Mackey

https://innovatumsciencepark.se/projekt/goleif/ Märkligt projekt som pågått i mer än 1,5 år utan att någon verkar ha hört talas om det tidigare. Nu är det bara ett drygt år kvar. Skönt att man har segelbåt så att man inte tillhör målgruppen. De störsra problemen jag ser med elbåtar är dessa. 1) Hittills har det varit enormt dyrt att köpa en elbåt eller konvertera en befintlig båt till eldrift. 2) Elbåtar har ganska stora begränsningar i drifttid vilket kan bli en säkerhetsrisk. 3) Risken att ha stora mängder batterier ombord, batterier som iaf. tidigare var lite lagom brandfarliga. 4) Laddmöjligheter! Nästan ingen vill väl ha en båt som bara kan användas mellan vissa punkter i skärgården. Som tillhörande det stockkonservativa och bakåtsträvande båtägaresläktet tror jag inte på elbåten i svenska farvatten med dagens batteriteknik. Däremot kan de säkert fungera bra i det europeiska kanalsystemen och i länder som saknar skärgård där man ändå måste planera för att ligga i hamn över natten. HVO eller syntetiska flytande bränsken (och liknande) tror jag är vägen framåt när det gäller att minska koldioxidutsläppen från motordrivna fritidsbåtar.

Oavsett om det beror på att jag är svårt förändringsobenägen eller för att det finns nya metoder som anses bättre än de antika metoder som de flesta rörmontörer använder idag så är min rekommendation att du väljer en gängtätning som är flexibel och justerbar under arbetets gång utan att det blir läckage. Det kan vara lite meckigt att montera flera gängrördelar så att allt hamna rätt. I min stockkonservativa och bakåtsträvande värld är lin och kladd något som fungerar just på det viset (det kanske även Loctite 577 gör). Om du under arbetets gång upptäcker att du behöver vrida lite på någon del så är det bara att göra det, både i samband med montaget och senare. Sedan kan lin och Unipak ligga evigt länge i en låda och när man behöver det så fungerar det precis lika komplicerat, kladdigt och tidsödande som förra gången man använde det.

Jag gillar lin och Unipak, det funkar alltid och går att justera utan att det blir otätt. https://www.bauhaus.se/lin-unipak-rorkitt-lin-13gr

Det brukar gå bra att låta tunga saker glida på plankor. Då kan du lämna ifrån dig släpet iaf. Funkar dåligt med plankor. Kunde man bygga pyramider för 4000 år sedan borde man ju kunna komma på en lösning för detta problem idag.

Jag skulle välja syrafast rostfri (A4) skruv eftersom jag är ganska säker på att brons och syrafast funkar okej tillsammans. Du kan utgå ifrån att det är brons i fästdetaljerna, inte mässing. Mässing fungerar inte så bra tillsammans med saltvatten.

Ett imponerande arbete! Summary The most important conclusion emphasizes the importance of scope. If the graphs above are studied, it is obvious that the benefit of catenary is mostly lost in strong winds, with the exception of very deep water, and since the anchor is probably quite capable of holding given an adequate angle of pull, the sole remaining thing you can do to help the anchor is veer more rode. If you want to increase the potential holding power of your system for the same scope, then the answer is to put the focus back on the anchor. If you have adequate scope deployed yet your anchor tends to drag, consider upgrading to a superior modern design. At the same time you could also increase the size of the anchor. Taking a few kilograms of weight out of the chain and putting it into the anchor results in a significant increase in holding power.

Bra! Kolla om inte Alu-PEX rör eller prisolrör kan vara något. De är ganska böjliga, men naturligtvis inte som slang. De blir ju lite extra styva och svårbockade i grövre dimensioner, men det går om man vill. (Man måste inte ha 25 mm invändig diameter.) En annan nackdel är att de ofta säljs på 25 m rullar, men har man lite kontakter i rörbranschen kan det lösa sig. Prisolrör är plastöverdragna mjukglödgade koparrör och Alu-PEX är diffusionstäta någorlunda böjliga plaströr. Alu-PEX har ett tunt aluminiumskikt inne i plasten så att inte gaaser ska kunna gå igenom plasten. Båda rörtyperna bör ge evig luktfri avluftning (invändigt) och man kan använda kopplingar om det är svårt att hantera hela sträckan i ett stycke. Alu-PEX, finns flera tillverkare, men LK är vanligast. https://www.lksystems.se/sv/produkter/universal/ror/pal/lk-pal-universalror-a-77746895/ Exempel på prisolrör, finns många leverantörer. https://www.rinkabyror.se/artikel/cupori-prisolror-22x1-0x25-m/

Bry dig inte om vad fiskarna och havstulpanerna tycker om din botten. Se till att det som är över ytan ser bra ut. En svart snobbrand tror jag räcker och annars går det ju att lägga till en vit "snobbrand" under den svarta som gör att det ser bra ut i vattenlinjen när båten ligger i vattnet. I planande fart tror jag varken du eller någon annan kommer att se om det är lite avvikelser i kulör. Med det sagt så gulnar epoxi med tiden, så om du lägger på NM Lamineringsepoxi på den vita botten du har kommer det att se bra ut år ett och kanske år två, men sedan kommer botten att börja se mera beige ut. Det funkar på en segelbåt, men på en planande motorbåt blir det nog tyvärr synligt och kanske inte så snyggt. NM Böldspärr är säkert tänkt att lösa det problemet. Sedan tycker jag man ska komma ihåg att när jobbet är gjort har man en bra grund att stå på om man vill lägga på någon bottenfärg framöver.

Konstig uppfattning, men det är nog bäst att göra som hon säger. NM Böldspärr är i stort sett samma sak som NM Lamineringsepoxi + pigment. Om du ska lägga på någon annan bottenfärg ovanpå spärrskikten kan du lika gärna använda NM Lamineringsepoxi som böldspärr. Om du ska skippa traditionell bottenfärg så är NM Böldspärr bättre. Läs min tråd om våra (och även andras) erfarenhetet av epoxibehandling av botten och hur det funkar över tid här. Det jag tänker på nu är detta. Sliprepor efter 40-papper fylls ut av NM Lamineringsepoxi, så det behövs inget finlir före målning. Vi slipade med för fint papper. Om man rollar på epoxin går det fort att få på den, men man bör efterstryka med pensel för att få en slät yta. Utan efterstrykning blir ytan lite vågig och med efterstrykning blir den faktiskt helt slät. Bäst blev det när man vågade/lyckades rolla på så mycket epoxi att det nästan började rinna och sedan efterstrykning på det. Det var väldigt trevligt att ringa till Nils Malmgren och fråga saker och man lärde sig mycket. Vatten är epoxins fiende nummer ett innan den har härdat. Vi blev klart försenade pga. regn, hög luftfuktighet och osäkerhet om det ev. var lite fuktigt på det kalla skrovet. Efter en kall natt är skrovet kallt och fukten i luften kondenserar på skrovet. Planera ingen särskild sjösättningsdag. Är vädret emot dig behöver du känna lugnet att det här får ta den tid det tar för att det ska bli bra.

Luftbehovet är ju också viktigt om värmaren har en förbränningsluftsfläkt vilket oftast är fallet . Foton kräver teoretiskt beräknat 9,28 m³ luft per liter bränsle. HVO kräver teoretisk beräknat 9,02 m³ luft per liter bränsle. Ganska liten skillnad (vilket var förväntat), så inte heller det kommer att ställa till det. Om man nu ska vara noga så kan man ju kolla avgassammansättningen och avgasmängden också och dessa är nära lika. Man bör kunna byta bränsle rakt av från fotogen till HVO utan att göra några justeringar av sin fotogenvärmare. Med det sagt så är det alltid lite skillnad i luftbehov och därmed ev. sotbildning även mellan bränslen av samma sort. Låg man på gränsen för att få sot med den fotogen brännaren är intrimmad för kan man få sot om man byter till en annan fotogen om man har otur.

Ett annat val är 35 mm kopparrör, koppar luktar inte heller och ingen lukt går igenom. Löddelarna kan limmas med epoxi och de är 38 mm utvändigt så sanitetsslangen passar. Korta slangstumpar för enklare anslutning och för att undvika spänningar kommer att lukta med tiden, men är lätta att byta ut.

Det finns rätt många pluppar på Marinwiki (<-- länk) att utforska. Karlsöarna (vet inte om det gäller båda) har begränsat med byggplatsen och även begränsningar på hur många besökare som får övernatta på ön och det gäller även båtar. Kolla upp vad som gäller i god tid så slipper ni tråkiga överraskningar.

Nu har jag testat Campingparafin resp. HVO i en fotogenlampa. Jag ser ingen skillnad på flammorna måste jag säga. Jag vill påstå att själva förbränningen är likadan för fotogen som för HVO. Det som skiljer är då att HVO har lite högre flampunkt så det skulle kunna bli svårare att tända värmaren, iaf. teoretiskt. Nu är det ju både en värmespiral och en elektrisk gnista i en Wallas 1800 så det lär ju inte påverka viljan att börja brinna. Då återstår nog bara att testa i verkligheten i själva värmaren. Tillägg: HVO tycker jag dessutom luktar mindre, både som vätska och när man eldar det.

Det är ju rätt bra att båten flyter om den vattenfylls, men om man tycker det är oviktigt går det ju naturligtvis att bygga om den. Man kan kanske åstadkomma motsvarande flytkraft genom att limma in frigolit runt relingen om den är öppen underifrån. En annan idé är att plasta en stor främre toft så får du ett stort stuvutrymme och du förlorar bara en sittplats. Istället får du en stor rejäl toft i fören vilket kan vara positivt när man kliver i och ur båten.

Däremot finns det säkert många hundratusentals håtar med liknande välplanerad och tydligt uppmärkt kabeldragning. Vi har en av dem! Tips Gör inget alls om allt fungerar. Om du vill göra något fast allt fungerar, börja med att rensa bort de kablar som inte är anslutna till något i bägge ändar. Koppla ur kabeln i den anslutna änden först. Det kan vara bra att lämna kvar några kablar för framtida bruk. Sätt en lapp i vardera änden som talar om var andra änden finns.

Byt till en värmare utan flamvakt! 😎 Eller åtminstonne till en som tål HVO.

Vi har ju inget kapell, men en ganska stor sprayhood från 2012. Den håller fortfarande tätt utan att vi impregnerat den. Den får ligga i blöt i ljummet vatten i 24 timmar varje år inför rötmånaden så slipper man mögel.

Det kan absolut vara ett alternativ att segla/köra dydnet runt. Då är båten hemma på två dygn. Det vehövs inte så mycket seglingsvana för att kkara av att segla rakt fram i några timmar, men jag rekommenderar att ha en autopikot så att man sliper hålla i ratt/rorkult ständigt. Jag och min fru seglade (och motorsegkade) nonstop 400 M från Stockholm till Haparanda, funkade hur bra som helst på två. Om man ser till att alla ombord får ett fyratimmars sovpas varje natt brukar det funka att gå skift oavsett om det är på jobbet, i det militära eller på fritiden.

En slow-video på hur ankaret beter sig. Håll ut eller öka hastigheten. Riktigt bra filnat med e kamera som hänger med ner och får rikfningen korrekt genom att linan sträcjs uppåt mha. en stor PET-flaska.

Miljömarodör! Jag har hört av en kompis att du förbrukar massor med diesel varje år. Vi har kört rätt mycket med Preem evolution diesel (50% förnybar) så om du inte är direkt rädd för dieseltroll så är den ganska trevlig både när det gäller lukt på avgaserna och smak mär man slangar i från reservdunken.

Nu blir jag lite osäker på om du menar att fetare eller magrare blandning ger varmare förbränning, se det jag fetat i din text ovan. Rent vetenskapligt är det ingen som ifrågasätter att en flamma är varmast nära stökiometrisk blandning av bränsle och luft. För lite luft (till vänster i diagrammet) ger ofullständig förbränning och därmed en kallare flamma medan för mycket luft ger en kallare flamma eftersom en större mängd gaser måste värmas upp. Förklara gärna hur du menar så att vi inte pratar förbi varandra.

Campingparafin från CirkleK är det Wallas rekommenderar. Lysfotogen eller lampolja är ingen bra ersättare eftersom den produkten är gjord för att lysa och för att lysa måste det bildas sotpartiklar vid förbränningen. Sot vill man inte ha i sin värmare.

Olja i cylindrarna förstår jag, men varför hälla olja i dieseltanken och sedan destruera dieseln? Svar: Nej, vi använder inte olja varesig i cylibdrarna eller i tanken. Vi fyller inte ens upp tanken eftersom jag inte tror på kondensmyten. Däremot använder vi dieselbakteriedödande medel, gärna en dubbel dos inför upptagningen. Vatten kan dessvärre komma med i bränslet när man tankar. Vi har använt alla typer av diesel utan några problem med "dieseltroll". Någon gång ibland med några års mellanrum tar jag oljesugen och suger i botten på tanken och ibland finns det en skvätt vatten där, men oftast inte.

En liten varning för Bruceankare och andra med liknande utformning. Om man draggar lite kan oturen vara framme så att "skålen" fylls upp av en lagom stor sten och då minskar ankarfästet snabbt och mycket. Vi låg en natt i 16 - 17 m/s och gansk kraftig sjö och allt var okej. Vi draggade lite tyckte vi, men väldigt lite och det var inte läge att ankra om tyckte vi. Plötsligt gick ankarlarmsappen igång och då flyttade vi oss rätt fort. Vi låg bra till (annars hade vi ankrat om från början) så det var ingen fara, men det var lärorikt.

Om raol tillåter så kan ett förslag vara att ha en ankartyngd på 10 kg som får glida ner längs ankarlinan. Vi brukar använda ett av våra fyra ankare som ankartyngd, nu oftast blyplätten som faktiskt köpts för just det ändamålet. Lånat från SXK. En ankartyngd hjälper mycket. IF hjälper lite. Även ankarsegel är bra för att undvika att båten seglar fram och tillbaks och vänder sidan mot vinden. Med sidan mot vinden belastas ankaret onödigt hårt. Ryckdämpare är också bra för att skydda mot onödigt kraftiga ryck, särskilt om man använder ankarband. Om man sätter på ett gäng Bungy-dämpare blir det stor skillnad. Även med kätting är ryckdämpning nödvändig i hård vind när kättingen blir till en stång, så en snubber med en gumidämpare är bra att ha. (Jo, jag vet att det är off topic att nämna kätting.)