Gå till innehåll
söndag 12 juli 2026

Georg_Ohm

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    15 821
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    326

Allt postat av Georg_Ohm

  1. Bra med skiljerelä, då är generatorn kopplat till ett av batterierna (får man ju hoppas). Ja du får väl mäta och vrida på den där brytaren och se var du får spänning vid ”avstängt”…
  2. Ämnesvalet kanske hade varit bättre med ”övrigt snack” men jag tänkte att arken var ju (om den existerat) en träbåt… Så var den då byggd av det berömda träslaget ”goferträ” som då ingen idag riktigt vet vad det är för träslag, men det har gissats på cypress. Och det lär ju ha gått åt många cypresser, orsakat ett och annat kalhygge. Ja dom var driftiga på den tiden, men fick man ett direktiv från ”högre makter” så lydde man, omöjligheter och underverk var tydligen inga problem. Min första båt döptes till ”Arken” det var en optimistjolle som min far byggde, han köpte en byggsats, i marinplywood. Jag seglade den från sommaren 1965 och några år framåt, men jag kan inte minnas att jag tog ombord några landlevande djur i den båten. Varför jag då döpte den till ”Arken”..? Jag hade inga som helst bibliska referenser till det, utan det var ett TV-program där en kille släppte iväg en hemmasnickad leksaksbåt som döptes till ”Arken”, i Klarälven (tror jag) och så fick man följa den båten genom älvens alla menadrar och bifurkationer, kraftverk, timmerflottningsbrötar och andra hinder, tills den nådde Vänern. Det kanske är någon som minns den TV-serien?
  3. Sådana brytare gillar inte jag och jag brukar få medhåll av andra elkunniga på forumet. Risken är att man glömmer att man kopplat ihop batterierna när man ligger i hamn och förbrukar båda och sedan har man ingenting kvar i startbatteriet när man skall lämna hamnen. Gissningsvis har du nu ett läge för förbrukarbatteri, ett för startbatteri och då att läge där båda är inkopplade, ihopkopplade. Du får då flytta kablarna till inkommande kabel från förbrukarbatteriet. Din brytare ser ut som du har två ingångar, en från varje batteri och en utgång, den kl 9. Kolla med en testlampa eller voltmeter (multimeter) om du alltid har spänning på anslutningarna kl 12 och kl 3, för att jag tror att det är en av dessa du skall använda. Det kan vara så att generatorn bara laddar det batteriet som är inkopplat, det syns inte på bilden, men jag blir fundersam när jag ser den tecknade bilden, iofs är ju inte anslutningen kl 6 inkopplad… Som sagts finns det fallgropar med sådana huvudbrytare, som elektriskt sett egentligen är en strömställare, en ”väljare” och det gäller ju att välja rätt. Det hade varit bättre med två huvudbrytare/batterifrånskiljare, en för varje batteri, och en kopplat till båtens elsystem, och den andra bara till motorn, sedan ett enkelt skiljerelä mellan båda batterietnas pluspol, ett relä som kopplar ihop batterierna när generatorn laddar.
  4. Intressant! Jag står i begrepp att köpa mig en resinskrivare, då dessa ger en bättre kvalitet på utskrifterna. Det finns rätt många begagnade filamentskrivare (sådana med tråd) till salu på Tradera, Blocket och diverse marketplace, jag mailade några försäljare och frågade varför dom sålde, och det berodde på att dom köpt en resinskrivare.
  5. Inget är väl enklare. ”Ström hela tiden” är ju inte bra alls. Men däremot spänning hela tiden! Ström flyter ju bara genom kablarna då länspumpen och värmaren är igång. MEN, så här kopplar du: Identifiera den tjocka kabeln som går från batteriplus till huvudbrytaren/batterifrånskiljaren, på den ingående ”terminalen” alltså den grova kopparskruven på brytaren kopplar du en kabel med ringkabelsko, sannolikt en gul sådan, som du klämmer på en förslagsvis 2,5 mm kabel, eller litet grövre. Den kabeln kopplar du sedan till en säkringsdosa, på den säkringsdosans utgångar kopplar du sedan värmaren och länspumpen. Jag förutsätter att du behåller länspumpens och värmarens minuskablar så som dom är. Det är ju klart att du kan koppla denna säkringsdosa direkt mot batteriplus också, men det är sällan bra att ha extra kablar kopplade till batteriets polskor. Även larm, om du har sådant, samt radions minneskrets (den som ”kommer ihåg” inställda kanaler). Följ tillverkarens anvisningar angående säkringarnas märkvärden, men jag kan tänka mig att 15A värmaren, 10A för länspumpen, och 2,5A (eller mindre) för minneskretsen. Det är ju kablarna fram till dess förbrukare som du skyddar med säkringar. Anledningen till att jag inledningsvis skrev som jag gjorde, var att en elektronisk nivåvakt till min länspump havererade, den matade länspumparna med en liten ström hela tiden så liten att pumparna inte pumpade något, men batteriet laddades ur på några dygn.
  6. Jag testar ALLA båtens elektriska funktioner innan sjösättning, även då ankarspelet. Bra inlägg att inte släppa ankaret direkt ned i asfalten, varken ankare eller asfalt mår bra av det. Jag skruvar loss ankaret från kättingen på hösten, på våren släpper jag ut kättingen, fritt fall, men bromsar genom att hålla i kättingen, men inte löpa i handen, låter den nå marken och skruvar fast ankarets svirvel i kättingen, kör upp, och släpper kontrollerat ned det några gånger. Jag kollar ju också att kättingens andra ånda sitter fast i en schakel i båten. Jag har ett Lewmar HX1 och det mår bra av att få litet marinfett på sin gängade axel. Någon ankarlina har jag inte, bara kätting, och den brukar få sig en omgång med högtryckstvätten på hösten, ja jag spolar med fullt tryck ned i den dränerade ankarboxen.
  7. Georg_Ohm

    Noaks ark.

    Kollade på SVT, Kunskapskanalen. Historiska mysterier, avsnitt 4, ”Noaks ark” Olika historiska experter och programledare försöker reda ut vad som är myt och verklighet, och det framgår ganska tidigt i programmet att det är mest myt, men att arken kanske mer är en metafor för någonting annat. Det råder tidig bronsålder lokalt i den främre orienten, och då fanns inte kunskapen att bygga några så stora fartyg (=pråmar) som en biblisk ark. Att det inte finns några arkeologiska eller geologiska bevis för någon syndaflod, men att Svarta havet fått förbindelse med Medelhavet och då har Svarta havet översvämmats av saltvatten, och nivån har höjts, men detta långt senare än då Noa skulle lasta sin ark med en massa olika däggdjur, fåglar, kräldjur och insekter, liksom sin familj. Det där med insekter är intressant, man sade ingenting om termiter! Nä, för då hade ju programmet tagit slut efter bara några minuter, för om man nu skall vara bokstavstroende och konsekvent skulle ju även ett par, eller enligt vissa källor, sju par av alla djur, fåglar, kräldjur och insekter, även då två eller sju par av termiter lastas ombord, och alla träbåtsägare vet ju vad som händer om man tar ombord termiter och seglar med sådana i fyrtio dagar och fyrtio nätter, eller hur!?
  8. Att hylsan lossnat kan ju härröra från en grundkänning, men det kan ju även bero på åldersslitage eller båda delarna, exempelvis då att hjärtstocken kärvat i hylsan och vridit med sig den när du styr. Du bör nu öven kolla upp hur det ser ut på utsidan av skrovet, både där hylsan går in i skrovet och vid rodrets nedre lagringspunkt i skäddan. Slipa bort bottenfärgen där hylsan går in i skrovet och leta efter sprickor. Ställ dig rakt bakom båten och se om du kan se om hjärtstocken och rodret är snett, be någon vrida på ratten samtidigt som du kollar och se hur det rör sig. Om det blivit litet skevt kan det ju nypa i hylsan och då få den att lossna.
  9. Jag har ju numera inget kapell, och därmed inga kapellrutor heller.. Men jag kan ju då instämma i att detta medel fungerar väldigt bra på båten och bilens rutor. Jag har även behandlar diverse ”plastrutor” med detta medel, bland annat rutan i förluckan, och den är ju väldigt utsatt för UV-strålningen, och jag har inte märkt att den skulle bli missfärgad. Nu fick även solcellspanelerna behandling med detta medel, med den fördelen att ingen skit fastnar, då avser jag trutarnas spillning, som det det att den torkat kan borstas bort med en mjuk borste.
  10. Under den ”långa muttern” som man ser i mitten av bilden, brukar det vara så att det finns en tätning av ett garn som är indränkt i något slags fett, förr i tiden var det fårtalj, men sannolikt något annat fett numera. Passa på att kolla hur det ser ut när du ändå håller på med att skruva med dom här grejerna. Albin Marin säljer det där garnet, det kan ju tänkas att det saluförs annorstädes också. Detta garn, skall då ligga i en spiral runt hjärtstocken, och försiktigt tryckas ned en bit i hylsan av ”den långa muttern”. Den skall alltså bara dras lagom hårt. Att sedan hylsan inte sitter fast i båten är ju bekymmersamt, sannolikt kärvar det då för mycket i hjärtstocken. Om du kan få ur hela hjärtstocken ur båten och se till att det inte kärvar och då se till att hylsan plastas fast i skrovet är det ju mycket vunnet. Delvis samma problem i min förra båt, där fick jag gräva ett hål i marken för att få ut rodret med hela hjärtstocken, litet jobbigt men ingen hi-tech precis. Men se till att fixa detta, det känns ju som om det skulle kunna läcka in en hel del vatten denna vägen.
  11. Det är Autosols kromglans som jag avser, en klassiker, jag har aldrig försökt att borsta tänderna med den produkten, misstänker att den smakar ammoniak. Men annars har jag använt billig tandkräm till att polera olika saker ombord och på gamla bilar. Autosols kromglans har ju annars varit en standardprodukt som används på allt från gamla matta diskbänkar, kromade kofångare och matta båtskrov. Men det är väl så att man hänger sig fast vid produkter man vet fungerar, även om det kanske finns sådana som fungerar bättre.
  12. Jag har pausat jobbet styrningen. Har koncentrerat mig på spridarna, jag fick låna en urdragare av @Janne_G, ett verktyg jag lyckades deformera då fem spridare satt väldigt hårt fast, den sjätte satt ännu mera fast. Det var ett par dygns sprayande med rostlösningsvätska och så fick jag slöjda till en ny urdragare av ett gammalt vattenledningsrör, och så fick jag loss den sista spridaren. Spridarna lämnades in till en auktoriserad dieselverkstad, men dom var för dåliga för att renoveras. Jag fick ett bra pris på nya spridare, halva priset mot vad Volvo-Penta vill ha, och det är ju ändå likadana grejer från Bosch. Jag fick även låna fräsverktyg för att brotcha upp spridarnas säten, men jag vågade inte ta i utan tog det försiktigt med detta verktyg. Nya spridare monterades, alla rören kopplades efter avluftning, sedan kunde jag starta motorn, litet läckage vid femmans spridare, röret hade blivit litet stukat, men det ordnade sig. Så får jag ju se vad detta gör när båten kommer i sjön, jag tycker väl att den skall gå i några knop snabbare än vad den gjort tidigare, eller snarare vara litet mindre törstig. Även propellern är renoverad, efter ett missöde i somras med den akuta och oförutsägbara landhöjningen. Nu väntar jag på att få tillbaka drevet som jag tillsammans med @Makro lämnat in för ett förebyggande underhåll. Sedan en del ny marinelektronik att installera, eller iallafall dra nya kablar till…. Och då läckaget vid styraxeln som jag försöker att förtränga.
  13. Nu handlar det ju om polermedel och rubbing. Men jag har i flera år använt Biltemas standard båtvax, och har väl tyckt det inte varit så lätt att få snyggt när jag efterpolerat med maskin. Så tog det vaxet slut när vi var på en skärgårdsö och ett dyrt vax från International inköptes där istället…. Vilken skillnad det blev, till det bättre, och drygt var det också. Det blir ju som bekant dyrt att köpa billiga grejer.
  14. Hur vill du att jag svarar? Kan kanske ett avloppsrensningband hjälpa till att guida kabeln förbi salningen? Sedan finns det ju också metall- eller plastband som är avsedda att dra ellednigar i vp-rör hemma i huset.
  15. Är jag allt för gammalmodig om jag anser att en klassiker som Autosol fortfarande fungerar bra på gelcoaten efter det att dekalernas klister?
  16. Kanske bättre med en Y-förgrening? Ja sådan där veckas slang, det samlas en massa bôs i veckan, organiskt material som det sedan växer en massa bakterier i, som sedan dör och luktar illa. Satsa på en armerad slät slang.
  17. Jag hade tveklöst bytt bordsgenomföringen och kulventinen, dom ser ju klart suspekta ut, sedan hade jag även bytt slangarna, sparat sittbrunnens genomföringar som @Lintott också skriver. Sedan när du monterar nya dubbla slangklämmor så vänder du på förskruvningarna så att dessa kommer på var sin sida av slangen.
  18. Tack. Det är svårt att se, men bakom uttaget i akterspegelns plast känns det som om det är metall, insidan av skölden, som blockerar… men jag vet ju inte. Jag har tillskrivit några marintekniker med sevicebil, kan tänka mig att leja ut jobbet, även om det tar emot. Om sådana tekniker nu har mycket att göra, kan jag vänta med det jobbet ännu ett år. Jag har två bra länspumpar med automatik.
  19. Teleskopspö, har jag haft två stycken, det ena var ett rent metspö utan rulle, väldigt långt, jag tror det var fem meter, yttersta falangen var väldigt klen. Det fanns en varningslapp på detta spö, gå inte nära luftledningar! Det spöt vara av kolfiber, kolfiber leder elektrisk ström ganska bra. Sedan hade jag ett teleskopiskt haspelspö. Möjligen kom rullen från Shimano. Detta spö togs med på en fjällvandring och jag fick en harr nånstans i Härjedalen, en fisk som lades i en go lag att gravas i plastpåse i ryggsäcken… ja det var en fiskehistoria, fiskkort för det aktuella området köptes av en sameby. Bara för att hitta den personen som sålde fiskekorten var en sport. när han förstod att vi var Göteborgare fick vi fiskekorten för halva priset, vissa utsocknes är tydligen inte så populära där, men göteborgarna ligger tydligen bra till. Nåväl… fördelen med en telskophaspelspö är att det tar liten plats under exempelvis en fjällvandring, det är väl egentligen den enda fördelen, sedan är det nog bara nackdelar, iallafall för en nybörjare, billiga teleskopspön är litet glappiga eller sladdriga, barnbarnet hade ett billigt inköpt på OK Q8 i Funäs och falangerna fastnade inte riktigt bra i varandra så det ville fälla ihop sig. Den medskickade rullen var heller ingen hit. Så jag ser ingen som helst fördel med teleskopspö, annat än just att ta med vid vandringar. Sedan klassen, ABU hade på senare medeltiden ett klassifiseringssystem, om jag nu minns rätt, där 1 var klena spön avsedda för mindre fiskar, typ liten abborre och mindre vitling, klass 2 var inte alls rekommenderat till makrillfiske, men väldigt roligt att fiska makrill med, då det ryckte gott vid napp och blev litet kamp. Sedan fanns det väl upp till klass 5 (?) som då var rena havsfiskesön avsedda för multiplikatorrulle, att ta en trekilos torsk på ett sådant var ingen sport, det kändes ungefär som att ha en blöt skurtasa hängandes i ett snöre på ett kvastskaft. Nu ser jag att man klassar spövikt från ultralätt till ultratunga spön, misstänker att dom ultratunga är för havsfiske efter tonfisk och liknande havslevande kreatur. Nilabborren lär ju vara ett veritabelt monster också, men den finns ju inte i våra fiskevatten, den hamnade av misstag i Victoriasjön där den käkade upp flera inhemska arter och indirekt påverkade hela miljön runt den sjön, men det är en annan typ av fisk-historia som innefattar en ekologisk katastrof. Men som redan påpekats, kolla på kapslade haspelrullar och ett lätt eller medellätt spö. Undvik att köpa det absolut billigaste i säsongsavdelningen på typ bensinstationen, men jag tittade på Biltemas spö så sent som idag… och tja… eller tveksamt, jag hade inte köpt ett sådant till något av barnbarnen. Jula säljer ABU, det är väl ”Made in China” och inte tillverkade i Svängsta… men iallafall ABU Garcia, Abumatic junior, 349kr, en klassiker, jag vill minnas att jag själv hade ett sådant när jag var 8-10 år nånting på 60-talet, och minns den första vitlingen jag drog upp, men ännu mer den skräckblandade förtjusningen då jag lyckades kroka en rödspätta, sådan plattfisk tar man ju främst på bottenmete och stenig botten, och dom ställer sig på tvären när man drar upp dem så det blir ett stort motstånd i vattnet. Köp då hellre en massa billiga drag, sådana är ju för såväl nybörjare som för erfarna, förbrukningsvara. Fiskehistorier… när min son var sisådär 8-9 år gammal lyckades han kasta så att en ejderhona, en ”åda” trasslade in sig i linan. Det var inte annat att göra än att veva hem linan med ejdern. En äldre dam såg detta och kom fram till oss och skällde, värre form av djurplågeri hade hon aldrig skådat och hon skulle anmäla oss till någon slags djurskyddsmyndighet, vilken nu det kan ha varit, fiskeriverket eller kanske jordbruksverket, vem vet… hur som helst så lyckade vi trassla loss ejdern, jag höll den på samma sätt som man håller en höna, och sonen fick loss linan utan att behöva skära av den, ejdern inspekterades noga innan den släpptes tillbaka, den hade inga fysiska skador och sannolikt inga psykiska heller. Käringdjä,.. alltså den äldre damen, höll sig i närheten och visste ”minsann” hur man skulle bära sig åt och var det var olämpligt att fiska, och det var det antagligen på kustavsnittet mellan Haparanda och Svinesund inklusive alla sjöarnas stränder och kuster. Vi såg och hörde henne senare i den lokala ICA-butiken där hon vick loss på en butiksanställd och klagade på en massa saker, ”det är synd om människorna” det konstaterade August Strindberg redan 1902, eller tidigare. Sedan är det så, har jag erfarit, att sportfiske är dyrt, kilopriset på den fiske man får upp motsvarar sällan utlagda pengar för utrustning, tid, bensin eller diesel, och i vissa fall även fiskekort. Det brukar bli billigare att gå till fiskaffären med en gång och skippa omvägen om sjöar eller hav.
  20. Ja, eller så lägger man ut en fråga på detta eminenta forum…🙂 Till skillnad mot diverse olika facebookgrupper där den ene gissar sämre än vad den andre gör får man nu här adekvata svar och/eller bra återkoppling på sina egna funderingar och teorier. På skylten på drevet skall det stå följande: DP-E1.78 3868727 3102221291. Men den skylten är totalt oläslig. Det är ett drev med utväxling 1.78. Sedan vet jag ju inte om skölden liksom hänger med under detta produkt- och serienummer eller om sköldarna låg i egna nummerserier?
  21. Ja… Hittade inte den bilden i min verkstadshandbok. Som där bultarna har jag försökt att vrida runt med en polygrip, och det känns som om det blir svårt att få upp dom också, om jag nu lyckas får ur saxpinnarna, det är ju svårt att komma åt. Tack för bilden!
  22. Ja jag skall testa det, jag har ju redan lyft ventilkåporna så det blir lättare att komma åt. Det var ingen av anslutningarna som satt speciellt hårt. Jag trodde jag behövde öppna ringnycklar till ett annat projekt, ja bromsrenovering på gammal bil, så jag köpte Biltemas sats, men det är så mycket material i dessa nycklar, dom är så tjocka att man inte kommer åt ordentligt med dem, så det skulle jag ju naturligtvis uppmärksammat redan i butiken. Ventilspelet var redan 0,4 mm på alla ventilerna, så det behövdes ingen justering.
  23. Ok. Tack för svar. Hur får jag loss länkaget från styrningen? Jag känner ingen sexkantsmutter eller liknande på undersidan. Sedan får jag inte upp trimgivaren, den är lös nu den går att vicka och vrida på men inte att lyfta.
  24. Jag ser härikring på stora fartyg som ligger till ankars en bit ut, dom har även däcksbelysningen tänd. Dom syns ju minst 10 nm. Så i en fritidsbåt kan man ju då som redan föreslagits även ha någon form av belysning som lyser upp själva båten, det finns ju numera högintensiva LED med reflektioner. På den gamla radarn som jag nu håller på att byta ut, hade jag en stripp med vit reflextape hela vägen runt. Jag har sett båtar som har båtens namn utförd i reflekterande material, kanske inte jättesnyggt, men det kanske hade en anledning. Själv ligger jag aldrig förtöjd utan kontakt med land, opraktiskt om man har hund ombord… Men jag har iallafall en väldigt starkt lysande LED-ankarlanterna, Biltemas, den har hängt med flera år nu och lyser lika starkt.
  25. Så äntligen… det läcker en del vatten in vid styraxeln, det går åt mycket fett för att täta detta. Så nu har jag äntligen fått tummen ur… Först demonterade jag rören till och från turbo och intercoolern för att öht komma åt. Jag har ännu inte demonterat styrarmen, det är rätt kladdigt från allt fett jag sölat med där. Här finns två styrcylindrar, en som tillhör hydraulstyrningen och en som är kopplad till servopumpen. Sedan en delvis hemmabyggd roderlägesgivare, som jag nu inte minns hur jag monterat… Det får demonteras i morgon. Jag har demonterat nummer 1, 2 och 3 i figuren. Trimgivaren, nr 4 är det bara att lyfta den rakt upp? Det står i boken att man skall byta diverse bussningar, bland annat nummer 8, så det är väl lika bra att göra det. Drevdelar.se är dom bäst på sådant eller finns det andra firmor som är bra? Jag tror inte att Olssons i Ellös har grejer till drevet. Sedan skall styrarmen lossas med insexnyckel 5/32”, undrar om en 4 mm insexnyckel passar, eller förstör jag insexfattningen i skruven? Enligt verkstadshandboken som inte är direkt övertydlig tycks det räcka att knacka med en gummiklubba på styrhjämen för att alltihopa skall lossna… Jag har ju läst hur ni andra svurit och bankat in kilar för att få grejerna att separera. Jag tog iallafall en kompis till hjälp med att justera ventilspelet… ja det kontrollerades, det var 0,4 mm genomgående, bladmåttet gick emellan lika trögt vid alla ventilskaften och vipporna. Så skall spridarna, eller insprutarna demonteras, har lånat en avdragare, men behöver man verkligen demontera alla bränslerören även vid pumpen..? Det är ju ett himla jobb innan jag kommer åt dom anslutningarna, här sitter ju oljefilter och bränslefilter och några andra grejer ivägen.
×
×
  • Skapa nytt...