AndW

Verkar som att det missats helt att skrovsidornas tyngd i vanten inte nödvändigtvis minskar ett smack av att man förlänger vanten lite. Det verkar som att folk resonerar att om skrovsidorna drar X newton i vanten, då kan jag bara släppa på vanten vad som, i normala fall, skulle motsvara en spänning av X newton. Men så är det ju inte. Tänk istället en tyngd som hänger i en wire, helt fritt. Inte avlastar det vajern om man förlänger den med 1 mm, 10 mm eller ens 100 mm? Tyngden är densamma. Det som avgör är ju hur skrovsidornas "tyngd", eller dragkraft nedåt, förändras beroende på röstjärnen (vantskruvinfästningarnas) position. Med andra ord, står skrovsidorna för sig själva om man släpper ner dem 1 cm, eller är all tyngd kvar? Men den funktionen är okänd, och att räkna på sträckkraften i vajrar för oss inte ett dugg närmare lösningen. Det bästa är väl att ta upp riggspänningen med båten på land och anteckna hur många varv det skiljer mot ansättningen i vatten. Sen är det ju samma år från år.

Enligt Wikipedia utvidgas (och krymper) aluminium 5 ppm mer än rostfritt per grad. Så, för 10 m mast och vant blir vanten, relativt sett, 2.5 mm längre en vinter dag vid -20 C än vid +30 C. Ja, det måste vara för att skrovet belastas helt annorlunda. Båtsidorna skulle ju hänga i vanten på land annars. 5*10^-6*(10 meter)*(50 grader) = 2.5 mm https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient

Håller med om att kurs är bra i din situation. Och åk ut ensam först, sen kanske med en kompis, sen kanske med frun, om hon inte gått kursen också, vilket hon borde. Oavsett så vill jag tipsa om att sätta besättningens trevnad främst. Det är viktigare än att hinna gå planerad rutt, än att segla istället för att gå för motor, än att ligga i naturhamn istället för gästhamn och allt annat som anses lite mer sofistikerat bland seglare.

Hur gör du för att linan inte ska räcka överbord om du fäster livlinan i ankarolinan på skarndäck? Var väl yachting monthly som visade att det var väldigt farligt att trilla överbord men ändå va fäst i livlina.

Hur funkar det med tull och moms med jetcarrier från usa?

Ett enklare sätt vore att skaffa en raspberry pi zero och lägga in en färdig vpn-server-image på den. Så kan du vpn:a till din båt. Kan vara bra till snnat med.

Jag tycker sharkbite barnacle remover är bra, men i sprejform. Biltemas innehåller säkert rätt kemikalier och är billigare per kg men den rinner av innan den hinner verka. Sharkbites skummar och ligger still.

Det var bara för att jag var intresserad. Du sa att syra och bas samtidigt är som värme och kyla samtidigt. Har bara gymnasiekunskap i kemi och var bara nyfiken!

Ok, så ättika gjorde inte mycket skillnad. Har kollat runt lite i säkerhetsdatabladet till olika produkter och avkalkningsprodukter som t ex ”rydlyme” (rid-lime) är i princip saltsyra. Tror (åtminstone biltemas ) tulpanborttagare är saltsyra också. varför verkar kylarrens oftast vara alkaliskt? Varför blir det organiskt smuts inuti en bilkylare? Kalk känns troligare, om det är lån som fyllt med hårt vatten. Sen får @Caribic410 gärnna förklara följande produkt, som verkar innehålla både kaliumhydroxid (bas) och citronsyra (syra). http://www1.mscdirect.com/MSDS/MSDS00010/79905733-20180217.PDF

Hm. Kanske blir en omgång maskindisk alternativt kylarrens och sen ogräsättika, billigt och säljs om 5-10 liter. Och sen sötvatten. Syra borde ju va ok med tanke på att jag ju faktiskt har offeranod. aluminiumet som inte blev sig likt. Var det kosmetiskt eller strukturellt?

Jag vill ju inte göra nåt hopkok helst. De som säljer dylika medel har ju oftast kunskap om vilka tillsatser som kan behövas för att få en bra allroundprodukt. Får väl bli kylarrens då om ingen har någon annan rekommendation. Folk har ju kalk i vattnet så rimligen måste det lösa kalk och kanske nåt snäckskal också.

Folk verkar köra med saltaway i all fall. Ph 6.2. Jag har samma förförståelse som du om basiska medel och kalk, å andra sidan så är ju maskindiskmedel basiskt och det löser väl kalk. Folk verkar köra med just maskindiskmedel i sina bilkylare. Eftersom jag behöver 10-20 liter så är är CRC’s medel lite dyrt. Jag har ju tittat överallt i mina kylkanaler och ”stigarrör” och vattenpump och det har sett så fint ut. Nu lyckades jag dock hitta en hög spann (det är faktiskt rätt svårt) som jag hällde vanligt sötvatten i och efter ett tag så kissade den så fint, även på tomgång. Blir ju lite varmt och gott i vattnet också när det får gå ett tag. Men jag ska köra med nåt medel i till våren för att rengöra lite extra och få lite marginal.

Hej, Saknar nåt medel att kyra genom kylkanalerna i båtbutikerna. Funkar kylarrens från Biltema? Folk brukar inbända att basiska medel fräter på aluminium, och biltemas grej är ammonika och ”natriummetasilikat”. Men om ett bilmotorblock tål det borde väl en gammal utombordare göra det. Undrar om den tar kalk, men det borde den väl? Saltaway verkar ju vara den givna produkten i USA, men verkar sällsynt i sverige.

Fråga hen-ne? ”Tabula rasa”, latin tror jag, ”rent bord”. Används som ”oskrivet blad”. ”Tabberas”, dialektalt tror jag, känt från Emil i Lönneberga som bjuder in fattighjonen till att rensa julbordet.

Grattis, bra jobbat

Återkom gärna med bilder och vad du tycker om resultatet. Hoppas du får fler idéer i denna tråd!

En liten tanke som slår mig är att det kan vara framgångsrikt att värma inuti båten också. Kanske värmefläkt på insidan och gasol på utsidan. Då värms det målade stället från två håll. En annan mindre tanke är att det kan vara bra att inte måla allt på en gång. Med en mindre yta är det lättare att få det bra, orken räcker, värmen är lättare att få rätt, lättare att inte störa den torkande färgen. Det finns också en risk att resultatet är sämre än utgångsläget. Då är det också bra att inte ha målat allt på en gång.

Så här står det i transportstyrelsens CE-handbok. Den förordar helt riktigt det ni föreslår. Med den öppningen att ett tankbeslag av plast inte "rekommenderas". Har du inte metallkomponenter i påfyllningssystemet är det lite mer oklart om man behöver göra någonting. Var skulle gnistan uppstå, om den inte kan uppstå mellan tanbeslag och munstycke. "Metallkomponenter som är i kontakt med bensinpåfyllningssystemet ska vara jordade. Jordledningens motstånd till båtens jord ska vara mindre än 1 ohm. Jordledningen får inte anslutas mellan påfyllningsslangen och slangsockeln. Jordningen gäller komponenter mellan påfyllningsbeslaget och tanken. Jordledningen ska till färgen vara gul- och grönrandig. Påfyllningsbeslag av plast rekommenderas inte eftersom båtens jord i så fall inte kan anslutas till tankningspistolen och bensinstationens jord. Jordningen fungerar emellertid om påfyllningsbeslag av plast är försedda med exempelvis en jordningskrans av metall, på vilken tankningspistolen vilar." Källa: https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/sjofart/dokument/fritidsbatar1/ce-handboken-om-fritidsbatsdirektivets-tillampning.pdf

Mig veterligen är det här en oro som fanns när man började med plasttank i bilar på 80-talet. För i teorin är det ett problem. Tankmunstycket blir uppladdat relativt tanken/bilen när bräsnlet gnider sig mot påfyllningsröret, och när tankmunstycket sen nuddar bilen blir en gnista. Men i praktiken blev det inget problem. Så inget att oroa sig för. Och att "jorda" till batteriet är meningslöst, du ska jorda till samma jord som tankmunstycket, dvs omvägen via vatten och landjord. Alternativt jorda tankmunstycket till tanken då, t ex via tankbeslaget och hoppas på kontakt mellan tankmunstycke och tankbeslag. Hur många båtar har en pålitlig elektrisk kontakt mellan tankmunstycke och tankbeslag? Detta är måhända ett trevligt hängsle att matcha med befintliga livremmar men det är inget att ligga sömnlös över.

Jag kan ju inte garantera hur mycket konstruktören tänkt på säkerheten. Men jag skulle gissa att det finns standarder även för dett som kräver ett minimum. Och gör inte vissa av dessa värmartillverkare också värmare för bilar? Där kan jag garantera att det alltid ligger mycket mer arbete bakom än vad som syns ens för en konstruktör.

Problemet när man fixar nåt själv sådär är att man inte lägger nån energi alls på funktionssäkerhet, alltså att grejen i te ska kunna skada sig dig eller båten. Om man tex sänker fläkten men inte bränslepumpen, vad händer då? jag vore lite nervös för att pilla på nåt så säkerhetsmässigt som en värmare. I all fall på den nivån. Förutom funktionssäkerhet så har tillverkaren tänkt på vilka felmoder som kan uppstå. Vad händer om en lödning släpper? Kanske blir två motstånd sotiga men inget mer.

Borde väl funka.

Sen kan du ju kolla på distans om ventilen frusit. Som ett sista larm.

Praktiskt Båtägande testade Maus Xtin Klein för något nummer sedan. Den var helt värdelös. En s k ”släcksprej” var däremot väldigt bra (men mycket sämre än pilver såklart). Ingen sanering och kostar bara 100-200 kr.

Det blir faktiskt lite bättre. Många bäckar små. För övrigt är nog att ladda elbilen från dieselgenerator ett bättre alternativ.