AlfaAlfa

http://static.garmincdn.com/pumac/4142_InstallationInstructions.pdf s.5 hur du kopplar AIS300 till icke Garming plotter vha NMEA 0183. Âr det detta du har provat. Säker på att du har kopplat after dessa instruktioner?

Er det mulig med en svenskevits her: man har vært på sjøen og sett ett sjømerke, men det må være feil fordi det ikke er merket i kartet. Dere tror altså mer på kartet enn på det som dere ser i virkeligheten i Sverige. Hvordan kan dere unngå å krasje med andre båter - de synes jo ikke i kartet! Ikke rart dere manøvrerer som dere gjør :-))))

Lite osäker om jag håller med. Min båt är relativt lätt - 2500kg på 32 fot. För att få tilräckligt kraft för att flytta på vågorna, dom stora, ger jag gas och trimmar fören ner. Det gör att jag klyver vågorna. Kör jag saktare så blir det mer stöt och lyft av fören. Men detta beror på vad som menas med "stora vägor" och "alldeles för snabbt". Osäker om jag tycker att 20 knop är alldeles fåor snabbt på sjön.

Leta vidare - det finns säkert nogonstans, men det finns väl ochså andre Garmin med samma yttre mått? Till ex 526s, 531s, 536s, 541s 546s - så om du söker lite så finns det säkert att hitta! Ser att det ligger sådana på Blocket, Finn.no, och Ebay...

Det medium som fylls i ska ge så bra ekolod signal som möjligt. Trots at signalen ska gå genom skrovet. Olja hindrar ekolod vågorna/signalen mera än vad vatten/kylarvätska gör. Testa själv! Ta ut givaren og håll den i vattnet bredvid båten (se AirMArs instruktion) sen tar du givarn i en plastpåse med kylarvätska som du så sänker i vatten, och sen med olja eller annat och kollar hur stor skillnad det blir på signalen. Varför inte limma fast den mot skrovet? Fylla hela hålet med sika? - samma sak... ger dårligare signal

Båten vet jag inte, men det kan vara HAKI ställning... Det finns mycket specialbygge inom räddnindtjänsten rundt i världen. Men måtten borde du vel ta själv med lite hjälp. Det kan göra det enklare att söka upp denna...

Det är hw skilnad. 521 har inte ekolod hw inuti. Så du måste byta om du vill ha detta...

Hm, jag såg ochså att det inte specifiseras koncentrerad eller inte. Men tanken är att detta inte ska dunsta bort. Har frågat lokal bilverstad som har problem med kylarvæstska när eller om denna läcker ur motorn på bilar. Den dunstar inte bort, dvs mycket mycket sent. Så jag tror ferdig blandat kylarvætska ska gå bra, mne 50/50 ville jag gå før. Kylarvätskans salter binder sig till vattenmolekylerna...

Förbrukning med moderna motor bör ligga på under fart i knop som liter/timme - så att i 35 knop har du ca 32 liter i timmen. Så att du ska ligga under 1l/nm. Jag har haft RU 700 med 150 hk och hade under 1 liter/distans ända upp til över 50 knop...

AirMar (gör dom flesta transducers för Garmin/Raymarine m fl) - skriver att använda kylarvätska propylen glykol (med vatten sjävklart) eftersom det inte dunstar bort. Du måste ha hål ut så att vätskan/luften inuti får ekspandera med temperaturen. Jag skrev ovan att blanda med vatten - inte gör det... använd kylarvätskan koncentrarad.

Använd kylarvätska - med Glykol om du vill...blandat med lite vatten så du får den fryspunkt du vill ha.

Eller gör om spår til Routes - eller Waypoints och Routes. Sen kan du radera spår. Det spar minne.

Flera propellerblad, större diameter og lägre stigning på propellerbladen ger mer kraft. Antigen alla eller nogra av dom momenten ger mera kraft. Men nogot olikt hur dom påvärkar varann. Du kan altså gå ner i stigning. Du har vel 17" nu, om du köper en Solas HR Titan 15" vill du få mer kraft. Men du får ca 400 rpm högra rpm på max. Eller du går på en (58134-ZW1-A15HR) Solas HR Titan 4 - 13,25 dia och 15 stigning. Denna vill ge mera kraft, men inte så stor skillnad på max rpm. Men bättre kraft, högre marsjfart och bättre ekonomi.

Gör som du har föreslått. Det vil fungera perfekt! Gör gärna den linan mellan knaperna så lång att det blir ett bra V. Inte för kort. Det ger bra vinkel på momentet på knaperna!

Mercury har egen olja "Power Trim and Steering Fluid" , eller man kan använda motorolja SAE 30W eller 40W (ja, single grade motorolja). Inte vanlig hydraul olja.

Kolla först axeln så du är säker. Ta av propellen igen och rotera denna och mät mot kavitationsplattan på enden av axeln vertikalt . Mät gärna ochså ut mot kanterna på girhuset - horisontalt och vertikalt på båda alla om axeln. Med lite tur kan det vara att monteringen av propellern gick fel... Byte av axel är nogre store dyrt. Köra med skev axel är ännu dyrare, flera saker går sönder...

Alla båtar med V-botten krängar babord (om dom har vanligt gir) om dom trimmer ner fören. Så ska det vara. Om du har relativt platt botten vill du inte ha märkt nogot, men dessa ochså girar at babord, men så mycket mindre att man inte märker det. Om du har har ganska vass v-botten kränger som mera, som Hydrolift. Detta kommer av det ökta motstånd framåt i vattnet ner du trimmar ner fören, och propellens rotation. Den ökta motståndet framåt som kommer av trimm får propellen att vrida skrovet över mot babord. Har du nogonsinn använd en borrmaskin? Om borret fastnar vrider maskinen sig och blir svår att hålla kvar. Lite samma effekt! Eller som med helikopter som har en propeller bak som hindrar själva kroppen att snurra. Men gör att rotorn som lyfter roterar och inte själva helikoptern En fena gör presis ingen skilnad på detta fenomen.

Min ide var att lära sig mera om hur man ska tolka dessa regler. Denna boken gör det. På bara nogre hundra sidor. Värdt mödan om man vill lära. Den tar för sig olika empiriska exempel och ger en mycket god genomgång. Men som mycket annat - det är inte för alla...

http://www.amazon.com/Guide-Collision-Avoidance-Rules-Seventh/dp/0080971709 IMO har tyvärr stängd deras databas, men den öppnar snart igen. Inntill dess hittar man nogot nytt för många i denna litteratur om ämnet! Lycka till!

Om man läser denna länk över ser man att det är store skilnader på hur man tolkar alla regler. Hur ska man då komma överans och redusera risk på sjön på ett vettigt sätt? Värkar det vara vettigt med den ide att jag tycker inte att nogot gäller för mig,- och så ska alla andre ochså läsa sjöfartsreglerna. Hur kan man få det för sig att man tycker att det borde vara rätt sätt att färdas på sjön på ett bra sätt. Hur ska jag veta hur du tycker? Om jag möter dig på sjön? Jag tycker det är en naiv förstånd av dessa regler. Dessa regler har en hierarki i hur dom ska förstås. Och det viktiga är den ödmjukhet som det hela är baserat på. Jag ska läsa detta på så sätt och agera på så sätt att ni andra inte ska behöva att veta hur jag tolkar detta. Ett bra sätt att tänka är att för säkerhets skyld vill jag agera som om flera platser ska t.ex tolkas som trång farled eftersom det blir bättre för oss alla. Därför ska jag ge dig plats. Och vaja åt styrbord, tydligt, tidligt och tilräckligt. Mittlinjen är då den plats som finns av navigerbart vatten, mellan teks grund, sjömärken emed mera. Jag vet ju inte hur djupt din båt går, jag vet inte hur säker du är på att finmanövrera ditt fartyg. Så jag ger dig plats. Din grundide är att det er din lag som gäller. Redan där tar man fel, och har inte läst eller förstått inledande regler bra. Den aggresivitet med vilket man läser dessa regler är för mig lite konstigt. Hur får man det för sig att man har dessa regler för att köra fram på bekostnad för andra. Vart hittar du det som grundidé i regel 1-3? A) Om jag använder trång farled. Jag kommer i mitt fartyg och håller styrbord så långt det går på min sida av farled. Sen kommer nån i mot. På samma kurs. Om jag vajar åt babord och man får en situation. Da har jag skapat än farlig situation genom att vaja åt fel håll. Så hur gör vi? Samma situation. Trång farled. Båda tycker för säkerhets skyld ska hålla styrbord och att man ger den andra plats. Vilket tycker du ska vara bra och säkert beteende på sjön? ...jag vet... man har läst och ingen lag gäller just mig, just här, derför att .... Igen hierarkiet: Regel 7 börjar med: På fartyg ska man använda alla tillgängliga och under rådande omstän-digheter och förhållanden användbara medel för att bedöma om det finns risk för kollision. Vid minsta osäkerhet ska sådan risk anses finnas. Det ska man ha med sig innan man går vidare i txten. Detta är så man ska tolka och läsa vidare txt. VID MINSTA OSÄKERHET ska sådan risk anses finnas... Så vart är det trånd farled. Flera eller färre ställen. Är ideen att färre ställen ska vara trång farled därför att detta passar mig? Tror inte det. Regel 8 säger i kort, du ska ge plats på så sätt att det är tydligt, tidligt och tillräckligt. Så att jag inte ska tolka vad tusan du menar. Sen kommer regel 9 - trång farled med dessa inledande ideer. Ett fartyg som framförs i en trång farled eller ett trångt farvatten ska hålla sig så nära farledens eller farvattnets yttre begränsning på fartygets styrbordssida som säkerheten och framkomligheten medger. Detta är altså huvudideen - HÅLL STYRBORD - och det i båda trånga farvatten och farled och även innan man kommer in i dessa farvatten så att jag med mina manövrar är tydlig tidlig och tillräckligt. Inte så att jag tycker inte du har stor båt så jag tycker av babord sida är kortaste vägen. Nu blev detta mycket med 9 som ide, men det visar nogot om att utan att ha med sig 7 och 8 i hur man läser resten av reglerna blir och är fel. Sista: vad är tydligt och tidligt och tilräckligt - det är så att dom du möter på sjön förstår dig. Ingen vet vad du tänker, dom ser hur du gör. Och det ska vara så tidlig att deras svar i sina manövrar ska ges tillräckligt med tid att respondera på dina manövrar. Och du vet inte hur snabbt den andre båten responderar - eller? Eller hur trög i huvudet den andre läser dina manövrar... Ursäkta...och lycka till i sommar!

Brofjorden är trång led §9, då ska man inte tro att den båt som går i farled som är trång ska vaja, det ska den inte. Den utsätts för fara om den vajar, ditt fartyg inte. Den går i trånd farled, du kommer tvers denna... Brofjorden har lots krav över 20000 dwt.

Så det tycker du. Det finns inget stöd i dess regler att "fritidsbåtar" har andra regler, Det finns inget stöd i förarbetarne till denna relativistiska syn på dessa regler. Mackay, du gör det svårt för oss alla att färdas på sjön med att tycka som du gör. Om reglerna är så att vi alle känner dom och gör som dom säger reduserar vi risk. Det er därfor man har dessa regler. Med att tycka att göra regler valfria har du nog inte gjort risk lägre. Jag ville rekommendera dig att få lite mera kompetens, gå några kurser som Kustskappare eller likande. Det ger nogot bättre innsyn i dessa regler.

2007 hade man bara 9.9/15 hk Johnson i 2t, resten var 4t av dom få modeller dom hade. Detta var inte nogon E-tec, men en gammal 2t motor som fanns innan i sortimentet.

E-tec har hamnat på topp i JD Power undersökning inom kategorien 2t utombordare, före Optimax. JD Power är konsumenternas egna åsikter om produkter gjort i USA. Jag tycker att deras mycket mera moderna (om man vill kalla detta nogot) motorkonsept, med insprutningstyrnign och metod, oljestyrning, lägre miljöpåvärkan, underhåll, garantier etc etc ger mig tro på E-tec. Dom har värkligen förnyat marina motorkonsept. Det ycker jag är bra! Som gjorde att jag i 05 köpte E-tec.

136 Nm front nut, 81Nm rear nut. - Bravo 3