Ledartavla

En omvandlare med ställbar utspänning kan fungera utmärkt som just laddare av bly/syrabatterier, då dessa är konstantspänningsladdade och dessutom själva reglerar sin laddning utan att man behöver göra något med laddspänningen. Generatorn är ju en sådan t ex med sina 14V konstanta utspänning. Så om du ställer in utgången "12V" på att lämna 13,9-14,0V så kommer det nog fungera riktigt bra och vara tämligen säkert men ändå hyfsat snabb laddning. Jodå, med just bly/syrabatterier fungerar ju som sagt en fast spänning riktigt bra 😉. Men den kan/ska ju inte vara just 12V på ett 12V-batteri, den måste ju vara högre än batteriets egenspänning för att strömmen skall vilja flyta in i batteriet - det har du helt rätt i. Att sedan tillverkarna av laddare för bly/syra har hittat på en massa olika faser av laddcykeln och laddmoder är mest för att kunna tvinga i laddström så snabbt som möjligt. Ibland nästan mot batteriets vilja kan man tycka. Eller automatiskt känna av om batteriet börjar bli sulfaterat/dåligt, och då ösa på med höga spänningspulser som i alla fall ibland kan få det att må lite bättre ett tag igen. Annorlunda är det däremot med andra typer av batterier, där det kan gå riktigt galet om laddaren inte är anpassad för batteriets kemi, och t ex känner av när det är dags att lugna ner sig. EDIT: "DC/DC" betyder ju egentligen bara att det är en omvandlare som matas med DC-ström/spänning och omvandlar den till en annan DC-ström/spänning. Denna utström/spänning kan sedan vara fast variera eller vad som. Jämför med en AC/DC-omvandlare, en typisk nätadapter t ex. Sedan har det lite slarvigt blivit underförstått att en DC/DC är en switchande omvandlare, en som alltså hackar upp spänningen och på det sättet kan omvandla mycket mer effektivt än s.k. linjär omvandlare (som eldar upp överskottet i värme, men å andra sidan inte stör annan elektronik/radio). Så både batteriladdare, spänningsomvandlare och en hel del annat kvalar alltså in som "DC/DC-omvandlare" 🙂

Nej, det är ju inte så olika. En laddare innehåller ju nästan alltid (minst) en spänningsomvandlare 😉 Och en spänningsomvandlare - som ju per definition lämnar en utspänning - kan mycket väl användas rakt av som laddare för vissa batterier. Man kan ju också ofta använda det som kallas "batteriladdare" som nätaggregat/strömförsörjning av sina 12V-prylar i båten - helt utan något att ladda....

Ja, fast jag skulle inte kalla det hårklyverier då man inte vill ha en fast spänning på 12V om man vill ladda ett batteri. Men visst är en DC/DC-laddare en slags omvandlare också men skillnaden mellan DC/DC-laddare och -omvandlare är klart relevant i denna frågeställning anser jag. Men kanske funkar det lika bra med en regulator till en solpanel? Säkert ett billigare alternativ iaf.

Nu är vi där igen med hårklyverierna.😉 Det här är vad Gemini säger: "Är en dcdc-laddare en dcdc-omvandlare?" "Ja, en DC/DC-laddare är en typ av DC/DC-omvandlare med en specifik funktion: att ladda ett batteri. Medan en vanlig DC/DC-omvandlare enbart anpassar en likströmsspänning till en annan, lägger en DC/DC-laddare till funktionen att omvandla och samtidigt reglera strömmen på ett sätt som är optimerat för batteriladdning"

När det gäller bryggplatser och prisnivåer är vi lyckligt förskonade i Skandinavien. Har seglat i olika delar av Medelhavet under 25 år på andelsbåtar och nu på egen båt. För 10 år sedan kostade en ACI årsplats i Trogir, Kroatien, för en 37 ft segelbåt ca 60 ksek (priset lågt för andelsbåten hade haft samma plats i 10år). 6 månader på spanskt varv med 40 ft segelbåt kostar den här vintern ca 6 ksek/månad, när jag är 200 mil från båten känns det tryggare med att ha sitt på det torra. I Grekland seglade jag senast för 16 år sedan på andelsbåt. Då fanns det få marinor, idag finns det fler, tex en kedja https://www.d-marin.com/en/marinas/lefkas/ Räkna generellt med 100-400% högre priser i Medelhavet jämfört med Sverige. https://plainsailing.com/blog/berthing-mooring-fees-in-croatia-and-greece Vad betalar du idag för sommar/vinterförvaring? Fördelen med andelsbåt är att kostnaderna fördelas över flera delägare speciellt om du bara seglar några få veckor per säsong. # # # Googling mha enklare AI Annual marina fees in Greece vary widely based on location and yacht size, typically ranging from roughly €1,500–€2,500 for a 12-meter (40ft) boat in cheaper areas to over €20,000 annually for 17-20 meter yachts in premium marinas . Full-service marinas, like Athens Marina, often cost over €20,000 for 18m+ vessels, while smaller, more remote marinas offer lower rates. Key Price Drivers & Estimates Location: Popular areas (Athens, Corfu, Ionian) are significantly more expensive than smaller, independent, or municipality-run ports. Size: Rates increase with length ( LOAcap L cap O cap A 𝐿𝑂𝐴 ), often with a steep increase for catamarans (approx. +50% or more). Annual vs. Seasonal: Annual contracts offer better value, while summer-only (high season) rates are much higher per day. Examples (Approximate Annual Rates): 12m Boat (12-13m): ~€1,400–€1,800 in regional locations (e.g., Crete, Preveza). 17-20m Yacht: €19,800–€24,800+ in high-end marinas (e.g., Athens Marina). Small Vessels: Special, lower, annual rates (approx. €70-€280) exist for specific, long-term, or local mooring, particularly at municipal ports. Additional Costs TEPAI (Cruising Tax): A tax payable for each month spent in Greek waters. Utilities: Electricity (~€2.30/kWh) and water (~€6.00/ m3m cubed 𝑚3 ) are usually charged separately. Other Fees: Haul-out, storage on the hard, and launching fees are separate from in-water berthing, often totaling €1,500+ for winter storage. Note: Prices in Greece are subject to high demand, and many private marinas or commercialized ports have significantly raised rates in recent years.

Jag är absolut inget proffs på batterier med blandade spänningar men jag tror det ska funka med några få ändringar. 12V-batteriet kommer aldrig få någon direkt laddning eftersom DC/DC-omvandlaren inte fungerar som laddare. Men om du sätter en anpassad regulator mellan din 36V-bank mot 12V-batteriet så tycker jag det borde funka ok. Ett alternativ kan vara om du hittar en DC/DC-laddare som kan utgå från 36-voltsbatterierna och ladda 12V. Men jag kan ha fel. Andra kan säkert detta bättre.

Ja, det stämmer🙂

Kör med original, om dessa nu klarat sig sedan-84 till i princip dags datum så fick det bli standard ventiler. Utan att veta så tänker jag att det även finns nackdelar med rostfria ventiler i en gammal motor som inte är konstruerad för dessa. Jag inbillar mig att man bör anpassa ventilsätena, att den sämre värmeledningen gör det mindre bra att ha rostfria ventiler i en båtmotor som ofta går hårt och att byte till rostfritt kan ge både oväntad korrosion och oväntat slitage.

Jag har kört med WD-40 med gott resultat dvs alla kranar funkar bra fortfarande. Ingen kran är nyare än trettio år.

Gå för all del ett varv och knacka på däcket, det är ett bra komplement till fuktmätningen för du kommer inte att missa eventuella rejält blöta och/eller delaminerade partier om du går lugnt och systematiskt fram. Jag tog en liten video när jag tittade till mina båtar igår där jag visar vad du söker. Frisk balsa till vänster, dålig balsa till höger. Notera hur tonläget i knallen blir lägre över den dåliga balsan. Och studsen i verktyget blir en annan så man går lite på känsla också. Det är inga större mängder våld som behövs. Använder du en kulhammare (finns för 79kr på Biltema) så kan du knacka på halkskyddet utan att skada det. Här har för övrigt varit blött i >25 år enligt gamla besiktningsprotokoll i pärmen som kom med båten men ändå är det fortfarande så här tvära kast mellan bra och dålig balsa. Så känn inte att skarpa avgränsningar skulle vara något argument för att det inte kan vara blött. IMG_0839.mov

Så jag tolkar det som du inte prövat en annan mätmetod? Med tanke på hur viktig denna fråga verkar vara för dig och så säker på att mätaren luras så känns det märkligt att du verkar avfärda att mäta med en annan metod. Borde vara en av de snabbaste och enklaste åtgärderna som man gör först. Sedan håller jag med om att det är i princip omöjligt att torka ur någon betydande (mätbar) mängd fukt genom några små borrhål. Behöver öppnas upp betydligt större hål/ytor för detta, vare sig med eller utan värme. Har egna erfarenheter om det.

Detta är flottans nya "Stealth-båt" Snike lackerad i radarabsorberande mattsvart sprayfärg och plattformen på taket gör den osynlig från luften samt skyddar mot inkommande. På styrbordssidan hänger en ASW-torped förklädd till puttifrånpåse och LED-rampen är ett dolt laservapen ala Goldfinger. På stävpulpiten sitter en ultraljudsplatta som förgör undervattensfarkoster ner till 500 m djup. Du har sannolikt fotograferat ett skyddsobjekt🤫

Tack för all input – här kommer en uppdatering. Jag kontaktade Viking Yachting, där jag köpt slangen, och de var otroligt tillmötesgående. De erbjöd mig att välja en ersättningsprodukt eller få pengarna tillbaka. Jag valde återbetalning och redan nästa dag fanns pengarna på kontot. Nu kommer jag att beställa Sanipomp Extra i stället. Vill verkligen lyfta Vikingyachting.se för deras generösa och snabba hantering. Riktigt bra service!

Har rivit och reparerat två balsadäck så besiktningsmannen har nog mer erfarenhet. Jag reagerar bara på att han tvärsäkert vågar lova att det hade luktat ifall det funnits fukt. Det kan lukta men behöver inte nödvändigtvis inte göra det enligt min erfarenhet. Den balsa jag har rivit ut har i vart fall inte luktat, mer än en lättare doft av jord där den varit väldigt rutten. Ytterst skulle jag säga att det väsentliga är att reda ut ifall det finns någon delaminering. Fukt sprider sig inte särskilt bra horisontellt mellan fibrerna i balsan utan behöver luckra sig fram i gränsytan mellan distansmaterialet och laminatet för att komma åt ändträt. Främst då via frostsprängning under vinterhalvåret. Så om det nu skulle vara en fuktskada av konsekvens så är det inte så sannolikt att den kan växa sig så här stor utan att orsaka delaminering bitvis. Det första jag hade gjort om jag fick titta på båten hade varit att skruva ner innertaket och plocka fram hammaren och knacka mig runt en stund och känna efter och lyssna. Eventuell delaminering är omöjlig att missa, det låter tydligt ihåligt och trasigt när man knackar på ytor där distansmaterial och laminat inte sitter ihop som de ska. Särskilt nyfiken hade jag varit längs långsidan av balsapanelerna åt styrbord för att det är den lägsta punkten. Finns vatten i däcket vill det gärna söka sig dit.

Då borde väl denne kunna skriva ett utlåtande om just detta, dvs en bekräftelse till hugade spekulanter om att det, oavsett att mätaren indikerade, inte fanns någon fukt. Och definitivt inte var dyblött, som mätaren tyckte att det borde varit. Det är ju väldigt tydligt att indikeringen var falsk och berodde på att "något" (t ex i materialet) lurade instrumentet. Borde väl en seriös besiktningsman kunna intyga, på samma sätt som de är väldigt snabba på att intyga saker åt andra hållet.

Du verkar ju ändå vara öppen för små borrhål i innertaket. Kanske kan denna typ fuktmätare vara ett alternativ då. Borra parvis med små hål (ser ju ut att räcka med 1-2 mm) med bredd motsvarande mätstiften. Se vad resultatet blir när man då mäter direkt i ballsaträt. Mätare av denna typ verkar ju vara lämpliga för just trä.

Men om du nu är klar över vad detta kan vara (och inte bara tror) - varför frågar du då här ? Berätta gärna för oss andra så vi slipper "killgissa", som du skriver😉 Ledningsförmåga (konduktivitet) vid DC är "resistans", men vid AC "impedans". Genom att lägga på ett AC-fält kan enheten känna av en "störning"/"belastning" av det genererade mätfältet. Bl.a. fukt gör ju materialet mer ledande. Så ni beskriver egentligen samma sak. En vanlig metalldetektor fungerar ungefär på samma sätt. Även RFID-taggarna i bilnyckeln eller passérsystemet, som helt enkelt genom att belasta fältet de känner av t.o.m. kan signalera tillbaka seriedata till läsaren. Från tillverkarens sida: Metoden fungerar väldigt bra i den ideala världen, men i alla andra fall måste man för att vara säker kalibrera/jämföra mot en yta med samma material men utan den egenskap man vill detektera. T ex fukt. Läser man manualen samt även lite mellan raderna i den kan man också se att fuktmätningen för trä (övre skalan) egentligen bara är tillförlitlig direkt mot rent trä. En notis finns (men inte mer) att "behandlat" trä kan ge felaktigt resultat, vilket låter högst rimligt. Används den för att mäta fukthalten på "inbäddat" trä genom/bakom t ex glasfiber, så förutsätts materialet framför vara helt elektriskt neutralt. Nu är det mycket som kan påverka som man kanske inte tänker på som "elektriskt". För att t ex få en färg eller material mörkt används ofta kimrök (kolpulver) som direkt gör materialet elektriskt aktivt. Har sett flera gånger hur man designat in en liten radiopryl (t ex Blåtand) i en svart plastkapsling, och missat att speca plastsorten i detalj. Och får en usel radioräckvidd. "Men det är ju plast".... Det behöver alltså inte alls vara så radikalt som en metallarmering eller elkablar, utan t.o.m. kanske bara något som penslats på balsan inuti. Eller något beklädnadsmaterial o.s.v. Hursomhelst finns tyvärr ofta en övertro på dylika instruments träffsäkerhet, men de är ju dyra (=måste ju vara bra) och manualen talar sällan speciellt högt om produktens svaghet. Och besiktningsmannen vill ofta inte veta att han inte kan lita på sitt dyra instrument till 100%. Men med lite kunskap om att det inte mäter fukt utan en egenskap som kan påverkas av fukt så skulle varningsklockorna ha ringt. Och som redan nämnts - får man märkligt resultat vid en mätning skall man ifrågasätta och inte minst kontrollera mot en referens, exakt likadan, men som garanterat saknar den egenskapen man vill mäta. Då säkerställer man - som du frågar ovan - "vad som är vad". Gäller vid alla mätningar, för vare sig vi själva eller instrumenten är perfekta. Glöm heller inte att alltid ha med ett mått av sunt förnuft också. Det har jag sett alltför många som stänger av så snart de får ett fint instrument att mäta med. Att mäta är att veta - under förutsättning att man har koll på VAD man mäter och känner till begränsningarna med mätmetoden. EDIT: Om besiktningsmannen använder sunt förnuft och ögonen och inte bara litar på sitt instrument, så syns det ju att det inte finns någon skada, beslag eller annat som skulle kunna vara en väg in för fukten i stora delar av det område där det ger kraftigt utslag. Finns ju dessutom ett spegelvänt motsvarande på andra sidan, med lika mycket/lite vägar in. Med lite kunskap om VAD det egentligen är hans instrument mäter, så borde han stoppat där och insett att det inte är eller kan vara fukt som ger indikeringen. Mätningen är ju ett komplement till övrig undersökning, inget facit. Du gör helt rätt i att vägra uppsågning effter en "fuktficka" (måste ju vara väldigt stor ficka f.ö.) som är besiktningsmannens nya teori. Byt besiktningsman !

För många år sedan jobbade jag på en firma som bl a höll på med vattenskadade badrum. Vid ett tillfälle hade vi ett badrum som vägrade torka enligt fuktindikator (de du redovisar här är inte fuktmätare). Efter väldigt lång torkning och en massa kill-gissningar försökte vi helt enkelt med att bila ur materialet; finns inget material finns ju ingen fukt. Det visade sig då att det låg ett hönsnät som armering i översta betongskikt - varken sett före eller efter. Badrummet var snustorrt. Vi bytte därefter mätmetod till en säkrare, men mer förstörande där man borrar ett hål, sätter i en plugg i hålet, väntar ett par dygn och mäter sedan relativa luftfuktigheten (RF) i hålet. Det är väldigt exakt och jag vet inte om man kan göra så i ett däck. Det borde i alla fall vara mindre förstörande än att såga sönder båten. Min gissning till orsaken är just det; någon hos båtbyggaren har gjort en förstärkning av däcket med t ex ett metallhaltigt eller annat ledande material. Varför vet jag inte. Frågan är också; kan du få skadestånd från besiktningsmannens försäkring, för skada har du ju helt klart lidit?

En fuktmätare för plastbåtar mäter inte fukt direkt, utan elektriska egenskaper som kan påverkas av fukt men också tex. av: färg lim metall densitet temperatur salter Man kan alltså inte (säkert) avläsa fukt utan man kan jämföra med hur det ser ut bredvid i något man då kan anta är exakt samma konstruktion. Detta tycker jag att besiktningsmannen borde varit tydlig med så kunde ni gjort borrproverna tillsammans med köparen så hade affären gåt igenom.