Mackey

Det är absolut så att man kan ha olika uppfattning om detta än så länge och det beror säkert på vad man hört av andra och vilken kvalitet de olika batterierna har. Idag har du säkert mera rätt än du hade haft förra året och tekniken utvecklas fortfarande rasandefort åt det bättre och billigare hållet. Ingen vet om batterierna - oavsett fabrikat och typ - var billiga eller dyra förrän de byts nästa gång! LFP är väldigt mycket billigare än bly om allt funkar som det ska. Det är ju inte inköpspriset som avgör det utan det är att LFP-batterier håller typ 10 ggr så lång tid som ett blybatteri som gör det billigt. Om jag stod med en båt utan elinstallationer idag så skulle jag absolut satsa på ett LFP-dropin-batteri, men de flesta har ju ett befintligt elsystem som fungerar även om båten är liten och då är valet för mig inte lika självklart (ännu).

Varför kan man undra? En motorstart drar nästan ingen energi alls om du inte måste mala på jättelänge. En hyffsat svårstartad stor motor med en kraftig startmotor på 300 A (5 hk) drar 300 A x 30 s / 3600 s/h = 2,5 Ah. (Då är den jättestor och jättesvårstartad.) Din kyl drar troligen lika mycket på ett par timmar. I praktiken är det kanske inte så viktigt vad som prioriteras eftersom de nästan fulla startbatterierna snabbt blir fulladdade och då hoppar ju laddningen av förbrukningsbatterierna igång. Även här finns det olika åsikter.

Den frågan dryftas här ibland, men minns inte vad som brukar framföras för argument. Min enda regel är att vara enormt noga med att inte få kortis av misstag för det blir inte bra. Tänk på att du kan ha spänning från förbrukningsbanken även är startbatterierna är bortkopplade.. Det är alltid lite läskigt när man inte riktigt vet hur elsystemet ser ut och fungerar. Det ser enklast ut att koppla bort de blåa/svarta kablarna (minus) så jag skulle ta bort dessa först. Först skulle jag tya bort kabeln som kopplar ihop batterierna helt och hållet så att jag inte har något som hänger och slänger. Sedan skulle jag ta bort kabelskon längst ned till höger i bild och se till att isolera den på något vis, tex. linda in den i en trasa och tejpa så att inte någon pluskabel kommer åt kabelskon av misstag. Sedan samma sak på plussidan. Tänk på att du kan ha spänning från förbrukningsbanken så skydda även kalelskon på plussidan ordentligt.

Håller absolut med! Jättekul att läsa ikapp i tråden och se att TS tar till sig råd och tips. Jag är även imponerad över att Skyllermarks Spänningsstyrt Skiljerelä 140A/12V inte kostar så mycket, bara drygt dubbelt så mycket som Biltemas skiljerelä. BT:s relä var ju väldigt bra tidigare, nu vet man inte och det är bra längre och det är ju det som är nackdelen med BT.

Detta är generellt bra att kolla så att det inte finns klenare kablar längre bort (längre ut) i systemet. Jag har noterat att det inte är helt ovanligt att man kopplar in en grej med rätt klena kablar mot en lite grövre kabel som har en säkring för den grövre kabeln. Jag måste nog erkänna att jag själv har gjort så också utan att tänka på det. Ett exempel är att jag bytte ut en lamparmatur för glödlampor till en armatur för led-lampor och i den armaturen är kablarna mycket klenare. Då får man hänga på en förhatlig (enligt mig) hängsäkring eller säkra ner hela kabeln från säkringsboxen och utåt om det låter sig göras.

Det finns flera trådar om LFP-batterier, men jag väljer denna för min fundering. Jag har kollat lite på lagring av LFP-batterier och användning av LFP-batterier vid låg temperatur och det verkar variera rätt mycket hur mycket kyla de tål att lagras i och vid vilken temperatur de mer eller mindre slutar att fungera i. Hur har ni som använder LFP-batterier tänkt och agerat kring lagring och användning vintertid? Vad händer om man lagrar LFP-batterier för kallt? Hur kallt kan det vara ombord och era LFP-batterier fortfarande fungerar?

Det är ju egentligen inte det som är viktigast utan hur många gånger man kan ladda och ladda ur batteriet samt hur man använder dem. Över tid blir välskötta LFP väldigt billigt, medan misskötta LFP riskerar att bli väldigt dyrt. Om jag väljer att köpa 75-80 Ah batteri på något billigare ställe än på båttillbehörsbutiken så får jag det för 1 100:- kronor när det är lite extra billigt. Av tidigare erfarenhet så vet jag att de håller i 8 - 10 år som vi använder båten, dvs. 40 - 50 övernattningar per år under maj tom. september. Då är vi inte så snälla mot batterierna alla gånger, kan komma ner under 12 V någon eller några gånger under säsongen och ofta ner till 12,2 V ett antal gånger. Vi behöver tre sådana batterier för totalt 3 300:- kronor för att klara oss i tre till fyra dygn utan sol ute i skärgården vilket i praktiken är evigt länge eftersom vädret sällan är så dåligt och vi går för motor en tid i samband med att vi lägger loss och/eller lägger till. Batterier kostar oss som inte är storkonsumenter av el 330:- till 412:50 kr/år. För oss är det en okej kostnad och LFP skulle bara hamna på nöjeskontot, det skulle inte tillföra något för just oss, annat än nöjet at installera dem. Sammanfattning Med hög el-förbrukning och stora krav på att klara sig länge utan sol och utan motorgång blir LFP mera intressant än annars.

Rätt tänk tycker jag, för det går ju inte ett dugg fortare och lättare att komma åt under motorn om genomföringen skulle paja bara för att kulventilen görs mera åtkomlig mha. en slang. Trevägsventil kan jag varmt rekommendera, det underlättar konserveringen jättemycket. Så här ser vårt system ut idag, fast motorn är en röd Beta 25. Slangarna sitter kvar under seglingssäsongen. Lånat från: https://dieselmaskinsportalen.se/dieselmaskinsportalen/Kylsystemets_sekundarkrets.html Konservering går till så här. När båten står på land. Ställ om ventilen vid vattenfiltret och lägg ner slangen i en dunk/hink med färskvatten. Starta motorn och låt den suga i sig allt färskvatten så att det blir så lite salt kvar som möjligt i motorn. Låt motorn gå en kort stund (10 - 15 sekunder) på förhöjt varvtal så att så mycket vatten som möjligt "blåser" ut ur motorn. Stäng av. Ställ om även ventilen vid vakuumventilen. Stoppa ner båda slangarna i en dunk med 40 - 50 % glykolkoncentration. Det är inte så viktigt för även om det blir jättekallt så blir det ingen frost sprängning när det är glykol i vattnet. Starta motorn och låt den gå en stund så att glykolvattnet verkligen finns överallt. Nu saknas det kylande vatten i avgasslangen och ljuddämparen och det kommer inte heller att finnas någon glykol i avgassystemet. Gasa på några gånger till sist så att det mesta av vattnet i avgassystemet "blåert ut". Anteckna att ventilerna står inställda för konservering, för när våren kommer har du glömt bort detta. Ta bort dunken med glykol och fyll på så att koncentrationen är 40 - 50 % så kan du använda samma glykol nästa höst. Före sjösättning. "Anslut" en dunk med färskvatten till slangen vid filtret, "Anslut" en tom dunk till slangen vid vakuumventilen. Starta motorn. Stäng av motorn när vätskan som kommer ut inte längre ser ut att innehålla glykol. Ta tillvara på den glykolen och toppa upp till 40 - 50 %. Ställ om ventilerna Säkra ventilerna i driftläge på lämpligt vis. Tre saker att tänka på. Vi har ett system med värmeväxlare, men givetvis funkar det på liknande vis om motorn är sjövattenkyld. Då måste man tänka på några saker till, som tex. att plocka bort termostaten för att glykolblandningen ska cirkulera fritt i hela motorn innan den nått arbetstemperatur. Impellern tål att gå korta stunder utan vatten, men var försiktig. Bedöm själv om det är nödvändigt att få ut glykol i avgassystemet för att frostskydda det. Vi har både slangar och ljuddämpare i gummi och nästan inget vatten blir kvar i avgassystemet så det fryser inte sönder.

Varför vill du slippa ha ett traditionellt blybateri som startbateri? Vilka är fördelarna med att slippa ett blybatteri som startbatteri? Vilka ev. nackdelar ser du med att inte ha ett blybatteri som startbatteri?

Det var det jag hade tänkt föreslå, ett jättelitet blybatteri. Vi har haft ett 10 Ah MC-batteri som startbatteri till vår Beta 25, en 25 hk marinkonverterad Kubotadiesel. Vi bytte motor inför säsongen 2017 och det har fungerat klockrent i 8 år. Vi valde den lösningen för att få plats med ett extra förbrukningsbatteri. Batteriet är mindre än ett mjölkpaket och man lyfter det nästan lika lätt som ett mjölkpaket också. Det kostade drygt 300:- kronor på Biltema.

Stockholm Archipelago Trail verkar vara ett nygammalt inslag i Stockholms skärgård som vi båtfarare kan ha glädje av sommaren 2025. Vissa delar har funnits tidigare och andra är nog nya, men det nyaste är att man försöker knyta ihop öarna även om det inte funkar överallt. Så här presenteras leden: Stockholm Archipelago Trail är en 270 km lång vandringsled över 20 öar i Stockholms skärgård. Från Arholma i norr till Landsort i söder. Varje del av leden är unik och varje etapp når du med de reguljära skärgårdsbåtarna. En vandringsled som berör oss ända in i själen. Vi som har fritidsbåt kan ju ganska lätt ta oss till de olika etapperna så det kan absolut vara värt att utforska de olika etapperna tycker jag. Man kan nog få nästan hela sommaren att gå om man ska avverka alla etapper.

Jag skulle nog vilja hålla 18-19°C i ett dygn rent spontant. Bygg ett litet tält av byggplast, släng över några filtar och ställ in något som värmer upp tältet så behöver du inte värma upp hela garaget. Tänk till lite så att du inte eldar upp garaget.

Nu tycker jag du talar lite mot dig själv, eller så förstår jag inte hur du tänkt dig att skadan ska lagas. Balkarna ska inte ersättas säger du, men det ska ändå bli lika starkt som från början. Berätta hur du menar att skadan ska lagas. Jag tror inte heller att man behöver in och rota i plywoodbalkarna för att laga skadan, men hur bör nan göra menar du?

Jag börjar med spontana svar utan att läsa andras inlägg och kanske även utan att tänka efter så mycket. 1) Jag skulle absolut välja bort plasttank, men det finns naturligtvis plast som inte släpper igenom lukt (så fort). 2) Det är inte vätska som tränger ut genom slangen utan gas, så lukten tror jag inte påverkas av detta. Däremot är det inte bra om "kiss och baj och geggamoja" blir stillastående i en inaktiv slang-/rörstump och tjocknar till. Se till att så mycket av slang-/rörsystemet som möjligt blir tömt när tanken töms. 3) Nej, passar slangen så räcker det med slangklämmor. 4) Jag har förståt att vissa får problem med lukt när de använder havsvatten att spoka med. Vi har aldrig haft sådana problem i Östersjön även om båten enstaka gånger blir liggande oanvänd i några veckor.. Nu ska hag läsa vad andra skrivit, och tänka efter lite också. Tillägg: Det var ju dumt att svara när allt var klart, men nu är det gjort. Varför valde du bort att använda rör istället för slang?

Ett tips är att betala med PayPal där det är möjligt. De få gånger jag fått strul med köp jag betalt med PayPal har de löst sig jättesmidigt för mig. Ett annat tips är att gå via kortföretaget istället. Förklara vad som hänt, bifoga lämplig kommunikation med säljaren och be dem lösa problemet. I båda fallen får säljaren möta en mera jämnbördig motståndare som de dessutom vill ha fortsatta någorlunda goda relationer med.

Nej, jag blir inte ett dugg upprörd eller ledsen. Jag har ägnat mig åt detta så länge nu att jag har bra koll. Det du säger stämmer givetvis delvis, men absolut inte helt och hållet. Givetvis ska man inte stötta andra länder med ifrågasatt politisk och mänsklighets agenda heller även om dessa inte hotar omvärlden på samma vis som Kina. Det är jobbigare och tar längre tid att handla kinafritt. Det är ofta, men inte alltid, dyrare att handla kinafritt. Totalt sett kan det bli billigare att handla kinafritt eftersom man inte köper en massa saker som mest är kul att ha. Vissa saker får man helt enkelt låta bli att handla. Någon enstaka gång får man bita i det sura äplet, antingen för att man måste ha en sak eller kanske oftare för att man missar att kolla ursprunget. Kinafritt innebär ofta mycket nära kinafritt, för det är väldigt sällan man kan utesluta kinesiska delar helt och hållet. För mig är det värt en del pengar att inte stötta Kina, men jag förstår om du av olika ankedningar inte har möjligheten att låta bli.

Tack! Det ska bli intressant.

En till intresant tabell för oss som lever kvar på 1900-talet, då när allt var lite enklare och mindre prylfixerat om ni minns. Då när Kina inte var ett hot på riktigt och innan växthuseffekten börjat ställa till det för oss. Det är ungefär så jag "mäter" ombord för att hålla koll på batterierna, fast jag har gjort det i huvudet. En tabell är ju enklare om man ska förklara för andra. Kylkompressorn går och lite lagom mycket annat är också igång, dvs. ungefär 5A förbrukning. 12,4 V betyder helt okej laddning. Det funkade tillräckligt bra för att hålla liv i den förra batteribanken i nio/tio år och det duger på vår båt. Källa: https://baatplassen.no/i/topic/159285-volt-eller-brukt-ampertimer-ved-bruk-av-batteri/ Jag misstänker att tabellen är för AGM-batterier eftersom vilospänningen efter lång vila anges till 12,8 V.

Jag är lite sugen, men vet inte om jag kan/vill/orkar sätta igång, fast det är kul. Vad köpte du för batteri/batterier? Vad köpte du för strömbegränsare? Priser? Vilka prylar har du, cellbalanserare, solcellsregulator, strömbegränsare och annat som har med laddning/urladdning att göra? Har du någon skiss att delge oss vankelmodiga? Jag har inte batteriångest och den näst senaste batteribanken höll i nio år helt utan ångest (men lite ångest år 10, som jag senare konstaterade berodde på ett annat fel), så behovet är väl mest att det skulle vara roligt att ha ett projekt att ägna sig åt.

Ja, det finns t.ex. den här typen av batteritestare Jag litar inte riktigt på batteritestaren när det gäller att mäta hur mycket kapacitet ett batteri har. Det är mest en vetenskaplig känsla, helt utan bevis för att det inte fungerar. "Grillen" är bra! Den visar direkt om det är något (begynnande) fel på en eller flera celler. Jag tesrar "på riktigt" genom att ladda batterierna fullt och sedan ladda ur dem med tex. en glödlampa till bilen, en gammeldags på 25 W motsvarar typisk båtförbrukning. Gör så här med varje batteri för sig. Ladda fullt. Låt stå länge, i ett dygn. Mät spänningen och anteckna den och klockskag. Det brukar bli ungefär 0,1 V lägre än enligt tabellen nedan för ett lite äldre batteri. Här kan man se om något batteri sticker ut i "dålighet" (lägre spänning än de övriga om alla är lika). Starta urladdningen och ha koll på spänningen. Avbryt urladdningen vid 50 % enligt tabellen nedan. Anteckna klockslag. Mät spänningen efter 10 minuters vila. Om spänningen stigit upp mot 55 % laddning så ladda ur lite till, ner mot 45 % laddning. Avbryt och anteckna klockslaget. Ladda batteriet direkt så mår det bäst. Låt säga att du har ett 80 Ah batteri och att lampan är på 25 W. Räknar man med 12,5 V så drar lampan 2 A. Det borde alltaså ta 20 timmar att ladda ur 40 Ah (hälften), men bara om batteriet är någorlunda nytt. Om det nu istället tar 15 timmar har man laddat ur 30 Ah och således är batteriets kapacitet 60 Ah. Metoden kan förfinas med tex. korrekta uppgifter från batteritillverkaren och egna erfarenheter från tidigare mätningar på samma batteri. Jag tycker det här är en bra metod för att någon gång vartannat eller vart tredje år (eller när man tycker något avviker mot hur det varit tidigare) kolla upp hur varje batteri mår på riktigt.

Varmluftpistol funkar 9 ggr av 10, men inte alltid. Funkade dåligt i mitt motorrum tex.

Jag tänker så här. Om allt fungerar tillräckligt bra idag så ska du själv ha ett (stort) intresse att ändra på dett du har för att det ska vara värt det. LiFePO4 har kanske fördelar, men om du inte behöver några förbättringar kommer det mest att bli en massa arbete och kostnader för dig. Idag har du installerade batterier på 310 Ah varav du kan använda 155 Ah utan att skada batterierna. Med LiFePO4-batterier behöver du kanske runt 170 Ah för att få ungefär samma mängd använbar energi, pris för känt fabrikat runt 9 000:- kronor. Dessutom behöver utrustning för kanske 4 000 till 6 000:- kronor. Totalt säg 15 000:- kronor. Tillägg: Det går naturligtvis att hitta billiga LiFePO4-batterier också, så min jämförelse haltar lite när det gäller prisjämförelsen. Nya batterier som du har idag kostar just nu 2x1100 + 2×1360 = 5 000:- kronor. https://www.batteriexpressen.se/product.html/fritidsbatteri-12v-75-ah-varta-proffessional-starter https://www.moory.se/p/tudor-batteri-dual-12v-80ah/ Fast jag skulle nog pasa på att köpa 4 st. Varta AGM-baterier och skippa de våta. Tillägg: Det är nog våta, ej AGM. Sett olika uppgifter. (Jag tror jag själv beställer tre nu direkt.) Du har minst 10 000:- kronor över att förbätra ditt elsystem med. Några solceller på totalt 150 W för 2000:- kr, så kan du vara ute evigt länge. En bra solcellsregulator, gissar på 4000:- kr. (Säkert någon som snart tipsar dig.) Ev. ett skiljerelä, 1000:- kr, men Batman gör ju i princip samma sak, fast anorlunda. Ev. kabkar, verktyg och annat för att förbättra befintligt elsystem, 1000:- kr Nu har du något som funkar lika bra som förut, men med mycket bättre prestanda. Du slipper involvera ny, lite känslig, teknik som kräver lite extra intresse än så länge även om många försöker hävda motsatsen. Satsa på grejor (solcellsregulatorn) och ev. ombyggnader som funkar bra tillsammans med LiFePO4 så är du en bit på väg till nästa batteribyte. Tillägg: Börja med att rita upp det elsystem du har och lägg ut här. Då blir det lättare diskutera och hjälpa till. Lycka till! Ps Vad är det för Silva Nexus system du har. Jag försöker hålla liv i vårt och behöver kanske en reservdelsvindgivare. Hur ser den ut?

3 år är det. Oj, är det de första två åren som fel räknas som ursprungliga.

Ni kan nog ha rätt båda två. Vad är det för båt?

Varmluftspistol och en spackelspade tror jag är bäst.