Rädda livet på gammal tamp

[toaen 510]

Uttrycket "kranbalksvis" används helt enkelt i yrkessjöfarten. Jag har inte tänkt så mycket på det men så kom en nyligen pensionerad sjökapten som skulle ha nav.kurs och frågade vad kranbalksvis betydde. Vi pratade om det och till veckan därpå så hade han pratat med några kollegor som heller aldrig hört det.

Anger man riktningar så är det ofta "Rätt förut, på bogen, tvärs ut, på låringen eller akter om". Ska man ange lite mer precis så använder man streck, kranbalksvis = 4 streck. Eller så tar man en rättvisande bäring på pejlkompassen på bryggvingen.

 

För mig har kranbalksvis varit ett begrepp som används för att beteckna 45 grader ut från respektive bog. När det gäller sjölivet är jag ju helt amatör, men var med och seglade skuta i ett antal år i början av mitt seglarliv. Att det heter "kranbalksvis" sitter så djup rotat i själen att jag skulle ha svårt att använda nåt annat uttryck. 

[bhemac 2 859]

Det finns naturligtvis mängder med uttryck som inte används i det moderna språket. Det är bra att gamla uttryck finns kvar men vi bör nog eftersträva att använda ett modernt språk för att inte skrämma bort nya båtägare.

När man tex ska ange en ungefärlig riktning till ett föremål tycker jag man kan använda klockmetoden som är enkel och lättförståelig. 

[Pentax 724]

 

Streck alltså 11,25 grader är det väl ingen som använder idag, mer än militären och dom har väl cirka 3600 streck på sin cirkel.

 

Kranbalksvis var en vanlig riktningsangivelse när jag gick på sjöbefälsskolan, så att det skulle vara okänt begrepp för en sjökapten som är i pensionsåldern låter otroligt.

 

 

 

Kalle

 

Inom yrkessjöfarten (hit räknas inte kommissen/grå bolaget) används fortfarande streck men rättvisans bäring är nog vanligare numera. Kranbalksvis används bara bara av fritidsbåtsfolket. Uttrycket finns inte i några läroböcker för styrmän/sjökaptener. Jag har aldrig hört uttrycket på bryggan på ett handelsfartyg, det är nog bara de som har en fot i fritidsbåtsvärlden som känner till det.

 

Militären använder en annan sorts streck som eg är en tusendels radian. 6300 streck på ett varv (6400 numera). Används för tex avstånds mätningar. Finns ofta även i marinkikare.

 

 

Ser till min förfäran att jag vänt på siffrorna, bhemac har helt rätt militären har 6300 streck på ett varv.

 

För övrigt om vi bortser från mina vändor i grå bolagets största fartyg, så har jag nog en fot, för närvarande i som du så riktigt påstår i fritidsbåtsvärlden, men dom har även varit i, som jag läser mellan raderna, i den "riktiga" handelsflottan.

 

 

 

Kalle 

[Copernicus 32]

Tänk vad spännande turer vi hamnar på när någon lämnar ämnet:)

Redigerad 26 April , 2015 av Copernicus

[Copernicus 32]

Vi kanske också en gång för alla skall reda ut om man kan angöra en brygga;)

[ArneRadar 655]

Vänta bara tills språkhistorikern vaknar till liv...

 

Tamp är enligt ursprungsbetydelsen allt löst tågvirke (oavsett dimension) på ett fartyg. Att det bara handlar om ändor på snören är ganska nytt, typ 1700-tal om jag minns rätt.

 

Angöring har vi också rett ut i tidigare trådar eller hur...?

[Wingan 70]

Vi har ju också fått lära oss att utrymmet under durken i ruffen/salongen inte heter kölsvin.

Men vad heter det egentligen?

Jag tror toaen kallat det för kölskrapet? Är det den korrekta benämningen?

[ArneRadar 655]

Angöra betyder tyvärr...håll i er...göra fast på svenska. Sen finns det en sjöfackterm där betydelsen är den ni ofta tänker på. Men även i sjöfart har termen använts just till att knyta fast, så stick inte ut hakorna för långt.

[Peter_K 4 084]

Vi har ju också fått lära oss att utrymmet under durken i ruffen/salongen inte heter kölsvin.

Men vad heter det egentligen?

Jag tror toaen kallat det för kölskrapet? Är det den korrekta benämningen?

Skarpen eller kölficka heter det vågar jag påstå.

[Caribic410 757]

Jag läser med förtjusning den språkdebatt detta inlägg har resulterat i.

 

Har nu bytt två fall till, de var inte lika väderbitna dock så det ska bli skoj att se

hur de ter sig efter några dagars blötläggning och *40 graders* tvätt.

 

Har iallafall helt klart för mig att de inte kan kallas fall längre (det torde bara

de linor/tampar/snören få kallas som verkligen används som fall :-) )

 

Avslutningsvis vill jag bara fråga, hur långt är ett rött snöre?

ett fall för frost.

ett rött snöre borde väl gå att googla fram. En kabel e 185 m. Sen kan msn säkert ta grader av det eller grader i he...te...

fina råd i allafall i hur "få liv i gamla" snoddar... , trådar .. som denna, rep, tamp, lina.... eller bara "den där blåvitrandiga"

Har ibland försökt tänka mej in i hur dom gjorde förr... dom "riktiga" Wasa-tidens sjöfsrare.. då! Var det viktigt att var sak, var manöver och varje kommando hette exakt någonting och gav rätt resultat.

Nuförtiden vete fan om d finns någon praktisk situation, förrutom när proffslag i stora båtar tävlar, där utrycket för en sån där av tunnare trådar ihopspinnen tjockare dito har någon betydelse. Eller?

[toaen 510]

Har ibland försökt tänka mej in i hur dom gjorde förr... dom "riktiga" Wasa-tidens sjöfsrare.. då! Var det viktigt att var sak, var manöver och varje kommando hette exakt någonting och gav rätt resultat.

 

Det är väl ingen större skillnad på hur det är idag.

 

Vasskeppets besättning la ut från land. Det blåste till, Båten slog runt och sjönk. Många drunknade några överlevde. Maktens män, som hade mera makthunger än förstånd och som var den egentliga anledningen till olyckan, fortsatte smörja sina krås och utöva sin makt som om ingenting hade hänt.

 

Det var väl då, precis som det är idag i många delar av vår värld.

 

Det kom två sånger för mig, som kanske är viktigare än om man kal rädda livet på en gammal tamp. Men kanske ä det just det som är det viktigt att vi är rädda om det vi har, till förmån för de som inget har.

 

1. Varför skola mänskor strida,

varför skall det flyta blod?

Varför skall så många lida

blott för andras övermod?

 

Dela vårat bröd 

Ingemar Olsson

 

Jordens ätbara kaka

Borde delas på ett rättare sätt

Så att alla fick smaka

Och att varje bror och syster kunde äta sej mätt

Den räcker åt alla

Därför borde ingen lida nån nöd

Men då vill det till, att du och jag vill

Dela vårat bröd

Redigerad 27 April , 2015 av toaen

[Copernicus 32]

Ja, fast här handlar det också om en glidning i betydelsen. Enligt NE "kan man däremot inte angöra en brygga". Intressant och syftande på den marina betydelsen är också våra angöringsfyrar som står längst ut i havsbandet för att hjälpa oss att rätta våra positioner efter färd över öppet hav med relativt oprecisa navigationshjälpmedel. Hur stor skuld har Hasse o Tage till att man kan "angöra en brygga". Eller har Nationalencyklopedin fel?

[toaen 510]

Ja, fast här handlar det också om en glidning i betydelsen. Enligt NE "kan man däremot inte angöra en brygga". Intressant och syftande på den marina betydelsen är också våra angöringsfyrar som står längst ut i havsbandet för att hjälpa oss att rätta våra positioner efter färd över öppet hav med relativt oprecisa navigationshjälpmedel. Hur stor skuld har Hasse o Tage till att man kan "angöra en brygga". Eller har Nationalencyklopedin fel?

 

 

Bara en tanke - hur många av oss har någonsin angjort land!?

[Copernicus 32]

Tja, det räcker ju med att du kommer från djupt öppet vatten på väg in i skärgården för att förnimma känslan av analkande undervattensfaror. Nu har ju alla GPS och känner sig kanske mer säkra, men om den lägger av kan det ju vara bra att veta hur man t ex pejlar för att säkra sin position innan man går in, d v s man angör:)

[ArneRadar 655]

Ja, fast här handlar det också om en glidning i betydelsen. Enligt NE "kan man däremot inte angöra en brygga". Intressant och syftande på den marina betydelsen är också våra angöringsfyrar som står längst ut i havsbandet för att hjälpa oss att rätta våra positioner efter färd över öppet hav med relativt oprecisa navigationshjälpmedel. Hur stor skuld har Hasse o Tage till att man kan "angöra en brygga". Eller har Nationalencyklopedin fel?

 

Det hela är språkhistoriskt långt mycket äldre än Hasse och Tage, och så vitt jag vet inte en glidning. Nationalencyklopedin har jag inte kollat, men skulle tro att den inte är särskilt omfattande eller djuplodande. Bättre att konsultera svenska akademien, och då får vi följande betydelser:

 

1a. Angöra - typ närma sig land från öppet hav och bestämma fartygs position.

1b. Angöra - lägga till vid t.ex. en kaj eller brygga.

2. Angöra - att fästa något vid något.

3. Angöra - blanda ett ämne, t.ex. så angörs cement genom blandning med vatten.

 

Det gäller alltså att veta vad man avser när man använder ordet angöra  , och man skall kanske inte heller vara för snabb att peka finger åt andras användning...

 

Ett ord där jag tror det handlar om glidning är "sjömil" som ju enligt SAOL numera är detsamma som en nautisk mil. Glidningen har nog varit väldigt praktisk eftersom olika länder tidigare hade olika definitioner/mått på sjömil. Har funnits svensk, fransk, engelsk sjömil osv. Jag tror att om man vill vara korrekt här och hålla på den gamla enheten (ca 7420 m) så måsta man säga just "svensk sjömil" inte bara "sjömil".

[Copernicus 32]

Tack för fint klargörande!

 

[Caribic410 757]

Eller svensk mil. Inte många fler än svenskar som syftar på 10km som mil.

å tampen, snöret, repet, linan..... blir ren å räddad nu?

[ArneRadar 655]

Och för att fortsätta spinna på tampen...

 

...så är tamp ett väldigt gammalt ord, och i samband med sjöfart använt åtminstone sedan 1500-talet för att beteckna kortare rep eller löst tågvirke i allmänhet. Betydelsen "ända" på ett rep anses vara en utveckling av den ursprungliga betydelsen och som fått fäste under 18- 1900 talen. Tamp (i denna nyare betydelse) kallas även sladd.

 

Jag gissar att det är fråga om lite glidning här eftersom tamp även haft andra innebörder. Ett gammalt exempel är klocktampen som är en rem (fäst i en kyrkklockas upphängning) som klockaren drog i för ringa i kyrkklockan.

 

Men jag tror inte det är rätt att peka finger åt de som kallar löst tågvirke på en båt för tamp...

 

För egen del är jag nyfiken på var gränsen går i längd mellan tamp (i betydelsen kortare rep) och t.ex. lina. Jag har vuxit upp med att man har förtöjningstampar men däremot ankarlinor på en båt. Varifrån detta kommer vet jag inte.

 

Om någon båtgranne får ankartampen i propellern så hjälper jag nog hellre till än jag påpekar det olämpliga i ordvalet...

 

[Caribic410 757]

Om en tamp då är så lång att man kan förtöja med den men inte särkilt mycket längre för att övergå till nåt annat namn, så blir det nog svårt att hitta en precis längd.

Då måste det ha ett förhållande till dels storlek på båt och var man ämnar lägga till.

Ibland måste man ju ha "långa"  "snören" för att det ska räcka till en sten eller ett träd eller liknande. I mitt fall är "långa" snören kanske något tiotal meter...

Ett kryssningsfartyg måste ju ha flera tiotal meter för att nå ner till kajen.. Så då borde tamp ha ett storlek på båt/läng på snöre- förhållande i allafall gällande förtöjning.

KAn man springa bort sig i språkbruk om man "sätter" ett spring.... kan man göra det med ett snöre, tamp eller lina? eller vad använder man då... å har det med längden att göra?

Å snöret blir rent...? menar fallet såklart.

 

[Thomas-1 310]

Lyfter inte denna gamla tråd från anno dazumal 2009 angående bevarande av tampar/snören/linor även om råkar vara snarlik.
[Nu är bilderna återställda (som jag på goda grunder förutsåg i mitt inlägg #21 ovan) men självfallet inte utan mitt påpekande i forumdelen "om bryggsnack/saknade bilder". Skulle du eller annan forummedlem hitta nån gammal tråd som saknar sina bilder så logga in och meddela detta genast på liknande sätt. Admin är som sagt på lyhörd jakt efter sådana, och ifall någon icke-medlem skulle hitta en sådan bildlös tråd så går det säkert lika bra mejla.]

Inser att vid just tvätt kan nog olika kvaliteter av "hmm hmm" uppföra sig olika. Linor (snören,rep, what ever) har olika egenskaper, förtöjningslinor som diskuterades i den gamla länken är på det hela taget knappast jämförbart med denna trådens fall-lina? (Just fallinor kännetecknas väl som påpekats av sin förmåga att åtminstone för stunden motstå töjning, att låsa seglets skotpunkter/form stenhårt är där prioriterat. Förtöjningslinor är däremot optimerade för ryckupptagande töj plus UV-tålighet snarare än greppvänlighet?
Strunt samma, olika tampars kvaliteter m.a.p. tvättning tål nog att jämföras i samma forumtråd?
Haha, sänder härmed ett meddelande till mig själv bakåt i tiden till anno 2009: Hur kunde du/jag vara så dum att faktiskt inte mindre än två gånger utlova eget tvättexperiment? Lasternas summa sägs ju vara konstant, och lathet är väl en last och tvättande är småjobbigt. Med självkännedom är alltså onödigt jobb inget för mig. (Detta fattade du/jag nog redan 2009 så varför detta upprepade löfte -om än i litet vaga ordalag? Fy på dig/mig!?)

Redigerad 27 April , 2015 av Thomas-1

[bhemac 2 859]

Vad som är korrekt enligt SAOL är en sak men det är inte alltid det som används som yrkesjargong.

 

Passagerarfartyget lägger nog till med "ändar" eller kanske squareline eller wire kanske med sabb.

På ett lite äldre fartyg får man på backen lägga springet runt kungen.

Vid förhalningsspelet på popen får man skränsa på wiren så man kan lägga på en björn innan man lägger av spelet. En dubbling midskepps kan vara bra. 

När det är väl i maskin kan man toppa bommarna, lucka av och rigga luckeseglen. 

[lindius 65]

"all I hear is blablabla"

 

/ Landkrabban som ibland går vilse på en segelbåt (fartyg? Skepp? Jolle? Kryssare? Dinge???)

 

 

Och förövrigt anser jag att tråden blivit fantastisk!

Redigerad 27 April , 2015 av lindius

[Copernicus 32]

Ja, tänk vad några få ord/uttryck kan sätta igång aktivitet...

[saxofon 8]

Folk har helt klart för mycket fritid 

Samtidigt uppskattar jag den glada tonen i denna tråd (för det är väl det rätta namnet här?)

 

Kan meddela att det gamla spinnakerfallet fortfarande är stelt.

De bägge andra fallen blev hyfsat bra enbart genom att ligga i blöt, men ska tvätta dem

också så kanske de blir som nya.

 

Hoppas ni får lika roligt ute till sjöss, nu när säsongen startat, som ni har haft här 

[trewq 576]

Är inte tråden lite urspårad så här på sluttampen?

[Gäst Kalman]

Hej trewq!

Du har alldeles rätt...tur inte språkpolisen, å ingen av läsarna heller tycks ha sett misstaget. Faktum är att jag tänkte pluralis, media.Men sedan skrev jag en å syftade på just MG som en av alla media. Tyvärr brukar jag göra den tankevurpan lite då å då.Har kanske att göra med att i andra språk kan man uttrycka sig lite olika å mer precist i vissa sammanhang.

Nåväl, annars ett annat vanligt fel är att folk blandar data å datum, på samma sätt som media å medium. Det finns flera exempel.

Lite off topic  så här på "tampen" då....

 

Nånting som ingen har tagit upp är att idag finns det nästan uteslutane flätade linor ombord på plastflytetygen idag. I stort sett är det bara ankarlinan som fortfarande är treslagen.

 

Ett annat intressant ämne när vi ändå spårat ur vore att diskutera när man slår en knop å sambandet mellan handrörelserna samt om linan är Z el S slagen. Gör en vanlig råbandsknop med de två linorna så ser ni direkt vilket som blir rätt eller fel. Tirorna skall gå så de låser varandra.

 

Samma med att kvejla upp en Z slagen lina å hålla det uppkransade i vänster karda. För S slagen lina blir det fel per automatik. Men å andra sidan, med flätad lina spelar det ingen roll.

Så var jag ute utanför ämnet igen.

Förlåt.

[toaen 510]

 

Lite off topic  så här på "tampen" då....

 

Nånting som ingen har tagit upp är att idag finns det nästan uteslutane flätade linor ombord på plastflytetygen idag. I stort sett är det bara ankarlinan som fortfarande är treslagen.

 

 

Förlåt Kalman, men ibland begriper jag mig inte riktigt på dig, och om nån av någon skulle förstå dig så skulle det väl vara jag.

 

Det finns väl inte uteslutande flätade linor ombord på plastbåtar idag.

 

Hur många av mina förtöjningslinor var flätade ombord på min båt - har du koll på det.

 

Vad är det för lina som jag har som ankarlina till huvudankaret på min båt!?

 

Vi måste nog ha en ordentlig genomgång nästa gång vi skall ut och segla med min båt tillsammans.

 

Lite förhandsinformation är kanske på sin plats. De förtöjningslinorna jag har ombord för förtöjning annorstädes än på den permanenta platsen i hemmahamnen är treslagna.

 

Som ankarlina till huvudankaret har jag flätad Multipaltelina. Jag har visserligen treslagna linor till de (tre) reservankarna jag har ombord, men dem har jag aldrig använt i denna båten, så dom har du nog aldrig sett.

 

På tal om "tampen" - så heter ett område på Bohus Malmön som ligger en bit från hamnen, till skillnad från motsvarande område på Smögen, som kallas "sluttet".

Redigerad 30 April , 2015 av toaen

[lindius 65]

Man undrar ju hur länge de gamla sjörävarna ska kunna tampas om detta. Men vi har ju i alla fall en röd tråd här, även om några fallit av linan. Jag tror nog att vi nu hänger på repet, eller har jag fel?

[Gäst Kalman]

Lindius....

:D

[KillerBoo 58]

Är inte urspårandet av den här tråden på sluttampen nu?