ThomasVikhog

Flytväst - javisst! När det är varmt så har vi uppblåsbara från att motorn startas (innan loss-läggning). Vid kallare väder (<20 grader) föredrar jag de vanliga flytvästarna som är mjuka och utan metalldelar. Men som motorbåtsåkare i Öresund, ser jag det största behovet av att bära flytväst på båten i hamnen! Det är uppe/ute stående på däck som risken för att ramla i är stor och för mig är det till 99% i hamnen. Att ramla på däck innebär ofta att man slår sig på båten, kajen/bryggan/bommen, grannbåten eller något annat löst - och sedan hamnar i vattnet. Det är då som man medvetslös/omtöcknad/skadad i vattnet behöver flytvästen. Men det är svårt att motivera vuxna människor att bära flytväst på/vid båten i hamnen. Detta fast att det är ju dessutom då när båten ligger still som alkohol kan spela en roll (för vanliga människor). De olyckor som jag uppmärksammat i området senaste åren är det kritiskt: 1. I hamnen som ovan (flera allvarliga olyckor) 2. Ensamma män som är ute och fiskar, dricker öl och ska pissa överbord (utan flytväst) 3. Hård vind dåligt väder (men då har alla vanliga människor flytväst) 4. Ovana båtförare utan sjökort som kör in bland stenar och skär. Trånga passage finns inte i närheten (mer än hamnar). Risken för att bli påkörd är otroligt liten, utom vid kappsegling (då har alla flytväst). 90-95% av tiden i min båt är utan framdrift (i hamn eller ankrad). 95-99% av tiden stående på däck är i hamnen Så min fråga är - vad göra med den största risken - som är i hamnen? Annars måste jag säga att häromkring använder minst 95% av båtar i rörelse flytväst på alla. Stora motorbåtar, segelbåtar och nya båtar är det 100%. De väldigt få utan flytväst är i huvudsak personer på gamla små båtar, troligen har de sin första båt.

Intressant, men hittar ingen oberoende test. Nästan alla båttestande verksamheter är kommersiella - dvs de får betalt för vad de säger...

Sjövattenpumpen kan du testa genom att öppna sjövattenfiltret och se om det rusar ur vatten. Men bäst är att ta loss knät och kolla/byta det. Du måste kunna se om knät ligger över vattennivån - det måste det göra. Jag hade mitt av förra veckan.

Ja men det är ju nästan perfekt - och det för en motor från 2008! Den ska kunna varva 4000 rpm och då förbruka 46 l/h. Att den inte orkar varva ut = komma upp i högre fart, kan ju bero på bottenytan på båten. Jag tappar från 39 knop till 32 på 2 månader i Öresund - om jag inte tvättar den undertill (snart dags). I år har det inte växt på sig så mycket än. 17 april sjösatte jag och nådde 38 knop, i denna vecka nådde jag 36 knop - dags att simma under och tvätta. Kanske du har motstånd i bränsleledningar som begränsar maximal bränsletillförsel. Jag ska byta alla mina filter nu, samt tömma tank för kolla bottenslam. Vilket bränsle kör du med? RME inblandad bildiesel är kass - du får bakterier. Jag använder HVO100 som är syntetisk diesel med lite lägre densitet. Min KAD42 tappar typ3-4% kraft med den, men den är luktfri och miljöriktig. Så prova igen med 30% i tank och utan vatten och fylld bar/kyl, med tvättad botten och nya filter. För mig låter det som om du har rätt propeller. Hur är propellerns skick?

Om den inte blir varm utan termostater och överhettad med termostater, då är det inte fel på cirkulationspump, Värmeväxlare, Slangar, luft och och och... Uppenbarligen är något tokigt med termostaten - har du provat att koka dom på spisen, se vilken temperatur de öppnar? Kan de vara felmonterade - är det säkert rätt sort? Vad var fel på de gamla?

62000kr är ok om de bytte hela motorn ny en renoverad utbytes.

Jag renoverade min cirkulationspump - enkelt och billigt. Det borde gå att testa cirkulationspumpens funktion utan att ta av den. Den bytas normalt för att lagret är kass så att den kastar va kompressorremmen eller att den läcker vatten. Den slutar inte pumpa!

För att testa om termostaterna är problemet måste du köra den varm. Min blir inte varm utan belastning - dvs köra minst 7 knop. På tomgång kommer jag inte upp i mer än 60 grader på land. Men eftersom du redan bytt båda termostaten så är det inte värt ansträngningen. Lufta på turbon gör man med motorn igång. Fyller jag på i kompensationskärlet med motorn av så rinner det ut ur turboluftningen. Det verkar som antingen cirkulationspumpen inte fungerar eller att värmeväxlaren är igensatt. Jag bytte cirkulationspump för ett år sedan och spolade då igenom alla komponenterna var för sig för att kolla alla och spolade på båda hållen, det kom mycket smuts ut. Blir värmeväxlaren också varm?

Prova att ta ut termostaterna och köra utan.

Nej öppna inget. Fyll på efter några testrundor. Har du gångvärme, det har jag - min sådan befinner sig högre än kompensationskärlet. Detta är inte bra, jag har ständigt bekymmer med vattnet i kompensationskärlet - det går bara att ha upp till minimum, resten går ut genom lockets back/överströmningsventil.

NIX! Kassera är det normala. När spänningen har sjunket under en viss spänning så sker kemiska processer (fosfatering tror jag) i batterierna (bly-syra) som är irreversibla, dvs destruktion. Bly-ytan blir permanent förändrad. Jag har sedan 1981 haft sommarbilar, motorcyklar och båtar. ALLA har problem med batterier (bly-syra), eftersom de laddas ur. Nuförtiden finns det smarta laddare som kan lämnas på, men förr var permanent laddning också förstörande. Ja, jag har läst om ett antal olika chockerande trix för att återuppliva batterier som blivit totalurladdade. Jag har provat en handfull - inget trix hittills har fungerat som lösning, men kanske man kunde hanka sig fram några veckor till. Förra året köpte jag nytt bly-syra till sommarbilen, som tyvärr under corona blev tomt eftersom det inte körs som annars. Jag fixade och trixade, men ett 9 månader gammalt batteri har förlora 50-60% av sin kapacitet och jag måste nu ladda om inte permanent, så i alla fall så ofta att det ser för andra ut som om det är permanent. Samma med motorcykeln, vars batteri nås först efter att 3 komponenter monterats bort med 4 skruvar - ja, nu har jag satt dit en snabbkoppling... Däremot min gamla SAAB 900 -96 med ett Banner-batteri från 2001 var fortfarande toppen när jag nu sålde bilen - helt otroligt. Men en gammal bil förbrukar ingen ström när den står, så den laddades inte ur. Båten fick ett nytt bly-syra start-batteri i fjol. De 3 förbrukningsbatterierna är från 2012/2013 - fantastiskt, men de är ofta på laddning (inbyggd) vilket inte startbatteriet är - separerat. Ibland köper jag dyra märkesbatterier och ibland billigaste jag hittar. Ja, kanske det kan vara så att de dyra är lite bättre, men jag kan inte belägga det. Jag kan bara belägga att ett urladdat batteri tar allvarlig skada. Detta gäller även dyra speciella båt AGM batteri. En annan erfarenhet är att - om ett batteri gått ner helt, så kan ofta en smart laddare som CTEK inte komma igång och ladda upp det. Därför har jag kvar farsans gamla (totalt) osmarta laddare, som bara kör på sina 4 ampere kvar i garaget. Därefter kan CTEK och liknande komma igång och göra vissa rensande processer, men normalt har man förlorat stora delar av kapaciteten. Vilket i en bil kan vara ok för ytterligare 2 års drift, men i en båt är det inte ok när kylen lägger av efter 2 dagar istället för 1 vecka. När det gäller instrument för att mäta batterikapacitet och laddning/status på batteri, så är detta mycket svårt och kräver att batteriet kan belastas ordentligt vid test. En kompis har en batteritestare stor som en brödrost som mäter spänning under hård belastning, denna är bra och rättvisande. Andra elektronikpryttlar är knappt värda sina pengar. Se till att batteriet aldrig kommer för lågt ner i spänning. Har det gjort det, så börja planera för utbyte.

Provat att uppdatera med Garmin express. Jag kan logga in efter skapat konto, den ser vilken navigator jag har och vill registrerar min karta - men detta lyckas inte, men inget felmeddelande. Provat 10 gånger... Kanske navigatorn är för gammal (10 år) eller kartan 5 år.

https://www.equipit.se/12v-billaddare-datorladdare/14435-12v-billaddare-20v-40x17mm-0025093536144.html?gclid=Cj0KCQjw16KFBhCgARIsALB0g8IX2mXemNN8PXXMSHqNxbzLmhoi-3Sajfqjfb_THBopZGZhEum4QesaAlmdEALw_wcB Typ en sån här har jag använt i bilen till datorn i många år. DC/DC 12-14 volt till inställbart 17-21v med olika anslutningar.

Ok, då ska jag prova att göra en uppdatering. Jag ser att jag har ett antal uppdateringar på kortet redan, men bara fram till dagen jag beställde kortet. Tackar för tipset - jag återkommer med hur det gick.

Jaha, det var tomt på idéer om detta... Antagligen går det inte att uppdatera sjökorten till Garmin, men lusar man igenom deras hemsidor så verkar vissa kartor gå att uppdatera med ett program som finns för nedladdning. Men det är nog så att det inte gäller marina applikationer. Jag kör nog vidare med mitt kort från 2016. Som back-up har jag båtsportkort i papper. Hur ofta tycker ni man ska köpa nya?

Tackar för förklaringen, nu förstår jag varför jag inte förstått hur det ska användas. Ja, min vänstra knapp bow down sänker babords trimplan - jag har då trott att babords bog sänks. Fel. Jag ska prova nästa gång på havet. Jag har kört isönder ett Ryds 550 plastskrov en gång - körde över en färjas svall uplanat men vi märkte aldrig någon konstig lutning för det. jag tror att det automatiska trimsystemet gör något fel. Motorerna kan det inte vara utan att den syns eller hörs. Skulle skrovet vara så skadat att det lutar vid körning så måste det synas inuti och troligen även läcka. Jag hoppas att det bara är trimsystemet - lycka till.

När jag sålde farsans båt visste jag inte att det fanns en timräknare nere i maskinrummet (Mercruiser 4,3), men det visste köparen. 110 timmar på 10 år hade vi kört. Min nuvarande båt KAD42 diesel kör jag mellan 30-40 timmar per år och den har 1500 timmar snart på 21 somrar, dvs snitt på 70 h per år. Jag hade tagit ett komptest på den, ganska enkelt. Viktigt är att den inte är rostig, så kolla under sumpen och runt om på blocket. Timmarna är inte så viktigt, slitaget kommer vid belastning. Dvs hur mycket som körs med spjällöppning mer än 70%. Det är inte lätt att se och mäta, men komptestet ger en indikation.

Hmm. Styrbord (starboard) är höger sida i färdriktning och när jag manuellt aktiverar detta trimplan (fäller ner det) så går styrbord (höger) bog nedåt. Babord (port) är vänster i färdriktningen och beter sig motsvarande. Mitt trimsystem är manuellt och båten som är 28 fot skrov behöver ingen trim för att plana ut, bara för att ligga plant vid körning. Alltså är båda trimplanen fullt upp vid start och används bara en i taget vid längre körning i sidvind. Jag orkar inte ställa in detta för 5-10 minuters körning och jag tål att båten lutar (numer även fru och barn), så det blir inte mycket använt. Min båt på 3 ton och 8,5 meter är 2,55 bred och kraftigt V-formad, så den kan luta. Din båt är 3,15 bred och kraftigt övermotoriserad - den borde inte behöva något trimsystem alls. Häll bara inte upp snapsen förrän ni är framme.

Hej! Finns det någon som förstått när och hur man uppdaterar sina GPS kartor i plottern? Jag köpte ett nytt kort 2016, men förstår inte hur jag ser om det kommit en ny utgåva. Jag förstår inte heller om det går att göra uppdateringar på den, eller om man måste köpa nytt kort helt.

Hur långt ska du? Det ser ut att vara en båt som klara sig med solceller och elmotor.

Googla vidare, ni hittar bra information i ämnet under bogpropeller / Bow thruster. Skillnaden mellan kW och hk är 1,36, det är ren matematik/fysik. Utväxlingen är i sig kanske inte direkt viktig. En rättvis omräkning från 25 hk dieselmotor på rak axel med en gammal mässingspropeller (folded) till en modern elmotordriven propeller blir ganska hopplös. Eller mao ni får lika många svar som antalet svarande. Det viktiga är framdrivningskraften - dragkraften, som propellern ger i det hastighetsintervall som det är viktig (här skiljer sig bogpropeller mot det ni vill - köra i 5-7 knop). Propellerns effektivitet, dvs hur bra den omsätter det mekaniska vridmomentet till framdrivande kraft är ytterst komplicerat - jag har inte hittat någon som har en korrekt formel på detta. Det finns empiriska formler för vissa propellrar som gäller inom en viss hastighet. Hur effektivt detta sker beror både på propellerns rotationshastighet och fart genom vattnet. Den framdrivningskraft ni behöver kan ni testa fram genom att bogsera båten i den fart ni vill köra och mäta kraften i bogseringslinan. Kraften kommer att öka ordentligt vid en viss hastighet, vilket indikerar att det blir dyrt att överstiga denna hastighet. Beroende på båtens tyngd och form kan det vara så att denna framdrivningskraft är ganska låg jämfört med den kraft ni önskar för att kunna bromsa och accelerera. Därför kan det vara intressant att mäta dessa krafter med. Tänk på att här är hastigheten lägre. Sen kan ni kontakta de som säljer elektriska framdrivningssystem och välja rätt kraft. Dessa firmor brukar veta vilken dragkraft deras system ger. Hur mycket dragkraft er befintliga dieselmotor ger är mycket svårt att räkna ut (vridmoment * utväxling * propellerverkningsgrad). Ni hittar min och andras information här på MG i andra trådar. Mycket enklare är förstås att ni tar er befintliga båt/motor och bogserar en annan båt i olika hastigheter (inklusive noll = fäst i bogserlinan i piren) och mäter med vågen igen.

Det är lysande! Har du logg med distans också? Jag tyckte jag körde mycket förra året (40 timmar) - blir klart avis. Jag får nog kasta loss lite oftare.

35 motortimmar per år är ganska mycket för en sådan liten båt. Har den kanske använts som vattenskid-båt? Då är den ganska slut kanske (fullgas ofta). Eller har den använts för att dragga fisk - då har den många timmar på tomgång. Vi hade en SeaRay 20 fots med 4,3 Mercuiser med sjövattenkylning från ny i 11 år. Den var som ny när vi sålde den, för vi hade den på trailer - alltid utom 4-5 veckor på semestern. Det blev 110 motortimmar på 11 år. Sjövattenkylning är väl ok i insjö. Vi hade vår båt i Öresund och Kroatien, men på 11 år hände inget. Körde den alltid i sötvatten efter upptagning. Ny har jag en DC med dieselinombordare och kommer upp i 40 motortimmar per år. 40 användningstillfällen och 400 sjömil. Det blir 10 knop i snitt, men jag kör normalt i 30 knop. Så en hel del motortimmar är tomgång och hamnkörning.

Jag har haft problem med dieselbakterier och smuts i tanken. Bytte bränsleslangen (som faktiskt inte hade varit ett problem - bara för att vara duktig... Därefter läckte det in luft i den ena anslutningen efter den andra... När väl mina nya egeninförda problem lagts till dieselslemmet så hade jag nu ganska ofta problem. När väl allt är lufttätt, vilket enkelt testas med att suga med oljebytar-pumpen i slangen som går till matarpumpen på motorn - ser man luftblåsor i den transparenta sug-slangen kommer det inte funka vid full fart. Dieselslemmet i tanken kom aldrig till Racor (för-) filtret, det satte igen mina 3 90graders böjar på vägen dit... Efter att rengjort tanken och ersatt alla 90graders böjar (som plattar till flödet till 1,2mm passage - värst var min banjokoppling på tanken!) så kommer nu smuts till förfiltret som jag rengör enkel och byter insats på. Mitt råd: Bra slangklämmor fungerar bra till detta, det handlar och undertryck inte höga övertryck. Se till att smuts upp till 3-4 mm storlek kan komma från tanken till förfiltret.

Jag har tvättat av inredning och polyeterskum-madrasser. Tvättat avtagbar klädsel i maskin och tvättat under durkarna. Jag har kört ozonmaskin 3-4 dagar, hjälpte inte. Problemet hos mig är att polyetermadrasserna ligger direkt mot glasfiber. Fukten från kroppen kondenserar mot glasfiberytan - undersidan av madrasserna möglar. Överdraget går att ta av och tvätta, men en svart yta är kvar på madrassens undersida som bara knappt låter sig tvättas av. Jag satte in en solcellsventilator och det blev klart bättre. Nästa steg är att byta madrasser och försöka få luftcirkulation under dem (vilket är svårt för mig utan att bygga om glasfiberkonstruktionen, eftersom jag har lågt i tak i slafutrymmet).