självinstruerande....

Ättika är en rätt harmlös kemikalie som inte förstör naturen. Det är överkomliga priser i storförpackning. Jag använder ogräsättika både för toadelar och snäckor på propellern när jag tagit hem den.

Med 10 mm borr så får du inte så mycket svar. Kör upp några hål med en lagom stor hålsåg istället. Du märker när du går igenom understa glasfiberskiktet. Då stoppar du. När du drar ur hålsågen så ser du om du får ut pluggen med distansmaterialet eller inte. Sitter den kvar så är distansmaterialet OK. Kommer hela pluggen ut så får du en bra bild över förfallet. Det är inte mycket mer jobb att laga hålen efter hålsågen än efter ett grovt borr.

Båda... De är bra till lite olika arbetsmoment. En stor fördel med multiverktyg är att de inte river runt slipdammet i hela båten som en vinkelslip gör. Jag har blivit förtjust i både trekantsslipen och den nästan runda slipskivan när jag gjort glasfiberarbeten i mina båtar. Trekantsslipen avverkar rätt ordentligt samtidigt som den är smidig att komma åt med. Det sitter korn under hela plattan och det är rätt lång "livslängd" på den. Den runda skivan har slipkornen längs ut på kanten och går bra att skära sig in med rätt igenom ett laminat. (den lilla trekanten har jag aldrig testat...) Det kan vara lite olika utformning av fästet på olika fabrikat av multiverktygen så kolla passformen innan du kastat förpackningen. Bilden var första träff på tillbehör och är hämtad här (det finns även verktyg hos t.ex. Jula): https://www.temu.com/kuiper/dn9.html?subj=downloadable-ads-shopping&_bg_fs=1&_p_jump_id=841&_x_vst_scene=adg&goods_id=601099520507809&sku_id=17592233335285&adg_ctx=a-2bb5aec8~c-c7fec774~f-3df4b3f6&_x_ads_sub_channel=shopping&_p_rfs=1&_x_ns_prz_type=3&_x_ns_sku_id=17592233335285&mrk_rec=1&_x_ads_channel=google&_x_gmc_account=762712684&_x_login_type=Google&_x_ads_account=3261471670&_x_ads_set=20534498833&_x_ads_id=154094525740&_x_ads_creative_id=673162066938&_x_ns_source=g&_x_ns_gclid=Cj0KCQjwqP2pBhDMARIsAJQ0CzomY2JXLCfZAMy9l6mauWfFZXdGTgDl388VXX5dMu_NBjw3wruLey8aAv0lEALw_wcB&_x_ns_placement=&_x_ns_match_type=&_x_ns_ad_position=&_x_ns_product_id=762712684-sv-17592233335285&_x_ns_target=&_x_ns_devicemodel=&_x_ns_wbraid=CjkKCQjwhfipBhDJARIoADN2Ygd1Lh7tfPhqOq8zoi8JnNIndvqTc-_hcKGerBbYm_wsK6CeqxoCfDk&_x_ns_gbraid=0AAAAAo4mICFpZeOs8TKf7L24NnzMFQKI7&_x_ns_targetid=pla-1964452116229&gclid=Cj0KCQjwqP2pBhDMARIsAJQ0CzomY2JXLCfZAMy9l6mauWfFZXdGTgDl388VXX5dMu_NBjw3wruLey8aAv0lEALw_wcB

Jag använder den här för 99 kr som jag löser i vatten själv o häller i sprayflaska. Det blir många liter färdig lösning av 600 gram kristaller. Jag håller inte på o kokar utan slår bara i lite kristaller o skakar flaskan. Å den fungerar lika bra som Sharkbite Waterline cleaner som jag använde tidigare.

Jag försöker vara så miljövänlig som möjligt och använder därför så lite glykol som möjligt. Jag häller en liter glykol i en fyralitersdunk o fyller med vatten (det brukar vara en slatt glykolblandning kvar sen föregående säsong). Då får jag 25-30% glykolblandning. Vid de vintertemperaturer vi har i mina trakter så kan det bli sörjigt i sjövattensystemet med det har ingen sprängkraft och det är det som är det viktiga. Jag ska inte köra med motorn under vintern och då är eventuell trögflytande sörja inget problem. Efter att ha kört motorn med färskvatten en stund (sparar en rejäl skvätt i färskvattentanken före upptagning) så flyttas sugslangen till glykoldunken. Under färskvattenkörningen har jag hängt upp en hink under avgasröret som töms innan glykolblandningen körs in. När det spottar glykol i hinken så är vinterkörningen klar, motorn stoppas å så hälls hinkens innehåll i miljöstationen. Har fungerat bra i många år nu.

För att ensamsegla så underlättar det om båten är välbalanserad och inte alltför livlig. Det nåste gå att få en stabil kurshållning med en enkel autopilot (mer avancerade autopiloter blir oftast för dyra o komplicerade installationer för att passa i kategorin "mindre båt för ensamsegling"). Båten ska vara utrustad eller enkelt kunna kompletteras med en autopilot. Det är helt tillräckligt med en enkel rorkultspilot som kan hålla båten på kurs. Det behövs inte kopplingar till plotter för att kunna följa en rutt eller vindmätare för att hålla vinkel mot vinden. Roderlås är en nödlösning för att hålla båten på kurs. Det fungerade nog på äldre långkölade båtar som var väldigt tröga men jag ser det inte som ett alternativ på en modernare båt. För att underlätta hanteringen vid ensamsegling så ser jag det nästan som ett krav att båten har inombordsmotor med elektrisk start. Det kan nog fungera även med en utombordare om den har elstart men det är ett klart sämre alternativ. Med den beskrivna tekniknivån så kan du "rädda dig" ur en besvärlig situation. Du får även möjligheten att kunna hantera segel, fördjupa dig i navigeringen, fixa mat mm utan att behöva stressa så du riskerar att något blir fel/farligt. Min första båt var 20 fot (Sheriff 600) och saknade ovan beskriven teknik. Den såldes redan efter en säsong. Nästa båt var 24 fot med inombordare (Birdie 24). Den kompletterades efter något år med en enkel rorkultspilot. Båten ensamseglades rätt mycket och jag hade många oerfarna besättningsmedlemmar ombord som inledningsvis inte kunde bidra med så mycket seglingshjälp. Den båten seglade jag med i 15 år vilket väl ger en hint om hur mycket mer funktionell den var. Denna storlek på båtar är rätt sällsynta idag om du letar efter en båt i gott skick (de börjar bli rätt gamla...). Ett alternativ är att leta efter en Maxi 77, Shipman 28 eller liknande med en motor i så gott skick att den går att lita på. Även dessa modeller är rätt gamla men utbudet är större så det bör gå att hitta välhållna exemplar om du ger det lite tid och letar.

Vad är det för enkät du avser??? Att Skärgårdsstiftelsen "utvecklar" verksamheten är maktspråk för "avvecklar/försämrar". Det har varit rätt mycket debatt/synpunkter på omdaningen i bl.a. tidningen "Skärgården" om vad detta kommer att innebära för de skärgårdsboende och det rörliga friluftslivet. Skärgårdsbor är ofta mångsysslare som har många aktiviteter/jobb för att klara försörjningen ute i den glesbygd som stora delar av skärgården är. Ett av Skärgårdsstiftelsens mål när stiftelsen bildades var att bidra till del av denna sysselsättning för skärgårdsbor. Detta mål är numera helt förändrat. Stiftelsens arbetsstyrkor ska utgå från tre centrala platser på fastlandet för att därifrån köra ut i områdena och genomföra sin service. Detta heter på fint språk "service i omdaning" https://skargardsstiftelsen.se/var-verksamhet/skargardsstiftelsens-service/service-i-omdaning/ Vad gäller servicenivån i skärgården så kommer de fritidsbåtsägare som rör sig utanför de mest centrala delarna av skärgården snart att behöva vänja sig vid en skräpigare miljö. Skärgårdsstiftelsen håller på att "kategorisera" sina områden. Hög servicenivå är dit du kan köra bil. Medelhög servicenivå är dit du kan åka Vaxholmsbåt. Dit du behöver egen båt för att ta dig kommer servicen att försvinna. https://skargardsstiftelsen.se/var-verksamhet/skargardsstiftelsens-service/kategorisering-av-omraden/ Jag uppmärksammades på detta redan i höstas vid övernattning i de välbesökta vikar på östra sidan av Björnö. De två sopmajor som finns vid de två vikarna var igenbommade. Besökare hänvisades till service på västra sidan av reservatet (ca 3 km bort) för att kasta sopor o besöka toa. Gissa om det redan var välsnitslat i buskarna en bit bakom sopmajan....

Å läser man artikeln noggrant så står det "litiumjonbatterier". "Rena el-båtar" där tillverkaren vill ha högsta effekt-vikt på batterierna installerar litiumjonbatterier. I de flesta fritidsbåtar där det byts till förbrukarbatterier baserade på litium så är det litiumjärnfosfat-batterier (LiFePO4). Dessa batterier är inte lika eldfängda som litiumjon-batterierna. Reportar vill ha feta rubriker och om inte läsaren är noggrann med vad denne läser så är det lätt att invaggas i uppfattningen att alla batterier med litium innanför skalet är livsfarliga.

Det kräver en titt under kastdäcket för att veta hur eventuell förstärkning är monterad på båten du har bild på (om det finns någon förstärkning). Angreppssättet är i alla fall något som monteras så högt upp som möjligt för att göra största möjliga nytta. Ordentligt förankrat till skrovsidorna. Det ska tåla både sjö och uppläggningshantering. Hur förankringen görs kan variera. Antingen plastas kastdäcket fast mot en stor anläggningsyta i skrovsidorna (slipa bort gelcoat/topcoat och rugga upp ytan före plastningen så det blir ordentlig vidhäftning) eller så kan du montera en eller två reglar på tvärs som bultas med vinkelbeslag som skruvas med genomgående skruv rätt igenom skrovsidan (t.ex. vagnsbult med kullrig skalle och mutter på insidan). Ett par reglar kan ju även vara ett bra underlag för kastdäcket.

Exakt hur Albin 78 är ihopmonterad vet jag inte men... Grabbräcken kan vara skruvade med trä/plåt-skruv genom grabbräcket och mer i rufftaket. Skruven täcks alltid med en träplugg. Om du drar ur pluggarna så kommer du åt skruvarna. Pluggarna lossas enklast genom att dra ner en skruv i pluggen så kommer den att åka upp ur plugghålet. Sen får du skaffa nya pluggar vid återmonteringen. Ibland sitter grabbräckena med maskingängad skruv o mutter genom rufftaket men även då sitter det en plugg över skruvhålet i grabbräcket. Att grabbräcket är lite krökt behöver du nog inte oroa dig för. De har suttit så länge att de kommer att behålla den krökningen så du kan återmontera utan bekymmer. Men var noga med att markera vilket som sitter till bb respektive sb så du får hålen korrekt vid återmonteringen.

Jag hade en mycket stel duschslang av plast i min båt som var hopplös att hantera (dessbättre på motsatt sida som ankarspelet så de bråkade inte med varandra). Jag köpte ett par vanliga duschslangar med metallhölje och skruvade en gängad koppling mellan dem så jag fick en ordentligt lång och smidig slang. Lite vulktape runt skarven fick den att inte fastna "i hålet". Numera är det mycket enklare att dra ut o mata tillbaka slangen genom sitt lilla hål. Om jag hade haft slangen tillsammans med ankartampen så hade det nog gått att komplettera med någon skiva med kanter så slangen inte bråkade med ankartampen.

Tofterna är det som håller samman skrovsidorna. Utan dem, eller någon annan ersättning, så kommer skrovet att bli väldigt sladdrigt. Om jag börjar nerifrån... Att lägga en durk i botten av båten är ju ett måste för att få en plan yta (hur har du stått ut utan durk dessa år?). Du kan göra den av valfritt material men det måste vara vattentåligt. Du ska inte "försegla" utrymmet under durken. Hur väl du än försöker täta så kommer det att komma in fukt/kondens/läckage dit så gör ett länshål i form av en lucka någonstans. Om du gör lite tvärsförstärkningar så kan du ha tunnare (lättare) material i durken och ändå få det stadigt. Se bara till att det finns hål genom förstärkningarna så att det inte blir stående vatten mellan dem. Om nuvarande kastdäck är tungt att hantera, varför gör inte bara ett i lättare material? På samma sätt som med durken så går det att använda tunnare material om du har förstärkningar undertill. Behåll så många av tofterna som möjligt, det är de som gör båten stabil i friborden. Om du tar bort någon så måste du göra kraftiga fästen mellan kastdäcket och skrovsidorna som kan ersätta den förlorade stabiliteten.

Det ser ut att vara en stum koppling mellan propelleraxel o backslag. Innan du börjar komplettera för mycket så ska du nog börja med att kolla att motor o propelleraxel är linjerade. Om de inte sitter helt i linje så kan propelleraxeln slå mot axelhylsan och då blir det rätt mycket (onödigt) väsen. De flexibla motorkuddarna åldras och sjunker samman så det är inte ovanligt att linjeringen behöver ses över ibland. Sen blir det en del ljud från när propellern trycker vatten mot skrovet när den roterar och det kommer du aldrig att bli av med.

Exempel på vanligt "standardnät" Teknisk data Längd 30 m Höjd 1,5 m Är det längre än 30 m mellan vakarna så är det oftast två hopkopplade nät.

Det finns beslutade regler för hur fiskeredskap ska märkas ut. https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/redskap-och-fiskemetoder/markning-och-utmarkning-av-fiskeredskap---regler.html Min uppfattning är att dessa regler oftast verkar följas av redskapsfiskarna. Sen finns det så klart , i vanlig ordning, enstaka slarvpellar som inte bryr sig om regler.... Dessa finns det sällan någon möjlighet att komma åt. Så säker kan man aldrig vara. Lite självbevarelsedrift finns det nog hos fiskarna - om vakaren körs av så blir det svårt att bärga redskapet. Vad gäller icke ytstående redskap så ger sjökortsdjupet en uppfattning om ifall övertelnen riskerar att vara på riskabelt djup för segelbåtar.

Jag använder en sådan här oljefilteravdragare. Det finns fyrkantshål eller sexkant att välja på till skaftet från hylsnyckelsatsen. Kantigheten i kedjan gör att den inte slirar. Lite sladdrig att lägga om filtret men sen går det som en dans att dra loss. 9458.webp

Tvättmedel för ute-terasser är nog lite kraftigare än målartvätt. Läs på innehållsförteckningarna vilket som är mest koncentrerat.

Sika eller liknande produkt "limmar" bra och tätar. Metodmässigt så kan jag varna för att försöka lyfta i kanten av gummilisten och försöka pressa in tätningsmedlet. Det kommer att krypa in vatten någon annan stans längs listen, krypa (kapillärkraften) längs listen och rinna ut någon annan stans. Du bör ta bort helt och lägga tätningsmedel runt hela gummilisten. Småduttande är dömt att misslyckas och så får du bara jobb med att ta bort duttandet för att gör om på riktigt. Innan du tätar. Kolla skicket på gummilisten så det inte finns begynnande sprickor i den. Det kan vara idé att helt byta listen om den börjar åldras. Kuntze har nya gummilister i många modeller om du inte hittar någon i båttillbehörsbutiken.

Jag hade inte koll på hur el-toaletter kör runt spolvattnet. Jag kör manuellt.....

Jag tycker det är enklast att blåsa lite med en varmluftspistol eller hårfön så slangen mjuknar lite.