Jump to content
Thursday 22 October 2020

Dan-Erik

Medlemmar
  • Content Count

    57
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

3 Neutral

About Dan-Erik

  • Rank
    Löjtnant

Profile Information

  • Location
    Sundsvall

Mina båtar

  • Båtens namn
    Pärle-mor
  • Bild

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. https://wiki.openstreetmap.org/wiki/AT5-OpenSeaMap-Chart_for_Lowrance_Simrad_B%26G OpenSeaMap är gratis. Helt värdelös, men om man fyller på med eget sonardata blir den ju snabbt bättre. Här syns ju i alla fall kustlinjen och sånt som är på land fylls i från OpenStreetMap. Nöjer man sig med att bara använda sitt eget sonardata finns ju ingen anledning att betala för något mer. https://www.sportfiskekartor.se/news/kombinera-sportfiskekartan-och-ig-kartor-pa-samma-minneskort/ Om jag tolkar den här sidan rätt så måste Genesis läggas på ett befintligt sjökorts-kort? Måste testa det på ett blankt kort nån dag för att se om det funkar. Här syns i alla fall att även med Genesis så får man kustlinjen. Det är bara själva sjödjupet som saknas, och fyrar osv antar jag. http://twoatsea.com/tutorials-at5-satellite-chart-creation-for-navico-chartplotters-simrad-lowarnce-bg/ Här finns en beskrivning som påstås kunna föra över satellitbilder från Google Earth till AT5-format för Simrad-enheter. Har inte testat, och han skriver att det kan ta några dagar att rendera. Så inte är plottern obrukbar utan att köpa sjökort.
  2. Downscan och ekolod. 83, 200, 455, 800 kHz där högre frekvens är mer detaljer och lägre frekvens är längre räckvidd. Ska du ladda upp till Genesis är det nog bäst att vara konsekvent och alltid köra med 83. Downscan används inte av Genesis utan det är bara för ditt eget nöje.
  3. Jag har inte testat lägga in det i plottern faktiskt. Har bara inte tagit mig tid till det, kanske mest för att jag inte rört mig i något område där Genesis haft bättre data än sjökortet. Men jag har provat ladda hem och det gick bra, fick en sån AT5-fil och storleken visar på att den inte var tom. Eftersom jag ägnat mig en del åt professionell sjömätning och även har använt StructureScan3D så vill jag bestämt avråda från att använda den för sjömätning. Det är mest en rolig grej för att få en grov bild av hur det ser ut åt sidorna, och sidescan är bättre för det syftet. Noggrannheten för StructureScan är alldeles för dålig, då jag testat på relativt grunt vatten har det varit +/- 50 cm i djupled eller bitvis ännu värre och horisontellt kan det vara flera meters fel. Raymarine verkar ha lyckats bättre med deras RealVision, men jag har inte testat den själv, och deras sidovy går bara att visa i deras plottrar (Element osv); det går inte att föra över djupinfo till andra enheter eller kartor som man kan göra med Simrads StructureScan. I vilket fall är det inte information man kan lita på, och då tycker jag att det är bättre att vara utan så man inte fattar beslut utifrån en falsk visshet.
  4. https://sailboatdata.com/sailboat/vega-27-albin Den här sidan säger ju egentligen en hel del om vad man borde välja bort som presumptiv långfärdsseglare. Jag tänker på sektionen som heter "Sailboat Calculations", där man kan klicka på ett litet frågetecken för att få hjälp. SA/Disp tolkar jag ungefär motsvarande antalet hästkrafter i motorn på en bil. Om detta tal går över 20 nånstans är det en sportbil man har att göra med, eller rättare sagt en tävlingsbåt, vilken förmodligen inte är byggd för att komfortabelt segla över långa avstånd (även om man å andra sidan tar sig fram fortare). Bal/Disp beskriver styvheten, där man förmodligen vill ha en ganska styv båt, dvs mer än 40? Disp/Len tolkar jag som att ett högt tal är en båt som är gjord för att lastas medan ett lågt tal är en båt som är gjord för att segla snabbt. Då tänker jag att man vill hålla sig nånstans i mitten, dvs runt 200? Comfort ratio har dömts ut i diverse diskussioner som helt arbiträrt och missvisande och att det bara beskriver en viss konstruktionsstil, så det kanske är lika bra att bortse från? CSF är ju avsett att bedöma "blue water capability", så det skulle kunna vara av högre vikt att få rätt. Ju lägre desto bättre, och då säger dom på sidan att det bör i alla fall vara under 2.0. S# är till för att se om två båtar av samma storlek tävlade, vem skulle komma först? Högst nummer är snabbast. Kanske måttligt intressant för oceansegling, även om man nog inte vill ägna allt för lång tid på sjön. --- Sen kan man jämföra båtar. Jag plockade min egen Vega och bhemacs Targa 96 som nyss diskuterades och lade till Nauticat 33 som är i ungefär samma storlek och från samma tidsperiod och alla jag hört brukar tala väldigt väl om. Det blir inte så snyggt att klistra in, men det är sorterat Albin Vega Nauticat 33 Targa 96 COMFORT RATIO 20.00 38.38 24.16 DISP LEN RATIO 186.03 344.49 240.80 BAL DISP RATIO 39.78 29.86 39.02 SA DISP RATIO 16.09 11.43 CAPSIZE RATIO 1.88 1.65 1.90 S NUMBER 2.76 1.03 Disp/len säger alltså att Vegan är den lättaste båten och borde vara snabbast (S, men Targan saknar S av nån anledning). Både Vegan och Targan är lika styva, medan Nauticaten viker sig lättare. Trots det har Nauticaten bäst CSF. Slutsatsen av den jämförelsen borde alltså bli att Nauticaten är mest sjösäker, medan Vega och Targa är ungefär likvärdiga och bör väljas om man vill komma fram till målet så snabbt som möjligt. @bhemac har du provat Nauticat 33 och/eller Vega så du kan ge en indikation på om du tycker att dessa siffror stämmer överens med det man upplever i båten?
  5. Vad du kan göra med plottern beror på vilken sonar-transducer du kopplar till. Har du ingen transducer kan du bara visa sjökort och koppla in vindmätare och liknande givare till displayen. Har du en ekolodstransducer kan du registrera djup, vilket då sparas i plottern och kan användas till Genesis osv. Om ekolodstransducern använder 83 kHz eller lägre (t.ex. 50 kHz) får du ekon längre ner i botten, eller under "bottenytan" om du förstår vad jag menar, vilket gör att du kan skapa kartor över bottenhårdhet osv. Bottenhårdhet används ofta när man fiskar för att avgöra var det finns mat som gör att fiskar dras dit. Om du har en downscan- eller sidescan-transducer (eller totalscan som har både down och side) så kan du även se mer detaljer av botten som ett fotografi ungefär, så du ser var det finns sjögräs eller död ved osv som kan vara bra att ha koll på när man fiskar. Modern sjömätning har en massa krav på noggrannhet för att det ska få klassas som godkänt för navigering. Bland annat ska heltäckande bottenscanning göras, vilket bara fås av multibeam-ekolod eller interferometrisk sidescan. Fritidsbåtar har singlebeam-ekolod, alltså är de diskvalificerade för att leverera sjökortsdata utifrån teknik. Sen är det säkert fortfarande en del sjökort som baseras på gamla lodningar som gjorts med singlebeam eller ännu äldre med snöre och vikt, men moderna regler kräver heltäckande. Billigaste multibeam jag sett kostar 350'000kr och billigaste interferometriska sidescan jag sett kostar en knapp miljon, så det ligger en bit bort för fritidsfolk. Sen är det en massa annat som ska in om det ska användas för sjökort också, det räcker inte med hårdvara utan det ska kalibreras och man ska visa att man kan detektera objekt av en viss storlek, och jonosfäriska störningar som kan ha påverkat GPS:en osv osv osv. Ingen sån kontroll görs innan en automatisk uppladdning så även om det skulle bli standard på fritidsbåtar med multibeam så skulle det inte vara godkänt för navigering. Dessutom står det väl ofta på sjökort också att de inte är avsedda att användas för navigering? Någon slags friskrivning från ansvar? Med tanke på att det händer olyckor ibland pga att man zoomat fel osv och inte ser detaljer vid utzoomat läge så folk går på grund. Det är skepparen som har ansvar för båten, inte sjökortstillverkaren, och det uttrycks lättast genom att säga att "får ej användas för navigering" även fast det är precis vad alla använder det till. Det är min tolkning iaf.
  6. Det tror jag inte? Jag har knappat in enhetens serienummer på Genesis och kan då ladda upp och ladda hem data. Förvisso sitter det ett Navionics-kort i enheten, och det är väl möjligt att de har koll på det automatiskt, men jag har inte angett i min Genesis-info att jag äger något kort. Ett annat alternativ är ju förresten Reefmaster där man kan använda sin egen sonardata för att skapa sina egna sjökort till Simrad, Lowrance, och Humminbird. Men då har man ju inte tillgång till alla andras uppladdningar utan bara sina egna, och det kostar ungefär samma som ett sjökort. Fördelen med Reefmaster är väl mest att man kan sitta själv och redigera och ta bort punkter som är felaktiga mätningar (pga sjögräs o dyl), samt att man kan skapa mosaiker av sidescan.
  7. I sötvatten är det fritt att mäta och sprida, som jag sa tidigare i tråden. I havet var det tidigare förbjudet med all typ av återgivning, om man inte sökt tillstånd först. Med andra ord, de som gav sig ut till skärgården och tog en bild med mobilen bröt mot lagen eftersom de inte hade tillstånd att avbilda havsmiljön, och om de sedan lade upp bilden på Facebook bröt de mot lagen igen eftersom man måste söka om spridningstillstånd för sånt. 2016 ändrades lagstiftningen så att "ringa" sjömätning är tillåten, för att det inte ska vara olagligt att lägga upp en bild på Facebook och för att det är många som har sonar på sin båt och sjömäter själva. Efter lagändringen 2016 är det alltså tillåtet att sjömäta för sig själv, men fortfarande olagligt att dela med sig av djupmätningar till andra om du inte sökt tillstånd. Lagen säger också att tillstånd alltid ska medges, om inte Sverige befinner sig i förhöjd beredskap, vilket vi gör just nu. Jag har två tillståndsansökningar inne från jobbet och har inte fått svar senaste två månaderna, fast det sägs att handläggningen ska ta max en månad. Tillstånd för sjömätning söker man hos Försvarsmakten: https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/forsvarsmakten-i-samhallet/tillstand-och-anmalan/tillstand-for-sjomatning/ Tillstånd för spridning av havsinformation (sonardata, växtlighet, habitat, bottenhårdhet, geologi, bilder, videor, osv) söker man hos Sjöfartsverket: https://www.sjofartsverket.se/sv/Batliv/Sjokort/Copyright--nyttjanderatt/Spridningstillstand/ På land är det Lantmäteriet som har hand om tillstånd, men de har medgett en del allmänna undantag så man slipper byråkratin. Det underlättar bland annat när folk börjat filma med drönare osv som tidigare varit olagligt utan tillstånd. Så är inte fallet till havs. När det gäller att ladda upp sin egen sjömätning är det alltså fullt tillåtet i sötvatten, vilket Navionics erbjuder sjökort för. Den delen är det inga problem med. Däremot bryter man mot svensk lagstiftning om man laddar upp sin egen sjömätning till havs till Navionics eller någon annan tjänst, om man inte fått tillstånd först. Om Försvarsmakten eller någon annan någonsin kommer att bestämma sig för att försöka se till att lagen efterlevs är en annan fråga; jag har aldrig hört talas om någon som "åkt dit". Men det betyder ju inte att det är riskfritt, ett lagbrott är ett lagbrott och dom kan börja anhålla folk närhelst dom vill. Tror maxstraffet är 3 år i fängelse? Om Navionics har spridningstillstånd....får man väl anta att dom har eftersom dom säljer sjökort. Så dom har nog sitt på det torra, men kanske inte de som laddar upp data. Disclaimer; jag är inte jurist utan ovanstående är min lekmannatolkning av lagstiftningen. Kan vi återgå till att diskutera varför det ena sjökortet är bättre än det andra nu? 🙂
  8. Av "tidningsankan" och dagens datum och tid kan man ju fundera på om det är dags att ta en diskussion om nykterhet på sjön... 😉 Men i alla fall, kan du förklara varför? Jag tänker mig att som den figur du hade innan så är ballasten till för stabilitet, så jag antar att det är det som är statisk stabilitet. Men sen har ju skrovets form en del också, som nån lade in en bild om tidigare i tråden, att båten kan följa vattenytan eller inte. Så det är också en del av den statiska stabiliteten? Då är ju laster pga sjö också en del av den statiska? Är det det du är ute efter?
  9. De flesta som ger sig iväg på längre turer tänker nog till och skaffar sig utrustning och förbereder sig på bästa möjliga sätt. Jag har sett Youtube klipp på de som river ut all inredning och bygger vattentäta skott som förberedelse för långfärd. Då är ju inte båten olämplig eftersom man åtgärdat en potentiell svaghet. Men det är ju bra att känna till vad man kan åtgärda och vad som är olämplig konstruktion och varför. Det du skriver tolkar jag som ”en klen båt är olämplig för långfärd”, men att du gått mer i detalj på vad som menas med klen båt. Det är bra att kunna köra på nåt utan att sjunka eller bli kringdrivande utan styrsel. Precis så tänker jag också, att en bra båt ska tåla hårda tag eftersom man inte är skyddad ute på havet. Nordsjön påstås ju vara ett av de jobbigaste vattnen i världen så vi svenskar behöver inte åka långt för att ställa krav på säkerhet. Det hade varit kul om den diskussionen nystats upp mer i den här tråden. Jag har ett minne av Sven Yrvind på nyheterna som hade en båt med dubbla skrov; ett hårt inre för stabilitet och ett mjukt yttre för kollisionsstyrka. Sen stod han och slog med slägga på skrovet för att visa att det tål stryk. Sen hade jag inte velat åka i just den båten för jag vill kunna sitta inomhus utan att bli krumryggig. Albin Vega har ju haft problem med att däck-skrov åker isär och det rekommenderas tydligt att se efter, även fast jag tror att det är laminerat? Det har även funnits problem med att masten vid hård belastning trycker ner däcket. Därför gör man en mastbalkförstärkning så klarar den hårt väder, men en Vega utan sådan förstärkning är nog olämplig att ge sig ut på större vatten med eftersom det är ett känt problem. Vad är basinreden? Vad är en GZ-kurva? Hur vet man om en båt har mycket eller lite ballast? En sak som borde säga om en båt är lämplig eller inte är ju olycksstatistiken i förhållande till hur många båtar som producerats. Men det är det väl ingen som orkat sammanställa eftersom det inte tagits upp?
  10. Har du skickat runt enkäter bland befolkningen som helhet för att veta det, eller riktat till långseglare, eller hur har du fått den kunskapen? Vad hade du för svarsfrekvens, och hur många finns det totalt? Kontrollerade du för kulturella skillnader osv? Jag vet inte hur det är för andra, men jag har sagt hur det är för mig och det borde jag inte vara ensam om. Men såklart är det så att smaken är som baken. Däremot är jag inte alls säker på att ena skinkan är så mycket större än den andra. Klarar man att guppa fram i trånga kvarter i 28 dagar så klarar man väl havregryn ett tag också.
  11. En vandrare bär och förflyttar sin egen kroppsvikt plus all utrustning, ofta i lutande terräng. En seglare sitter i sin sittbrunn och drar i nåt snöre, sen ligger seglaren och läser en god bok, och hinner ändå mycket längre sträcka. Om man inte är ute efter att gå upp i vikt så vill man ju äta ungefär vad man gör av med, och det är inte alls lika mycket för en seglare som en vandrare. I alla fall tänker jag mig att det viktigaste med segling är att komma dit man vill. Jag står gärna ut med lite fattigt leverne längs vägen, det är ju inte särskilt bekvämt att flyga heller. När man kommer fram är festmaten så mycket godare i jämförelse också. Alltså menar jag att matutrymme är en icke-fråga om man bedömer duglighet för en båt. De andra sakerna är mycket viktigare i min värld.
  12. Bilden på den länken från Navionics avbildar hela Sverige, men tittar du närmare ser du att landet är indelat i en massa mindre rutor. Rubriken på sidan säger Gnarp-Nordmaling, så det är den sträckan av kusten som just detta sjökort täcker. Men ja, det är inte helt uppenbart vilket sjökort som är bäst att välja, för kostnaden Gnarp-Nordmaling är nästan lika hög som sjökortet för Östersjön (hela svenska kusten, finland, baltikum), så får man något extra då när man köper ett mindre område? Alltså borde man köpa alla dessa små-kort, eller har man sitt på det torra när man väljer hela Sverige? Vad är motivationen som kund för att köpa ett litet kort för samma pris?
  13. När jag började drömma om segling så hade jag siktet på en Havsfidra. Min tanke var att jag ville ha en liten kapitalinsats men ändå en båt som är trygg och säker och klarar hård sjö, och det verkade vara Havsfidran som passade bäst på den beskrivningen. Sen pratade jag med ett par killar som tänkt segla över Atlanten i en Havsfidra men dom gav upp när dom kommit till Kanarieholmarna för dom sa det guppade så fasligt att de stod inte ut. Därav höjde jag målet lite och skaffade mig en Albin Vega istället, just för att den ökade längden ger lite mindre känning av vågorna. Undrar just om det finns nån som räknat ut nån formel för hur mycket båtens längd påverkar rörelse i olika stora vågor? Det här tycker jag är ett intressant resonemang, men det finns ju en del luckor också. Alla människor har inte samma ämnesomsättning, och man klarar sig på olika mängder mat. Det är inga problem att fasta en månad om man är vid god vigör, så länge man har vatten. I vissa vatten är det inga större problem att dra upp fisk med jämna mellanrum och utöka matförrådet. Finns även alger som går bra att äta, och tar upp otroligt lite plats/vikt för bra näring om man torkar dom. Sen är ju frågan hur maten ska förpackas; glasburkar och plåtburkar väger bra mycket mer än plastpåsar. Äter man maten på porslin gör det ett par kilo extra jämfört med plast-tallrikar, och många bäckar små blir till en tung båt, eller om man vänder på det kan man få plats i en mindre båt med lite anpassningar. Hårddrar man ditt resonemang så blir det ju så att större båt alltid är bättre båt, men det stämmer ju inte heller för en båt som är så dyr att köpa in att man aldrig får råd är ju helt värdelös som båt för oceansegling eftersom den aldrig tar sig ut på någon ocean. Flera böcker beskriver hur folk överlevt på haven under lång tid i gummibåtar och på flottar med regnvatten och fiskblod som enda vätsketillskott. Life of Pi, t.ex. beskriver havssköldpaddor som vätskeersättning. Men vad som går att göra och vad man vill göra är ju ofta olika saker. Jag vill gärna duscha varje dag om vädret tillåter, men har inget emot att bara dra en pumpslang från havet och dra av mig med saltvatten. Går att solvärma i svart bälg om vattnet är lite kallt. Brukar aldrig dricka mer än ett glas per måltid i vanliga fall, så det blir väl knappt en liter om dagen för min vattenförbrukning, och övriga familjen är likadana fast mindre kroppsvolym så de dricker ännu mindre. En liter per person och dag borde alltså även räcka till att koka mat och skölja disk. Vill minnas att Vegans vattentank är 80 liter? Då borde vi klara oss 30 dagar med ökande ransonering mot slutet, men i vilket fall mycket längre tid än 2 veckor. En båt med vattentank mindre än 40 liter vore nog däremot en dålig båt i vårt fall. Jag vet inte så mycket om segel och motorer, men jag vet att det finns professionella segelmakare och motormekaniker och det lär ju bero på att det inte är nåt man löser enkelt själv. Men är man ute på haven och det händer nåt vill man ju gärna kunna fixa det själv. Därför tänker jag mig att en dålig båt är alla båtar där det är svårt att fixa mekaniska problem på egen hand med lite medhavda reservdelar. Sen tänker jag mig att alla båtar som inte går att ensamsegla också är dåliga för de flesta långseglare, eftersom det kan hända olyckor, folk kan bli liggande i magsjuka och liknande så de inte orkar med att segla aktivt, och då vill man att den som är i bäst form ska kunna manövrera skutan utan större problem. På en ocean vill man ju gärna ha en del säkerhetsutrustning också. Finns det inte plats för livflotte är det nog inte en bra båt. Finns det båtar som inte går att köra på autopilot? I så fall skulle de nog inte vara särskilt bra. Man hör ju talas ibland om båtar som sjunker för att de krockat med sovande val eller container eller andra kringflytande objekt, och där kan jag tycka att en bra båt ska tåla lite stryk utan att gå till botten.
  14. Jag tror nog det är många som använder den, men att Navionics (och C-Map) inte tycker det är värt besväret att upprätta alla tillstånd som behövs. Enligt svensk lagstiftning får man ägna sig åt sjömätning i sötvatten hur man vill. I havet däremot får man bara ägna sig åt ringa sjömätning, dvs för eget bruk. Om du vill dela med dig av din sjömätning åt en polare eller sälja informationen så måste du söka tillstånd för sjömätning INNAN du genomför mätningen. För att C-Map och Navionics och andra ska få använda din information publikt måste du alltså sökt tillstånd från Försvarsmakten innan du gav dig ut med båten, och så ska väl helst C-Map/Navionics kontrollera att så skett för att du som kund inte ska hamna i juridiska svårigheter. Tillstånd för sjömätning från Försvarsmakten gäller bara tillstånd att samla in data med syftet att sprida informationen. För att sedan faktiskt sprida informationen måste man även söka spridningstillstånd från Sjöfartsverket, men det gör man EFTER datat samlats in. Ansökan görs per område, och jag antar att det inte bara går att dumpa en hel bottenkartering för Sveriges kustland på Sjöfartsverket, för de ska granska allt och bestämma sig för om det är OK att publicera. Alltså lär det få göras för varje person som kört en rutt i havet och laddat upp. Knappast värt besväret. När svensk lagstiftning lättar (som det gjort i massa andra länder) lär vi väl få se mer data över havet. Men senaste uppdateringen gjordes 2016 så det lär nog dröja nåt decennium eller mer innan Försvaret kommer på att det är busenkelt för vem som helst att samla in data över svenska vatten om man vet vad man gör, och att hemlighetsmakeri bara skadar privatpersoner. Fram till dess får man nöja sig med att C-Map och Navionics och andra bara täcker insjövatten. EDIT: Kollade C-Map Genesis nu och det verkar som att det finns en hel del data där ut i havet och rätt bra runt Stockholm. Så tydligen är de inte alls så brydda om lagstiftningen. Och tydligen är det ingen på Försvarsmakten/Sjöfartsverket som är intresserad av att driva åtal heller.
  15. Digitala sjökort utvecklas ju en del genom åren, men när jag letar efter en bra jämförelse av de alternativ som finns så hittar jag bara sånt som är några år gammalt (t.ex. http://www.dagensbatliv.se/sjokort/jamforelse-mellan-digitala-sjokort). Därför tänkte jag fråga här vad ni har provat och vad ni tycker. Många gånger finns det väl skillnader som bara har betydelse för personlig preferens, men det kan ju vara intressant att höra ändå. Jag är inte alls bra på ämnet och har bara använt Eniro på sjön och Navionics själv, men vill veta mer för att förstå skillnader och för att veta om jag kanske borde "byta upp mig". Min känsla är att det är en djungel och det är bra mycket lättare att bara köpa det första man hittar än att försöka förstå varför det ena eller andra är bättre, men jag gör ett försök. Det jag känner till tar jag upp här, men ta gärna med alternativ jag missat så försöker jag uppdatera det här inlägget. Den här tråden för 1,5 år sedan tar upp lite problem som funnits med Navionics och C-Map, vilket ibland har varit specifikt för vissa plottrar. Det där med att vissa funktioner är unika för vissa plottrar bidrar ju som sagt till att göra ämnet till något av en djungel. Navionics Ägs av Garmin men finns för de flesta (alla?) plottrar. Kostar 2949 kr på Hjertmans för Sverige. Verkar vara mest populärt både i Sverige och utomlands. Bluechart Ägs av Garmin, som av någon anledning har två olika märken av sjökort? Kostar 3590 kr på Hjertmans för Norden. C-MAP Ägs av Navico som även äger Lowrance, SIMRAD yachting, och B&G. MAX-N+ är rasterkort som kostar 2390 kr på Hjertmans för Östersjön. Max W kostar 3183 kr på Hjertmans för Sverige. (vad är skillnaden MAX-N+ och Max W?). MAX-NT+ är vektorkort. MM3D innehåller Hydrographicas sjökort. C-MAP Genesis gör det möjligt för vem som helst att ladda upp information från sonar för att skapa sjökort för insjöar osv som i övrigt saknar sjömätning, och går att tanka hem kostnadsfritt när det finns. OpenSeaMap Öppet sjökort som drivs av OpenStreetMap för land-delen och fyller på med sjöinformation. Går att ladda hem för Garmin, SIMRAD, Lowrance, B&G. Gratis, såklart. Utanför Sundsvall saknas 3 av 4 fyrar, och djupinformationen är ytterst bristfällig. Vette fåglarna när eller varför man vill använda detta i dess nuvarande skick, men borde bli bättre med åren? Bara för Android / iOS Eniro på sjön Eftersom jag är van att använda sjökortet från Eniro på dator och telefon bara genom en webbläsare så känns det välbekant och trevligt. De verkar också vara omtyckta av recensenter. Kostar 139 kr/år, plus 199 kr/år för Hydrographica-sjökort som har bättre noggrannhet. Skulle tro att de flesta använder Eniro på sjön antingen ensamt eller som backup till en riktig plotter? iSailor Slutsats Eniro på sjön för Android/iOS ger mest för pengarna? C-MAP har bäst täckning om man räknar in Genesis?
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy