Karljohansson 13 Postad 5 Maj Har en fundering, segelbåtar låt säga 1970-1980, hur länge kan man tänka sig att de håller? tänker då köl, gelcoat, själva båtkroppen? Förstår att man inte kan generalisera, men är det vanligt att båtar får kasseras för plasten tappar styrka / blir fuktig på insidan och tappar bärkraft? Har precis köpt en scampi 30, men min plan på några års sikt är att köpa en större båt kanske en Afrodite 42 eller liknande båt som kan korsa atlanten eller vara bra för längre turer och fungera som trevligt boende också https://www.blocket.se/annons/goteborg/aphrodite_42/1002599756 Funderar helt enkelt om man vågar köpa en dyra stor gammal båt, vill höra era tankar och resonerar lite fram och tillbaka! Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Peter_K 4 336 Postad 5 Maj Det beror väldigt mycket på hur båten är konstruerad, hur väl den är byggd, hur väl den är underhållen, hur den är uppdaterad, hur den är vårdad, var den är seglad, hur hårt den är seglad… så, hur långt är egentligen ett snöre..? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
ChristerN 2 652 Postad 5 Maj Skulle säga att själva skrovet håller väldigt länge! Men som @Peter_K skriver så beror väldigt mycket på hur båten är byggd och hur den är omhändertagen. Generellt så är ju äldre båtar ofta överdimensionerade i skrovtjocklek. På äldre båtar får man nog nästan räkna med att byta stående rigg åtminstone om det inte är gjort i närtid. Speciellt om man ska över Atlanten. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Karljohansson 13 Postad 6 Maj om vi tar denna båt som exempel då, iofs från 1992, kan man med hjälp av fackman eller på egen hand göra en rimlig bedömning hur bra skrov mår? tänker köl och vattenkropp? Rigg kanske är lättare att utvärdera tänker om den håller för en atlantkryssning, kanske finns tester man kan göra inför en sån resa för att testa konstruktionen? https://www.blocket.se/annons/goteborg/aphrodite_42/1002599756 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Peter_K 4 336 Postad 6 Maj (redigerade) 38 minuter sedan skrev Karljohansson: kan man med hjälp av fackman eller på egen hand göra en rimlig bedömning hur bra skrov mår? tänker köl och vattenkropp? Rigg kanske är lättare att utvärdera Ja, en fackman kan hjälpa dig med detta. https://www.batbesiktningsmannen.org Edit; notera vad det står om byte av teakdäck i annonsen. Ett nytt teakdäck till den båten går nog på omkring en halv miljon. Det går att lägga däcksmatta av olika typer för en lägre kostnad, men det är också rätt kostsamt. Redigerad 6 Maj av Peter_K Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Karljohansson 13 Postad 11 Maj Någon som hittat någon bra bok eller guide som hjälper en gärna med bilder och exempel hur man gör en bra besiktning av en segelbåt? tänker så man själv bättre kan göra en första granskning av en segelbåt inför ett möjligt köp Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Greip 54 Postad 15 Maj Jag skulle säga att skrovet i de allra flesta fall håller mycket längre än båtens ekonomiska livslängd. Begränsningen ligger i dyr utrustning som motor, rigg osv. Där blir båtens värde avgörande för rimligheten i att reinvestera. En ny inombordare i, låt oss säga en Vega, Accent eller Shipman 28 kostade mer än vad båten är värd efter motorbytet redan för tio år sen. Skroven på alla dessa Vega, Maxi 84, Albin 79 och allt vad det är nog inte särskilt mycket sämre än när de var nya även om de är lite matta i pälsen. Fenomenet drabbar förstås även större båtar i takt med att värdena sjunker. Ballad, Scampi, Comfort 30 etc är kanske redan där och näst i tur står en massa fina 80-tals 33-fotare. Det är ju inte bara motorer utan även segel, riggar och en massa tekniska saker som åldras. En Scanmar 33 eller Comfortina från 80-talet som behöver byta motor, segel, stående och löpande rigg, elektronik, winschar, spis, toa, tankar... Då handlar det om över 300 tkr. Om då en bra beg betydligt nyare, rymligare, välseglande 36-fots produktionsbåt av något tyskt fabrikat går att handla för 500 tkr så blir det jobbigt. 2 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Karljohansson 13 Postad 15 Maj 1 hour ago, Greip said: Jag skulle säga att skrovet i de allra flesta fall håller mycket längre än båtens ekonomiska livslängd. Begränsningen ligger i dyr utrustning som motor, rigg osv. Där blir båtens värde avgörande för rimligheten i att reinvestera. En ny inombordare i, låt oss säga en Vega, Accent eller Shipman 28 kostade mer än vad båten är värd efter motorbytet redan för tio år sen. Skroven på alla dessa Vega, Maxi 84, Albin 79 och allt vad det är nog inte särskilt mycket sämre än när de var nya även om de är lite matta i pälsen. Fenomenet drabbar förstås även större båtar i takt med att värdena sjunker. Ballad, Scampi, Comfort 30 etc är kanske redan där och näst i tur står en massa fina 80-tals 33-fotare. Det är ju inte bara motorer utan även segel, riggar och en massa tekniska saker som åldras. En Scanmar 33 eller Comfortina från 80-talet som behöver byta motor, segel, stående och löpande rigg, elektronik, winschar, spis, toa, tankar... Då handlar det om över 300 tkr. Om då en bra beg betydligt nyare, rymligare, välseglande 36-fots produktionsbåt av något tyskt fabrikat går att handla för 500 tkr så blir det jobbigt. Väldigt insiktsfullt, man skulle då kanske lite enkelt större båtar är mer rimliga att underhålla, tänker typ 40 fots nyare gå snabbt på väldigt mycket vilket gör att man kan lägga rätt mycket pengar på gammal båt, rimligt tänk? sen så blir ju 300 k såklart lite mer på en större båt men rimligen inte så mycket mer, och som % av totalen minskar det snabbt Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
raol 2 445 Postad 15 Maj Det finns ju folk som är överdrivet pessimistiska... Tror inte många båtar från 80-talet får stående rigg bytt, och det är nog sällsynt att det behövs. Man får ha lite koll helt enkelt. Löpande rigg, byts när det behövs, och på en 40 år gammal båt är det nog redan gjort 1-2 gånger så det handlar kanske mest om en lina eller så för en nyss inköpt 40-åring. Vinschar är ju atombombssäkra. Extremt mycket gods och slitmån för en hel geologisk tidsålder. Man behöver bara rengöra och fetta/smörja för att hålla dem i bra skick. Inget som behöver bytas annat än om man vill åt modernare funktioner. Elektronik, spis, toa, det handlar om några tiotusentals kronor. Segelbyte behöver göras med ungefär samma intervall oavsett om båten är byggd 1985, 2000 eller 2015, så det är ingen kostnad som egentligen ligger en äldre båt i fatet. En sprillans ny har förstås nya segel, men en begagnad kan ju också ha nya segel... Kostnaden för en ny uppsättning segel behöver inte bli så extrem heller. Kanske byter man inte allt på en gång heller, så kostnaden kommer inte som en enorm klump. Motor, ja, här får man väl se vad båten kommer med. Skick kan variera väldigt, och en hel del båtar som är 40+ lär ha fått motorn bytt redan en gång, så risken för ett nytt motorbyte i närtid är ganska liten. Vi köpte en 31-fotare för fem år sen. Lite ny elektronik skaffade vi för att ersätta den antika plottern (från andra halvan av 00-talet) och diverse linor har bytts. Diodbaserade lanternor har den fått. Och sen skena och fock för att få självslående, i stället för den stora genuan som behövde baxas över vid varje slag. Säg 50 000 kr totalt, fördelat på de första tre åren. Det finns mer saker att göra, men det finns inget som MÅSTE göras. Ibland tror jag att folk går loss med hysteriska räkneexempel för gamla båtar för att motivera och försvara nyköp för sig själva. Vi med äldre båtar vet att det inte är så farligt som domedagsprofeterna försöker få det till. 3 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Till_havs 55 Postad 15 Maj Totalkostnaden för att äga en äldre båt beror ju till stor del på hur mycket man kan göra själv. Har du kunskaperna för att renovera elsystem, byta toa, byta till ny/nyare motor mm? Då blir det endast materialkostnader + ens egen tid, vad man nu värderar den till. Men ska man blanda in varv eller marinmekaniker som debiterar löpande per timme för alla jobb, ja då har man snart betalat båten två gånger. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Seawolf 387 Postad 16 Maj Man skall vara skeptisk till följande båtar: - De som har skrov med sandwichlaminat. - De som har teakdäck. Med ironi kan man kalla dessa för flytande komposthögar...... Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Gripen72 183 Postad 16 Maj 2 timmar sedan skrev Seawolf: Man skall vara skeptisk till följande båtar: - De som har skrov med sandwichlaminat. - De som har teakdäck. Med ironi kan man kalla dessa för flytande komposthögar...... Hej! Utveckla gärna varför du anser att båtar med sandwichkonstruktion skulle vara sämre än enkellaminat. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Eld- 582 Postad 16 Maj 1 timme sedan skrev Gripen72: Hej! Utveckla gärna varför du anser att båtar med sandwichkonstruktion skulle vara sämre än enkellaminat. Det kanske kan bero på det väldigt vanliga problemet med ruttnande balsa. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Gripen72 183 Postad 16 Maj Ja, det är ju ingen höjdare, och kostsamt att åtgärda. Jag har aldrig gillat att båttillverkare plastar in organiskt material när det finns alternativ, Divinycell eller motsvarande Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
sajjen 200 Postad 17 Maj 2025-05-16 vid 10:22 skrev Eld-: Det kanske kan bero på det väldigt vanliga problemet med ruttnande balsa. Det är ju ett problem med distansmaterialet, inte med sandwitchkonstruktionen i sig. 1 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Eld- 582 Postad 17 Maj 5 timmar sedan skrev sajjen: Det är ju ett problem med distansmaterialet, inte med sandwitchkonstruktionen i sig. Ja men "äldre segelbåtar" med sanwitchkonstruktion har balsa som distansmaterial. Fast det kokar ju ner till vad man menar med "äldre". Divinylcell tex dök inte upp som distansmaterial förrän på 90-talet och blev gissningsvis inte vanligt förrän in på 00-talet. Det är ganska nya båtar i min värld. Man ska nog se upp med dessa också. Det är mycket större risk för delaminering i en sandwitchkonstruktion än i en solid konstruktion. Skruvade teakdäck är ju en annan konstruktion att se upp med. Inte minst när man skruvat ner i en balsa sandwitch vilket är mycket vanligt. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
kblomster 85 Postad 17 Maj Sandwich i däcket är nog ganska svårt att komma undan tror jag, men jag uppfattade att Seawolf syftade på båtar som också har sandwich i skrovsidorna. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
skippeer 440 Postad 18 Maj (redigerade) Sandwich konstruktioner blir starkare per kg. 2 båtar som jag haft med sandwich i skrovet har båda haft enkellaminat under vattenlinjen. Hanse 342:an där hade varvet tänkt till i viss omfattning så skrovgenomföringar satt i ett litet område med enkellaminat. Däremot letade man upp sandwich i ankarboxen och satte dit en genomföring som efter något år läckte in i sandwichen. Åtgärdades med att fräsa bort distansmtrl och fylla med epoxi. Angående lämplig storlek beror det på tänkt besättning och seglingsvatten. Vi valde V format skrov efter tröttnat på Hansens relativt platta skrov med många magplask i grov sjö. Storleken avgjordes av 2 parametrar: hamnavgifter i Medelhavet över 12 m sticker iväg och antalet kojer räcker med 4 för våra bekanta är inga seglare. Båtpappren säger 11.80m vilket stämmer på skrovets LOA. Vintervarven mäter båtens verkliga längd med peke och utstickande akterankare, 12.80m. Redigerad 18 Maj av skippeer Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
